Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

EU visar vägen med ambitiösa åtgärder för renare och säkrare hav

Malta den 5 oktober 2017

EU visar vägen med ambitiösa åtgärder för renare och säkrare hav

Vid den pågående konferensen om vårt hav som EU stod värd för i Malta (5–6 oktober) har Europeiska unionen åtagit sig att genomföra 36 konkreta åtgärder för att främja hälsosammare, renare, säkrare och tryggare hav. Kostnaderna för dessa åtgärder uppgår till över 550 miljoner euro och de omfattar verksamhet i hela världen. EU:s beslutsamhet att förbättra situationen för haven sänder en positiv och uppmuntrande signal till resten av världen – regeringar såväl som den privata sektorn – om att intensifiera och ta itu med de växande problemen i haven, allt från föroreningar till följd av plastavfall och att skydda det marina livet till konsekvenserna av klimatförändringar och kriminell verksamhet till sjöss.

EU:s 36-åtaganden beskrivs i detalj nedan:

Sjöfartsskydd är grunden för global handel och välstånd, men det är under hot – från naturkatastrofer, piratdåd, olaglig handel och väpnade konflikter. För att göra haven tryggare och säkrare har Europeiska unionen tillkännagett:

  • 37,5 miljoner euro för att garantera sjöfartsskydd och motverka piratdåd utmed Afrikas sydostkust och i Indiska oceanen. Medlen kommer att användas för genomförande av fyra regionala organisationer (Igad, Comesa, EAC och IOC) i samarbete med UNODC, Interpol och FAO. Programmet stöder initiativ som avser alternativa försörjningsmöjligheter i kustområden i Somalia där piratdåd förekommer, utredningskapacitet på nationell och regional nivå, fängelsereformer, kapacitet när det gäller lagföring och domstolsväsende, förhindrande av olagliga finansiella flöden, bekämpning av penningtvätt, diverse andra sjöfartsrelaterade uppgifter samt en regional mekanism för samordning och utbyte av sjöfartsinformation.
  • 4 miljoner euro kommer att investeras i unionens satellitövervakningsprogram Copernicus för att stödja EU-organ och EU-medlemsstater i övervakningen av oljeförorening och storskaligt kommersiellt fiske (inbegripet bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske) i Nordatlantens östra del, Medelhavet, Östersjön, Nordsjön, Svarta havet, Stilla havet och runt Kanarieöarna. Inom ramen för Copernicusprogrammet kommer man också att erbjuda nya tjänster för att stödja brottsbekämpning och sjöfartssäkerhet i isbelagda områden.
  • Fortsatt stöd för sjöfartsskyddet i Guineabukten, bland annat genom Guinea Inter-Regional Network och lanseringen av två nya program: SWAIMS-programmet (Support to West Africa Integrated Maritime Security), till ett värde av 29 miljoner euro, och programmet för att förbättra hamnsäkerheten i västra och centrala Afrika till ett värde av 8,5 miljoner euro.
  • 1 miljon euro 2017 för att stödja uppgraderingen av IKT-systemen hos EU:s sjöfartsmyndigheter och underlätta samarbetet dem emellan. Dessutom tillkännagav Europeiska unionen att man skulle bidra med 80 000 euro till främjande av samarbete mellan kustbevakningsmyndigheter i Europa.
  • Lanseringen i september 2017 av en prototyp till ett övervakningsverktyg för upptäckt av fartyg för att avslöja omfattningen av mänsklig verksamhet till sjöss. Verktyget ”Search for Unidentified Maritime Objects” (SUMO) är en programvara som automatiskt analyserar data från radarbildsatelliter för att lokalisera fartyg som inte är längre än 1 meter, också nattetid eller när det är mulet. SUMO-verktyget har öppen källkod för att främja bruket hos användare och utvecklare och för att underlätta internationellt samarbete med kartläggning av fartygsrutter, övervakning av sjöfartens intensitet, identifiering av förorenande fartyg, övervakning av fisket, bekämpning av piratdåd och smuggling samt kontroll av sjögränserna.

Havsföroreningar är ett omfattande problem, med över 10 miljoner ton sopor som hamnar i havet varje år. År 2050 kan våra hav innehålla mer plast än fisk. För att ta itu med dessa utmaningar har EU meddelat följande:

  • Lanseringen av informationssystemet WISE-Marine, som är en källa till information om europeiska vattenfrågor för allmänheten och olika aktörer där syftet är att främja bättre förvaltning av världshaven och ekosystembaserad förvaltning. Plattformen kommer att utvidgas och integreras ytterligare under de kommande åren.
  • 2 miljoner euro under 2017 för att stödja genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi från medlemsstaternas sida och ytterligare 2,3 miljoner euro till stöd för regionalt och interregionalt samarbete i detta syfte. EU:s lagstiftning syftar till att uppnå god miljöstatus i EU-medlemsstaternas farvatten till 2020 och skydda den resursbas som alla havsrelaterade ekonomiska och sociala verksamheter är beroende av.
  • 2,85 miljoner euro till projekt för förebyggande av och beredskap vid havsföroreningar samt 2,5 miljoner euro till insatser avseende havsföroreningar i syfte att stödja och komplettera gränsöverskridande samarbete mellan EU-länder och med utvalda länder i EU:s närhet.
  • Förslag till åtgärder för att minska läckage av plast i miljön före utgången av 2017, som en del av den förestående plaststrategin.
  • Utkast till åtgärder under 2017 för att minska utsläppen av fartygsgenererat avfall och lastrester i havet.

Den hållbara blå ekonomin förväntas fördubblas fram till 2030, från uppskattningsvis 1,3 biljoner euro i dag. EU lade till detta tema till årets upplaga av konferensen om vårt hav för att främja starkare synergieffekter mellan hållbara havslösningar och ekonomisk tillväxt och sysselsättning i kustsamhällena runt om i världen. För detta ändamål meddelade EU:

  • Mer än 250 miljoner euro för att finansiera havs- och sjöfartsforskning under 2017. Detta innefattar 40 miljoner euro för att stödja utsläppssnål och avancerad vattenvägtransport och över 30 miljoner euro för havsenergi. Dessutom har EU meddelat att man kommer att bidra med 12 miljoner euro i stöd till två nya innovationsprojekt om rengöringinsatser för att bekämpa marint skräp och andra föroreningar. Slutligen har Europeiska unionen tillkännagivit ett stöd på över 50 miljoner euro till BlueMED-initiativet för samarbete om ett sunt, produktivt och motståndskraftigt Medelhavsområde genom vetenskap och forskning.
  • EU kommer att ytterligare stärka sitt arbete för en transatlantisk havsforskningsallians genom att främja ett fördjupat samarbete med partner i Atlantområdet såsom Brasilien och Sydafrika om havsforskning och marin innovation inom ramen för Belémuttalandet, och kommer att anslå mer än 60 miljoner euro under perioden 2018–2019 för att uppnå detta mål. EU kommer också att fortsätta att genomföra den banbrytande Galwayförklaringen om samarbete inom havsforskning med USA och Kanada. Europeiska unionen rapporterade att 2019 kommer antalet forskarlag i internationella konsortier som arbetar med de utmaningar som Atlanten står inför vara fler än 500.
  • Ett investeringsinitiativ på 14,5 miljoner euro 2017 för att främja en hållbar blå ekonomi i Europeiska unionen. Cirka 8 miljoner euro av medlen ska användas till startbidrag för nya projekt med stor potential i de nya sektorerna för blå ekonomi i hela EU. För att bättre övervaka och bekämpa marint skräp kommer ytterligare 2 miljoner euro att gå till stöd för innovativ teknik för att övervaka och/eller bekämpa marint skräp i farvatten i hela Europeiska unionen. Dessutom kommer 3 miljoner euro att gå till att främja projekt för partnersamverkan i Medelhavsområdet, t.ex. mellan institut för sjöfartsutbildning, företag inom den blå ekonomin och lokala fiskesamhällen. Slutligen kommer 1,5 miljoner euro att anslås för att återställa havs- och kustekosystem i Medelhavet.
  • Lanseringen av ett program för marint partnerskap mellan Stilla havet och Europeiska unionen (Pacific – European Union Marine Partnership, PEUMP), till ett värde av 45 miljoner euro. Sverige meddelade att man kommer att bidra med 10 miljoner euro till programmet. Syftet med programmet är att stödja hållbar förvaltning och utveckling av fisket för att trygga livsmedelsförsörjningen och åstadkomma ekonomisk tillväxt, samtidigt som man tar itu med motståndskraften mot klimatförändringarna och bevarandet av den marina biologiska mångfalden.
  • Arbetet med att påskynda förfaranden för fysisk planering i kust- och havsområden i hela världen, i samarbete med Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission (IOC-UNESCO), vilket båda åtagit sig den 24 mars 2017. Fysisk planering i kust- och havsområden är gräns- och sektorsövergripande för att säkerställa att mänsklig verksamhet till sjöss sker på ett effektivt, säkert och hållbart sätt. På grundval av den gemensamma färdplanen kommer EU att ge ett bidrag på 1,4 miljoner euro till Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission för framtagande av internationella riktlinjer för fysisk planering i kust- och havsområden. Som en del av denna satsning kommer två pilotprojekt inom fysisk planering i kust- och havsområden att lanseras i början av 2018: det ena i Medelhavet och det andra i södra Stilla havet. Dessutom kommer ett internationellt forum för fysisk planering i kust- och havsområden att inrättas för att underlätta diskussioner om hur den fysiska planeringen, inbegripet sektorsövergripande åtgärder, bör tillämpas globalt. Det första seminariet ska äga rum under våren 2018.
  • 23 miljoner euro för investeringar i tjänster för övervakning av den marina miljön i EU:s satellitövervakningsprogram (Copernicus) under 2017 och 2018. Tjänsten är inriktad på klimatförändringar, fiske och skydd av haven. Vidare uppgavs att Copernicus för första gången kommer att generera övervakningsindikatorer för haven, inbegripet om biokemi. Dessa indikatorer, som är viktiga för att man ska kunna mäta havets hälsotillstånd, kommer att offentliggöras i den rapport om tillståndet i haven (Ocean State Report) som kommer att finnas tillgänglig online i slutet av 2018.
  • EU:s åtagande att ytterligare utveckla partnerskapsavtal om hållbart fiske med kuststater. Dessa avtal bistår redan länderna i utvecklingen av ett hållbart fiske och en effektiv förvaltning av övervaknings- och kontrollsystem samt i kampen mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Den nya generationen avtal kommer att innebära ett mer integrerat tillvägagångssätt och bland annat främja en hållbar blå ekonomi samt öka investeringarna i fiskesektorn. Genom denna nya strategi bör partnerländerna kunna få ut mer av havsekonomin på ett hållbart sätt.
  • 8,5 miljoner euro till bevarandet av biologisk mångfald i hav och kustområden i Karibiska havområdet till förmån för samhällen som är beroende av dessa ekosystem. Denna åtgärd riktas i synnerhet till naturområden som hotas av felaktig användning, överexploatering, förorening och effekterna av klimatförändringarna.
  • Nästan 6 miljoner euro i stöd till projekt i EU-länderna för att inrätta gränsöverskridande samarbete om fysisk planering i kust- och havsområden. Fysisk planering i kust- och havsområden är gräns- och sektorsövergripande för att säkerställa att mänsklig verksamhet till sjöss sker på ett effektivt, säkert och hållbart sätt.
  • Finansiering för att testa de första våg- och tidvattensystem som har utvecklats i Europa under 2017 genom att bidra med 1,5 miljoner euro till stöd för myndigheter och projektutvecklare som arbetar med miljöövervakning.
  • Europeiska unionens avsikt att utveckla ett pilotprojekt för ett blått forskningsmoln (Pilot Blue Science Cloud) som ska modernisera processen för att få tillgång till, förvalta och använda marina data, i syfte att förbättra hanteringen av stora mängder av olika marina data och sjöfartsdata med hjälp av molnteknik. Det blå molnet är dessutom avsett att ytterligare främja arbetet mellan forskare i EU och deras internationella partner. Molnteknik kan förbättra globala och regionala havsobservationer och havsprognoser, vilket främjas inom ramen för G7:s initiativ för havens och oceanernas framtid och som en del av den globala ansträngningen att åstadkomma ett förbättrat globalt system av jordobservationssystem (Geoss).
  • Minst 1 miljon euro för att stödja Världsbankens globala fiskeriprogram (Profish). Syftet med programmet är att förbättra miljöhållbarheten, människors välbefinnande och ekonomiska resultat inom fiske och vattenbruk runtom i världen, med fokus på välbefinnande hos de fattiga i fiske- och fiskodlingssamhällen i utvecklingsvärlden.

Klimatförändringarna har mycket direkta följder för haven, där stigande havsnivåer och ökad försurning hör till de mest oroväckande. Europeiska unionen har därför tillkännagett:

  • Ett projekt på 10 miljoner euro med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om begränsning av klimatförändringarna inom havssjöfarten. Projektet syftar till att inrätta fem center för sjötekniskt samarbete (Maritime Technology Cooperation Centre (MTCC)) – ett i var och en av målregionerna Afrika, Asien, Latinamerika, Västindien och Stillahavsområdet – och därigenom skapa ett globalt nätverk. Nätverkets uppgift är att göra det möjligt för utvecklingsländer i dessa regioner att ta fram åtgärder för energieffektivitet på sjötransportområdet.
  • 1,5 miljoner euro för att minska sotutsläppen i Arktis. Syftet med projektet är att stärka det internationella samarbetet för att skydda den arktiska miljön.
  • 600 000 euro under de kommande två åren för ett integrerat arktiskt projekt inriktat på tre prioriterade områden för EU:s politik för Arktis: Klimatförändring och skydd av miljön i Arktis, Hållbar utveckling i och kring Arktis, samt Internationellt samarbete om frågor som rör Arktis.

Marint skydd Mindre än 5 % av världens havs- och kustområden är för närvarande skyddade enligt lag, och andelen är ännu mindre när det gäller efterlevnaden av skyddsbestämmelserna – trots FN:s mål om att 10 % ska vara skyddade till 2020. Europeiska unionen har därför tillkännagett:

  • Kommissionen har tillkännagett att den senast i slutet av 2017 kommer att fasa ut samtliga plastmuggar för engångsbruk i dricksvattenfontäner och försäljningsautomater i sina byggnader i Bryssel. Den åtog sig också att rapportera om alla sina ansträngningar att ytterligare minska användningen av engångsprodukter i plast i alla sina byggnader och evenemang med anledning av konferensen om vårt hav 2018. Åtgärder för att uppnå detta innefattar att förbättra miljöanpassad offentlig upphandling, minskning av plast för engångsbruk i matsalar och kafeterior, främja användningen av kranvatten, inleda en mer omfattande kampanj för att öka medvetenheten för personal om minskning, sortering och återvinning av avfall och miljöanpassning av kommissionens evenemang.
  • 20 miljoner euro till stöd för förvaltningen av marina skyddsområden i AVS-länderna genom Biopama II (programmet för förvaltning av biologisk mångfald och skyddade områden).
  • Stöd för inrättandet av en sektorsövergripande och gränsöverskridande flerpartsplattform för regional förvaltning av världshaven senast 2020 tillsammans med Tyskland. Denna plattform kommer att utformas inom ramen för partnerskapet för regional förvaltning av världshaven (Partnership for Regional Ocean Governance – PROG) som lanserades 2015 genom FN:s miljöprogram (Unep), institutet för avancerade hållbarhetsstudier (Institute for Advanced Sustainability Studies – IASS), institutet för hållbar utveckling och internationella förbindelser (Institut du Développement Durable et des Relations Internationales – IDDRI) och en tankesmedja för hållbar utveckling (Think Tank for Sustainability – TMG). Tyskland meddelade att utformningen av plattformen är ett frivilligt åtagande med anledning av FN:s havskonferens för genomförande av mål 14 för hållbar utveckling (5–9 juni 2017). Forumet för partnerskapet för regional förvaltning av världshaven kommer att bidra med ny kunskap om integrerad förvaltning av världshaven på tre olika nivåer: 1) inom regioner, 2) mellan regioner, och 3) mellan regional nivå och global nivå. Med utgångspunkt i en samarbetsprocess med internationella partner under 2018 kommer Europeiska unionen och Tyskland att arrangera det första mötet 2019.
  • 1,5 miljoner euro för att analysera ekosystemen och den ekonomiska verksamheten på Atlantiska centralryggen och Rio Granderyggen, i syfte att stödja fastställandet av sammanhängande områden av särskilt miljöintresse.
  • EU:s avsikt att stödja Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) vid inrättandet av ett område med fiskebegränsning på minst 2 700 km²² för att skydda demersala bestånd i livsmiljöer som erkänts som viktiga lekområden för flera marina arter i Jabuka/Pomo-försänkningen utanför Italiens och Kroatiens territorialvatten i Adriatiska havet. Beslutet om inrättande av ett område med fiskebegränsning i Jabuka/Pomo-försänkningen kommer att behandlas vid AKFM:s årliga sammanträde den 16–19 oktober 2017.

Ett hållbart fiske är en förutsättning för fortsatt tillgång till en tillräcklig mängd näringsrik fisk- och skaldjur för kommande generationer. För att säkra ett hållbart fiske i hela världen har EU meddelat:

  • 15 miljoner euro inom ramen för PESCAO-programmet till förbättring av den regionala fiskeriförvaltningen i Västafrika i syfte att utforma en regional fiskeripolitik, inrätta regional samordning mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och förbättra förvaltningen av fiskbestånden på regional nivå).
  • 5,7 miljoner euro under 2017 för att stödja det arbete som utförs av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) för att förbättra det hållbara fiskeresurser i Medelhavet.Detta gäller uppföljning av förklaringen om MedFish4Ever, som är en utfästelse som undertecknades den 30 mars 2017 om att på 10-års sikt rädda fiskbestånden i Medelhavet och skydda områdets ekologiska och ekonomiska tillgångar.
  • Ett bidrag på minst 1 miljon euro under 2017 till FAO:s globala program till stöd för genomförandet av det banbrytande avtalet om hamnstatsåtgärder för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske. Programmet omfattar politiskt, rättsligt och tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att förbättra efterlevnaden av avtalet. Dessutom har EU meddelat att man kommer att stå värd för den internationella konferens där avtalet om hamnstatsåtgärder ska bedömas och ses över, som ska äga rum 2020. Slutligen aviserade EU ett bidrag på 225 000 euro under 2017 till FAO för utveckling av ett globalt register för registrering av fiskefartyg, kyltransportfartyg och försörjningsfartyg i hela världen.
  • Nya regler för en bättre och mer hållbar förvaltning av den externa fiskeflottan väntas träda i kraft senast i slutet av 2017. De nya reglerna kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att bättre övervaka och kontrollera sin flotta och på ett effektivt sätt hantera problemen med omflaggning och befraktning, och därmed stärka insatserna för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske.
  • Europeiska unionens åtagande om att nå ett multilateralt avtal om fiskesubventioner vid WTO:s 11:e ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017. I detta syfte lade EU i juli 2017 fram ett reviderat förslag i Världshandelsorganisationen om att förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, att avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och att avstå från att införa nya subventioner av detta slag. Förslaget, som syftar till att genomföra mål 14.6 för hållbar utveckling, innehåller också bestämmelser om ökad insyn och riktlinjer om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna. Dessutom kommer EU att göra sitt yttersta för att främja detta avtal och stödja det genom förhandlings- och genomförandestadierna.

Mer information

Webbplatsen för Vårt hav

Följ direktströmningen av konferensen om Vårt hav (tillgänglig på EN, FR, ES, CN, RU, AR)

Följ direktströmningen av EU:s presskonferens från Malta (fredagen den 6 oktober kl. 13:00 medeleuropeisk tid)

 

*Uppdaterad den 6/10/2017 kl. 13:00 med det exakta åtagandet

MEMO/17/3588

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar