Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar: Allt du velat veta om de nationella energi- och klimatplanerna

Bryssel den 18 juni 2019

Vad är en nationell energi- och klimatplan?

För första gången någonsin måste medlemsländerna utarbeta nationella energi- och klimatplaner som en del av halvtidsplaneringen för hur energiunionens mål ska kunna uppnås, framför allt EU:s överenskomna energi- och klimatmål för 2030. I planerna beskrivs hur varje land planerar att bidra till att de gemensamma målen för energiunionen nås.

Planerna måste följa en bindande struktur som fastställs i förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, för att se till att de är jämförbara, håller en konsekvent linje och främjar en bred europeisk debatt om energi- och klimatprioriteringar. Planerna återspeglar därför energiunionens fem dimensioner: energieffektivitet först och främst; en helt integrerad europeisk energimarknad; utfasning av de fossila bränslena ur ekonomin; energitrygghet, solidaritet och förtroende samt forskning, innovation och konkurrenskraft. För varje dimension ska medlemsländerna inkludera såväl mål och bidrag som politiska strategier och åtgärder för att uppnå de nationella målen. Planerna bör bygga på en grundlig analys av vad de föreslagna strategierna och åtgärderna förväntas få för inverkan, och ska diskuteras både med berörda parter inom landet och med grannländerna. Planerna är avgörande verktyg för att möjliggöra övergången till ren energi och skapa investeringssäkerhet för näringslivet i Europa.

Alla EU-länder åtog sig att lägga fram sina utkast till nationella energi- och klimatplaner senast den 31 december 2018. Tidsfristen för att lämna in de slutliga planerna är den 31 december 2019. Dagens rekommendationer och meddelande är en del av en process där de nationella planerna bollas mellan medlemsländerna och EU-kommissionen för att de slutliga versionerna ska bli tillräckligt detaljerade, konkreta och ambitiösa.

Vad har EU-kommissionen antagit i dag? Vad är EU-kommissionens främsta meddelande till medlemsländerna?

I EU-kommissionens meddelande och rekommendationer bedöms de första utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner för att stödja medlemsländerna i arbetet med att färdigställa planerna senast i slutet av 2019 . Målet är att skapa rätt planeringsinstrument som kan stödja medlemsländerna och göra det möjligt för EU att uppnå sina mål för energiunionen inom alla de fem dimensionerna, framför allt energi- och klimatmålen för 2030.

I meddelandet och rekommendationerna ombeds medlemsländerna att förbättra sina utkast till planer på flera olika sätt:

  • Vad gäller energieffektivitet och bidrag till förnybar energi uppmanas vissa medlemsländer att öka sina insatser och bättre utnyttja sin nationella potential, medan andra ska bekräfta sina redan ambitiösa mål.
  • Medlemsländerna uppmanas också att fastställa mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål för alla fem dimensionerna.
  • De flesta medlemsländer uppmanas också att ytterligare motivera hur de ska nå sina nationella mål och bidrag genom mer konkreta politiska strategier och åtgärder för alla dimensioner.

Detta är ett helt nytt angreppssätt som medlemsländerna och EU-kommissionen utvecklat tillsammans under de senaste månaderna. EU-kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med medlemsländerna för att hjälpa dem att förbättra de slutliga versionerna av planerna och följa rekommendationerna. EU-kommissionen kommer även fortsättningsvis att främja en inkluderande debatt om de nationella planerna, stödja det regionala samarbetet mellan medlemsländerna och på begäran ge tekniskt stöd.

Finns det risk för att målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030 inte uppnås?

De nuvarande utkasten till nationella energi- och klimatplaner leder inte till att målen uppnås, varken i fråga om förnybara energikällor eller energieffektivitetsbidrag. När det gäller förnybara energikällor kan skillnaden vara så stor som 1,6 procentenheter. För energieffektivitet kan skillnaden vara så stor som 6,2 procentenheter (om man beaktar primärenergianvändningen) eller 6 procentenheter (om man beaktar den slutliga energianvändningen).

Det positiva är att medlemsländerna nu har sex månader på sig att höja sin nationella ambitionsnivå. Vårt gemensamma mål är att se till att summan av de nationella bidrag som presenteras i de slutliga nationella energi- och klimatplanerna åtminstone motsvarar de överenskomna EU-målen (32 % för förnybara energikällor och 32,5 % för energieffektivitet).

Hur påverkar planerna EU:s åtaganden enligt Parisavtalet?

EU och medlemsländerna har enligt Parisavtalet åtagit sig att uppnå en minskning av de inhemska utsläppen av växthusgaser med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990. Utgående från de planerade åtgärderna eller de nationella ambitioner att minska utsläppen av växthusgaser som angivits i utkastet till nationell klimat- och energiplan (med försiktiga antaganden för de länder där dessa inte finns tillgängliga) uppskattas EU:s totala minskning av utsläppen ligga i linje med målet att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till 2030 jämfört med 1990.

Om de antagna 2030-målen för klimat, energi och ren rörlighet uppfylls helt kan vi till och med förvänta oss att utsläppen av växthusgaser 2030 har minskat med omkring 45 % jämfört med 1990. EU-kommissionens bedömning visar dock att ambitionsnivån i utkasten till nationella energi- och klimatplaner inte leder oss ända fram dit.

Hur gör medlemsländerna framsteg mot sina nationella utsläppsmål för växthusgaser som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter?

Medlemsländerna planerar ytterligare strategier för att uppnå sina bindande nationella mål för växthusgasutsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Tillsammans skulle de redan minska utsläppen med 28 % år 2030 jämfört med 2005. Detta utgör betydande framsteg jämfört med tidigare prognoser, men lämnar fortfarande ett återstående unionsomfattande gap på 2 procentenheter till det mål på -30 % som överenskommits som minsta bidrag från de sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

Medlemsländernas utsläppsminskningsmål varierar mellan noll och 40 %. De har stor flexibilitet när det gäller hur målen ska uppnås. De nationella åtgärderna är främst inriktade på byggnads- och transportsektorerna. Vissa länder planerar att använda överföringar mellan medlemsländerna, eller att använda en viss mängd ytterligare upptag av utsläpp i markanvändningen och i sektorn för förändrad markanvändning och skogsbruk.

Hur påverkar dessa planer EU:s långsiktiga strategi för klimatneutralitet för 2050?

EU-kommissionen har föreslagit att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Europaparlamentet har redan godkänt denna ambition, medan rådet fortfarande diskuterar frågan.

Enligt förordningen om styrning måste medlemsländerna också utarbeta sina nationella långsiktiga strategier senast i januari 2020. De nationella energi- och klimatplanerna och de långsiktiga strategierna måste utformas på ett kompletterande sätt för att 2030-målen och de långsiktiga målen ska stämma överens. Mer än hälften av utkasten till nationella energi- och klimatplaner innehåller redan mål eller ambitioner för 2050, med varierande grad av detaljer.

Hur kommer detta att påverka européerna?

Denna bedömning är ett avgörande steg mot färdigställandet av solida, robusta, fullständiga och tillförlitliga slutliga nationella energi- och klimatplaner. Sådana planer kommer i sin tur att vara avgörande för att uppnå de ambitiösa målen för 2030 när det gäller minskning av växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet. Genom att samordna politik och åtgärder och ta itu med fastställda investerings- och innovationsbehov kommer de nationella energi- och klimatplanerna att främja investeringssäkerhet, strukturreformer samt tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Planerna kommer att spela en avgörande roll när det gäller att främja en kostnadseffektiv omvandling av vår industriella bas till en klimatneutral, cirkulär och hållbar industri som gynnar såväl samhället som vår planet. Slutligen kommer trovärdiga nationella energi- och klimatplaner att göra det möjligt för EU att stärka samarbetet med länder utanför EU kring prioriteringarna i övergången till ren energi.

EU-kommissionens bedömning av utkasten till nationella energi- och klimatplaner ger en unik inblick i riktningen för medlemsländernas energi- och klimatmål. Rekommendationerna ger en gemensam, fast och jämförbar grund som det civila samhället kan använda för att engagera sig ytterligare på nationell nivå när det gäller unionens gemensamma utmaningar och långsiktiga prioriteringar på energi- och klimatområdet.

Denna bedömning kommer att ge ytterligare underlag för kommande offentliga samråd, dialoger på flera nivåer och regionala samarbetsprocesser, i enlighet med förordningen om styrning.

Vad är den rättsliga ramen för de nationella energi- och klimatplanerna?

Förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder trädde i kraft den 24 december 2018. Där inrättas en gemensam ram för energi- och klimatpolitiken i EU och dess medlemsländer.

Medlemsländerna måste i sina nationella energi- och klimatplaner visa hur de kommer att bidra till uppnåendet av målen för energiunionen, framför allt energi- och klimatmålen för 2030. Dit hör EU-mål på minst 32 % för förnybar energi och minst 32,5 % för energieffektivitet, i enlighet med det reviderade energieffektivitetsdirektivet och direktivet om förnybar energi som trädde i kraft i slutet av 2018.

Vad händer härnäst?

De kommande sex månaderna – fram till slutet av 2019 – blir avgörande för färdigställandet av de nationella energi- och klimatplanerna. EU-kommissionen uppmanar nu medlemsländerna att förbättra sina planer utgående från dagens meddelande och rekommendationer.

För att se till att de slutliga nationella energi- och klimatplanerna som lämnas in i slutet av 2019 är tillräckligt ambitiösa för att uppfylla alla krav och uppnå 2030-målen uppmanar EU-kommissionen rådet att inleda en debatt om de huvudprioriteringar som fastställs i kommissionens meddelande och rekommendationer.

För att de kommande diskussionerna ska bli så givande som möjligt har EU-kommissionen fastställt [sju] huvudprioriteringar för att strukturera utbytet: stänga alla gap mellan ambitioner och politiska mål för 2030, involvera alla berörda nationella ministerier, utnyttja samarbetet med angränsande medlemsländer på bästa sätt, använda de nationella energi- och klimatplanerna för att stödja näringslivet, konkurrenskraft och innovation, uppmuntra investeringar och identifiera finansieringsmöjligheter, integrera den sociala dimensionen fullt ut samt räkna med långsiktiga faktorer och en långsiktig vision.

 

 

MEMO/19/2997

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar