Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

rescEU: EU-kommissionen föreslår en förstärkt katastrofhantering för EU: Frågor och svar

Bryssel den 23 november 2017

Europeiska kommissionen har lagt fram ett antal förslag som ska stärka EU:s civilskyddsinsatser och förbättra Europas förmåga att hantera naturkatastrofer.

Förslaget kompletterar medlemsstaternas system för katastrofinsatser genom att det inrättas en särskild reserv med operativ kapacitet på EU-nivå – rescEU – och genom att beredskapsåtgärder och förebyggande åtgärder stärks. Fokus ligger på två viktiga områden: att skapa rescEU-systemet för att öka den övergripande insatskapaciteten vid katastrofer inom EU och att investera mer i det förebyggande arbetet och beredskapen.

Varför föreslår kommissionen initiativet med rescEU nu?

Det inträffar allt oftare katastrofer i Europa och de har blivit mer komplicerade. På grund av klimatförändringar och ändrade risker har många länder drabbats svårt under de senaste åren. EU har ställts inför många katastrofer som lett till dödsfall och där människor, företag, samhällen och miljön har blivit lidande. Enbart under 2017 har 200 personer dött i naturkatastrofer i Europa. De ekonomiska kostnaderna är enorma: skadorna uppgick till nästan 10 miljarder euro under 2016. EU måste anta denna utmaning och skydda människor från dessa katastrofer på ett bättre sätt.

EU:s aktuella verktyg för katastrofinsatser är begränsade och kan ofta inte ge det stöd som medlemsländerna behöver vid en kris eller leverera det tillräckligt snabbt. Detta beror på att EU:s nuvarande civilskyddsmekanism bygger på ett frivilligt system och den extra kapacitet som medlemsländerna kan erbjuda ett annat nödställt land.

Hur kommer rescEU att fungera i praktiken?

rescEU är en reserv med resurser som används när medlemsländerna inte själva kan hantera en katastrof och snabbt behöver extra EU-stöd. Alla kostnader för och all kapacitet i rescEU finansieras helt av EU. Kommissionen har operativ kontroll över dessa resurser och beslutar om hur de ska användas.

Så här fungerar det i en krissituation:

1) Ett medlemsland beslutar att aktivera EU:s civilskyddsmekanism för att begära stöd när landet inte kan hantera en kris på egen hand (vilket även andra länder och internationella organisationer kan göra). För tydlighetens skull: EU-kommissionen kan inte själv aktivera civilskyddsmekanismen.

2) Kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap i Bryssel, som är operativt dygnet runt alla dagar i veckan, övervakar och förvaltar ett system för informationsutbyte som alla EU:s medlemsländer använder för att begära hjälp och ange vilken typ av stöd de behöver. Så fort en begäran om hjälp mottas underrättas alla länder som deltar i mekanismen om den.

Om Europeiska civilskyddspoolens kapacitet inte räcker till för att hantera en katastrof, kan kommissionen sedan besluta att utplacera sin egen ”rescEU”-kapacitet för att stödja medlemsländernas insatser. Denna kapacitet ingår i fyra verksamhetsområden: flygplan för brandbekämpning, pumputrustning med hög kapacitet vid översvämningar, sök- och räddningskapacitet i tätort samt fältsjukhus och akutsjukvård.

4) När det stöd som behövs har identifierats, sänds det till det drabbade landet. Kommissionen behåller den operativa kontrollen över resurserna i rescEU. Under insatsen ser det drabbade landet till att den verksamhet där det ingår rescEU-kapacitet genomförs i enlighet med den operativa utplacering som man enats om med kommissionen.

På vilket sätt stöder EU solidaritet från medlemsländernas sida genom användning av nationell kapacitet i Europeiska civilskyddspoolen?

Förslaget innehåller ett antal nya bestämmelser som kommer att hjälpa medlemsländerna att stärka den befintliga kapaciteten och bidra mer till Europeiska civilskyddspoolen:

  1. medlemsländerna kommer att få betydande medfinansiering från EU på 75 % för att uppgradera sin nationella kapacitet. Den kommer sedan att bli en del av Europeiska civilskyddspoolen och göras tillgänglig vid katastrofinsatser.
  2. Om det behövs kapacitet för att hantera katastrofer i ett annat medlemsland, kommer EU att medfinansiera kostnaderna för att utplacera de resurser som ingår i Europeiska civilskyddspoolen. EU kommer att medfinansiera resurser som medlemsländerna har bidragit med till den europeiska civilskyddspoolen med 75 % av de operativa kostnaderna när de används inom EU eller i ett deltagande land. I nuläget finansieras endast en del av transportkostnaderna genom EU:s budget, men inte de operativa kostnaderna. I de flesta insatser är transporten inte det som kostar mest: de operativa kostnaderna är mycket högre än transportkostnaderna. Till exempel utgör kostnaderna för att transportera ett stort fältsjukhus bara en bråkdel av driftskostnaderna som uppgår till cirka 6 miljoner euro i månaden. Att flyga ett plan från Frankrike till Portugal är billigt jämfört med kostnaderna för att använda det i det andra landet under flera dagar.
  3. Det kommer att inrättas ett kunskapsnätverk för EU:s civilskydd för att stödja alla aktörer inom civilskyddet i hela Europa. Detta betyder att alla aktörer vid katastrofinsatser kan få den senaste informationen och talar ”samma tekniska språk”.
  4. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsländerna för att säkra att de investeringar som görs med hjälp av strukturfonderna är ”katastrofsäkrade”. Detta innebär att de måste ta hänsyn till de riskbedömningar som tillhandahålls av medlemsländerna. Kommissionen kommer dessutom att kunna kräva att det tas fram nationella riskhanterings- och beredskapsplaner, övervaka genomförandet och utfärda rekommendationer om nationella förebyggande investeringar och beredskapsinvesteringar. På sikt är detta det effektivaste sättet att hjälpa medlemsländerna att minska förlusterna och öka kapaciteten att förebygga, förbereda sig inför och vidta åtgärder vid katastrofer.

Europeiska civilskyddspoolen: hur mycket resurser och från vilka länder?

Europeiska civilskyddspoolen bygger på den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer som inrättades i oktober 2014 och som allmänt har kallats den frivilliga poolen. För tillfället finns det över 90 insatskapaciteter inom poolen som har ställts till förfogande av 20 deltagande länder. En översikt finns här. Dessa omfattar resurser såsom brandmän och flygplan för bekämpning av bränder, bekämpning av översvämningar, vattenrening och upptäckt och provtagning av kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt material. På grund av det allt oftare inträffar allt mer komplicerade katastrofer samtidigt, har det visat sig att denna kapacitet inte är tillräcklig.

Kommissionen kommer att stärka Europeiska civilskyddspoolen genom att tillhandahålla utökad EU-finansiering till medlemsländerna för anpassningar och reparationer samt driftskostnader avseende alla resurser i poolen. Detta skulle ge ytterligare ett incitament för medlemsländerna att avsätta kapacitet till Europeiska civilskyddspoolen.

Kommer denna struktur också att fungera för en aktivering av civilskyddet utanför EU?

Förslaget är främst är inriktat på att stärka EU:s och medlemsländernas gemensamma förmåga att reagera på katastrofer på hemmaplan.

Vad gäller aktiveringar utanför EU och de deltagande länderna fortsätter EU:s civilskyddsmekanism att sörja för att EU:s åtgärder följer befintlig lagstiftning samt finansiera 75 % av transportkostnaderna för Europeiska civilskyddspoolens kapacitet.

De länder som deltar i EU:s civilskyddsmekanism (Island, Norge, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Turkiet) kommer också att kunna dra nytta av de nya möjligheter som erbjuds genom rescEU.

Hur förbättrar förslaget beredskapen och de förebyggande åtgärderna?

De förebyggande åtgärderna och beredskapen är hörnstenarna i en effektiv insats vid en naturkatastrof. Att investera i förebyggandet av katastrofer har en tydlig fördel – man räddar liv och försörjningsmöjligheter samt minimerar de ekonomiska och fysiska skadorna. Genom förslaget sätts ett stärkt förebyggande av katastrofer och riskminskning i centrum för planeringen. Riskbedömningen och riskminskningen ingår i det sätt på vilket EU-fonderna används.

EU:s förslag är att detta görs på följande sätt:

  • Medlemsländerna engageras att göra bättre riskbedömningar och planera beredskapen och det förebyggande arbetet. Om exempelvis ett område ofta drabbas av översvämningar bör man se till att bostäder, företag och miljön skyddas på lämpligt sätt. Vet man om att det bor äldre människor i isolerade landsbygdsområden som kan drabbas av skogsbränder, måste det finnas beredskapsplaner så att de vid behov kan evakueras.

  • Man måste se till att den bästa tillgängliga europeiska expertisen utbildas tillsammans. Resurser och team bör enkelt kunna fungera sida vid sida över gränserna och de bör finnas nära de platser som kan drabbas av katastrofer. Detta gäller även kunskapsutbytet och erfarenheter från tidigare katastrofer. Alla dessa aspekter kommer att främjas genom ett kunskapsnätverk för EU:s civilskydd.

Medlemsländerna måste utarbeta planer för förebyggande åtgärder och beredskapsplaner som kommissionen ser över. Den kommer att hjälpa de medlemsländer som behöver ytterligare stöd.

Hur många gånger har EU:s civilskyddsmekanism aktiverats under de senaste två åren?

Under de senaste två åren (2016 and 2017) har mekanismen aktiverats 56 gånger, både inom och utanför EU.

Om parlamentet och rådet enas om kommissionens förslag, hur mycket kommer det att kosta?

Budgetkonsekvenserna av detta förslag uppskattas till ytterligare 280 miljoner euro under den återstående perioden av den fleråriga budgetramen (2018–2020).

 

MEMO/17/4732

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar