Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Överträdelser i juli: de viktigaste besluten

Bryssel den 19 juli 2018

Ärenden efter politikområde

Kommissionen beslutar varje månad om rättsliga åtgärder mot de EU-länder som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten. Besluten spänner över många sektorer och politikområden och syftar till att se till att EU-rätten tillämpas korrekt, vilket gynnar både enskilda och företag.

Här redogörs för kommissionens viktigaste beslut, indelade efter politikområden. Kommissionen avslutar också 80 ärenden där frågorna har lösts med de berörda länderna utan att kommissionen behövt fortsätta förfarandet.

Mer information om EU:s överträdelseförfarande finns i MEMO/12/12. Mer information om samtliga beslut finns i registret över överträdelseförfaranden.

1. Den digitala inre marknaden

(Mer information: Nathalie Vandystadt – tfn: +32 2 296 70 83, Inga Höglund – tfn: +32 2 295 06 98)

 

Formella underrättelser

Radiospektrum: Kommissionen uppmanar BELGIEN att följa EU:s bestämmelser om spektrum

Kommissionen har i dag beslutat att sända en formell underrättelse till Belgien för att uppmana landet att införliva de europeiska bestämmelserna om radiospektrum i beslut (EU) 2017/899. Enligt beslutet måste medlemsländerna senast den 30 juni 2020 tillåta att frekvensbandet 694–790 MHz (det s.k. 700 MHz-bandet) används för mobilt bredband. Belgien har inte ingått några gränsöverskridande avtal med sina grannländer, t.ex. Tyskland och Storbritannien, och uppfyller därför inte skyldigheterna i beslut (EU) 2017/899. Dessa avtal skulle ha antagits senast i slutet av 2017. Till följd av detta kan utvecklingen av 5G försenas i Belgien och dess grannländer. 5G-konnektivitet är en av kommissionen främsta prioriteringar, i enligt med överenskommelsen om framtidens telekombestämmelser – kodex för elektronisk kommunikation. De nya bestämmelserna kommer att garantera att radiospektrum för 5G finns tillgängligt i hela EU senast 2020. Om Belgien inte vidtar åtgärder inom två månader kan kommissionen sända ett motiverat yttrande i frågan.

Kommissionen uppmanar EU-länderna att införliva EU:s cybersäkerhetslagstiftning

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till 17 EU-länder där de uppmanas att fullständigt införliva den första delen av EU:s cybersäkerhetslagstiftning. Underrättelsen avser följande länder: Österrike, Bulgarien, Belgien, Kroatien, Danmark, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien och Spanien. Syftet med direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS-direktivet, direktiv 2016/1148/EU) är att nå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela EU genom utveckling av den nationella cybersäkerheten, ökat EU-samarbete och rapporteringsskyldighet för dem som driver väsentliga tjänster och tillhandahåller digitala tjänster. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet i nationell lagstiftning senast den 9 maj 2018, eftersom det trädde i kraft i augusti 2016. Hittills har 11 EU-länder meddelat kommissionen att de införlivat direktivet fullständigt, och kommissionen håller nu på att kontrollera det. De andra medlemsländerna har två månader på sig att besvara kommissionens formella underrättelse. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

 

2. Ekonomi och finans

(Mer information: Christian Spahr – tfn: +32 2 295 61 94, Annikky Lamp – tfn: +32 2 295 61 51, Enda McNamara - tfn: +32 2 296 49 76)

 

Ett motiverat yttrande

Kommissionen uppmanar SLOVENIEN att respektera Europeiska centralbankens immunitet och samarbeta lojalt i samband med beslag av information från Sloveniens centralbank

Kommissionen sänder ett motiverat yttrande till Slovenien på grund av landets kränkning av immuniteten för Europeiska centralbankens akter (protokoll nr 7 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget) och underlåtetenheten att samarbeta lojalt (artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen, EU-fördraget) i samband med beslag av Europeiska centralbankens handlingar vid Sloveniens centralbank. Den 6 juli 2016 beslagtog de slovenska myndigheterna, under en nationell utredning av tjänstemän vid Sloveniens centralbank, information som inbegrep handlingar från Europeiska centralbanken samt it-utrustning. Europeiska centralbanken hade inte på förhand godkänt detta beslag. Kommissionen är inte nöjd med de slovenska myndigheternas svar på dess propåer för att reda ut omständigheterna i en informell skrivelse från december 2016 och en formell underrättelse från maj 2017. Det motiverade yttrandet ifrågasätter inte de nationella myndigheternas behörighet att bedriva nationella utredningar. Slovenien har nu två månader på sig att besvara det motiverade yttrandet. Kommissionen för också ett nära samarbete med Europeiska centralbanken i den här frågan.

 

3. Energi

(Mer information: Anna-Kaisa Itkonen - tfn: +32 2 295 61 86, Nicole Bockstaller – tfn: +32 2 295 25 89)

 

Ärenden som gått vidare till EU-domstolen

Den inre marknaden för energi: Kommissionen väcker talan mot TYSKLAND och UNGERN i EU-domstolen för bristande efterlevnad av det tredje energipaketet

Tyskland till domstol för det tredje energipaketet: EU-kommissionen väcker talan mot Tyskland i EU-domstolen för att se till att landet införlivar eldirektivet (direktiv 2009/72/EG) och gasdirektivet (direktiv 2009/73/EG) korrekt. Båda direktiven ingår i det tredje energipaketet och innehåller de viktigaste bestämmelserna för att energimarknaderna ska fungera korrekt. Tyskland har inte säkerställt att bestämmelserna om de nationella tillsynsmyndigheternas befogenheter och oberoende har följts. Den nationella tillsynsmyndigheten har t.ex. inte hela makten över nätavgifter och andra villkor för tillgång till nät och utjämningstjänster eftersom många faktorer när det gäller dessa avgifter och andra villkor i stor utsträckning fastställts i detaljerade bestämmelser som antagits av förbundsregeringen. Tyskland har dessutom införlivat flera bestämmelser om oberoende systemansvariga på ett felaktigt sätt i nationell lagstiftning. Exempelvis följer reglerna om de oberoende systemansvarigas personal och ledning inte direktiven fullständigt, och definitionen av vertikalt integrerade företag omfattar inte verksamhet utanför EU. Kommissionen skickade därför en formell underrättelse till Tyskland i februari 2015, följt av ett motiverat yttrande i april 2016. Eftersom Tyskland fortfarande inte följer EU-lagstiftningen var kommissionen tvungen att väcka talan mot landet vid EU-domstolen. Kommissionen väcker talan mot Ungern på grund av landets lagstiftning om energinätavgifter. EU-kommissionen väcker talan mot Ungern i EU-domstolen för att se till att landet korrekt införlivar kraven om nätavgifter i det tredje energipaketet. Enligt det tredje energipaketet ska de nätavgifter som tas ut av nätoperatörer för att man ska få använda el- och gasnät regleras för att förhindra konkurrenshämmande beteende. Det är de nationella tillsynsmyndigheterna som ska fastställa dessa avgifter eller hur de ska beräknas. Efter att kommissionen har granskat de lagstiftningsåtgärder som Ungern vidtagit på energiområdet fann den att den ungerska lagstiftningen utesluter vissa typer av kostnader vid beräkningen av nättarifferna för el och gas. Detta strider mot principen om avgifternas kostnadstäckning i el- och gasförordningarna. Kommissionen fann också att Ungern antagit ändringar av sin energilagstiftning som gör det svårare för marknadsaktörerna att få den nationella tillsynsmyndighetens beslut om nättariffer prövade i domstol. Kommissionen skickade därför en formell underrättelse till Ungern i februari 2015 och två motiverade yttranden i december 2016 och april 2017. Eftersom Ungern fortfarande inte följer EU-lagstiftningen har kommissionen beslutat att väcka talan mot landet vid EU-domstolen. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Formella underrättelser

Energieffektivitet: Kommissionen uppmanar sju medlemsländer att införliva EU-bestämmelser på korrekt sätt

Kommissionen skickar i dag formella underrättelser till Sverige, Cypern, Irland, Malta, Nederländerna, Slovenien och Storbritannien för att länderna inte genomfört eller införlivat vissa krav i energieffektivitetsdirektivet (direktiv 2012/27/EU). I direktivet fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom EU för att säkerställa att EU når sitt mål om energibesparingar på 20 % för 2020 och för att bana väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten därefter. De berörda länderna har nu två månader på sig att besvara kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

4. Miljö

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 2 295 61 72, Iris Petsa – tfn: +32 2 299 33 21)

 

Motiverade yttranden

Buller: Kommissionen uppmanar PORTUGAL och SPANIEN att anta bullerkartor och handlingsplaner för omgivningsbuller

Kommissionen uppmanar Portugal och Spanien att följa de viktigaste bestämmelserna i EU:s bullerdirektiv (direktiv 2002/49/EG). Enligt bullerdirektivet ska EU-länderna utarbeta bullerkartor som visar bullerexponeringen inom större tätbebyggda områden, t.ex. längs större järnvägslinjer och vägar och vid större flygplatser. Dessa kartor ligger sedan till grund för åtgärder för att minska buller. Spanien fick en första underrättelse i september 2016 men har fortfarande inte lämnat in några strategiska bullerkartor eller några handlingsplaner för många spanska tätbebyggda områden, större järnvägslinjer och vägar. Spanien har heller inte sett över eller reviderat de befintliga handlingsplanerna för större flygplatser. Portugal har inte heller gjort några framsteg sedan kommissionen skickade en första varning i maj 2017. De rapporter som de portugisiska myndigheterna lämnat in bekräftar att inga strategiska bullerkartor har antagits för två större tätbebyggda områden och 123 större vägar. Man har inte heller utarbetat några handlingsplaner för tre tätbebyggda områden, 60 större järnvägslinjer och 466 större vägar. Både Spanien och Portugal har nu två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

Luft: Kommissionen uppmanar RUMÄNIEN att införliva EU-regler om industriutsläpp

Kommissionen uppmanar Rumänien att till fullo införliva EU:s lagstiftning om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar (direktiv (EU) 2015/2193) i sin nationella lagstiftning. Direktivet reglerar utsläpp av SO2, NOx och stoft till luften i syfte att minska dessa utsläpp och de risker för människors hälsa och miljön som de kan ge upphov till. I direktivet fastställs också regler för övervakning av utsläpp av kolmonoxid. Medlemsländerna var skyldiga att senast den 19 december 2017 underrätta kommissionen om vilka bestämmelser som antagits för att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Eftersom Rumänien inte har hållit tidsfristen sände kommissionen en formell underrättelse i januari 2018. Eftersom Rumänien fortfarande inte underrättat kommissionen, sänder kommissionen nu ett motiverat yttrande. Rumänien har två månader på sig att svara. Om Rumänien inte lämnar något tillfredsställande svar kan kommissionen väcka talan i EU-domstolen.

Vatten: Kommissionen uppmanar SPANIEN att följa EU:s bestämmelser om förebyggande av översvämningar

Kommissionen uppmanar Spanien att följa de viktigaste bestämmelserna i översvämningsdirektivet (direktiv 2007/60/EG). Syftet med direktivet är att minska och hantera de risker som översvämningar utgör för människors hälsa, ekonomisk verksamhet och miljön. Enligt EU-rätten skulle medlemsländerna ha utarbetat och offentliggjort planer för hantering av översvämningsrisker och underrättat kommissionen om dem senast den 22 mars 2016. I mars 2018 sände kommissionen de spanska myndigheterna en formell underrättelse för att de inte utarbetat och offentliggjort planer för hantering av översvämningsrisker för alla sju avrinningsdistrikten på Kanarieöarna. Eftersom Spanien fortfarande inte underrättat kommissionen om dessa planer, sänder kommissionen ett motiverat yttrande. Spanien har två månader på sig att svara. Om Spanien inte gör något inom två månader kan kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

Formella underrättelser

Natur: Kommissionen uppmanar BULGARIEN att bättre genomföra EU:s naturvårdslagstiftning

Kommissionen sänder ytterligare en formell underrättelse till Bulgarien för att landet systematiskt brustit i genomförandet av EU:s naturvårdslagstiftning. EU-direktiven om vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) och livsmiljöer (direktiv 92/43/EEG) etablerar det EU-övergripande ekologiska nätet med skyddsområden, Natura 2000. Ekonomisk verksamhet är tillåten i Natura 2000-områden under förutsättning att verksamheten inte har några skadliga verkningar på områdena. I Bulgarien har de kumulativa verkningarna av befintliga eller godkända planer och projekt inom Natura 2000-områden ignorerats och många utvecklingsprojekt som utgör stora hot mot bevarandemålen har godkänts. Problemen konstaterades redan för tio år sedan och trots att Bulgarien har vidtagit vissa åtgärder för att åtgärda detta kvarstår det strukturella problemet och kommissionen tar regelbundet emot klagomål om planer och projekt som godkänts på grundval av otillräckliga utvärderingar, och i vissa fall har inga utvärderingar gjorts. Kommissionen sänder därför ytterligare en formell underrättelse till Bulgarien som har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Dricksvatten: Kommissionen uppmanar IRLAND att garantera säkert dricksvatten

Kommissionen har beslutat att sända en formell underrättelse till Irland för att landet inte uppfyller sina skyldigheter enligt dricksvattendirektivet (rådets direktiv 98/83/EG) och att man överskridit parametervärdet för trihalometaner. Syftet med direktivet är att skydda människors hälsa från skadliga effekter till följd av förorening av dricksvatten genom att säkerställa att det är hälsosamt och rent. Under en lång tid har dricksvattnet för över 500 000 människor i Irland innehållit för höga halter av trihalometaner. Denna kemikalie är en biprodukt som uppstår när klor används för att rena vatten och göra det säkert att dricka, och utgör en risk för människors hälsa. Irlands myndigheter har inte vidtagit lämpliga åtgärder för att minska halterna av trihalometaner och informera konsumenterna om hälsoriskerna. Irland har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Avloppsvatten: Kommissionen uppmanar ITALIEN att följa EU:s krav om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Kommissionen uppmanar Italien att följa EU:s krav om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och se till att avloppsvatten från alla tätorter med en befolkning på över 2 000 invånare samlas in och renas. Enligt EU-rätten (rådets direktiv 91/271/EEG) ska alla städer och tätorter införa nödvändig infrastruktur för att samla in och rena sitt avloppsvatten. Orenat avloppsvatten kan utgöra en risk för människors hälsa och förorena sjöar, floder, mark, kustvatten och grundvatten. Italien är redan föremål för tre olika överträdelseförfaranden för att de inte följer kraven i direktivet. En utvärdering av de senaste uppgifterna som Italien skickat in visar dock att ett betydande antal mindre tätorter (276) också bryter mot direktivets kärnbestämmelser om insamling, rening och övervakning. Med tanke på omfattningen av dessa brister sänder kommissionen en formell underrättelse till Italien. De italienska myndigheterna har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Natur: Kommissionen uppmanar POLEN att följa naturskyddsreglerna

Kommissionen uppmanar Polen att se till att det finns tillräckliga skyddsmekanismer för skyddade skogar, i enlighet med EU:s naturvårdslagstiftning. EU-lagstiftningen om vilda fåglar (direktiv 2009/147/EG) och livsmiljöer (rådets direktiv 92/43/EEG) etablerar det EU-övergripande ekologiska nätet med skyddsområden, Natura 2000, för skydd mot potentiellt skadlig utveckling. Enligt dessa direktiv ska skogsbruksplaner och verksamheter som t.ex. avverkning i skyddade områden utvärderas och deras effekter bedömas innan de godkänns. Ändringar i den polska lagstiftningen som nyligen har införts gör det nu möjligt att bevilja undantag för skogsbruksplaner och detta hotar skyddssystemet. Den polska lagstiftningen ger inte heller möjlighet till rättslig prövning i frågor som gäller skogsbruksplaner. Eftersom dessa planer kan få betydande effekter på Natura 200-områden har allmänheten i det här avseendet berövats rätten till ett effektivt rättsligt skydd enligt habitatdirektivet. Kommissionen har därför beslutat att sända en formell underrättelse till Polen, som har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Avfall: Kommissionen uppmanar POLEN att se till att EU:s bestämmelser om uttjänta fordon tillämpas på ett effektivt sätt

Kommissionen sänder en formell underrättelse till Polen för att landet underlåtit att se till att fordon monteras ner och återvinns på ett miljövänligt sätt när de är uttjänta. Direktivet om uttjänta fordon (direktiv 2000/53/EG) är en del av en omfattande satsning på att omvandla EU till en cirkulär ekonomi där avfall systematiskt återvinns, återanvänds och materialåtervinns. I den polska lagstiftningen finns det för närvarande inga sanktioner för underlåtenhet att registrera importerade fordon eller för underlåtenhet att informera de behöriga myndigheterna om inköp eller försäljning av sådana fordon. Därför saknas tillförlitlig information, vilket hämmar insatserna för att se till att fordon behandlas på det sätt som föreskrivs i direktivet. Om uttjänta fordon inte hanteras på rätt sätt kan detta leda till allvarliga miljörisker. Om man exempelvis inte hanterar luftkonditioneringsvätska, batterisyra, plastdelar och däck på rätt sätt kan detta utgöra en allvarlig risk för människors hälsa och miljön. Polen har två månader på sig att svara.

Djurskydd: Kommissionen uppmanar sex länder att korrekt införliva åtgärderna för skydd av försöksdjur

Kommissionen har beslutat att sända formella underrättelse till sex medlemsländer (Estland, Tyskland, Portugal, Rumänien, Slovakien och Spanien) på grund av att de inte korrekt har införlivat EU:s bestämmelser om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (direktiv 2010/63/EU) i nationell lagstiftning. Direktivet skulle ha införlivats senast den 10 november 2012. Det säkerställer en hög djurskyddsnivå samtidigt som det garanterar att den inre marknaden fungerar väl. Det syftar också till att minimera antalet försöksdjur och kräver att alternativ ska användas när det är möjligt. Det finns flera brister i den nationella lagstiftningen i samtliga sex medlemsländer.

Den estniska lagstiftningen har brister när det gäller införlivandet av över tjugo artiklar och tre bilagor till direktivet. Den tyska lagstiftningen har brister på områden som inspektioner, personalens kompetens och skyldigheten att ha veterinärpersonal på plats. Den portugisiska lagstiftningen omfattar exempelvis inte bestämmelser om inspektioner och den garanterar inte att försök som kan ge upphov till stark smärta endast får vara provisoriska. Den rumänska lagstiftningen har brister när det gäller sanktioner och skyldigheten att veterinärpersonal ska finnas på plats. Den slovakiska lagstiftningen saknar krav i fråga om bedövning och innehåller inte heller effektiva och avskräckande sanktioner. De spanska myndigheterna har erkänt att deras lagstiftning har brister men de har ännu inte åtgärdat dem i fråga om register och skyddsklausuler när det gäller användning av icke-mänskliga primater. Medlemsländerna har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Luft: Kommissionen uppmanar RUMÄNIEN att införliva EU-regler om industriutsläpp

Kommissionen sänder en formell underrättelse till Rumänien för att landet inte har kontrollerat utsläpp av svaveldioxid från två stora förbränningsanläggningar. Enligt direktivet om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU) som skyddar människor mot farliga utsläpp från industrianläggningar, måste medlemsländerna respektera ett nationellt utsläppstak för stoft och svaveldioxid. Anläggningar som omfattas av en nationell övergångsplan får beviljas undantag från de strikta utsläppsgränsvärdena fram till 2020, med förbehåll för att det nationella gränsvärdet respekteras. Två stora förbränningsanläggningar – Govora2 och Deva2 – bidrar till att Rumänien överskrider de nationella gränsvärdena för svaveldioxid och stoft, och detta har alvarliga konsekvenser för miljön och folkhälsan. Eftersom Rumänien inte vidtar nödvändiga åtgärder för att förebygga detta har kommissionen beslutat att inleda överträdelseförfaranden och har sänt en formell underrättelse till Rumänien. Rumänien har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Naturskydd: Kommissionen uppmanar SLOVAKIEN att följa naturskyddsreglerna

Kommissionen sänder en formell underrättelse till Slovakien för att landet inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda naturen och att detta har lett till att fågelbeståndet minskat markant. EU-lagstiftningen om vilda fåglar(direktiv 2009/147/EG) och livsmiljöer (rådets direktiv 92/43/EEG) etablerar det EU-övergripande ekologiska nätet med skyddsområden, Natura 2000, för skydd mot potentiellt skadlig utveckling. Enligt dessa direktiv ska skogsbruksplaner och verksamheter som t.ex. avverkning i skyddade områden utvärderas och deras effekter bedömas innan de godkänns. Dessa bestämmelser finns inte i den Slovakiska lagstiftningen. Till följd av detta har beståndet av tjäder (Tetrao urogallus) halverats sedan Slovakien anslöt sig till EU 2004. Slovakien har inte heller antagit de särskilda åtgärder som krävs enligt direktivet om vilda fåglar, exempelvis har inga handlingsplaner för de berörda områdena godkänts. Slovakien har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

 

Miljöansvar: Kommissionen uppmanar Sverige att till fullo införliva direktivet om miljöansvar

EU-kommissionen uppmanar Sverige att korrekt införliva reglerna om miljöansvar i sin nationella lagstiftning för att invånarna ska få tillräckligt skydd. Genom direktivet om miljöansvar (direktiv 2004/35/EG) inrättas en rättslig ram för miljöansvar enligt principen om att förorenaren betalar. Syftet är att förebygga och avhjälpa miljöskador. Sådana skador innefattar bl.a. skador på vattenförekomster, skyddade arter, livsmiljöer eller mark. Enligt direktivet har fysiska eller juridiska personer, inklusive miljöorganisationer som berörs eller kan antas bli berörda av en miljöskada rätt att begära att den behöriga myndigheten vidtar korrigerande åtgärder. Problem med definitionen av ”skador på vatten” i den svenska lagstiftningen innebär att miljöskador som uppstår i marina vatten för närvarande inte omfattas av EU:s regler om miljöansvar. Kommissionen har därför beslutat att sända en formell underrättelse till Sverige. Sverige har två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

 

Ett avslutat ärende

Nitrater: Kommissionen avslutar ett överträdelseförfarande mot POLEN

Kommissionen har i dag beslutat att avsluta ett överträdelseförarande mot Polen för att landet inte kunnat garantera att man på ett effektivt sätt hanterat vattenföroreningar som orsakats av nitrater. Den 20 november 2014 förklarade EU-domstolen att Polen inte fastställt känsliga områden på korrekt sätt och att landets åtgärdsprogram enligt nitratdirektivet (rådets direktiv 91/676/EEG) inte omfattade lämpliga åtgärder. Det är särskilt viktigt att Polen följer nitratdirektivet för att man ska komma till rätta med den allvarliga föroreningen av Östersjön, som bl.a. lider för höga halter av nitrater. Nästan alla Polens floder rinner ut i Östersjön. I juli 2017 antog Polen sin nya vattenlagstiftning som utvidgar tillämpningen av åtgärdsprogrammet från en liten del av landet till Polens hela territorium. Polen har också kartlagt lämpliga åtgärder i ett nytt åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemen.

 

5. Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 2 295 61 94, Letizia Lupini – tfn: +32 2 295 19 58)

 

Ärenden som gått vidare till EU-domstolen

Kommissionen avbryter talan mot KROATIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att ändra lagen om privatisering av energiföretaget INA-Industrija Nafte, d.d. (INA)

Kommissionen har beslutat att avbryta talan mot Kroatien i EU-domstolen mot bakgrund av ny utveckling i fallet. Den 13 juli 2017 väckte kommissionen talan i EU-domstolen mot Kroatien för underlåtenhet att anpassa 2002 års lag om privatisering av energiföretaget Industrija Nafte d.d. (INA-lagen) till EU:s regler om fri rörlighet för kapital och etableringsfrihet. De kroatiska myndigheterna har sedan dess fört en diskussion med kommissionen om vilka ändringar som krävs för att anpassa INA-lagen till EU:s regler. De lämnade nyligen in ett utkast till ändring av denna lag. Om de kroatiska myndigheterna gör ytterligare några små anpassningar av lagen kommer den att överensstämma med EU:s regler. Kroatien lämnade också in en tidsplan för när lagen kommer att antas, och detta gör det möjligt att hitta en lösning innan ärendet går till domstolsavgörande. Kommissionen anser därför att ärendet bör läggas på is i avvaktan på att Kroatien antar den ändrade INA-lagen. Om inga framsteg görs under de kommande månaderna kan förhandlingarna komma att återupptas. Mer information finns i pressmeddelandet.

Värdepappersmarknader: Kommissionen väcker talan mot SLOVENIEN och SPANIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att helt genomföra EU:s regler om värdepappersmarknader

Kommissionen väcker i dag talan mot Slovenien och Spanien i EU-domstolen för underlåtenhet att helt genomföra EU:s regler om värdepappersmarknader (Mifid II) och det kompletterande direktivet (kommissionens delegerade direktiv (EU) 2017/593). De här reglerna är viktiga byggstenar för väl fungerande värdepappersmarknader och för EU:s inre marknad. Om EU-länderna inte införlivar reglerna kan investerarna inte dra fördel av det stärkta investerarskyddet enligt Mifid II. Det är bl.a. fråga om skydd av kundernas värdepapper och medel, krav på tillsyn över produkter samt regler för att ta emot och betala ut avgifter, provisioner och andra former av förmåner. Det skulle också göra marknaderna mindre trygga, eftersom handelsplatser och värdepappersföretag inte måste verka enligt de strängare, mer transparenta kraven. De nationella myndigheterna i länder som inte införlivar reglerna kan dessutom inte bevilja rättsligt tillförlitliga tillstånd för verksamheter som inte reglerades alls eller reglerades annorlunda enligt Mifid I. Det är bl.a. fråga om drift av handelsplatser såsom reglerade marknader, multilaterala handelsplattformar (MTF) och organiserade handelsplattformar (OTF), samt registrering av värdepappersföretag enligt Mifid I som systematisk internhandlare. Att inte helt genomföra EU-reglerna stör den inre marknaden, eftersom de ska börja tillämpas den 3 januari 2018 och kompletterar förordningen om marknader för finansiella instrument (Mifir). Gränsöverskridande ”passporting” av olika investeringstjänster och verksamheter kanske inte fungerar lika smidigt som mellan länder som helt genomfört Mifid II. Mer information finns i pressmeddelandet.

Finansiella tjänster: Kommissionen väcker talan mot SPANIEN i EU-domstolen för att landet inte tillämpat EU:s tillsynsregler för banker och värdepappersföretag

Kommissionen har beslutat att väcka talan mot Spanien i EU-domstolen för att landet inte införlivat kapitalkravsdirektivet (direktiv 2013/36/EU). Spanien har inte till fullo genomfört dessa EU-regler och vissa bestämmelser saknas fortfarande i den nationella lagstiftningen, Det är fråga om följande: De behöriga nationella myndigheternas befogenheter i fråga om värdepappersföretag. Administrativa sanktioner eller andra åtgärder som är tillämpliga på institutioner som har gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser i bekämpningen av penningtvätt. Andra bestämmelser som saknas är bl.a. skydd av avslöjare i händelse av brott mot kapitalkraven, regler om integritet och oberoende för ledamöterna i styrelsen samt de spanska myndigheternas skyldighet att kontakta den gemensamma tillsynsmyndigheten för att inhämta information, vilket försvårar tillsynssamarbetet. Slutligen är reglerna om företagsstyrning svagare i Spanien i och med att kravet att institutioner ska ha ledningsorgan som präglas av mångfald och skicklighet inte har införlivats. I direktivet och i kapitalkravsförordningen (förordning (EU) nr 575/2013) fastställs tillsynskraven för kreditinstitut och värdepappersföretag i EU samt regler om det kapitalbelopp som instituten måste ha för att kunna täcka eventuella förluster på grund av de risker de utsätts för. I direktivet fastställs regler om tillståndsgivning för och tillsyn av institut, tillsynssamarbete, riskhantering, företagsstyrning (inklusive ersättning) och kapitalbuffertar. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Formella underrättelser

Finansiella tjänster: Kommissionen uppmanar RUMÄNIEN att anpassa sina lagar om motorfordonsförsäkring till EU:s regler

Kommissionen har i dag beslutat att sända en formell underrättelse till Rumänien och uppmana landet att skicka sina kommentarer angående de rumänska lagarna om ansvarsförsäkring för motorfordon. Enligt Rumäniens gällande lagstiftning krävs det för närvarande en förhandsanmälan vid premieändringar och flera begränsningar och en rad begränsningar har införts när det gäller försäkringsgivarnas metoder för att beräkna premierna. Kommissionen ansåg att dessa krav strider mot artiklarna 21 och 181 i Solvens II-direktivet, såsom det tolkats i domstolens rättspraxis när det gäller principen om fri prissättning. Den nationella lagstiftningen i fråga innehåller även bestämmelser som förpliktigar försäkringsbolag att för vissa typer av fordon utfärda en försäkring som endast är giltig i Rumänien och att fastställa premien med beaktande av därmed förbundna risker. Kommissionen anser att dessa bestämmelser strider mot artikel 14 i direktivet om ansvarsförsäkring för motorfordon eftersom den artikeln kräver att ansvarsförsäkringar för motorfordon ska gälla på hela EU:s territorium på grund val av en enda försäkringspremie. Om Rumänien inte vidtar åtgärder inom två månader kan kommissionen sända ett motiverat yttrande i frågan.

6. Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

(Mer information: Lucia Caudet – tfn: +32 2 295 61 82, Maud Noyon – tfn: +32 2 298 03 79)

 

Formella underrättelser

Fri rörlighet för yrkesutövare: Kommissionen uppmanar 27 EU-länder att följa EU:s bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer

Kommissionen har i dag beslutat att sända formella underrättelser till 27 EU-länder (alla utom Litauen) angående det faktum att ländernas nationella bestämmelser och praxis inte överensstämmer med EU-reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer (direktiv 2005/36/EG i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2013/55/EU). EU har infört ett modernt system för erkännande av yrkeskvalifikationer och yrkeserfarenhet i hela EU. Det gör det enklare för yrkesutövare som vill etablera sig eller tillhandahålla tjänster i andra medlemsländer att få sina kvalifikationer erkända samtidigt som det garanterar ett bättre skydd för konsumenterna. Det är mycket viktigt för kommissionen att dessa regler tillämpas på ett enhetligt sätt så att företag och enskilda kan dra nytta av dem. De formella underrättelserna behandlar frågor som är av avgörande betydelse för att direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer ska kunna fungera, särskilt införandet av det europeiska yrkeskortet, varningsmekanismen, möjligheten till partiellt tillträde till yrkesverksamhet, proportionella språkkrav och rådgivningscentrum. Dessutom behandlar kommissionen frågan om öppenhet och proportionaliteten av regleringshinder när det gäller yrkesmässiga tjänster, som den delvis tar upp i sitt meddelande från januari 2017 om rekommenderade reformer för reglering av yrkesmässiga tjänster. Medlemsländerna har nu två månader på sig att besvara de argument som kommissionen framfört. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande till dem.

Offentlig upphandling: Kommissionen uppmanar ÖSTERRIKE att följa EU-lagstiftningen om avfallsreningskontrakt

Kommissionen beslutade i dag att sända en formell underrättelse till Österrike angående ett upphandlingsförfarande för ett offentligt tjänstekontrakt för att sanera en deponi för farligt avfall i kommunen Wiener Neustadt. Enligt EU:s lagstiftning om offentlig upphandling ska alla offentliga kontrakt över ett visst tröskelvärde läggas ut på anbud på i hela EU, i överensstämmelse med principerna om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering. Kommissionen anser att den upphandlande myndigheten (BALSA) bryter mot EU:s lagstiftning om offentlig upphandling (artiklarna 28, 23.2, 2 och 23.1 i direktiv 2004/18/EG) på flera olika sätt. Den upphandlande myndigheten använde ett förhandlat förfarande med föregående meddelande om upphandling, utan att tillhandahålla en tillfredsställande motivering. De tekniska specifikationerna gav inte alla anbudsgivare lika villkor och den vinnande anbudsgivaren uppfyllde inte de tekniska specifikationerna i fråga om återvinning av stoft av aluminiumavfall. Österrike har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande till Österrike.

Tryckbärande anordningar: Kommissionen uppmanar ITALIEN att se till att EU-lagstiftningen tillämpas korrekt

Kommissionen beslutade i dag att sända en formell underrättelse till Italien för att landet inte sett till att alla lagertankar för LPG som släpps ut på marknaden eller tas i bruk uppfyller kraven i direktivet om tryckbärande anordningar (direktiv 2014/68/EU, som ersatte direktiv 97/23/EG från och med den 19 juli 2016). Enligt EU-lagstiftningen gäller olika krav på lagertankar för LPG beroende på om de används ovan eller under jord, med tanke på att de medför olika risker för människor. Italien tillät att vissa äldre lagertankar för LPG som ursprungligen var avsedda att användas ovan jord byggdes om och användes under jord. Kommissionen anser att sådana ändrade produkter bör anses vara annorlunda produkter jämfört med originaltanken och att det måste kontrolleras att de överensstämmer med EU-reglerna innan de på nytt släpps ut på marknaden. Eftersom Italien inte gjort detta anser kommissionen att landet har brutit mot direktivet om tryckbärande anordningar. Italien har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande till Italien.

Fri rörlighet för varor: Kommissionen uppmanar SLOVENIEN att avlägsna begränsningar på system för åskskydd

Kommissionen beslutade i dag att sända en formell underrättelse till Slovenien för att landet begränsar installation och användning av aktiva ESE-åskledare (Early Streamer Emission) på byggnader i Slovenien. Enligt slovensk lagstiftning är det endast tillåtet att installera och använda aktiva åskledare som godkänts enligt ett annat EU-lands standarder om de installeras tillsammans med system som uppfyller slovenska tekniska föreskrifter. Dessutom kräver Slovenien att säkerhetsnivån för alla aktiva åskskyddssystem ska bevisas, även om produkten lagligen säljs i ett annat medlemsland. Dessa krav utgör hinder för import av åskledare. Kommissionen anser att dessa begränsningar strider mot principen om ömsesidigt godkännande och mot EU:s regler om fri rörlighet för varor, något som är förbjudet enligt artikel 34 i EUF-fördraget. Slovenien har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande till Slovenien.

Fri rörlighet för varor: Kommissionen uppmanar SPANIEN att avlägsna begränsningarna på import av konstruktionsstål och konstruktionsbetong

Kommissionen beslutade i dag att sända en formell underrättelse till Spanien gällande begränsningarna på import av stål och betong som används i byggnadskonstruktioner. På den inre marknaden styrs handel med produkter som inte omfattas av gemensamma EU-regler av principen om ömsesidigt godkännande. Enligt denna princip ska en produkt som lagligen säljs i ett EU-land också få säljas i ett annat EU-land, utan några ändringar eller anpassningar. I den gällande spanska lagstiftningen finns ingen mekanism för erkännande av kvalitetsmärken som beviljats av andra EU-länder, vilket gör det svårare för importerat material att få tillträde till den spanska marknaden. Kvalitetsmärkena visar att dessa produkter har vissa prestanda. Principen om ömsesidigt godkännande betyder att produkter som kvalitetsmärkts i ett medlemsland också bör erkännas i andra medlemsländer, och beviljas ett likvärdigt märke som garanterar samma prestandanivå. Kommissionen anser att nuvarande praxis i Spanien strider mot EU:s regler om fri rörlighet för varor (artikel 34 i EUF-fördraget). Spanien har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande till Spanien.

7. Rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet

(Mer information: Christian Wigand – tfn: +32 2 296 22 53, Melanie Voin – tfn: +32 2 295 86 59)

 

Ärenden som gått vidare till EU-domstolen

Överträdelser: Kommissionen väcker talan mot GREKLAND, IRLAND och RUMÄNIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att införliva bestämmelser om penningtvätt

Kommissionen väcker i dag talan mot Grekland och Rumänien i EU-domstolen för att de inte har införlivat det fjärde penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning. Irland har endast införlivat en liten del av bestämmelserna och därför väcks talan också mot Irland. Kommissionen föreslår att länderna ska betala ett enhetsbelopp och ett dagligt vitesbelopp tills de vidtar lämpliga åtgärder. Justitiekommissionär Věra Jourová har följande uttalande: Penningtvätt och finansiering av terrorism påverkar hela EU. Vi har inte råd att låta något land i EU vara en svag länk i det här avseendet. Penningtvätt i ett land kan stödja brott i ett annat land. Därför måste alla medlemsländer vida de åtgärder som krävs för att bekämpa penningtvätt och på så sätt minska finansieringen av brottslighet och terrorism. Kommissionen prioriterar att noggrant följa medlemsländernas införlivande av dessa EU-regler. EU-länderna skulle ha införlivat det fjärde penningtvättsdirektivet i nationell lagstiftning senast den 26 juni 2017. Direktivet förstärker de befintliga reglerna genom att de stärker riskbedömningsskyldigheten för banker, jurister och revisorer, fastställer tydliga krav på transparens vad gäller faktiska betalningsmottagare för företag, underlättar samarbete och informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheter från olika medlemsländer för att identifiera och spåra misstänkta penningöverföringar i syfte att förebygga och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism, fastställer en sammanhängande politik gentemot tredjeländer som har bristfälliga regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och stärker de behöriga myndigheternas befogenheter att införa sanktioner. Efter Panamadokumentskandalen och terroristattackerna i Europa föreslog kommissionen ett femte penningtvättsdirektiv för att ytterligare intensifiera kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De nya reglerna syftar till att säkerställa en hög nivå av skydd för finansiella flöden från tredjeländer med hög risk, förbättra tillgången till information för finansunderrättelseenheter, skapa centraliserade register över bankkonton samt hantera risker som rör finansiering av terrorism som är kopplad till virtuella valutor och förbetalda kort. De nya reglerna trädde ikraft den 9 juli 2018 efter att de offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, och EU-länderna ska ha införlivat det femte penningtvättsdirektivet i nationell lagstiftning senast den 10 januari 2020. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Motiverade yttranden

Bekämpning av penningtvätt: Kommissionen uppmanar LETTLAND, MALTA och SPANIEN att helt införliva det fjärde penningtvättsdirektivet

Kommissionen sänder i dag motiverade yttranden till Lettland och Spanien och ett kompletterande motiverat yttrande till Malta för underlåtenhet att införliva det fjärde penningtvättsdirektivet i nationell rätt. Spanien har hittills bara delvis införlivat direktivet, medan kommissionen anser att Lettland och Malta införlivat det ofullständigt. Reglerna för att bekämpa penningtvätt är av avgörande betydelse i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Panamadokumenten och andra skandaler har visat att det finns ett behov av striktare regler för att bekämpa penningtvätt. Om det finns luckor i ett medlemsland påverkar det alla de andra. Därför är kampen mot penningtvätt en av de viktigaste frågorna i EU:s kamp mot brottslighet i Europa. Alla EU-länderna skulle ha införlivat bestämmelserna i det fjärde direktivet om penningtvätt senast den 26 juni 2017. För närvarande pågår överträdelseförfaranden mot 20 medlemsländer. I tre fall har ärendena hänskjutits till EU-domstolen, i nio fall har kommissionen sänt motiverade yttranden och i åtta fall har kommissionen sänt formella underrättelser (se åtta tidigare motiverade yttranden från december 2017 och ytterligare två från mars 2018). Sedan dess har en majoritet av EU-länderna antagit relevant lagstiftning. Kommissionen håller nu på att noga kontrollera huruvida dessa lagar införlivar bestämmelserna i det fjärde penningtvättsdirektivet till fullo. Under tiden har det femte penningtvättsdirektivet antagits, och det trädde ikraft den 9 juli 2018. Medlemsländerna ska införliva dessa nya regler i sin nationella lagstiftning senast den 10 januari 2020. Om Malta, Lettland och Spanien inte ser till att deras nationella lagstiftning överensstämmer med EU-rätten inom de kommande två månaderna kan kommissionen besluta att väcka talan vid EU-domstolen.

 

8. Migration, inrikes frågor och medborgarskap

(Mer information: Tove Ernst – tfn: +32 2 298 67 64, Markus Lammert – tfn: +32 2 298 04 23)

 

Ärende som gått vidare till EU-domstolen

Laglig migration: Kommissionen väcker talan mot BELGIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att införa enhetliga regler för säsongsarbetare från länder utanför EU

Kommissionen beslutade i dag att väcka talan mot Belgien i EU-domstolen, eftersom landet inte helt införlivat direktivet om säsongsarbetare (direktiv 2014/36/EU). I direktivet fastställs villkor för inresa och bosättning för säsongsarbetare från länder utanför EU och också vilka rättigheter dessa säsongsarbetare har. Belgien skulle ha införlivat direktivet senast den 30 september 2016, men har fortfarande inte gjort det fullt ut. I direktivet om säsongsarbetare fastställs de krav som medlemsländerna ska tillämpa när de beslutar att ge icke EU-medborgare som vill ha ett säsongsarbete under en kortare period (upp till nio månader) tillträde till deras arbetsmarknad. Dessa säsongsarbeten finns oftast inom jordbruk eller turism. Direktivet garanterar att dessa arbetstagare behandlas på samma sätt som inhemska arbetstagare i fråga om t.ex. arbetsvillkor, lön, arbetsmiljö eller socialförsäkring, och det skyddar dem från exploatering. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet senast den 30 september 2016. Då hade Belgien bara delvis införlivat de nya reglerna. Därför skickade kommissionen en formell underrättelse till Belgien i november 2016 och sedan ett motiverat yttrande i juli 2017. Belgien har hittills fortfarande inte meddelat kommissionen att landet till fullo har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning. Kommissionen väcker därför talan mot Belgien i EU-domstolen. I sin talan mot Belgien yrkar kommissionen på ett dagligt vite på 49 906,50 euro. Beloppet har beräknats med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och den avskräckande verkan som återspeglar landets betalningsförmåga. Om direktivet fortfarande inte införlivas och domstolen går på kommissionens linje ska det dagliga vitesbeloppet betalas från dagen för domen, eller från ett senare datum som bestäms av domstolen, tills införlivandet är slutfört. Det slutgiltiga vitesbeloppet bestäms av domstolen, men det kan inte bli större än vad kommissionen yrkar. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Ärende som gått vidare till EU-domstolen och en formell underrättelse

Migration och asyl: Kommissionen går vidare i överträdelseärendet mot UNGERN

Kommissionen väcker i dag talan mot Ungern i EU-domstolen för bristande överensstämmelse med EU:s asyl- och återsändandelagstiftning. Kommissionen sänder i dag också en formell underrättelse till Ungern om de nya lagarna som straffbelägger hjälp med ansökningar om asyl och uppehållstillstånd och inskränker rätten att begära asyl. Beträffande talan om asyl- och återsändandelagstiftningen: Kommissionen inledde ett överträdelseärende mot Ungern för landets asylregler i december 2015. Efter att ha dryftar ärendet på administrativ och politisk nivå och efter en kompletterande formell underrättelse sände kommissionen ett motiverat yttrande i december 2017. Sedan kommissionen tagit del av Ungerns svar anser den att merparten av de frågor som tagits upp fortfarande inte har lösts, och väcker därför talan mot Ungern i EU-domstolen, vilket är det sista steget i överträdelseförfarandet. Beträffande den formella underrättelsen om lagarna mot hjälp med asylansökningar: De nya lagarna, som de ungerska myndigheterna kallar anti-Soros-lagarna, straffbelägger all hjälp från nationella, internationella eller icke-statliga organisationer eller enskilda till personer som vill ansöka om asyl eller uppehållstillstånd i Ungern. Lagarna innehåller också åtgärder som inskränker enskildas fri- och rättigheter genom att förbjuda alla som är föremål för ett straffrättsligt förfarande enligt de här lagarna från att närma sig transitzonerna vid Ungerns gränser, där asylsökande förvaras. Straffskalan löper från tillfälligt häkte till upp till ett års fängelse och utvisning. Dessutom innehåller de nya lagarna och en författningsändring nya grunder för ogiltigförklaring av asylansökningar, så att asylrätten inskränks till personer som anländer till Ungern direkt från en plats där deras liv eller frihet hotas. Kommissionen finner därför att Ungern underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt EU-fördragen, EU-lagstiftningen och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. De ungerska myndigheterna har nu två månader på sig att besvara kommissionens argument. Kommissionen är beredd att bistå de ungerska myndigheterna för att lösa denna fråga. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Formella underrättelser

Laglig migration: Kommissionen uppmanar UNGERN att införliva direktivet om varaktigt bosatta på ett korrekt sätt

Kommissionen beslutade i dag att sända en formell underrättelse till Ungern för att landet hindrar tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta från att utöva veterinäryrket. Detta strider mot direktivet om varaktig bosatta (rådets direktiv 2003/109/EG). Enligt direktivet ska tredjelandsmedborgare som lagligen varit bosatta i ett EU-land i minst fem år i vissa frågor behandlas på samma sätt som EU-landets egna medborgare, t.ex. när det gäller möjligheterna att få anställning eller bedriva verksamhet som egenföretagare. Enligt den ungerska lagen får inte tredjelandsmedborgare som är utbildade veterinärer, även de som utbildat sig i Ungern, utöva sitt yrke i Ungern. Ungern har två månader på sig att bemöta kommissionens argument.

Laglig migration: Kommissionen uppmanar 17 länder att genomföra direktivet om studerande och forskare från länder utanför EU

Kommissionen sänder i dag formella underrättelser till 17 EU-länder (Österrike, Belgien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige) för underlåtenhet att meddela nationell lagstiftning som helt införlivar direktivet om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (direktiv 2016/801). Länderna skulle ha anpassat sin nationella lagstiftning till direktivet senast den 23 maj 2018, och meddela kommissionen om det. Länderna har nu två månader på sig att helt införliva direktivet, annars kan kommissionen överväga att utfärda motiverade yttranden.

Säkerhetsunionen: Kommissionen uppmanar 14 länder att genomföra de nya reglerna om passageraruppgifter (PNR)

Kommissionen sänder i dag formella underrättelser till 14 länder (Österrike, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien) för underlåtenhet att meddela nationell lagstiftning om fullständigt införlivande av PNR-direktivet (direktiv 2016/681). Länderna skulle ha införlivat direktivet senast den 25 maj 2018. PNR-uppgifter är den information som passagerare lämnar till flygbolag när de bokar flyg och checkar in. Uppgifterna omfattar bl.a. namn, resdag, resväg, sätesnummer, bagage, kontaktuppgifter och betalningssätt. Enligt direktivet ska EU-länderna inrätta nationella system för insamling, analys och utbyte av PNR-uppgifter för polisära ändamål, och samtidigt iaktta kraven på dataskydd. PNR-uppgifter är ett viktigt redskap i kampen mot terrorism och grov brottslighet, eftersom de bidrar till att spåra misstänkta resemönster och identifiera potentiella brottslingar och terrorister, även sådana som polisen inte kände till tidigare. Det är fråga om ett viktigt inslag i den europeiska säkerhetsagendan och en viktig byggsten i en fungerande säkerhetsunion. De senaste åren har kommissionen gjort allt den kunnat för att hjälpa EU-länderna att bygga upp sina nationella PNR-system genom att bistå med expertis och finansiering och genom att underlätta utbyte av bästa praxis. För att man ska kunna ta vara på potentialen i PNR är det dock helt avgörande att alla EU-länder har sina system i drift. De berörda länderna har nu två månader på sig att svara på de formella underrättelserna, varefter kommissionen kan överväga att utfärda motiverade yttranden. Kommissionen kommer att fortsätta att erbjuda stöd och vägledning till de länder som ännu inte helt byggt ut sina system.

 

9. Transport och rörlighet

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 2 295 61 72, Alexis Perier - tfn: +32 2 296 91 43)

 

Ärende som gått vidare till EU-domstolen

Sjötransport: Kommissionen väcker talan mot IRLAND i EU-domstolen för att landet inte genomfört lagstiftningen om sjösäkerhet på ett korrekt sätt

Kommissionen beslutade i dag att väcka talan mot Irland för att landet inte genomfört EU-lagstiftningen om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn (direktiv 2009/18/EG) korrekt. Enligt direktivet ska varje medlemsland inrätta ett opartiskt och permanent utredningsorgan. Utredningsorganet ska i fråga om sin organisation, sin rättsliga struktur och sitt beslutsfattande vara oberoende av parter vars intressen står i strid med de uppgifter som anförtrotts utredningsorganet. Kommissionen har dock en rad farhågor som bl.a. gäller oberoendet för medlemmarna i Irlands haverikommission MCIB (Marine Casualty Investigation Board), som inrättats enligt irländsk lag. Enligt den irländska lagstiftningen ska en av de fem medlemmarna i haverikommissionen vara generalsekreteraren för transport-, turism- och idrottsministeriet (Department of Transport, Tourism and Sport) eller en kandidat som nominerats av ministeriet, och en ledamot ska vara chefsinspektören för MSO (Marine Survey Office). MSO har dock regleringsmässiga och administrativa funktioner samt tillsynsfunktioner när det gäller fartyg, deras utrustning samt sjöfolks behörighet. Transport-, turism- och idrottsministeriet ansvarar bl.a. för sjöfartssäkerheten. Kommissionen anser att transport-, turism- och idrottsministeriets och MSO:s ansvarsområden och verksamheter riskerar att stå i strid mot haverikommissionens uppgifter. Kommissionen anser att haverikommissionen inte är tillräckligt oberoende i förhållande till de irländska myndigheterna. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Motiverade yttranden

Alternativa bränslen: Kommissionen uppmanar BULGARIEN och POLEN att fullt ut införliva EU:s regler om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Kommissionen uppmanar i dag Bulgarien och Polen att fullt ut införliva EU:s regler om infrastruktur för alternativa bränslen (direktiv 2014/94/EU). Reglerna gäller bl.a. harmoniserade standarder för infrastruktur för alternativa bränslen och grundläggande bestämmelser som främjar eldrivna transporter, och de är av avgörande betydelse för att EU:s inre marknad ska fungera. De har också till syfte att minska transportsektorns oljeberoende och dess miljöpåverkan. Bulgarien och Polen skulle ha införlivat direktivet senast den 18 november 2016, men enligt kommissionen hade de inte införlivat vissa operativa bestämmelser i direktivet före detta datum. Medlemsländerna har nu två månader på sig att svara. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot dem i EU-domstolen.

 

Formella underrättelser

Intelligenta transportsystem: Kommissionen uppmanar nio EU-länder att tillhandahålla trafikinformationstjänster

Kommissionen har i dag beslutat att sända en formell underrättelse till Cypern, Ungern, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien för att länderna inte har fullgjort skyldigheten att kostnadsfritt tillhandahålla ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation (kommissionens delegerade förordning 886/2013). Medlemsländerna ska meddela kommissionen vilka framsteg som gjorts i genomförandet av informationstjänsten samt en rad andra uppgifter senast tolv månader efter förordningens ikraftträdande, och sedan varje därpå följande kalenderår. De här nio EU-länderna har dock fortfarande inte gjort detta. Kommissionen har dessutom sänt formella underrättelser till Cypern, Ungern, Litauen, Luxemburg, Malta, Slovakien och Slovenien för att länderna inte fullgjort sina skyldigheter att tillhandahålla EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster (kommissionens delegerade förordning 2015/962). Senast den 13 juli 2017 skulle medlemsländerna ha försett kommissionen med en rapport om eventuella åtgärder som vidtagits för att inrätta en nationell åtkomstpunkt, om dess funktionsformer och, i förekommande fall, en förteckning över motorvägar som inte ingår i det övergripande transeuropeiska vägnätet samt över prioriterade zoner. Medlemsländerna har två månader på sig att besvara de argument som kommissionen framfört. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Vägtransport: Kommissionen uppmanar DANMARK att sluta diskriminera utländska transportföretag och respektera friheten att tillhandahålla transporttjänster

Kommissionen uppmanar i dag Danmark att inte begränsa parkering av lastbilar på statligt ägda rastplatser till högst 25 timmar. Denna tidsbegränsning påverkar främst utländska transportörer och utgör därför diskriminering på grundval av nationalitet, något som är förbjudet enligt EU-fördragen. Dessutom gör begränsningen det omöjligt för trafikföretagen att följa EU:s bestämmelser om vilotider för lastbilschaufförer. Dessa bestämmelser är nödvändiga för att man ska kunna garantera trafiksäkerhet och se till att förarnas rättigheter respekteras. Dessutom påverkar det transportörernas frihet att tillhandahålla transporttjänster (som fastställs i förordning 1072/2009) och utgör omotiverad indirekt diskriminering. Danmark har nu två månader på sig att lämna kommentarer till kommissionen. Sedan kan kommissionen besluta att anta ett motiverat yttrande.

Sjöfolk: Kommissionen uppmanar MALTA att följa EU:s bestämmelser om minimikrav på utbildning för sjöfolk

Kommissionen har beslutat att sända en formell underrättelse till Malta som inte har följt EU:s bestämmelser om minimikrav på utbildning för sjöfolk (direktiv 2008/106/EG i dess ändrade lydelse). Kommissionen uppmanar Malta att vidta korrigerande åtgärder för att garantera att det kvalitetsstyrningssystem som införts av en landets godkända institut för sjöfartsutbildning omfattar alla utbildningar, examina och bedömningar inom sjöfart, i synnerhet simulatorbaserad utbildning. Malta har nu två månader på sig att se till att EU-rätten följs. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Vägtransport: Kommissionen uppmanar 10 EU-länder att följa EU:s regler om sammankoppling av nationella elektroniska register över färdskrivarkort

Kommissionen skickar formella underrättelser till Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Luxemburg, Malta och Sverige för underlåtenhet att utföra testerna för anslutning till systemet Tachonet, samt till Danmark för underlåtenhet att ansluta sig till Tachonet i enlighet med förordning (EU) 2016/68. Tachonet är EU:s system för elektroniskt datautbyte mellan EU-länderna om färdskrivarkort (en färdskrivare registrerar körtid, raster, viloperioder och annat arbete som föraren utför). Det är ett nödvändigt verktyg för att se till att reglerna om kör- och vilotid följs. Det viktigaste målet för Tachonet är att kontrollera att olika EU-länder inte utfärdar flera kort till samma förare. Enligt förordning (EU) 2016/68 ska EU-länderna ansluta sig till Tachonet i överensstämmelse med särskilda tekniska krav. Även om de här länderna, utom Danmark, har anslutit sig till Tachonet, har de inte genomfört de inledande tester som visar att anslutningen uppfyller de här tekniska kraven. De berörda länderna har nu två månader på sig att besvara kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Sjötransport: Kommissionen uppmanar fem EU-länder att följa EU-reglerna om flaggstatsförpliktelser

Kommissionen har uppmanat Ungern, Kroatien, Cypern, Tjeckien och Storbritannien att fullgöra sina skyldigheter om administrativ tillsyn enligt EU:s regler om flaggstatsförpliktelser (direktiv 2009/21/EG). Tillsynen omfattar bland annat kontroller av att fartygets konstruktion, utrustning och befälhavare uppfyller säkerhetsbestämmelserna och att sjöpersonalens kompetens har certifierats. Enligt direktivet skulle ett kvalitetsledningssystem ha inrättats senast i juni 2012, ha varit i drift sedan dess och certifierats i enlighet med tillämpliga internationella kvalitetsstandarder. Hittills har de här länderna dock underlåtit att uppvisa någon sådan certifiering av kvalitetsledningssystemet. Avsaknad av systematiska kontroller inom och av förvaltningen, som ett certifierat kvalitetsledningssystem ska understödja, kan på längre sikt försämra det aktuella fartygsbeståndets säkerhet och miljöprestanda. Kommissionen sänder därför en formell underrättelse till de här länderna, som har två månader på sig att följa direktivet. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

Luftfartssäkerhet: Kommissionen uppmanar UNGERN att följa EU:s regler om tekniska och administrativa krav i luftfarten
Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Ungern för underlåtenhet att följa vissa av EU:s tekniska och administrativa krav på civil luftfart (förordning (EU) nr 965/2012). I förordningen finns detaljerade regler för drift av flygplan, helikoptrar, luftballonger och segelflygplan, inbegripet rampinspektioner av luftfartyg som drivs av operatörer som står under en annan stats säkerhetstillsyn. På grund av personalbrist har Ungern dock underlåtit att kontrollera att organisationer och verksamheter följer säkerhetskraven. Ungern har två månader på sig att bemöta kommissionens argument. I annat fall kan kommissionen sända ett motiverat yttrande.

10. Skatter och tullar

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 2 295 61 94, Patrick Mc Cullough – tfn: +32 2 298 71 83)

 

Motiverade yttranden

Skatter: Kommissionen uppmanar TYSKLAND att anpassa sina rutiner för gränsöverskridande momsåterbetalningar till EU-rätten

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Tyskland där landet uppmanas att anpassa sina regler om momsåterbetalning till EU:s regler (momsdirektivet, rådets direktiv 2006/112/EG, och återbetalningsdirektivet, rådets direktiv 2008/9/EG). I vissa fall vägrar Tyskland nu att återbetala moms till skattskyldiga som är etablerade i ett annat EU-land, eftersom Tyskland anser att uppgifterna i ansökan är otillräckliga utan att be sökanden om kompletterande information. Det leder till att ansökningar om återbetalning avslås, fastän sökandena uppfyller de materiella kraven i EU-lagstiftningen. Om Tyskland inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att väcka talan mot landet vid EU-domstolen.

Skatter: Kommissionen uppmanar NEDERLÄNDERNA att sluta beskatta rörliga arbetstagares överföringar av pensionskapital

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Nederländerna, eftersom landet beskattat rörliga arbetstagares överföringar av pensionskapital till de tretton EU-länder som tillåter utbetalningar från pensionsfonder i andra former än livräntor. Enligt EU-rätten står det de rörliga arbetstagarna fritt att ta anställning i länder som tillåter att pensioner betalas ut helt eller delvis i klumpsummor. Den nederländska lagstiftningen begränsar arbetstagarnas fria rörlighet (artikel 45 i EUF-fördraget), friheten att tillhandahålla tjänster (artikel 56 i EUF-fördraget) och den fria rörligheten för kapital (artikel 63 i EUF-fördraget). Om Nederländerna inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att väcka talan mot landet vid EU-domstolen.

 

Skatter: Kommissionen uppmanar PORTUGAL att anpassa flygplatsskatten i Lissabon till EU-rätten

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Portugal, och uppmanar landet att anpassa flygplatsskatten i Lissabon till EU-rätten. Enligt portugisisk lag tas skatten för närvarande bara ut på personer som inte är bosatta i Portugal. Att ta ut flygplatsskatten enbart på personer som inte är bosatta i Portugal strider mot artiklarna 18 och 21 i EUF-fördraget, eftersom människor diskrimineras på grund av nationalitet. Om Portugal inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att väcka talan mot landet vid EU-domstolen.

Skatter: Kommissionen uppmanar STORBRITANNIEN att anpassa sina rutiner för systemet med en enda momskontaktpunkt (MoSS, ”Mini One-Stop-Shop”) till EU-rätten

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Storbritannien för underlåtenhet att samla in och överföra bankuppgifter för alla beskattningsbara personer som registrerar sig för användning av momssystemet MoSS (”Mini One-Stop-Shop”) i Storbritannien till de andra EU-länderna. Detta strider mot EU:s regler om administrativt samarbete och informationsutbyte (rådets förordning 904/2010 och kommissionens genomförandeförordning 815/2012). Medlemsländer som ska göra en återbetalning till en beskattningsbar person i Storbritannien måste nu samla in ytterligare uppgifter från fall till fall, vilket är betungande och försenar återbetalningarna. Om Storbritannien inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att väcka talan mot landet vid EU-domstolen.

 

Formella underrättelser och avslutade ärenden

Skatter: Kommissionen uppmanar ESTLAND att ändra sina regler om informationsutbyte och avslutar fyra ärenden om insyn i skattefrågor

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Estland, där landet uppmanas att anpassa sina regler om utbyte av information om skattebetalare från andra EU-länder till direktivet om administrativt samarbete (DAC1, rådets direktiv 2011/16/EU). Enligt estländsk lag är de estländska skattemyndigheterna i dag inte skyldiga att lämna den här informationen till sina motsvarigheter i andra EU-länder. De måste heller inte inleda skatteärenden för att inhämta den informationen när det behövs, eller ägna sig åt informationsutbyte på eget initiativ. Om Estland inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet. Samtidigt avslutar kommissionen fyra andra ärenden om insyn i skattefrågor. Kommissionen välkomnar anmälan från Belgien om utbyte av information om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och om regler som ger skattemyndigheter tillgång till information om penningtvätt i enlighet med EU-lagstiftningen (DAC3 och DAC5, rådets direktiv 2015/2376 och 2016/2258). Kommissionen avslutar också överträdelseärendena mot Cypern och Italien, eftersom länderna till kommissionen anmält att de genomfört reglerna om utbyte av landsspecifik rapportering med andra EU-länder enligt DAC4 (rådets direktiv 2016/881) och reglerna om skattemyndigheternas tillgång till information om penningtvätt enligt DAC5 (rådets direktiv 2016/2258).

 

Andra formella underrättelser

Skatter: Kommissionen uppmanar BELGIEN att följa reglerna om beskattning av sparränta

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Belgien, som uppmanas att anpassa sina regler om skatt på ränta av sparande för personer bosatta i Belgien med konton i Luxemburg och Österrike till EU-rätten. För närvarande beviljar inte Belgien något avdrag för den källskatt som tas ut i Luxemburg och Österrike på sådana ränteinkomster. Detta strider mot EU:s lagstiftning om skatt på inkomster av sparande i form av ränta (artikel 14 i rådets direktiv 2003/48/EG). Om Belgien inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet.

Skatter: Kommissionen uppmanar GREKLAND att anpassa sina regler om avdrag för förluster utomlands till EU-rätten

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Grekland, eftersom landet i skattehänseende behandlar inhemska bolagsförluster annorlunda än förluster som uppstått i ett annat EU- eller EES-land. Både företagsvinster som uppstår i Grekland och i andra EU- eller EES-länder ska beskattas i Grekland, men förluster utomlands behandlas på ett sätt som kringskärs av grekisk lag och de grekiska skattemyndigheternas riktlinjer. Denna skillnad i behandlingen utgör en begränsning av etableringsfriheten (artikel 49 i EUF-fördraget). Om Grekland inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet.

Skatter: Kommissionen uppmanar ITALIEN att anpassa momsreglerna för tjänster i samband med varuimport till EU-rätten

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Italien, eftersom landet ställer ytterligare villkor för momsbefrielse av tjänster i samband med varuimport. Enligt italiensk lag krävs för närvarande för momsbefrielse av kringtjänster i samband med varuimport inte bara att värdet på dem inkluderas i beskattningsunderlaget, utan också att moms faktiskt tas ut på dem i tullen vid tidpunkten för varuimporten. Detta strider mot rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (momsdirektivet). Om Italien inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet.

Skatter: Kommissionen uppmanar ITALIEN att avskaffa den regionala bensinskatten

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Italien, som uppmanas att avskaffa den regionala skatten på bensin till motorfordon. Den här skatten är omkring 2 cent per liter bensin, vilket kan jämföras med 72 cent för den punktskatt som tas ut enligt den harmoniserade EU-lagstiftningen. Den regionala skatten har inga särskilda mål, bara ekonomiska mål, vilket strider mot EU-rätten (artikel 1.2 i punktskattedirektivet, rådets direktiv 2008/118/EG). Om Italien inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet.

Skatter: Kommissionen uppmanar LETTLAND ändra reglerna om fastighetsskatt i Riga

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Lettland, eftersom Rigas stad ställer diskriminerande villkor för nedsatt fastighetsskatt. Nedsatta skattesatser gäller för fastigheter ägda av lettiska medborgare, om de uppges som huvudsaklig bostad. För medborgare från andra EU- och EES-länder gäller dock ett villkor till: de måste ha varit bosatta i Lettland i sju år före det aktuella taxeringsåret. Detta extravillkor strider mot den fria rörligheten för kapital (artikel 63.1 i EUF-fördraget). Om Lettland inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända ett motiverat yttrande i ärendet.

Skatter: Kommissionen uppmanar STORBRITANNIEN att anpassa sina regler för inkomstskatt till EU:s lagstiftning

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Storbritannien där landet uppmanas anpassa sina regler om avdrag för förluster vid avyttring av aktier till EU-rätten. För närvarande kan bara aktier i företag som bedriver verksamhet helt eller huvudsakligen i Storbritannien komma i fråga för avdraget. Denna regel missgynnar skattebetalare som investerar i aktier i företag som bedriver verksamhet i andra EU-länder än Storbritannien. Det utgör också ett hinder för den fria rörligheten för kapital (artikel 63 i EUF-fördraget). Om Storbritannien inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att sända ett motiverat yttrande till de brittiska myndigheterna.

Skatter: Kommissionen uppmanar STORBRITANNIEN att anpassa sina regler om skatteavdrag för lån till näringsidkare

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Storbritannien om landets regler om skatteavdrag för lån till näringsidkare. I brittisk lag föreskrivs för närvarande ett särskilt avdrag när lån inte längre kan drivas in. I så fall kan långivaren ansöka om att dra av lånebeloppet från sin skatt på inkomst av kapital eller bolagsskatt. Reglerna skiljer dock mellan lån som inte längre kan drivas in som beviljats till personer bosatta i Storbritannien och andra låntagare. Detta utgör ett omotiverat hinder för den fria rörligheten för kapital (artikel 63 i EUF-fördraget). Om Storbritannien inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen komma att sända ett motiverat yttrande till de brittiska myndigheterna.

 

Ett avslutat ärende

Skatter: Kommissionen avslutar arvsskatteärendet mot BELGIEN

Kommissionen välkomnar Belgiens ändringar av arvsskattereglerna i regionen Vallonien. De nya reglerna medger nu frihet från arvsskatt på fastigheter i Belgien, om fastigheten går i arv från en avliden som var bosatt i ett annat EES-land, på samma villkor som fastigheter som går i arv från personer bosatta i Belgien. I dag avslutar därför kommissionen det överträdelseärendet.

MEMO/18/4486

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar