Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Första ansökningsomgången inom den förstärkta Europeiska solidaritetskåren – Frågor och svar

Bryssel den 10 augusti 2018

I dag utlyser EU-kommissionen den första ansökningsomgången för nya projekt inom Europeiska solidaritetskåren som ska genomföras under 2018 och i början av 2019.

Vad är tanken med Europeiska solidaritetskåren?

Solidaritet är en av EU:s grundvärderingar: solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsländerna och i handling i och utanför EU. 

Så här sa kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen 2016 när han meddelade att kåren skulle inrättas: – Vi har ofta närmast till solidariteten i nödlägen. När de portugisiska bergen brann var det italienska plan som släckte elden. När översvämningar orsakade strömavbrott i Rumänien var det svenska generatorer som tände ljuset igen. När tusentals flyktingar anlände till de grekiska stränderna var det slovakiska tält som de fick sova i. I den andan föreslår kommissionen i dag att det ska inrättas en europeisk solidaritetskår. 

Syftet med Europeiska solidaritetskåren är att ge ungdomar möjlighet att på olika sätt hjälpa dem i EU som har det svårt. Att delta i solidaritetsverksamhet gynnar inte bara de ungdomar som får möjlighet att utvecklas, engagera sig i samhället och bli attraktivare på arbetsmarknaden. Deltagandet hjälper också icke-statliga organisationer, offentliga organ och företag som försöker lösa samhällsproblem och andra utmaningar.

 

Varför behövdes det en rättslig grund för Europeiska solidaritetskåren?

Sedan Europeiska solidaritetskåren lanserades i december 2016 har den drivits genom åtta olika EU-program med olika rättslig grund, mål och budget. Det är programmet Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation, Lifeprogrammet, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, folkhälsoprogrammet, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

En separat rättslig grund för kåren innebär i stället ett enda finansieringsinstrument med tydliga mål. Det kommer att bidra till en mer samstämmig och kostnadseffektiv verksamhet, öka genomslaget och skapa ännu fler möjligheter för ungdomar. 

Den 30 maj 2017 föreslog kommissionen, efter samråd med berörda parter, en särskild rättslig grund och finansieringsmekanism för kåren. Dessutom ska kåren kunna omfatta fler typer av solidaritetsverksamhet.

 

När träder förordningen om solidaritetskåren i kraft?

I juni 2018 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om kommissionens förslag till rättslig grund och budget för Europeiska solidaritetskåren fram till 2020. Om Europaparlamentet röstar för förslaget till förordning vid sin sammanträdesperiod i september och rådet formellt antar förslaget förväntas det publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft i oktober 2018[1].

 

Vad är Europeiska solidaritetskårens budget fram till 2020?

Kårens budget från det att förordningen träder i kraft fram till den 31 december 2020 är 375 600 000 euro i löpande priser. Beloppet anges i den rättsliga grunden och garanterar att kåren har en stabil budget för resten av den nuvarande fleråriga budgetramen. 

Kostnaderna för de olika verksamheterna varierar beroende på typ, hur länge verksamheten pågår och i vilket land.

 

Fortsätter Europeiska solidaritetskåren efter 2020?

EU-kommissionen har föreslagit att kåren fortsätter inom ramen för nästa fleråriga budget. Den 11 juni 2018 lade kommissionen därför fram ett förslag om Europeiska solidaritetskåren efter 2020 med ett anslag på 1,26 miljarder euro som ska ge omkring 350 000 ungdomar möjlighet att delta i en solidaritetverksamhet. 

 

STYRNING

Vem ansvarar för kåren?

Under den första fasen (sedan 2016) finansierades och förvaltades kåren av åtta olika EU-program. Enligt den nya rättsliga grunden kommer kåren att skötas av kommissionen, EU-ländernas nationella programkontor för Erasmus+ och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea)

De nationella programkontoren, som redan har hand om Erasmusprogrammets ungdomsverksamhet, kommer att ansvara för att bedöma de flesta organisationers ansökningar om kvalitetsmärkning, utvärdera ansökningar om finansiering från deltagande organisationer, erbjuda utbildning och stöd, organisera nätverksarbete och marknadsföra kåren på nationell nivå. 

Kommissionen kommer med hjälp av Eacea att ansvara för det allmänna stödet till kårdeltagarna, t.ex. utbildning och språkkurser på nätet samt försäkringar. Eacea kommer också att dela ut kvalitetsmärket till vissa aktörer (t.ex. europeiska nätverk och plattformar, nationella offentliga myndigheter och tjänster, organisationer som erbjuder verksamhet, såsom frivilligarbete, praktik eller jobbmöjligheter, och som får stöd från andra EU-program än Europeiska solidaritetskåren). 

Dessutom kommer ett nyinrättat resurscentrum att stödja förvaltningsorgan och deltagande organisationer, särskilt när det gäller att certifiera och dokumentera den kompetens som kårdeltagarna förvärvar.

 

Vad har arbetsförmedlingarna för roll?

Aktörer på arbetsmarknaden, t.ex. offentliga eller privata arbetsförmedlingar och handelskammare, kan bidra till solidaritetskåren genom att hjälpa deltagarna att få ett solidaritetsjobb eller en praktikplats. Deras stöd bygger på befintliga strukturer. 

Arbetsförmedlingarna har omfattande information om lediga platser både inom landet (via sina egna databaser) och utomlands (via Eures). Tack vare sitt kontaktnät kan de hjälpa till att nå ut till både arbetsgivare och ungdomar och slå ett slag för kåren. De kan också hjälpa kårdeltagarna efter ett projekt och se till att deras medverkan fungerar som en språngbräda in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingarna kan enskilt eller gemensamt ansöka om bidrag via de nationella programkontoren för Erasmus+.

 

VERKSAMHETER

Vilken verksamhet kan få stöd?

Under den första fasen (2016–2018) erbjöd Europeiska solidaritetskåren unga människor att delta som volontär, praktikant eller anställd. 

Det ändras inte med den nya rättsliga grunden. Man kan vara volontär i upp till 12 månader, praktikant i 2–6 månader eller anställd enligt gällande nationell lagstiftning i 3–12 månader. En nyhet är att deltagarna också kan starta egna solidaritetsprojekt eller volontärgrupper på kortsiktig bas. 

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas ungdomar med begränsade möjligheter. Särskilt ekonomiskt stöd och anpassade verksamhetsformer föreslås så att det blir lättare för dem att delta. Alla deltagare och deltagande organisationer kan få stöd (t.ex. allmän utbildning och språkutbildning, försäkringar, stöd före och efter projekt och administrativt stöd).

 

Vad är volontärgrupper?

Volontärgrupper föreslås bli ett nytt inslag i Europeiska solidaritetskåren. Det innebär att grupper från olika länder kan volontärarbeta tillsammans i solidaritetsprojekt i mellan två veckor och två månader. Eftersom dessa projekt är kortare och man arbetar tillsammans ska det vara lättare för ungdomar med begränsade möjligheter att delta i solidaritetskåren. 

Dessutom ska volontärgrupper användas för att arbeta för vissa särskilda prioriteringar, såsom skydda det europeiska kulturarvet, integrera tredjelandsmedborgare (inbegripet asylsökande och flyktingar), lindra miljö- och klimatproblem, inbegripet katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning (men inte akuta katastrofinsatser), genom en central åtgärd, ”volontärgrupper på högprioriterade områden”.

 

Vad är ett solidaritetsprojekt?

Solidaritetsprojekt är ungdomsledda volontärinsatser som genomförs av grupper av minst fem kårdeltagare och kan pågå i mellan två och tolv månader. De unga kårdeltagarna utformar och genomför själva sina idéer till lokala samhällsinsatser. Ett solidaritetsprojekt bör vara inriktat på en särskild utmaning i deltagarnas närmiljö och ha ett klart europeiskt mervärde. 

Eftersom solidaritetsprojekt normalt anordnas i kårdeltagarnas hemland är dessa projekt också lämpade för yngre med begränsade möjligheter som kan ha svårt att delta i projekt utomlands men som ändå vill bidra.

 

Vad innebär nätverksarbete?

Tanken med nätverksarbetet är att höja kvaliteten på kårens arbete, följa upp kårens verksamhet och öka genomslaget. Arbetet ska också skapa en kåranda. Det kan handla om att informera nya deltagare (båda ungdomar och deltagande organisationer) om kåren, hålla samråd, utbyta god praxis eller bilda alumniföreningar för tidigare kårdeltagare.

 

Vem får delta?

Offentliga och privata organ i EU-länderna får ansöka om kvalitetsmärke och finansiering. Dessutom kan grupper av ungdomar som är registrerade på Europeiska solidaritetskårens portal ansöka om finansiering för solidaritetsprojekt. Organisationer från Island, Liechtenstein, Norge, Turkiet, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och andra partnerländer får delta som partner i volontärprojekt. Närmare uppgifter finns i handledningen (European Solidarity Corps Guide).

 

Var och när kan man delta i denna ansökningsomgång?

Ansökningar om finansiering för volontärgrupper på högprioriterade områden bör riktas till Eacea. Ansökningar för andra insatser bör lämnas till det nationella organet i den sökande organisationens hemland. 

Stödberättigande organisationer och ungdomsgrupper bör lämna in sina ansökningar enligt följande [före kl. 12.00, belgisk tid]:

 

Volontärpartnerskap

16 oktober 2018

Volontärprojekt

16 oktober 2018

Praktik och jobb

16 oktober 2018

Solidaritetsprojekt

16 oktober 2018

Volontärgrupper på högprioriterade områden

18 februari 2019

 

Ansökningar om kvalitetsmärket kan skickas in fortlöpande.

Vem får gå med i Europeiska solidaritetskåren?

Alla mellan 17 och 30 år som är medborgare eller folkbokförda i något av de deltagande länderna eller partnerländerna kan anmäla sig till kåren, men för att delta i ett solidaritetsprojekt är minimiåldern 18 år. All verksamhet i solidaritetskåren är öppen för unga personer och organisationer från deltagande länder (EU-länder). En del av verksamheten är också öppen för partnerländer (Efta, EU:s kandidatländer, länder på västra Balkan, länder inom det östliga partnerskapet, länder i södra Medelhavsområdet och Ryska federationen).

Alla som går med i kåren måste lova att arbeta efter kårens mål och principer. Man anmäler sig enkelt på en särskild sida på Europeiska ungdomsportalen.

 

Garanterar en anmälning på solidaritetskårens portal att man får delta i ett solidaritetsprojekt?

Alla som anmäler sig till kåren kan delta i en allmän utbildning på nätet och i eventuella lokala evenemang. Anmälning garanterar inte att man kan delta som volontär, praktikant eller anställd. Det beror på budgeten, antalet projekt och de sökandes intressen. 

Enligt förslaget till förordning kan kårdeltagarna dock starta egna solidaritetsprojekt där de kan genomföra sina idéer lokalt, i stället för att vänta på att en deltagande organisation erbjuder dem en plats som volontär, praktikant eller anställd. 

 

Vilka krav ställs på organisationerna?

Ett kvalitetsmärke kommer att införas som garanterar att de deltagande organisationerna respekterar Europeiska solidaritetskårens principer och krav. Ett kvalitetsmärke är en förutsättning för att en organisation ska kunna delta i kårens verksamhet (utom solidaritetsprojekt) men garanterar inte automatiskt finansiering. 

Vad kvalitetsmärket omfattar beror på vilken typ av verksamhet den sökande organisationen vill delta i. Särskilda förfaranden för att ansöka om ett kvalitetsmärke, utvärdera ansökningarna och godkänna (eller förkasta) dem håller på att införas. Förenklade förfaranden införs för offentliga myndigheter samt för organisationer som redan deltar i andra EU-program. Övergångsåtgärder kommer att tillämpas på organisationer som godkänts av den europeiska volontärtjänsten. Ansökningsprocessen kommer att utvärderas av de nationella organen eller av Eacea, beroende på typen av organisation.

 

Hur fungerar matchningsprocessen?

När man anmäler sig till solidaritetskåren via solidaritetskårens portal beskriver man sin utbildning och arbetslivserfarenhet, intressen, vilken typ av projekt man vill jobba med och i vilka länder och när man har möjlighet att delta. Man kan välja mellan olika verksamheter (volontärtjänst, arbete, praktik) och kan anmäla sitt intresse för särskilda solidaritetsområden. 

I sin profil kan man också lyfta fram särskild erfarenhet och kunskap inom till exempel arbete med flyktingar, barn, äldre eller funktionsnedsatta, undervisning, första hjälpen, medier, musik, konst, bygg och anläggning, projektledning eller andra områden. Man kan också söka direkt till någon av de lediga tjänsterna som de deltagande organisationerna publicerat på solidaritetskårens portal. 

Deltagande organisationer kan välja bland de kandidater vars motivation, intressen och kompetens bäst motsvarar deras behov. Ungdomarna bestämmer själva om de ska tacka ja eller nej till ett erbjudande.

 

Vilka är de finansiella villkoren för deltagare i solidaritetskårens verksamhet?

Alla som deltar får ett bidrag till resekostnaderna och försäkringen. 

Volontärer får också gratis kost och logi och fickpengar under hela projektet. 

De som anställs ska ha ett anställningsavtal och lön i enlighet med lagar och kollektivavtal i det land där de arbetar. Lönen betalas av organisationen som anställde ungdomarna. Dessutom ska de som arbetar få ett flyttbidrag för att klara flytten till det nya landet. 

Praktikplatser omfattas av ett skriftligt avtal och betalas av värdorganisationen. De ska också följa kvalitetskriterierna för praktikprogram. Praktikanter ska dessutom få flyttbidrag.

 

Får organisationerna ta ut en avgift från deltagarna?

Nej, varken enskilda eller organisationer får begära några ekonomiska bidrag eller avgifter från deltagarna.

 

Hur är det med social trygghet och försäkringar?

De som deltar i verksamhet i andra länder omfattas av solidaritetskårens försäkringssystem. De som omfattas av det europeiska sjukförsäkringskortet får sålunda ett extra skydd. De som inte omfattas av kortet får kostnadsfritt ett fullständigt försäkringsskydd.

När det gäller social trygghet för praktikanter och anställda gäller vissa regler i enlighet med lagarna och kollektivavtalen i det land där solidaritetsverksamheten bedrivs.

 

Kan deltagarna få språkstöd?

Ja, kårdeltagare som tackar ja till ett erbjudande om solidaritetsverksamhet utomlands får möjlighet att gå en språkkurs på nätet för att bedöma och förbättra sina kunskaper i det aktuella språket.

 

Vad får deltagarna för intyg?

Alla som deltar i solidaritetskårens verksamhet får ett intyg över deltagandet efter verksamhetens slut. Efter volontärtjänsten, praktiken eller arbetet kan de också få ett ungdomspassintyg som beskriver de kunskaper och de färdigheter som de förvärvat under verksamheten.

 

[1] Denna ansökningsomgång publiceras med förbehåll för att lagstiftaren antar förordningen om Europeiska solidaritetskåren utan några större ändringar samt relevanta finansieringsbeslut.

MEMO/18/4840

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar