Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Europeiska solidaritetskåren efter 2020 – vanliga frågor

Bryssel den 11 juni 2018

Europeiska kommissionen har antagit ett budgetförslag för Europeiska solidaritetskåren för budgetperioden 2021–2027.

IP/18/4035

Vad har Europeiska solidaritetskåren för mål?

Solidaritet är ett av EU:s grundläggande värden: solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsländerna och solidaritet i handling i och utanför EU.

Som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sa i talet om tillståndet i unionen 2016 när han meddelade att kåren skulle inrättas: ”Vi har ofta närmast till solidariteten i nödlägen. När de portugisiska bergen brann var det italienska plan som släckte elden. När översvämningar orsakade strömavbrott i Rumänien var det svenska generatorer som tände ljuset igen. När tusentals flyktingar anlände till de grekiska stränderna var det slovakiska tält som de fick sova i. I denna anda föreslår kommissionen i dag att det ska inrättas en europeisk solidaritetskår.”

Målet för Europeiska solidaritetskåren är att genom volontärverksamhet, praktik och jobb ge unga möjlighet att hjälpa dem som har det svårt, i EU eller i omvärlden. De unga som deltar får inte bara möjlighet att utvecklas, engagera sig i samhället och bli attraktivare på arbetsmarknaden. Kåren hjälper också behövande lokalsamhällen, icke-statliga organisationer, offentliga organ och företag som försöker lösa samhällsproblem och andra utmaningar.

Vad är nytt i det här förslaget jämfört med den rättsliga grund som gäller för Europeiska solidaritetskåren fram till 2020?

Med det nya förslaget kommer solidaritetskåren att bli inkörsporten för de unga som vill ägna sig åt solidaritetsarbete genom att initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete också integreras i kåren. Det initiativet kommer att ge nya möjligheter att arbeta med insatser för humanitärt bistånd i länder utanför EU som EU ger humanitärt bistånd till. Därmed skapas en enda kontaktpunkt för de ungdomar som vill delta i solidaritetsverksamhet i eller utanför EU.

Hur mycket pengar får Europeiska solidaritetskåren?

Kommissionen föreslår att Europeiska solidaritetskåren får en total budget på 1,26 miljarder euro i löpande priser för perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027. Med den budgeten kan cirka 350 000 ungdomar delta mellan 2021 och 2027, utöver de 100 000 deltagare som kommissionen hoppas ska hitta en plats före utgången av 2020.

Vem får gå med i Europeiska solidaritetskåren?

Villkoren för att få delta är desamma som idag: Alla mellan 17 och 30 år som är medborgare eller folkbokförda i något av de deltagande länderna kan anmäla sig till kåren, men man måste ha fyllt 18 år när man börjar delta i en verksamhet.

Alla som går med i kåren måste lova att arbeta efter kårens mål och principer. Man anmäler sig enkelt på en särskild sida på Europeiska ungdomsportalen. Om medborgare från länder utanför EU vill delta har de kanske inte alltid rätt eller tillstånd att vistas i ett annat EU-land för ett visst projekt. De ansvariga organisationerna måste därför se till att deltagarna uppfyller alla villkor och har nödvändiga tillstånd om någon vill delta i en av kårens verksamheter.

Var kommer verksamheten att bedrivas?

Precis som idag ska Europeiska solidaritetskåren bedriva sin verksamhet runtom i EU. Nytt är att volontärverksamheten också får bedrivas i EES-länderna och föranslutnings- och grannländerna.

För budgetperioden 2021–2027 föreslår kommissionen en bredare geografisk täckning för volontärverksamheten och åtföljande åtgärder, t.ex. volontärverksamhet för att stödja biståndsinsatser. Sådan verksamhet får bedrivas i de länder utanför EU som får offentligt utvecklingsbistånd. Kårdeltagarna får inte utföra professionellt biståndsarbete eller farliga uppdrag eller delta i verksamhet i länder med pågående väpnade konflikter.

Får alla som anmäler sig garanterat delta i en verksamhet?

Alla som anmäler sig till kåren kan delta i en allmän utbildning på nätet och verksamhet för att bygga upp kårandan på nätet eller i lokalsamhället. Medlemskap i kåren är dock ingen garanti för att man får delta i en verksamhet. Det beror på budgeten, antalet projekt och de sökandes intressen.

Enligt kommissionens förslag om att Europeiska solidaritetskåren ska få en budget och rättslig grund, som lades fram i maj 2017, ska kårdeltagare kunna starta solidaritetsprojekt och förverkliga sina tankar om solidaritet i lokalsamhället, istället för att vänta på ett erbjudande om en placering hos en organisation.

Vilka krav ställs på organisationerna?

Kraven på organisationerna är också oförändrande jämfört med idag. Deltagande organisationer kommer att utvärderas noggrant (beroende på deras profil antingen av de nationella kontor som genomför Erasmusprogrammet eller genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur). De måste också lova att följa solidaritetskårens principer och mål. Det innebär att de åtar sig att främja deltagarnas personliga och yrkesmässiga utveckling, garantera säkra och anständiga arbetsvillkor och ge deltagarna relevant utbildning och stöd så att de klarar att utföra sina uppgifter. Organisationer som erbjuder möjligheter inom Europeiska solidaritetskåren kommer att få en ny kvalitetsmärkning.

Hur fungerar matchningsprocessen?

När man anmäler sig till solidaritetskåren via Europeiska ungdomsportalen, beskriver man förutom sin utbildning och arbetslivserfarenhet och sina intressen, också vilken typ av projekt man vill jobba med och i vilka länder och när man har möjlighet att delta. Man kan välja mellan olika verksamheter och kan anmäla sitt intresse för särskilda solidaritetsområden.

I sin profil kan man också lyfta fram särskild erfarenhet och kunskap inom till exempel arbete med flyktingar, barn, äldre eller funktionsnedsatta, undervisning, medier, musik, konst, bygg och anläggning, projektledning eller andra områden.

Organisationerna kan välja bland de kandidater vars motivation, intressen och kompetens bäst motsvarar deras behov. Deltagarna kan titta på platsannonser på Europeiska ungdomsportalen, söka de lediga platserna och kan tacka ja eller nej till en organisations erbjudande.

Vilka kostnader ersätts vid de olika typerna av verksamheter?

Som volontär får man mat, boende och fickpengar på upp till 155 euro per månad samt resa och försäkringar.

Den som anställs ska ha ett anställningsavtal och lön i enlighet med lagar och kollektivavtal i det land där man arbetar.

Praktikplatser omfattas av ett skriftligt praktikantavtal och betalas av värdorganisationen. De ska också följa kvalitetskriterierna för praktikprogram.

Förutom lön ska deltagarna också kunna få resebidrag för både praktikplatser och jobb.

Unga från mindre gynnade grupper ska kunna få extra bidrag för att täcka eventuella ytterligare utgifter. Kåren kommer också att täcka vissa kostnader för de deltagande organisationerna. Det kan vara bidrag till särskild utbildning och mentorskap.

Får organisationerna ta ut en avgift från deltagarna?

Nej, varken enskilda eller organisationer får begära några ekonomiska bidrag eller avgifter från deltagarna.

Hur är det med social trygghet och försäkringar?

Enligt förslaget ska deltagarna få kompletterande sjuk- och olycksfallsförsäkring för sådant som inte täcks av det europeiska sjukförsäkringskortet eller andra försäkringssystem som deltagarna omfattas av.

När det gäller bestämmelser om social trygghet för praktikanter och anställda gäller vissa regler i enlighet med lagarna och kollektivavtalen i det land där verksamheten bedrivs.

Kan deltagarna få språkstöd?

Ja, kårdeltagare som tackar ja till ett erbjudande utomlands får möjlighet att gå en språkkurs på nätet för att bedöma och förbättra sina kunskaper i det aktuella språket.

Vad får deltagarna för intyg?

Kårdeltagarna får ett deltagarintyg från Europeiska solidaritetskåren när de har avslutat sin solidaritetsverksamhet. Dessutom kan verktyg som ungdomspass och Europass användas för att dokumentera de kunskaper och den kompentens som man förvärvat under verksamheten.

 

MEMO/18/4032

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar