Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Resultattavlan för rättskipningen i EU – Frågor och svar

Bryssel den 26 april 2019

EU-kommissionen offentliggör i dag 2019 års resultattavla för rättskipningen i EU med en jämförande översikt över oberoendet, kvaliteten och effektiviteten i fråga om rättssystemen i EU:s medlemsländer. Det är nu sjunde gången som resultattavlan offentliggörs.

Vad är resultattavlan för rättskipningen i EU?

Resultattavlan är ett jämförande informationsverktyg som ska hjälpa EU och medlemsländerna att effektivisera de nationella rättssystemen. Detta sker genom att det tillhandahålls objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om rättssystemens kvalitet, oberoende och effektivitet i alla medlemsländer.

Resultattavlan bidrar till att identifiera god praxis, förbättringar och potentiella brister. Den visar tendenser för hur de nationella rättssystemen fungerar över tid. Den innehåller inte någon allmän rangordning, utan ger en översikt över hur alla rättssystem fungerar. Översikten är baserad på olika indikatorer som är av gemensamt intresse för alla medlemsländer.

Resultattavlan främjar inte någon viss typ av rättssystem. Oavsett vilken typ av nationellt rättssystem det rör sig om eller vilken rättstradition systemet bygger på, så är snabbhet, oberoende, ekonomisk överkomlighet och användarvänlighet några av de viktigaste egenskaperna i ett välfungerande rättssystem.

Varför är de nationella rättssystemen viktiga för EU?

Rättssystemen har en avgörande roll för att upprätthålla rättsstatsprincipen och EU:s grundläggande värden. De säkerställer att medborgare och företag fullt ut kan utnyttja sina rättigheter, stärker det ömsesidiga förtroendet och bidrar till att bygga upp en företags- och investeringsvänlig miljö på den inre marknaden. Därför är mer välfungerande nationella rättssystem en av prioriteringarna för den europeiska planeringsterminen, dvs. EU:s årliga cykel för samordningen av den ekonomiska politiken. Resultattavlan för rättskipningen hjälper medlemsländerna att uppfylla denna prioritering.

Vilka är de huvudsakliga nyheterna i den sjunde resultattavlan för rättskipningen?

I 2019 års resultattavla vidareutvecklas vissa aspekter av rättssystemens funktion:

  • Rättssystemets oberoende: Nya indikatorer för myndigheter som är involverade i disciplinära förfaranden för domare, de viktigaste ledningsbefogenheterna gentemot nationella åklagarmyndigheter liksom utnämning och avskedande av nationella åklagare.
  • Investeringar i rättssystem: En ny översikt över hur de ekonomiska resurserna används i varje rättssystem.
  • Rättskipningens kvalitet: En ny översikt över de normer som tillämpas i de högsta domstolarna för att förbättra kvaliteten på avkunnade domar, i samarbete med de europeiska rättsliga nätverken (sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i EU och nätverket för ordförande vid högsta domstolarna i EU).

Resultattavlan visar också:

  • Hur medborgare och företag uppfattar domares oberoende jämfört med tidigare år (se 2019 års Eurobarometerundersökning om det upplevda oberoendet i de nationella rättssystemen i EU bland allmänheten liksom 2019 års Eurobarometerundersökning om det upplevda oberoendet i de nationella rättssystemen i EU bland företagen).
  • Hur rättshjälp och domstolsavgifter påverkar tillgången till rättslig prövning.
  • Tillgång till rättslig prövning för mer utsatta grupper, t.ex. barn, personer med nedsatt syn eller hörsel, offer för könsrelaterat våld och personer med ett annat modersmål.

Vilka är de viktigaste resultaten i 2019 års resultattavla för rättskipningen?

  • Positiv utveckling i fråga om effektivitet: Uppgifterna om effektivitet för en åttaårsperiod (2010–2017) visar på en positiv utveckling i de flesta medlemsländer som inom den europeiska planeringsterminen konstaterats stå inför särskilda utmaningar.
  • Investeringarna i rättsväsendet var oförändrade: Under 2017 var de totala offentliga utgifterna för domstolar överlag oförändrade i medlemsländerna. Uppdelningen av dessa utgifter i olika kategorier, t.ex. löner, domstolsbyggnader, programvara, lokalhyror eller rättshjälp, visar dock på stora skillnader i utgiftsmönstren mellan medlemsländerna.
  • Problem kvarstår när det gäller synen på rättssystemets oberoende: I ungefär två tredjedelar av medlemsländerna har synen på rättssystemets oberoende förbättrats sedan 2016. Jämfört med förra året försämrades dock allmänhetens syn på oberoendet i mer än två tredjedelar av de medlemsländer som inom den europeiska planeringsterminen konstaterats stå inför särskilda utmaningar. De skäl som oftast har angetts för att domstolar och domare inte anses vara oberoende är inblandning eller påtryckningar från staten och politiker.
  • De flesta medlemsländer säkerställer kvaliteten på domarna genom fortbildning för domare: När det gäller de normer som tillämpas i de högsta domstolarna för att förbättra kvaliteten på domar, tillhandahåller de flesta domstolar särskild fortbildning för domare om hur domskäl och domar ska struktureras och formuleras. I vissa medlemsländer finns mekanismer för att berörda parter ska få förtydliganden av domstolsbeslut, vilket är en intressant metod för att göra rättssystemen mer anpassade till medborgarna.
  • Rättsliga garantier för nationella åklagarmyndigheter och disciplinära förfaranden varierar: När det gäller de nationella åklagarmyndigheterna visar resultattavlan för rättskipningen att de viktigaste ledningsbefogenheterna i några medlemsländer i viss grad koncentrerats till en enda myndighet. I de flesta länder deltar dessutom domstolsrådet/åklagarrådet eller åklagarmyndigheten vid utnämning och avskedande av nationella åklagare. När det gäller disciplinära förfaranden för domare är det i de flesta medlemsländer en oberoende myndighet, såsom en domstol eller ett domstolsråd, som beslutar om disciplinära sanktioner. I vissa medlemsländer sköts uppgiften av en särskild domstol vars medlemmar utses specifikt eller utnämns av domstolsrådet, domare eller, i en medlemsstat, av justitieministern.
  • Antalet ärenden på konkurrensområdet minskar: Det totala antalet ärenden i domstolarna i medlemsländerna minskade avsevärt, vilket ledde till att handläggningstiden förkortades i sju medlemsländer.
  • Användningen av IKT-verktyg är fortfarande begränsad i vissa länder: Många medlemsländer utnyttjar ännu inte IKT-system för ärendehantering fullt ut och inga förbättringar har skett jämfört med tidigare år. I en del medlemsländer är det fortfarande inte möjligt att garantera en uppgiftsinsamling som täcker hela landet och alla rättsliga områden.
  • Begränsad tillgång till rättslig prövning för fattiga befolkningsgrupper: Resultattavlan bekräftar att i vissa medlemsländer erhåller inte medborgare vars inkomster ligger under fattigdomsgränsen någon rättshjälp i vissa typer av tvister. Jämfört med förra året har två av dessa medlemsländer förbättrat tillgången till rättshjälp. Svårigheten att få tillgång till rättshjälp i kombination med ibland höga domstolsavgifter i vissa medlemsländer kan avskräcka fattiga personer från att söka rättslig prövning.
  • Penningtvättsförfarandena tar fortfarande lång tid: Uppgifterna visar att ungefär hälften av penningtvättsförfarandena i första instans i medlemsländerna i genomsnitt tar upp till ett år. I vissa medlemsländer med problem kan de ta i genomsnitt två år eller mer.

Vad är förhållandet mellan resultattavlan för rättskipningen och EU:s verktyg till stöd för rättsstatsprincipen?

Resultattavlan för rättskipningen är ett av EU:s verktyg till stöd för rättsstatsprincipen.

Den årliga resultattavlan innehåller en rad indikatorer för att bedöma de nationella rättssystemens oberoende, kvalitet och effektivitet. Detta jämförande verktyg kompletteras med landsspecifika bedömningar som presenteras i landsrapporterna inom den europeiska planeringsterminen och som möjliggör en djupare analys mot bakgrund av det nationella rättsliga och institutionella sammanhanget.

EU:s verktyg till stöd för rättsstatsprincipen utgörs av flera verktyg för att noggrant övervaka, bedöma och reagera på frågor som rör rättsstatsprincipen i medlemsländerna, bland annat överträdelseförfaranden, den europeiska planeringsterminen, resultattavlan för rättskipningen, samarbets- och kontrollmekanismen, ramen för rättsstatsprincipen och förfarandet enligt artikel 7 i EU-fördraget.

I sitt meddelande om att ytterligare stärka rättsstatsprincipen, som offentliggjordes den 3 april, uppmanade kommissionen EU-institutionerna och medlemsländerna samt andra berörda parter att bidra med idéer till hur man i framtiden kan utveckla verktygen till stöd för rättsstatsprincipen.

På grundval av rådslaget och den pågående debatten kommer EU-kommissionen att återkomma till frågan med slutsatser och förslag i juni 2019.

Vad är den europeiska planeringsterminen?

Den europeiska planeringsterminen är EU:s årliga cykel för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken och socialpolitiken. Varje år genomför kommissionen en detaljerad analys av EU-ländernas planer för makroekonomiska, budgetmässiga och strukturella reformer och utfärdar rekommendationer för de kommande 12–18 månaderna, som ska antas av rådet. Den europeiska planeringsterminen inleds i november med offentliggörandet av kommissionens årliga tillväxtöversikt och förslag till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet. I den årliga tillväxtöversikten anges allmänna ekonomiska och sociala prioriteringar för EU, och medlemsländerna får allmänna politiska riktlinjer för det kommande året. Rekommendationerna för euroområdet innehåller skräddarsydda råd till länderna i euroområdet i frågor som är relevanta för hur euroområdet som helhet fungerar.

I den årliga tillväxtöversikten för 2019 betonar kommissionen att ”[v]älfungerande offentliga institutioner bidrar till högre tillväxt och är en förutsättning för att andra reformer ska kunna genomföras framgångsrikt” och att detta inbegriper ”respekten för rättsstatsprincipen”. Den betonar också följande: ”Rättsstatsprincipen, välfungerande rättsväsenden och kraftfulla regler mot korruption är avgörande för att attrahera näringsverksamhet och skapa ekonomisk tillväxt. Särskilt viktigt är här domstolarnas oberoende och effektivitet liksom ett helhetsgrepp på korruptionsbekämpningen där förebyggande åtgärder, verkningsfull lagföring och sanktioner kombineras.”

I 2019 års rekommendation för euroområdet, som godkändes av Europeiska rådet den 21–22 mars 2019, framhålls behovet av att förbättra kvaliteten på institutionerna och särskilt rättssystemens ändamålsenlighet.

På vilket sätt bidrar resultattavlan för rättskipningen till den europeiska planeringsterminen?

Resultattavlan omfattar en rad indikatorer för att bedöma de nationella rättssystemens oberoende, kvalitet och effektivitet och hjälper till att bedöma effekterna av rättsliga reformer i medlemsländerna. Om resultattavlan visar på dåliga resultat, krävs det alltid en djupare analys av det nationella rättsliga och institutionella sammanhanget. Denna landsspecifika bedömning genomförs inom ramen för arbetet med den europeiska planeringsterminen genom bilaterala dialoger med berörda myndigheter och aktörer.

Den landsspecifika bedömningen beaktar särdragen hos rättssystemet och övriga sammanhang i det berörda medlemslandet. Den kan i slutändan leda till att kommissionen föreslår att rådet antar landsspecifika rekommendationer om hur de nationella rättssystemen kan förbättras.

Hur kan välfungerande rättssystem stödja tillväxten?

En välfungerande rättskipning som upprätthåller rättsstatsprincipen har sedan länge konstaterats ha en positiv ekonomisk effekt. Om rättssystemen garanterar att rättigheter upprätthålls är kreditgivare mer benägna att låna ut pengar och företag avskräcks från ett opportunistiskt beteende samtidigt som transaktionskostnaderna minskar och innovativa företag är mer benägna att investera.

De positiva effekter som väl fungerande nationella rättssystem har på ekonomin stöds av studier och akademisk litteratur, bland annat från Europeiska centralbanken, Internationella valutafonden, OECD, Världsekonomiskt forum och Världsbanken.

Hur undersöks rättssystemets ändamålsenlighet i 2019 års resultattavla för rättskipningen?

Resultattavlan använder indikatorer för att undersöka de tre viktigaste aspekterna av ett välfungerande rättssystem: effektivitet, kvalitet och oberoende.

  • Effektivitet

De indikatorer som avser förfarandenas effektivitet omfattar antalet ärenden, handläggningstiden (målgenomströmningen), avslutandegraden (förhållandet mellan antalet avgjorda mål och antalet inkommande mål) och antalet pågående mål. Resultattavlan visar också den genomsnittliga handläggningstiden inom specifika områden när det gäller EU:s lagstiftning.

  • Kvalitet

Att det är enkelt att få tillgång till rättslig prövning samt att det finns lämpliga resurser, effektiva analysverktyg och lämpliga normer är centrala faktorer som bidrar till rättssystemens kvalitet. I resultattavlan används olika indikatorer som omfattar dessa faktorer, t.ex. elektronisk inlämning av yrkanden, kommunikation mellan domstolar och parter, fortbildning för domare, ekonomiska resurser samt IKT-normer och IKT-system för ärendehantering.

  • Oberoende

Resultattavlan undersöker hur både allmänheten och företag uppfattar rättsväsendets oberoende. Den innehåller även information om rättsliga garantier i medlemsländerna för vissa situationer där rättsväsendets oberoende skulle kunna äventyras liksom översikter över hur nationella åklagarmyndigheter organiseras.

Vilka metoder används i arbetet med resultattavlan för rättskipningen?

I arbetet med resultattavlan används olika informationskällor. En stor del av de kvantitativa uppgifterna tillhandahålls av Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej), som kommissionen har ingått ett avtal med om genomförande av en särskild årlig undersökning. Dessa uppgifter är från åren 2010–2017 och har tillhandahållits av medlemsländerna i enlighet med Cepejs metoder. I undersökningen tillhandahålls även detaljerade kommentarer och landsspecifika faktablad som ger mer bakgrund till informationen och som bör läsas tillsammans med siffrorna.

Andra informationskällor är grupperna med kontaktpersoner för de nationella rättssystemen, det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (ENCJ), nätverket för ordförande vid de högsta domstolarna i EU, sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i EU (ACA), Europeiska konkurrensnätverket, kommunikationskommittén, Europeiska observatoriet avseende intrång i immateriella rättigheter, expertgruppen för frågor som rör penningtvätt och finansiering av terrorism, Eurostat, det europeiska nätverket för rättslig utbildning och Världsekonomiskt forum.

Varför saknas vissa uppgifter?

Även om uppgifter fortfarande saknas för vissa medlemsländer, förbättras situationen kontinuerligt. De återstående svårigheterna med att samla in uppgifter beror ofta på otillräckliga statistikresurser eller på att de nationella kategorier för vilka uppgifter samlas in inte exakt stämmer överens med dem som används för resultattavlan. I ett litet fåtal fall beror bristen på uppgifter på att vissa nationella myndigheter saknar vilja att medverka. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra medlemsländerna att ytterligare åtgärda denna brist på uppgifter.

Läs mer

Pressmeddelande

MEMO/19/2233

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar