Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar om den nya socialfonden och globaliseringsfonden 2021–2027

Bryssel den 30 maj 2018

Europeiska socialfonden+ (ESF+)

IP/18/3923

Vad är nytt i ESF+-förordningen?

De senaste 60 åren har Europeiska socialfonden (ESF) varit EU:s främsta sätt att finansiera investeringar i människor, för att hjälpa dem att få bättre jobb och skapa rättvisare arbetsmöjligheter för alla i EU.

Precis som Europeiska socialfonden i dag ska Europeiska socialfonden+ vara det främsta finansieringsinstrumentet för att investera i människor, och stärka den sociala sammanhållningen, öka den social rättvisan och stärka konkurrenskraften i hela EU. Dessutom ska Europeiska socialfonden+ bli ännu mer anpassad till rekommendationerna och landsrapporterna i den europeiska planeringsterminen för politisk samordning, och inriktas på att principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska kunna omsättas i praktiken.

ESF+ är resultatet av en sammanslagning av de befintliga insatserna Europeiska socialfonden (ESF), sysselsättningsinitiativet för unga, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, programmet för sysselsättning och social innovation och EU:s folkhälsoprogram. Detta är ett viktigt steg för att rationalisera och förenkla de gällande reglerna för alla fonder och öka synergierna mellan de olika delarna av fonden för starkare genomslag.

Hur ser nästa budget för ESF+ ut jämfört med den nuvarande?

För perioden 2021–2027 föreslår kommissionen att 101,2 miljarder euro (löpande priser) anslås från EU-budgeten till ESF+. Det innebär att ESF+ får en högre andel av de sammanhållningspolitiska medlen, från dagens 23 % av strukturfonderna till 27 %.

Hur mycket får varje del av ESF+?

Totalbeloppet 101,2 miljarder euro omfattar 100 miljarder euro till ESF+ under delad förvaltning med EU-länderna. Minst 25 % av beloppet ska gå till att främja social inkludering och minst 4 % till att bekämpa materiell fattigdom, som en fortsättning på dagens verksamhet inom Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Dessutom ska de EU-länder som har en andel unga som varken arbetar eller studerar över genomsnittet i EU 2019 lägga minst 10 % av medlen för delad förvaltning inom ESF+ till att stödja ungdomssysselsättningen. Återstående 1.2 miljarder euro förvaltas direkt: delen för sysselsättning och social innovation får 761 miljoner euro, och hälsodelen får 413 miljoner euro. Detta skapar förutsättningar för att testa innovativa, gränsöverskridande lösningar, t.ex. stödja arbetskraftens rörlighet i EU och hjälpa EU-länderna att bygga upp framtidens hälso- och sjukvårdssystem.

Vad har ESF+ för mål?

Det viktigaste målet för ESF+ är att bidra till ett mer socialt EU och omsätta den europeiska pelaren för sociala rättigheter i praktiken, så att den kan bidra till ekonomisk och social konvergens uppåt mellan EU-länderna. Pengar från ESF+ ska också bidra till sysselsättningsriktlinjerna i den europeiska planeringsterminen och till det övergripande målet smart och hållbar tillväxt för alla efter 2020 (FN:s mål för hållbar utveckling och därigenom bidra ett starkt skydd för folkhälsan. Fonden ska bidra till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, höja levnadsstandarden, främja arbetskraftens rörlighet och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

ESF+ ska investera på tre områden: 1) Utbildning och livslångt lärande. 2) Effektiva arbetsmarknader och lika tillgång till sysselsättning av hög kvalitet. 3) Social inkludering, hälsa och fattigdomsbekämpning.

Hur ska ESF+ stödja den europeiska pelaren för sociala rättigheter?

I ESF+-förordningen finns en direkt koppling mellan målen för ESF+ och tre kapitel i den europeiska pelaren för sociala rättigheter: 1) lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden (med inkluderande utbildningssystem av hög kvalitet), 2) rättvisa arbetsvillkor och 3) socialt skydd och social inkludering. Programmen inom ESF+ måste följa dessa prioriteringar i enlighet med pelarens principer. Landsspecifika prioriteringar ska diskuteras med utgångspunkt i rekommendationer och analyserna i den europeiska planeringsterminen. När dessa prioriteringar beslutas bör så många som möjligt få ett ord med i laget, eftersom ESF+ går ut på att stärka partnerskapen. Fonden ska främja deltagande av alla berörda parter under hela verksamheten, bl.a. myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, företrädare för det civila samhället och organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering. Medlemsstaterna förväntas avsätta en lämplig del av ESF+-pengarna i varje program för kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer.

Hur fungerar kopplingen mellan ESF och den europeiska planeringsterminen?

I kommissionens förslag finns en rakare koppling mellan den europeiska planeringsterminen och ESF+ än för dagens ESF. De landsspecifika rekommendationer som antas under den europeiska planeringsterminen och andra viktiga politiska utmaningar som kommissionen och medlemsländerna utpekar gemensamt blir utgångspunkten för planeringen av ESF+. EU-länderna måste anslå tillräckligt med ESF+-pengar för att åtgärda dessa utmaningar och rekommendationer.

Det blir två rundor för att sätta prioriteringar för att se till att investeringarna är anpassade till de politiska utmaningarna i de enskilda länderna: Medlemsländerna ska göra detta en gång i början av programperioden, och en gång till under halvtidsöversynen av de operativa programmen. Övervakningen genomförs som en del av den årliga europeiska planeringsterminen.

Hur ska ESF+ förenkla förvaltning och utbetalning av pengar?

En viktig nyhet är att kommissionen vill göra det lättare för de nationella ESF-myndigheterna och de projektansvariga att redovisa kostnaderna. För att tillgodose behovet av förenkling och satsa på resultat ska man i ESF+-förordningen utöka användningen av förenklade kostnadsalternativ för återbetalning till EU-länderna enligt schablonbelopp eller standardkostnader som överenskoms i förväg med EU-länderna. För vissa nationella myndigheter är det ibland svårt att komma fram till ett genomsnittspris, till exempel för nya utbildningsprogram, och då erbjuder kommissionen ett genomsnittspris för vissa standardåtgärder, t.ex. utbildning, baserat på uppgifter från alla EU-länder men med hänsyn tagen till nationella förhållanden. Kommissionen betalar ut ersättning till varje EU-land enligt ett visst belopp när utbildningen är färdig.
Dessutom använder ESF+--förordningen även det nya alternativet att ersätta medlemsstaterna på grundval av uppnådda resultat eller villkor.

Slutligen ska övervaknings- och rapporteringskraven minskas betydligt, och kraven på datainsamling ska förenklas.

Hur fungerar stöd till mindre gynnade grupper och de mest utsatta i ESF+?

Enligt förslaget ska minst 25 % av medlen från ESF+ öronmärkas för social inkludering. Mindre gynnade grupper, t.ex. icke förvärvsarbetande, långtidsarbetslösa, barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer, de mest utsatta samt medborgare från länder utanför EU nämns särskilt inom delen för inkludering i ESF+.

ESF+ tar över det särskilda stödet till de mest utsatta, som för närvarande ges via Europeiska fonden för dem som har det sämst ställt i form av livsmedelsbistånd, grundläggande materiellt bistånd och kompletterande åtgärder. För EU som helhet bör minst 4 % av ESF+-medlen med delad förvaltning stödja de mest utsatta.

Projekt inom ESF och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt förvaltas i dag enligt olika regler, och projektkraven är olika. Erfarenheten visar dock att om man slår samman de två fonderna kan man arbeta mer strategiskt, stärka kopplingen mellan materiellt stöd (från Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt) och heltäckande socialt stöd och aktivering på arbetsmarknaden (från ESF). Behovet av bättre samordning mellan Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och ESF har understrukits av de berörda parterna själva.

Sammanslagningen påverkar dock inte reglerna för stöd till dem som har det sämst ställt. Den delen fortsätter att ha enklare regler så att fonden blir tillgänglig för ett ännu bredare urval av stödmottagare, särskilt små ideella organisationer.

Blir det riktade stödet till ungdomssysselsättning kvar i ESF+?

Kommissionens förslag bygger på resultaten från ungdomssysselsättningsinitiativet 2014–2020, som är det viktigaste finansieringsinstrumentet för ungdomsgarantin. Sedan 2013 har cirka 18 miljoner ungdomar anmält sig, och 11 miljoner har fått ett erbjudande om anställning, fortsatt utbildning eller praktik. Det finns nu 2,2 miljoner färre unga arbetslösa och 1.4 miljoner färre unga som varken arbetar eller studerar.

För att fortsätta att hjälpa unga att få in en fot på arbetsmarknaden ska enligt kommissionens förslag de EU-länder som har en hög andel ungdomar som varken arbetar eller studerar anslå minst 10 % av ESF+-medlen till ungdomsinsatser. Det kan t.ex. vara riktade åtgärder för att främja ungdomssysselsättning, särskilt när nationella åtgärder inom ungdomsgarantin genomförs. Detta förenklar vissa av kraven på planering för att underlätta verksamheten ute på fältet, både för myndigheter och stödmottagare. Samtidigt kan alla medlemsländer allokera ytterligare medel till ungdomssysselsättningen, om det är ett problem som utpekas under den europeiska planeringsterminen och i de landsspecifika rekommendationerna.

Vad gör ESF+ för att integrera medborgare från länder utanför EU?

Kommissionen har åtagit sig att stödja medlemsstaternas insatser för en långsiktig integration av medborgare från länder utanför EU som uppehåller sig lagligt i EU. ESF+ ska stödja en långsiktig socioekonomisk integration av dem genom åtgärder för att minska fattigdom, främja social inkludering och hälsa och bekämpa diskriminering och ojämlikhet. ESF+ kompletterar Asyl- och migrationsfonden (Amif), som tillgodoser de mer akuta behoven.

Sedan 2014 har antalet migranter som kommer till EU ökat, särskilt antalet flyktingar[1]. Det finns belägg för att migranterna har betydligt svårare att få jobb än EU-medborgarna. Därför behöver vi investera mer i integration av migranter. Eftersom ESF+ är EU:s viktigaste instrument för att investera i människor, oavsett nationalitet eller medborgarskap, är ESF+ rätt verktyg för denna uppgift.

Förslaget till förordning omfattar ett särskilt mål för integrationen av medborgare från länder utanför EU samt en resultatindikator.

Hur påverkar den nya förordningen om gemensamma bestämmelser ESF+?

Förordningen om gemensamma bestämmelser utgör en ram för de flesta fonderna med delad förvaltning, däribland ESF+.

De ändringar i förordningen som främst påverkar ESF+ är följande:

  • Ökad flexibilitet under sjuårsperioden, som först planeras fram till 2025. Anslagen för de sista två åren beslutas efter en halvtidsöversyn.. Programmens innehåll blir effektivare och mer strategiskt, t.ex. genom en gemensam programmall för ESF+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.
  • Elektronisk dataöverföring fortsätter, eftersom det visat sig minska den administrativa bördan avsevärt.
  • De olika instanserna i förvaltnings- och kontrollsystemet får en tydligare ansvarsfördelning.
  • Krånglet minskar genom en betydande minskning av antalet kontroller och revisioner, samtidigt som åtgärder finns kvar för att förhindra att pengarna missbrukas.

Hur samverkar ESF+ med EU:s övriga instrument för investeringar i människor?

För att omsätta den europeiska pelaren för sociala rättigheter i praktiken ska ESF+ verka tillsammans med andra fonder under rubriken Sammanhållning och värden i den fleråriga budgetramen 2021–2027. Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden fortsätter att stödja social infrastruktur, och Erasmus+ ska bidra till att stödja färdigheter, kompetenslyft och digital kompetens. Europeiska solidaritetskåren ska fortsätta att investera i människors personliga utveckling och kompetens genom praktik och volontärverksamhet.

Som komplement till ESF+ ska dessutom den europeiska pelaren för sociala rättigheter stödjas av flera instrument och program under andra rubriker, t.ex. Horisont Europa, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Asyl- och migrationsfonden. ESF+ ska även samarbeta med andra EU-instrument som ger stöd till reformer, t.ex. stödprogrammet för strukturreformer.

Den omgjorda investeringsfonden InvestEU ska bidra med 15,2 miljarder euro, varav 4 miljarder euro till sociala investeringar och kompetensutveckling i en särskild del som inriktas på sociala företag och mikroföretag för mindre gynnade personer. Den ersätter alltså dagens programdel Mikrofinansiering och socialt företagande i programmet för sysselsättning och social innovation.

Slutligen ska ESF+ och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fortsätta att komplettera varandra, eftersom ESF+ fortsätter stödja förebyggande och föregripande åtgärder, medan globaliseringsfonden förblir en reaktiv nödfond utanför budgetramen som tas i anspråk vid stora omstruktureringar.

Hur stöder ESF+ investeringar i hälsa?

EU:s folkhälsoprogram ska flyttas in i ESF+ och dess prioriteringar ska följa principen om allmän hälso- och sjukvårdspolitik i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Redan i dag bidrar EU:s folkhälsoprogram till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem i EU-länderna, underlättar tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för EU-invånarna, stöder EU:s hälsoskyddslagstiftning och främjar gränsöverskridande samarbete. Exempelvis har inom folkhälsoprogrammet 24 europeiska referensnätverk inrättats för att hjälpa 27–36 miljoner människor som lider av sällsynta sjukdomar.

Genom att minska hälsoojämlikheten inom och mellan EU-länderna, skydda invånarna från allvarliga gränsöverskridande hälsohot och stödja hälsofrämjande och förebyggande åtgärder stärker hälsodelen befolkningens motståndskraft och rörlighet och bidrar till att främja en hälsosam livsstil, vilket kompletterar åtgärderna i ESF+.

Vilka är hälsodelens mål?

Hälsodelen av ESF+ ska stödja och komplettera EU-ländernas insatser med att uppnå följande mål:

  • Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att skydda befolkningen mot gränsöverskridande hälsohot.
  • Stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom att investera i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder och stödja den digitala omställningen av vården. Utveckla ett hållbart EU-system för hälsoinformation. Nationella reformer för effektivare, mer tillgängliga och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem.
  • Stödja EU:s lagstiftning på följande områden: Läkemedel. Medicintekniska produkter. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. Ämnen av mänskligt ursprung. Tobak. Vård utomlands. Stödja kommissionens vetenskapliga kommittéer för konsumentsäkerhet och för hälso- och miljörisker och nya risker.
  • Stödja arbetet med de europeiska referensnätverken (ERN). Utveckla samarbetet om utvärdering av medicinska metoder när nya harmoniserade regler tas fram. Genomföra bästa praxis till stöd för strukturell innovation, särskilt inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Vad har Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för mål efter 2020?

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett konkret uttryck för EU:s solidaritet med europeiska arbetstagare som förlorat sina arbeten. Sedan starten 2007 har fonden avsatt 611 miljoner euro till 147 000 uppsagda arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar.Finansiering från fonden ska öka dessa arbetstagares kompetens och anställbarhet och främja en allmän kompetenshöjning i EU:s arbetskraft så att ingen hamnar på efterkälken och för att hjälpa uppsagda arbetstagare att hitta jobb igen.

Vad är nytt för fonden i EU:s nästa långtidsbudget?

För närvarande får uppsagda stöd från fonden bara om de blir av med jobbet på grund av förändrade globala handelsmönster eller på grund av finanskrisen. Enligt kommissionens förslag för nästa EU-budget ska flera typer av stora omstruktureringar berättiga till stöd. Detta betyder att fonden blir tillräckligt flexibel för att reagera på dagens och framtidens ekonomiska utmaningar, t.ex. automatisering och digitalisering, och bli mer inkluderande.

Kommissionen föreslår också att man ska sänka tröskeln för uppsagda arbetstagare från 500 till 250. I många regioner saknas storföretag helt, men en omstrukturering med ett mindre antal uppsägningar kan få mycket stort genomslag i de regionerna.

Slutligen anpassas fondens medfinansieringsgrad, för närvarande 60 %, till den högsta medfinansieringsgraden i ESF+ för ett visst EU-land. I flera fall innebär det att EU medfinansierar en högre andel av totalkostnaderna.

Hur mycket pengar får fonden?

Fonden förblir ett specialinstrument som gör det möjligt för EU att reagera på oförutsedda omständigheter. Den står därför utanför taken i den fleråriga budgetramen. Det högsta belopp som kan användas av fonden 2021–2027 blir omkring 1,6 miljarder euro (löpande priser), eller i genomsnitt 225 miljoner euro per år, vilket ska jämföras med 170 miljoner euro per år nu.

 

[1] Enligt Eurostat ansökte 2015–2017 omkring 3,1 miljoner medborgare från länder utanför EU om asyl (förstagångsansökare) i EU, varav 1,4 miljoner (45 %) beviljades. Detta inbegriper inte ensamkommande barn. Källa: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Asylum_statistics

 

 

MEMO/18/3922

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar