Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar: EU-kommissionen svarar på medborgarinitiativet om glyfosat och vill ge mer insyn i vetenskapliga bedömningar

Strasbourg den 12 december 2017

Varför förbjöd kommissionen inte glyfosat?

För närvarande finns det inte några vetenskapliga eller rättsliga grunder som skulle motivera ett förbud mot glyfosat. Efter ett omfattande och öppet vetenskapligt förfarande där mer än 6 000 sidor vetenskapliga bedömningar publicerades, konstaterade EU:s riskbedömning att glyfosat varken orsakar cancer eller utgör en oacceptabel risk för miljön om det används enligt god jordbrukspraxis. Efter denna noggranna vetenskapliga bedömning av alla tillgängliga data om glyfosat och efter att medlemsländernas företrädare hade röstat för förslaget den 27 november 2017[1] förnyar kommissionen idag godkännandet av glyfosat för femårsperiod.

Nationella myndigheter i Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland samt FAO-WHO:s gemensamma möte om bekämpningsmedelsrester har kommit fram till samma slutsats. Endast ett organ, Internationella centret för cancerforskning, uttryckte en avvikande uppfattning och bedömde att det fanns en möjlig koppling mellan glyfosat och cancer hos människor.

Dessutom visade EU:s riskbedömning av effekterna av glyfosat på miljön att ekosystemet inte försämras på grund av glyfosat, om ämnet används i enlighet med villkoren i godkännandet och god jordbrukspraxis. Trots det kommer kommissionen att kräva att medlemsländerna fäster särskild vikt vid skyddet av användare som inte är fackmän och riskerna för den biologiska mångfalden när de bedömer ansökningar om godkännande av produkter som innehåller glyfosat.

Slutligen är EU-kommissionen enligt lag skyldig att svara på ansökningar om godkännande/förnyelse av godkännande med beaktande av resultaten från EU:s riskbedömning.

Vilken ställning har glyfosat nu inom EU?

Den 27 november 2017 röstade medlemsländerna för kommissionens förslag att förnya godkännandet för en femårsperiod. Detta förslag antas i dag av kommissionen. På kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers initiativ har frågan diskuterats flera gånger i kommissionskollegiet. Efter dessa diskussioner har man enats om att minska förnyelseperioden från 15 till 5 år, för att ta hänsyn till Europaparlamentets senaste resolution och få stöd från så många medlemsländer som möjligt. Det är nu upp till EU-länderna att förnya bedömningen av alla glyfosatbaserade produkter som finns tillgängliga inom deras territorier.                                                                                                      

Varför fem år och inte femton år?

Kommissionen föreslår i allmänhet att ett godkännande av ett verksamt ämne förnyas för en period om femton år om samtliga godkännandekriterier är uppfyllda, men glyfosat är inget rutinfall.

Vid sidan av resultaten från de vetenskapliga bedömningarna av glyfosat som gjordes på EU-nivå av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) samt medlemsländerna beaktades andra relevanta aspekter när en lämplig period för förnyelse fastställdes. Även om det redan finns mycket information om det verksamma ämnet glyfosat publiceras kompletterande uppgifter i en exceptionellt hög takt jämfört med andra verksamma ämnen.

Därför har kommissionen beaktat möjligheten till en snabb framtida vetenskaplig och teknisk utveckling när den fattar beslut om hur lång godkännandeperioden för glyfosat bör vara, samtidigt som den beaktar att glyfosat är en av de vanligaste herbiciderna i unionen.

Dessutom har kommissionen beaktat de senaste icke-bindande resolutioner som Europaparlamentet antagit. Även det fjärde medborgarinitiativet har beaktats i det beslut som formellt antas idag.

Vad händer med glyfosatbaserade produkter som Roundup? Förnyas godkännandet av dem automatiskt?

Nej, det beror på medlemslandet. Det är medlemsländerna som ansvarar för godkännandet och användningen på deras territorier av växtskyddsmedel (bekämpningsmedel) som innehåller verksamma ämnen.

Endast beslut om godkännande av verksamma ämnen fattas på EU-nivå. Ansvarsdelningen grundar sig på subsidiaritetsprincipen, och avspeglar skillnader i klimat, odlingsmetoder och miljöförhållanden i medlemsländerna.

Till följd av det förnyade godkännandet av glyfosat måste medlemsländerna på nytt bedöma alla nuvarande godkända produkter som innehåller detta verksamma ämne, t.ex. Roundup. Om innehavarna av godkännandet begär att få förnya de tidigare godkännandena, kan medlemsländerna också införa restriktioner eller förbud för vissa eller samtliga ämnen, på grundval av bevis som hänger samman med särskilda förhållanden på deras territorier.

Så här godkänns bekämpningsmedel inom EU

http://ec.europa.eu/assets/sante/food/plants/pesticides/lop/index.html

Vad ämnar kommissionen göra för att öka allmänhetens tillgång till vetenskapliga studier som branschen lägger fram?

Kommissionen håller fullständigt med om att insyn i vetenskapliga bedömningar och beslut är av avgörande betydelse för att säkerställa förtroendet för regelverket för livsmedelssäkerhet. Kommissionen kommer därför senast under våren 2018 att lägga fram ett lagsförslag för att ytterligare öka insynen i och kvaliteten på de studier som används vid den vetenskapliga bedömningen av ämnen. Förslaget omfattar dessa och andra viktiga aspekter, exempelvis styrningen av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

Kommissionen vill i synnerhet undersöka möjligheterna att öka insynen i de studier som branschen beställer och stärka styrningen av hur sådana studier görs. Innan lagförslaget läggs fram kommer ett offentligt samråd att anordnas.

En stor del av studierna och annan information som branschen lämnar fram vid utvärderingen av verksamma ämnen är redan allmänt tillgängliga. T.ex. kan man redan nu bekanta sig med sammanfattningen, den rapporterande medlemsstatens bedömningsrapport om vilken Efsa anordnat ett offentligt samråd, alla kommentarer från medlemsländernas experter och allmänheten samt svaren på dessa, rapporter från expertmöten för sakkunnigbedömning och Efsas slutsats. Mer än 6 000 sidor av vetenskapliga bedömningar har redan publicerats om glyfosat.

Får vetenskapliga studier av produkter som glyfosat finansieras med allmänna medel?

Kostnaderna för en studie kan gå på allt mellan flera tusen eller flera miljoner euro. Kommissionen håller fast vid principen att allmänna medel inte ska användas till att beställa studier som skulle hjälpa en bransch att släppa ut en produkt på marknaden. Kommissionen kommer dock under de närmaste månaderna att undersöka om innovativa lösningar kan tillämpas. Kan t.ex. ad hoc-studier finansieras av europeiska organ i de fall allvarliga tvivel uppstått i samband med vanligt förekommande ämnen? I sådana fall kan offentliga nationella myndigheter komma att delta och ökad granskning av studierna förekomma.

Är den nuvarande användningen av bekämpningsmedel hållbar inom EU?

EU:s politik är redan inriktad mot att minska beroendet av bekämpningsmedel och uppnå en framtid fri från bekämpningsmedel, i likhet med vad som efterfrågades i det europeiska medborgarinitiativet ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel”. Organisatörerna av medborgarinitiativet efterlyste ”bindande mål för hela EU om minskad användning av bekämpningsmedel i syfte att uppnå en framtid fri från bekämpningsmedel”.

Medlemsländerna ansvarar för (en hållbar) användning av bekämpningsmedel på sitt territorium. Samtidigt har genomförandet av direktivet om hållbar användning[2] varit inkonsekvent. Såsom framgår av en rapport som publicerades i oktober 2017 har alla medlemsländer antagit nationella handlingsplaner om bekämpningsmedel, i många fall med stora förseningar och med stora skillnader i fråga om fullständighet och omfattning. Endast fem medlemsländer[3] har fastställt mätbara mål på hög nivå, av vilka fyra avser riskreducering och en minskad användning.

Kommissionen fortsätter att uppmana medlemsländerna att öka sina insatser, bl.a. genom att certifiera och utbilda professionella användare, distributörer och rådgivare, begränsa försäljningen av bekämpningsmedel för professionella användare till personer med ett certifikat, införa strikta villkor för hantering och lagring av bekämpningsmedel, kontrollera besprutningsutrustning, införa ett allmänt förbud mot flygbesprutning, minska användningen av bekämpningsmedel i särskilda områden såsom allmänna parker, skydda vattendragen samt informera allmänheten.

I kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk[4] som nyligen antogs erkänns behovet av att stödja målen i direktivet om hållbar användning.

Vilken är det integrerade växtskyddets roll?

Enligt direktivet om hållbar användning ska medlemsländerna främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och så långt möjligt ge företräde till icke-kemiska metoder. Integrerat växtskydd är en hörnsten i direktivet, men huruvida de enskilda odlarna följer principerna om integrerat växtskydd kontrolleras inte systematiskt av medlemsstaterna. Även om medlemsländerna vidtar en rad åtgärder för att främja ett integrerat växtskydd innebär det inte nödvändigtvis att användarna faktiskt tillämpar relevanta metoder för ett integrerat växtskydd. Enligt rapporten tillämpar medlemsländerna integrerat växtskydd i alltför liten utsträckning.

Dessutom har medlemsländerna ännu inte fastställt tydliga kriterier för att säkerställa att de allmänna principerna för integrerat växtskydd tillämpas av alla yrkesmässiga användare. Dessa kriterier är nödvändiga för att kontrollera att det avsedda resultatet av integrerat växtskydd, ett minskat beroende av bekämpningsmedel, uppnås. Om så inte är fallet måste medlemsländerna vidta kraftåtgärder.

Hur kommer kommissionen att hjälpa medlemsländerna att minska effekten av bekämpningsmedel?

Kommissionen kommer att stödja medlemsländerna att ta fram metoder för att bedöma om principerna för integrerat växtskydd följs, med beaktande av mångfalden inom EU:s jordbruk och subsidiaritetsprincipen. Ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel omfattar ekologiskt jordbruk som för närvarande täcker 6,2 % av EU:s jordbruksareal.

Kommissionen gör också sitt yttersta för att öka tillgången på lågriskämnen. Till följd av detta har antalet EU-godkända bekämpningsmedel med låg risk och icke-kemiska bekämpningsmedel fördubblats sedan 2009. I syfte att ytterligare öka tillgången till lågriskämnen prioriterade kommissionen bedömningen av potentiella verksamma ämnen med låg risk i det pågående översynsprogrammet. I den lagstiftning, som nyligen antogs, redogör kommissionen för gällande kriterier för identifiering och godkännande av ämnen med låg risk.

Slutligen kommer kommissionen också att fortsätta samarbeta med medlemsländerna för att sprida exempel på god praxis vad gäller genomförandet genom arbetsgrupper och utbildning. Inom ramen för programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel läggs tonvikten på att stärka medlemsländernas kapacitet att förstå och genomföra hållbara principer för användning av bekämpningsmedel.

Efter det att de reviderade nationella handlingsplanerna har antagits och kommissionen erhållit den uppdaterade information som finns tillgänglig genom granskningar och andra resurser, kommer den under 2019 att lägga fram ytterligare en rapport om användningen av bekämpningsmedel.

Hur kommer framstegen mot genomförandet av direktivet om hållbar användning att mätas?

I syfte att övervaka trenderna vad gäller en minskad risk vid användning av bekämpningsmedel inom EU kommer kommissionen att fastställa harmoniserade riskindikatorer vid sidan av befintliga nationella riskindikatorer. På så sätt kan kommissionen avgöra hur effektiva åtgärderna är när den bedömer framtida politiska alternativ.

Läs mer:

Det europeiska medborgarinitiativet: ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel

Pressmeddelande: Glyfosat: EU-kommissionen svarar på medborgarinitiativet och vill ge mer insyn i vetenskapliga bedömningar
 

[1] Omprövningskommittén den 27 november 2017: ett positivt yttrande från medlemsländerna – 18 av dem (65,71 % av EU:s befolkning) röstade för en förnyelse av godkännandet, 9 (32,26 %) emot och 1 land (2,02 %) lade ner sin röst.

[2] https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/sustainable_use_pesticides_en

[3] Fyra medlemsländer har riskreduceringsmål (Belgien, Danmark, Grekland och Tyskland) och ett land (Frankrike) har ett mål för minskad användning.

[4] COM (2017) 713.

MEMO/17/5192

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar