Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Insatser mot illojala handelsmetoder i livsmedelskedjan

Bryssel den 12 april 2018

Frågor och svar

Vad är illojala handelsmetoder?

Illojala handelsmetoder är affärsbruk mellan företag som avviker från god affärssed och strider mot god tro och hederlig handel. Vanligen rör det sig om metoder som en part ensidigt påtvingar en annan part. Livsmedelskedjan är särskilt utsatt för illojala handelsmetoder på grund av stora skillnader i förhandlingsstyrka.

Varför måste handelsmetoderna regleras nu? Varför räcker det inte med frivilliga uppförandekoder?

EU-kommissionen granskar redan sedan flera år illojala ­handelsmetoder i livsmedelskedjan. Det kom meddelanden om detta 2009 och 2014. I januari 2016 konstaterade EU-kommissionen i en särskild rapport att åtgärder var på gång för att angripa de illojala handelsmetoderna i sektorn, både på nationell nivå och i form av det frivilliga leverantörskedjeinitiativet från den privata sektorn. Uppfattningen då var att det inte fanns något behov av EU-lagstiftning på området, men EU-kommissionen bestämde sig för att göra en ny bedömning före mandatperiodens slut mot bakgrund av händelseutvecklingen.

I november 2016 lade arbetsgruppen för jordbruksmarknaderna, en oberoende expertgrupp på hög nivå inrättad av EU-kommissionen, fram sina slutsatser i en rapport med titeln ”Improving Market Outcomes – Enhancing the Position of Farmers in the Supply Chain”. I den rekommenderas bland annat att EU lagstiftar på området illojala metoder vid handel med jordbruksprodukter.

I början av 2018 avslutade EU-kommissionen en bedömning av situationen­ i EU-länderna och i den privata sektorn och fann att förhoppningarna från 2016 inte hade infriats, den tidigare lovande utvecklingen hade stannat ­upp och endast få rekommendationer hade följts. Flera EU-länder hade till exempel fortfarande inga eller bara begränsade regelverk mot illojala handelsmetoder, och viktiga marknadsaktörer hade inte anslutit sig till leverantörskedjeinitiativet på grund av den svaga styrstrukturen som gjorde det svårt att utreda ­och beivra misstänkta fall av illojala handelsmetoder.

Eftersom det ofta finns stora skillnader i förhandlingsstyrka mellan de olika aktörerna i livsmedelskedjan, leder detta fortfarande till situationer där den svagaste länken, oftast jordbruksproducenterna, hamnar i ett prekärt läge och utsätts för oskäliga ekonomiska påtryckningar.

Ett offentligt samråd i hela EU som genomfördes om detta under andra halvåret 2017 visade att illojala handelsmetoder i livsmedelskedjan fortfarande upplevdes som ett problem av de flesta berörda parter, såsom branschorganisationerna, jordbrukssektorn och livsmedelssektorn. 96 % av dem som deltog i 2017 års offentliga samråd om moderniseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken höll med om att ett av målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik borde vara att förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan och ta itu med illojala handelsmetoder. Av den senaste Eurobarometerundersökningen av invånare i hela EU framgår det också att en majoritet vill stärka jordbrukarnas roll i livsmedelskedjan.

Junckerkommissionen är en kommission som skyddar, så ställda inför obalanser och ohederliga metoder som kan åtgärdas, beslutade vi att agera och att lägga fram lagförslag för första gången någonsin mot illojala handelsmetoder i livsmedelskedjan.

Varför valde man att förbjuda just dessa illojala handelsmetoder? Varför inte de andra?

En mängd olika handelsmetoder omfattas av nationell lagstiftning eller av den privata sektorns uppförandekod. De illojala handelsmetoder som EU-kommissionen valde betraktades allmänt som de mest uppenbart ohederliga, eftersom de i synnerhet drabbar de svagaste länkarna i livsmedelskedjan (dvs. jordbrukare och små och medelstora företag). Bred samsyn rådde vidare om att just dessa illojala handelsmetoder inverkar störande på en korrekt och effektivt fungerande livsmedelskedja.

Samsynen bygger på flera kunskapskällor: undersökningsresultat från arbetsgruppen för jordbruksmarknader, en expertgrupp som inrättades av EU-kommissionen 2016, leverantörskedjeinitiativets principer för god praxis samt uppgifter som EU-kommis­sionen inhämtat via olika samråd med berörda parter. I EU-kommissionens offentliga samråd om illojala handelsmetoder uppmanades svarspersonerna till exempel att ange vilka metoder de tyckte var oskäliga och hade störst negativa konsekvenser, och EU-kommis­sionens inledande konsekvensbedömning fick också mycket respons. EU-kommissionen sände också riktade frågor till företag, konsumentorganisationer och nationella myndigheter, höll en workshop om illojala handelsmetoder och flera möten med aktörer i livsmedelskedjan och grupper i det civila samhället.

Vilka produkter omfattas av förslaget?

I begreppet livsmedel ingår jordbruksprodukter och varor framställda av jordbruksprodukter. Fiskeriprodukter ingår i egenskap av jordbruksprodukter. Produktomfattningen täcker in de illojala handelsmetoder som förekommer i livsmedelskedjan.

Mot bakgrund av förslagets syfte, hur ska köpare och leverantörer förstås? Vilka aktörer är målgrupp?

Förslaget är tillämpligt på alla som är involverade i livsmedelskedjan. Det gäller oberoende av om det är en detaljist, ett förädlingsföretag, en grossist, ett kooperativ eller en producentorganisation eller en enskild producent som använder sig av någon av de angivna illojala handelsmetoderna. Förslaget syftar särskilt till att tillförsäkra de svagaste partnerna med begränsad förhandlingsstyrka egenmakt, vilket innebär att leverantören måste vara ett litet eller medelstort företag enligt definitionen som fastställts på EU-nivå.

Blir detta extra arbete för EU-länderna? Blir det extra kostnader för företag i livsmedelskedjan?

De flesta av EU-ländernas förvaltningar har redan instanser för tillsyn och efter­levnad av lagstiftning om illojala handelsmetoder, och i så fall väntas de extra kostnaderna bli små. Om inga sådana finns kan tillsynen skötas med hjälp av befintliga organ, t.ex. konkurrensmyndigheter eller konsumentskyddsmyndigheter. Det håller kostnaderna nere.

Det framgår för övrigt av uppgifter från de EU-länder som nyligen har bildat organ för reglering av illojala handelsmetoder enligt egen nationell lagstiftning att detta kan göras till en förhållandevis rimlig kostnad.

Eftersom de flesta EU-länder redan har någon form av regelverk om illojala handelsmetoder är företagen förmodligen väl förberedda och får därför bara begränsade kostnader. Hur som helst lär merkostnaderna mer än vägas upp av de väntade fördelarna av insatserna mot sär­skilt skadliga illojala handelsmetoder.

Om reglerna inte följs, blir det några påföljder? I så fall, vilka?

Ja. Ett av de viktigaste skälen till att ha ett regelverk på EU-nivå mot illojala handelsmetoder är att det kompletterar den privata sektorns initiativ, leverantörskedjeinitiativet, med ett rättsligt verkställbart minimiskydd i alla EU-länder. Enligt det föreslagna direktivet ska EU-länderna därför utse en myndighet som ska ha ansvar för att genomföra förbudet mot de angivna metoderna. Det måste vara en myndighet som får göra utred­ningar – både på begäran och på eget initiativ, besluta om straffavgifter och offentliggöra sina beslut.

Vilka följder väntas för jordbrukare, förädlingsföretag, detaljhandlare?

Förbudet mot användning av de illojala handelsmetoder som utpekats såsom skadligast för jordbrukare och små och medelstora leverantörer i livsmedelsindustrin kommer att öka förtroendet i leveranskedjan och kompensera för den svagare förhandlingsposition dessa mindre företag har jämfört med de större köparna. Detta bör ge dem större trygghet (till exempel kommer de inte längre att behöva oroa sig för att hitta en ny köpare efter en avbeställning i sista minuten), och de bör slippa att hantera risker som de inte råder över.

Blir det dyrare livsmedel för konsumenterna?

Nej. Det finns inga skäl till att EU-lagstiftningen skulle leda till prisökningar för konsumenterna: i det offentliga sam­rådet som EU-kommissionen genomförde fanns det inget som tydde på att illojala handelsmetoder leder till lägre konsumentpriser eller att ett förbud mot dem skulle leda till högre priser. Tvärtom brukar konsumentorganisationer välkomna reglering av dessa metoder, eftersom de påverkar konsumenterna negativt på längre sikt.

Lagstiftningen föreskriver också om en rapport från kommissionen om tillämpningen av bestämmelserna efter tre år, inklusive om eventuell inverkan på priserna.

Hur hänger förslaget ihop med högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja och leverantörskedjeinitiativet?

Det föreslagna direktivet kompletterar, men ersätter inte den frivilliga uppförandekoden från leverantörskedjeinitiativet, som i sig är ett resultat av det högnivåforum som inrättades av kommissionen 2010 för att undersöka frågor i hela livsmedelskedjan. Beslutet att föreslå en gemensam miniminivå för skyddet i EU gör det möjligt för de EU-länder som redan tillämpar strängare normer mot illojala handelsmetoder att fortsätta göra det.

Får EU-länderna gå längre och vidta egna åtgärder? Kommer insatserna att dubblera eller ersätta EU-ländernas insatser?

Dagens förslag är ett direktiv som kompletterar lagstiftningen i EU-länderna. EU-länderna kan gå längre i lagstiftningsarbetet, och många har redan mer ambitiösa regelverk. Insatserna på EU-nivå skapar ett grundskydd för aktörerna i livsmedelskedjan i hela EU, genom har­monisering på miniminivå av reglerna, gemensamma regler för genomförande och samordning av tillsynen.

Kommer reglerna att gälla leverantörer och/eller köpare utanför EU?

Ja, de är tillämpliga på leverantörer utanför EU. Orsaken är rättvisa och att man vill undvika oönskade snedvridande effekter. Om till exempel bara leverantörer i EU skyddades mot illojala handelsmetoder, men inte leverantörer från andra länder, kunde köpare lockas att köpa från leverantörer i dessa andra länder (där de fritt hade kunnat insistera på illojala handelsmetoder).

Varför gör inte EU-kommissionen något för pristransparens?

Nästa steg är faktiskt att ta tag i frågan om marknadstransparens. Junckerkommissionen kommer att fortsätta att arbeta med detta, och vi kan vänta de första resultaten av arbetet under andra halvåret 2018. Parallellt arbetar högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja med frågan.

Arbetet måste ses som en extrauppgift utöver de åtgärder för öppenhet EU-kommissionen redan vidtagit, t.ex. start och arbetssätt för de organ för marknadsbevakning som drivs av GD Jordbruk.

Läs mer

Arbetsgruppen för jordbruksmarknaderna

Basfakta och siffror om livsmedelskedjan

MEMO/18/2703

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar