Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar: Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor

Bryssel den 24 november 2017

Vad gör EU-kommissionen för att bekämpa sexuella trakasserier?

UTTALANDE/17/4848

 

Vad gör EU-kommissionen för att bekämpa sexuella trakasserier?

EU-kommissionen har ägnat 2017 till att bekämpa våld mot kvinnor i EU och har en kampanj på sociala medier för att öka medvetenheten och ta tydlig ställning mot våld mot kvinnor.

EU-kommissionen satsar 15 miljoner euro på konkreta projekt för förebyggande arbete, informationskampanjer och konkreta åtgärder, såsom att se till att alla yrkesverksamma som arbetar med att hjälpa dessa kvinnor är välutbildade. Kvinnor måste kunna lita på att deras röst tas på allvar. Det gör dem mer benägna att rapportera om trakasserier och sexuellt våld.

I maj 2017 antog rådet ett beslut om undertecknande av Europarådets Istanbulkonvention, på EU-kommissionens förslag (se uttalande). Istanbulkonventionen är ett rättsligt bindande fördrag som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor och flickor, förebygga våld, skydda offren och få ett slut på straffriheten för gärningsmännen. EU-kommissionens förslag är ett första viktigt steg på vägen mot att göra EU till en fullvärdig part i konventionen enligt internationell rätt. Förhandlingar pågår om beslutet om ingående, vilket kommer att göra det möjligt för EU att ratificera konventionen. Europaparlamentet måste godkänna EU:s ingående av avtalet innan rådet kan anta beslutet om ingående.

Finansiering finns också tillgänglig på andra områden. Erasmus+ stöder projekt och partnerskap mellan läroanstalter som syftar till att bekämpa könsdiskriminering samt projekt för att ta itu med könsrelaterat våld inom idrotten, såsom projektet VOICE (röster för sanning och värdighet – bekämpning av sexuellt våld inom europeisk idrott genom att de drabbade själva talar ut).

Vad gör EU-kommissionen internt för att skydda sin personal?

EU-kommissionen har en nolltolerans mot alla former av trakasserier. Våra interna regler kräver att alla våra anställda uppträder med integritet och förbjuder alla former av trakasserier.

Sedan 2006 har vi rutiner för att förebygga alla former av trakasserier inom EU-kommissionen. Den nyligen antagna strategin om mångfald och delaktighet förstärker dessa åtgärder och inbegriper ytterligare förebyggande åtgärder.

I händelse av opassande beteende har vi robusta regler och förfaranden som uppmuntrar människor att tala om saken – antingen via informella eller via formella kanaler.

En grupp kolleger inom personalavdelningen har i uppgift att undersöka alla klagomål och genomföra utredningar vid behov.

Den senaste tidens händelser i världen har lett till frågor om fall av sexuella trakasserier i Europa – även inom EU-institutionerna. Gör EU-kommissionen tillräckligt mycket?

Vi föregår med gott exempel och förbinder oss därför att förbättra oss. Vi kommer att se över våra interna regler, i synnerhet för att kodifiera ny rättspraxis. Vår ambition är att en ny, uppdaterad policy mot trakasserier ska införas under 2018.

En sak är klar: om en endaste person blir utsatt för trakasserier är det en person för mycket. EU-kommissionen kommer därför att fortsätta sitt förebyggande arbete och arbeta för en respektfull arbetsmiljö. Även i framtiden ska det vara möjligt att göra formella utredningar och påföra sanktioner när det behövs.

Hur skyddas och stöds våldsoffer?

Sedan november 2015 fastställs genom direktivet om brottsoffers rättigheter bindande rättigheter för brottsoffer och tydliga skyldigheter för EU-länderna att garantera dessa rättigheter i praktiken. I dessa regler vidkänns att offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet är särskilt utsatta. Offer har rätt till skydd och tillgång till stödtjänster i enlighet med sina behov (se IP/15/6095 och faktabladet).

Tack vare EU:s regler om erkännande av skyddsorder har offer för våld i hemmet även rätt till extra skydd när de reser mellan EU-länder. Regelverket består av ett direktiv och en förordning.

Det finns också bestämmelser om ersättning till brottsoffer. Enligt direktivet om ersättning till brottsoffer kan personer som blir offer för uppsåtliga och våldsamma brott i ett annat EU-land få rättvis ersättning från det land där brottet ägde rum.

Vad görs på EU-nivå för att utrota människohandel?

De flesta personer som i EU registreras som offer för människohandel är kvinnor och flickor (80 %). EU erkänner handel med kvinnor som en form av våld mot kvinnor och har antagit omfattande rättsliga och politiska ramar för att utrota denna verksamhet. Direktivet mot människohandel innehåller bestämmelser som ska skydda offren och förhindra att fler drabbas. EU-strategin för utrotande av människohandel 2012–2016 kompletterar denna lagstiftning med en rad åtgärder, bland annat åtgärder som fokuserar på genusdimensionen av människohandel. Som en del av strategin publicerade EU-kommissionen i mars 2016 en studie om genusdimensionen av människohandel. Samma år lade kommissionen fram den första rapporten om de framsteg som gjorts i kampen mot människohandel, som även handlade om kvinnor och flickor.

EU-kommissionen kommer inom kort att offentliggöra sina prioriterade åtgärder för att ta itu med människohandel. Dessa kommer att bygga vidare på det pågående arbetet, genom en kartläggning av resultaten från EU:s strategi för 2012–2016, och garantera det fortsatta arbetet, bland annat med hänsyn till genusaspekten, samordning med berörda parter och en förbättrad kunskapsbas.

Vilka uppgifter samlas in för att öka kunskapen om företeelsen?

Effektivt beslutsfattande kräver tillförlitliga och jämförbara uppgifter om könsbaserat våld.

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har gjort den första EU-omfattande undersökningen om kvinnors erfarenheter av olika former av våld, som visar att våld mot kvinnor fortfarande är ett utbrett problem i Europa. Enligt undersökningen har en av tre kvinnor utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld under sitt liv och 55 % av kvinnorna har utsatts för sexuella trakasserier.

Som en uppföljning till den här undersökningen har kommissionen tagit initiativ till en ny EU-omfattande undersökning om utbredningen av könsrelaterat våld, vilken samordnas av Eurostat i samarbete med de nationella statistikinstituten. Efter en pilotfas under 2018 kommer undersökningen att genomföras under 2019–2020. Eurostat samlar även in brottsstatistik om antalet rapporterade fall av mord, våldtäkt och sexuella övergrepp, för både män och kvinnor. Uppgifterna visar att i många medlemsstater mördas mer än hälften av alla kvinnliga mordoffer av sin partner, en släkting eller en familjemedlem.

Europeiska jämställdhetsinstitutet har utarbetat metoder och en uppsättning indikatorer för att bedöma risken för kvinnlig könsstympning. Det har också utvecklat ett sätt att mäta företeelsen med könsrelaterat våld, som en del av sitt jämställdhetsindex.

EU-kommissionen har också offentliggjort en studie om könsrelaterat våld inom idrotten. Studien innehåller en kartläggning och översikt av medlemsstaternas rättsliga och politiska ramar. Där identifieras flera exempel på bästa praxis för att bekämpa könsrelaterat våld inom idrotten och ges rekommendationer till EU-kommissionen, medlemsstaterna och idrottsorganisationerna för framtida åtgärder, bland annat en rekommendation om att idrottspersonal som finns i brottsregister inte ska få ha några uppdrag i idrottsmiljöer inom EU.

Hur beaktar EU könsrelaterat våld i sin asylpolitik?

I samband med den pågående reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet har EU-kommissionen föreslagit att bestämmelserna för utsatta sökande ska stärkas, bland annat genom mer långtgående bestämmelser för att bedöma sårbarhet och en skyldighet för medlemsstaterna att ta hänsyn till de särskilda behoven för kvinnliga sökande som har tillfogats könsrelaterade skador. De skärpta bestämmelserna syftar också till att se till att asylsökande får tillgång till sjukvård, rättsligt stöd, behovsanpassad traumabehandling och psykosocialt stöd. I förslaget till en ny förordning om asylförfarandet förespråkas genusmedvetet internationellt skydd. Kvinnor bör till exempel ges en faktisk möjlighet till privat intervju, åtskild från sin make eller andra familjemedlemmar. När så är möjligt bör de biträdas av kvinnliga tolkar och kvinnlig medicinsk personal, i synnerhet om de kan ha utsatts för könsrelaterat våld.

Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) har dessutom tagit fram flera verktyg för att säkerställa ett effektivt genomförande av rättsliga bestämmelser om könsrelaterade frågor.

Vad gör EU för att främja jämställdhet utanför unionen?

EU sätter kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdhet i mittpunkten för all sin utrikespolitik. Unionen gör sitt yttersta för att ge kvinnor och flickor inflytande och låta deras röster bli hörda, och att hävda deras politiska, sociala och ekonomiska rättigheter runt om i världen.

EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, det strategiska engagemanget för jämställdhet (2016–2019) och EU:s globala strategi utgör en ram för EU:s insatser och samarbete med partnerländer, internationella organisationer, organisationer från civilsamhället och den privata sektorn. EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 har fastställt ett ambitiöst mål att integrera jämställdhetsåtgärder i 85 % av alla nya EU-initiativ inom 2020. Framstegen är obestridliga: 92 % av alla nya initiativ i fråga om EU:s utrikespolitik och omkring 60 % av alla nya initiativ i fråga om EU:s internationella samarbete och utvecklingsarbete har markerats som att de huvudsakligen eller i betydande utsträckning främjar jämställdhet och/eller kvinnors egenmakt. Förra året anslog EU-kommissionen 419 miljoner euro till särskilda åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Eftersom jämställdhet är en övergripande fråga som rör hela Agenda 2030 för hållbar utveckling och är avgörande för att det ska gå att uppnå alla mål för hållbar utveckling kommer EU att bidra till denna viktiga utvecklingsmotor genom att också fokusera på konkreta åtgärder för att förebygga och bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor, genom att förändra den institutionella kulturen i EU och EU-länderna för att uppfylla sina åtaganden och genom att stödja partnerländer för att skapa en miljö som är mer gynnsam för uppfyllandet av alla flickors och kvinnors rättigheter. Det nyligen antagna europeiska samförståndet om utveckling är en del av ett övergripande svar på Agenda 2030, vilket bekräftar EU:s åtagande att främja jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och deras egenmakt som en prioritering inom alla åtgärdsområden, och genom att säkerställa ett genusperspektiv i alla våra politikområden och program.

Vi kommer särskilt att investera i kvinnor och flickor vars rättigheter kränks i hela världen då de utestängs från utbildning, från arbetsmarknaden och från det politiska livet, medan de underställs andra regler och lagar om arv, medborgarskap och markägande. Under 2017 kommer vi att ge särskilt stöd åt våldsoffer i de mest avlägsna och utsatta områdena. I detta syfte har EU tillsammans med FN lanserat ett initiativ som inbegriper 500 miljoner euro för att utrota alla former av våld mot kvinnor och flickor.

EU är också ledande i kampen för jämställdhet och kvinnors egenmakt i konfliktsituationer, som en del av EU:s genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Vi arbetar för att genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och dess sju uppföljningsresolutioner.

Vi har ett nära samarbete med FN och alla relevanta berörda parter i hela världen kring behovet av att verkligen inkludera kvinnor i förebyggande av konflikter och situationer efter konflikter, till exempel att de deltar i fredsprocesser, och i insatser för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, däribland könsrelaterat våld och sexuellt våld i konflikter.

EU deltar aktivt tillsammans med partnerländerna i multilaterala forum för att konsekvent främja jämställdhetsagendan, i synnerhet vid de årliga mötena med FN:s kommission för kvinnors ställning och kvartalsvisa möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter som det viktigaste beslutsfattande FN-forumet.

Vi för systematiskt jämställdhetsfrågor på tal i politiska dialoger, dialoger/underkommittéer om mänskliga rättigheter, informella arbetsgrupper och diskussioner med partnerländer om mänskliga rättigheter. I de nya landstrategierna för mänskliga rättigheter och demokrati för perioden 2016–2020 ingår jämställdhet som en av de främsta prioriteringarna. Dessutom utför EU politiska démarcher, intar politiska ståndpunkter och finansierar åtgärder för att arbeta mot ojämlikhet och diskriminering av kvinnor och flickor. Jämställdhetsfrågor behandlas utförligt i vår politik och våra program för valövervakning, övergångsrättvisa, människorättsförsvarare och Internationella brottmålsdomstolen.

Vad gör EU för att skydda kvinnor vid humanitära kriser?

Konflikter och naturkatastrofer påverkar kvinnor, flickor, pojkar och män på olika sätt. Ett viktigt exempel är EU-finansierade humanitära biståndsprojekt runtom i världen, som är anpassade till de olika behoven hos pojkar, män, kvinnor och flickor. Alla projekt tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet för att säkerställa största möjliga effekt så att hjälpen kan nå dem som behöver det mest. För att se till att kvinnors och flickors särskilda behov beaktas vid humanitära insatser lyfts deras perspektiv fram i alla EU-finansierade humanitära projekt.

EU-kommissionens strategi för jämställdhetsfrågor och könsrelaterat våld i samband med humanitärt bistånd förklaras i korthet i policydokumentet Gender in Humanitarian Aid – Different NEDs, Adapter Assistance. Denna strategi utvecklas ytterligare i dokumentet Humanitarian Protection: Improving Protection Outcomes to Reduce Risks for People in Humanitarian Crises. EU har också infört ett köns- och åldersmarkörverktyg för att bedöma hur mycket kön och ålder tas i beaktande vid EU-finansierade humanitära insatser.

EU vidtar åtgärder mot könsrelaterat våld i humanitära kriser genom riktade åtgärder och kapacitetsuppbyggnad. Under 2016 stödde EU 62 humanitära projekt som rör könsrelaterat våld. Dessa projekt finansieras med sammanlagt nästan 24,5 miljoner euro och når 3,4 miljoner kvinnor, flickor, pojkar och män över hela världen. Sedan 2014 har EU satsat mer än 1 miljon euro per år på projekt som bidrar till att bygga upp det humanitära systemets kapacitet att ta itu med genusfrågor och könsrelaterat våld. EU är en aktiv medlem av det globala initiativet Call to Action on Protection from Gender-Based Violence.

EU stöder också genomförandet av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och Pekingdeklarationen och handlingsplanen samt handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD).

Det är viktigt för EU att få även icke-statliga aktörer att medverka. Vi har ett nära samarbete med aktörer i det civila samhället, i synnerhet kvinnoorganisationer, privata stiftelser, den privata sektorn och förespråkare för kvinnors rättigheter. Detta kommer att bidra till att åtgärda de bakomliggande orsakerna till ojämställdhet: bristen på tillgång till ekonomiska och materiella resurser, ojämställda maktförhållanden, diskriminering, stigmatisering, könsstereotyper och våld.

 

 

 

MEMO/17/4849

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar