Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar: Trovärdiga utsikter till medlemskap i EU och närmare kontakter med länderna på västra Balkan

Bryssel den 6 februari 2018

Varför antar EU-kommissionen strategin?

I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 bekräftade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker åter att länderna på västra Balkan är välkomna som framtida medlemmar i EU: –Om vi vill ha ökad stabilitet i vårt grannskap måste vi också ge trovärdiga utsikter till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan, och han fortsatte: –EU kommer att ha fler än 27 medlemmar. Kandidatländerna måste ge högsta prioritet till rättsstatsprincipen, rättvisa och grundläggande rättigheter under förhandlingarna. Att ge västra Balkan utsikter till EU-medlemskap, baserat på vad länderna själva åstadkommer, ligger i unionens eget politiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska intresse – det är en geostrategisk investering i ett stabilt, starkt och enat Europa som bygger på gemensamma värden. Genom strategin ska förnyad skjuts ges åt reformerna i regionen för att länderna ska ta sig an centrala utmaningar som västra Balkan står inför. Genom ytterligare anslag höjs nu EU:s stöd till de ansträngningar som länderna på västra Balkan gör på sin respektive väg mot EU-medlemskap. På toppmötet om västra Balkan i Sofia den 17 maj kommer EU:s ledare att fortsätta sina diskussioner och kontakter med partnerna på västra Balkan.

EU:s utvidgningspolitik är oupplösligt knuten till den större strategi som handlar om att stärka unionen fram till 2025. Denna strategi är en del av den bredare färdplan för ett mer enat, starkare, och mer demokratiskt EU som föranleder kommissionen att lägga fram initiativ som ska förbättra EU:s demokratiska, institutionella och politiska ram fram till år 2025. Vår union måste bli starkare, solidare och effektivare innan den blir större.

Vad är nytt i strategin?

Strategin innehåller kärnan av de utmaningar som västra Balkan står inför på sin väg mot EU-medlemskap. Det nya består i att partnerna på nytt kraftfullt uppmuntras att ta itu med de reformer som behövs och får vägledning om vilka åtgärder som krävs för att snabbt kunna röra sig framåt på vägen mot EU-medlemskap. För Serbiens och Montenegros del – som redan deltar i anslutningsförhandlingar – redogör den för åtgärder som behövs för att slutföra medlemskapsprocessen fram till 2025. Med sina flaggskeppsinitiativ inom sex centrala områden stärker strategin dessutom väsentligt EU:s engagemang för våra partner på västra Balkan. I strategin tecknas vår vision för en gemensam framtid och hur vi ska nå fram dit.

Ändrar kommissionen på sin utvidgningspolitik?

I strategin utsägs klart att EU:s dörr är öppen för framtida nya medlemmar när – och bara då – de enskilda länderna har uppfyllt kriterierna. Kommissionen ändrar inte på sin utvidgningspolitik: processen är och förblir resultatbaserad. Varje land kommer att bedömas på grundval av de egna framstegen.

Hur ska strategin omsättas i praktiken?

Utsikterna till ett EU-medlemskap för västra Balkan ligger först och främst i händerna på de aktuella länderna själva. De måste agera med beslutsamhet och brådskande fördubbla sina ansträngningar, ta itu med avgörande reformer – främst när det gäller rättsstatsprincipen, domstolsväsendets oberoende och de grundläggande rättigheterna – och slutföra sin politiska, ekonomiska och sociala omvandling. För sin del kommer EU att aktualisera sina politiska åtgärder för att bättre stödja omvandlingsprocessen i regionen. Strategin innehåller en handlingsplan med sex konkreta flaggskeppsinitiativ som är inriktade på specifika områden av gemensamt intresse: rättsstatsprincipen, säkerhet och migration, socioekonomisk utveckling, transport och energiförbindelser, den digitala agendan, försoning och goda grannrelationer. Konkreta insatser på dessa områden planeras mellan 2018 och 2020.

Vilka är de sex flaggskeppsinitiativen?

Flaggskeppsinitiativen understöder omvandlingen av västra Balkan på flera särskilda områden där utökat samarbete är av ömsesidigt intresse. Konkreta insatser mellan 2018 och 2020 planeras för de sex områdena. Här är några exempel: 

  • Rättsstatsprincipen: Utvidgning av handlingsplanerna för en anpassning till EU-standarder till att omfatta västra Balkan. Förbättring av bedömningen av hur reformerna genomförs, bl.a. via nya rådgivande uppdrag.
  • Säkerhet och migration: Utökat samarbete för att bekämpa organiserad brottslighet, motverka terrorism och våldsam extremism samt förbättra gränssäkerheten och migrationshanteringen med hjälp av EU:s verktyg och expertis. Förbättrad samordning med EU:s organ för gränssäkerhet och migrationshantering.
  • Socioekonomisk utveckling: Bättre möjligheter att beviljas garantier för privata investeringar, stöd till nystartade företag samt små och medelstora företag och ännu mer förenklingar av handelsprocedurerna. Ökat fokus på sysselsättning och socialpolitiken, med större ekonomisk assistans till stöd för den sociala sektorn, särskilt utbildning och hälsovård. Anslagen via Erasmus+ kommer att fördubblas.
  • Transport och energiförbindelser: Initiativ inom regionen och med EU, bl.a. ett nytt investeringsstöd. En utvidgning av EU:s energiunion till regionen.
  • Digital agenda: En färdplan mot sänkta roamingkostnader, stöd till utbyggnaden av bredband och e-förvaltning, e-upphandling, e-hälsa och digital kompetens.
  • Försoning och goda grannrelationer: Stöd till kampen mot strafflöshet och övergångsrättvisa, bl.a. via en regional kommission som fastställer fakta om krigsbrott. Utökat samarbete inom områdena utbildning, kultur, ungdom och idrott, främjande av kulturarvet och programmet Kreativa Europa.

Hur ska de nya flaggskeppsinitiativen genomföras? Kommer det ekonomiska stödet till västra Balkan att öka?

För de nya flaggskeppsinitiativen föreslår kommissionen mer pengar till västra Balkan fram till 2020 inom ramen för instrument för stöd inför anslutningen (IPA), förutom de 1,07 miljarder euro som redan budgeterats för regionen för 2018. Utökade anslag kommer att krävas för viktiga investeringar, framför allt i transport- och energiinfrastruktur eller digital infrastruktur. En särskild samordningsgrupp ska bildas i vår med uppgift att se till att initiativen genomförs.

Vilka reformer måste prioriteras för att länderna på västra Balkan ska kunna behålla trovärdiga möjligheter att bli medlemmar i EU?

Den allra viktigaste frågan för västra Balkan är reformer som gäller rättstatsprincipen, grundläggande rättigheter och goda styrelseformer och att gemensamt nå fram till försoning och goda grannrelationer. Regionen måste omfatta dessa grundläggande EU-värderingar på ett mycket starkare och mer trovärdigt sätt. Om så inte sker, får detta en avskräckande inverkan på investeringar och handel. För det andra måste ekonomierna i regionen stärkas. De är fortfarande konkurrenssvaga, ofta föremål för otillbörlig politisk inblandning och underutvecklingen inom den privata sektorn påverkar tillväxt och arbetstillfällen, särskilt för unga människor i regionen. För det tredje finns fortfarande bilaterala tvister mellan länder i regionen som måste lösas. EU kommer inte att gå med på att importera dessa tvister och den instabilitet som de medför. Definitiva och bindande lösningar på tvister med grannländer måste hittas och genomföras innan ett land kan bli medlem i EU.

Lovar EU att 2025 är året då nya länder blir medlemmar?

Årtalet 2025 är varken en fastslagen tidpunkt eller ett måldatum för nya medlemmar. Det är ett möjligt tidsperspektiv, som avspeglar EU:s starka vilja att lämna trovärdiga utsikter till medlemskap för länderna på västra Balkan. Vid den tidpunkten skulle EU kunna bli större än 27 medlemmar. Medlemskapsförhandlingarna med Montenegro och Serbien har redan kommit en god bit. Med stark politisk vilja, verkliga och varaktigt genomförda reformer samt slutgiltiga lösningar på grannlandstvisterna skulle dessa länder potentiellt kunna vara klara för medlemskap 2025. Detta perspektiv är synnerligen ambitiöst. Om det blir så beror helt på vad som objektivt har åstadkommits och varje enskilt lands egna resultat.

Gäller strategin bara de länder som hunnit längst, dvs. Serbien och Montenegro, och inte på resten av regionen?

Strategin omfattar hela västra Balkan. Montenegro och Serbien är just nu de enda länder som deltar i medlemskapsförhandlingar och ses därför som de länder som hunnit längst på vägen mot en anslutning till EU. Strategin ger vägledning om vilka åtgärder som Montenegro och Serbien måste vidta för att slutföra medlemskapsprocessen med 2025 som möjligt perspektiv. Andra länder kan dock hinna ikapp eller gå om beroende på de objektiva framsteg som uppnås.

Kommer Montenegro och Serbien alltså att bli medlemmar i EU 2025?

Det ligger helt i händerna på de två länderna och kommer att bero på vad de objektivt har åstadkommit. Utsikten att det ska ske 2025 är ambitiös. Det kräver en stark politisk vilja och att avsevärda och konkreta resultat uppnås. Montenegro behöver nå konkreta resultat framför allt vad gäller rättsstatsprincipen och kampen mot korruption och organiserad brottslighet. För Serbiens del krävs en stark och varaktig politisk vilja att nå samförstånd om de väsentliga reformer som behövs vad gäller rättsstatsprincipen och ekonomin, för att främja försoning. Detta måste underbyggas av en heltäckande normalisering av förbindelserna med Kosovo. För att förverkliga det ambitiösa perspektivet med 2025 som referensår måste ett heltäckande och rättsligt bindande avtal om normalisering ingås och genomföras.

Är normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien ett villkor för att Serbien ska kunna komma vidare i förhandlingarna?

Vägen mot EU-medlemskap är både för Serbien och för Kosovo fast kopplad till framsteg i normaliseringen av deras förbindelser. Utan att förbindelserna mellan Pristina och Belgrad reellt och på ett heltäckande sätt normaliseras via den dialog som leds av EU kan det inte skapas någon varaktig stabilitet i regionen. Ett heltäckande, rättsligt bindande avtal är brådskande och avgörande för att Serbien och Kosovo ska kunna gå vidare på sin väg mot EU-medlemskap.

Vad finns i strategin för de länder som inte anses höra till dem som kommit längst? Vilka utsikter har de att bli medlemmar i EU? Kommer kommissionen att behandla dem annorlunda och med mindre hänsyn?

Alla länder på västra Balkan har möjlighet att på sina respektive vägar röra sig mot ett EU-medlemskap. Kommissionen bedömer alla länder rättvist och objektivt på basis av vad de själva har åstadkommit och hur snabbt de gör framsteg. Eftersom Montenegro och Serbien för närvarande är de enda länderna i regionen som deltar i förhandlingar har de just nu hunnit längst i processen. Andra länder kan dock hinna ikapp eller gå om beroende på de objektiva framsteg som de uppnår. Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien gör betydande framsteg på sin väg mot EU-medlemskap och på basis av uppfyllda villkor är kommissionen redo att formulera rekommendationer för att inleda anslutningsförhandlingar. Kommissionen tänker börja utarbeta ett yttrande om Bosnien och Hercegovinas medlemskapsansökan så snart ett heltäckande och fullständiga svar har mottagits på en skrivelse med ett antal frågor. Med varaktiga insatser och engagemang skulle Bosnien och Hercegovina kunna uppnå status som kandidatland. Kosovo har möjlighet att göra varaktiga framsteg genom att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet och att gå framåt i processen mot EU-medlemskap när de objektiva förhållandena så tillåter.

Vad händer om framtida medlemsländer blockerar andra länder på västra Balkan från att bli medlemmar i EU?

De länder som hunnit längst mot EU-medlemskap har ett strategiskt intresse av att förespråka och inte sabotera sina grannländers strävanden. Länderna i regionen är beroende av varandra och kommer att göra snabbare framsteg om de hjälper varandra på vägen. Alla länder måste avstå från att missbruka olösta frågor i EU-medlemskapsprocessen. Kommissionen rekommenderar i den nya strategin att det ska införas särskilda bestämmelser och oåterkalleliga åtaganden som gör att nya medlemsländer inte kan blockera EU-medlemskap för andra kandidatländer på västra Balkan.

MEMO/18/562

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar