Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Överträdelser i juli – del 1: de viktigaste besluten

Bryssel den 13 juli 2017

Ärenden efter politikområde

EU-kommissionen beslutar varje månad om rättsliga åtgärder mot de medlemsländer som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten. Besluten spänner över många sektorer och politikområden och syftar till att se till att EU-rätten tillämpas korrekt, vilket gynnar både enskilda och företag.

Här redogörs för kommissionens viktigaste beslut, indelade efter politikområden. Kommissionen avslutar också 122 ärenden där frågorna har lösts med de berörda länderna utan att kommissionen behövt fortsätta förfarandet.

Dessutom beslutade kommissionen i dag att sända en rad formella underrättelser. Mer information finns i del 2: MEMO/17/1936.

Mer information om EU:s överträdelseförfarande finns i MEMO/12/12. Mer information om samtliga beslut finns i registret över överträdelseförfaranden.

1. Jordbruk och landsbygdsutveckling

(Mer information: Daniel Rosario - tfn: +32 229 56185, Clémence Robin – tfn: +32 229 52509)

Motiverade yttranden:

Kommissionen uppmanar CYPERN, ITALIEN och STORBRITANNIEN att följa reglerna om mejeriprodukter

Kommissionen skickar motiverade yttranden till Cypern, Italien och Storbritannien eftersom de länderna inte har underrättat kommissionen om hur de har genomfört reglerna om saluföring av mejeriprodukterna kaseiner och kaseinater (direktiv (EU) 2015/2203). Märkningsreglerna i direktivet går ut på att ge ett starkt skydd för folkhälsan, anpassa EU:s regler till internationella standarder och underlätta den fria rörligheten för de här produkterna för livsmedelsföretagen. Medlemsländerna skulle ha införlivat direktivet i nationell lagstiftning och underrättat kommissionen om det senast den 22 december 2016. Kasein förekommer i mjölk och åkan användas som bindemedel. Det är också en viktig beståndsdel i ost och kan användas som livsmedelstillsats. Kaseinat har högt näringsvärde, innehåller alla essentiella aminosyror och används i ostframställning, i proteintillskott och i gräddersättningspulver. Efter att ha sänt formella underrättelser till länderna i januari 2017 sänder kommissionen i dag ett motiverat yttrande. Länderna har nu två månader på sig att fullgöra sina skyldigheter. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot dem i EU-domstolen.

 

2. Konkurrens

(Mer information: Ricardo Cardoso - tfn: +32 229 80100, Yizhou Ren – tfn: +32 229 94889)

Motiverade yttranden:

Kommissionen ber BULGARIEN, CYPERN, GREKLAND, LETTLAND, MALTA, PORTUGAL och TJECKIEN att genomföra direktivet om skadeståndstalan i konkurrensmål

Kommissionen ber Bulgarien, Cypern, Grekland, Lettland, Malta, Portugal och Tjeckien att fullt ut genomföra direktivet om skadeståndstalan i konkurrensmål (direktiv 2014/104/EU) i nationell lagstiftning. Direktivet hjälper enskilda och företag att göra anspråk på skadestånd om de drabbats av överträdelser av EU:s konkurrensregler, t.ex. karteller eller missbruk av dominerande ställning. Bland annat blir det enklare för de drabbade att få tillgång till de bevis de behöver för att styrka att de lidit skada och de får mer tid att väcka talan. Direktivet är därför en viktig del av EU:s konkurrensrätt. EU-länderna skulle ha införlivat det i nationell lagstiftning senast den 27 december 2016. I dag skickar kommissionen motiverade yttranden till Bulgarien, Cypern, Grekland, Lettland, Malta, Portugal och Tjeckien för underlåtenhet att underrätta kommissionen om hur de införlivat direktivet. Dessa sju länder har nu två månader på sig att meddela kommissionen vad de gjort för att införliva direktivet. Om de inte lämnar något tillfredsställande svar kan kommissionen väcka talan i EU-domstolen.

 

3. Ekonomi och finans

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 229 56194, Barbara Ochotnicka – tfn: +32 229 13754)

Ett ärende till EU-domstolen

Kommissionen väcker talan mot SLOVENIEN i EU-domstolen om budgetregler

Kommissionen väcker talan mot Slovenien i EU-domstolen för underlåtenhet att anmäla hur man genomfört ett direktiv om krav på EU-ländernas statsbudgetar. Enligt direktivet om krav på EU-ländernas budgetramverk (rådets direktiv 2011/85/EU) skulle EU-länderna ha införlivat direktivet i sina nationella rättsordningar senast den 31 december 2013 och underrätta kommissionen om hur de gjort det. Hittills har Slovenien bara underrättat kommissionen om en del av införlivandet. Därför beslutar kommissionen i dag att väcka talan mot Slovenien i EU-domstolen för underlåtenhet att helt anmäla införlivandet. Direktivet ingår i det så kallade sexpacket som antogs 2011 för att stärka EU:s ekonomiska styrning. Dess mål är att EU-länderna ska föra en sund budgetpolitik och en störningståligare finanspolitik. EU-länderna ska därför bl.a. offentliggöra tillförlitliga, aktuella och detaljerade budgetuppgifter, införa detaljerade nationella finanspolitiska regler, stärka den medelfristiga budgetplaneringen och öka de makroekonomiska och finanspolitiska prognosernas tillförlitlighet och öppenhet. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

4. Den digitala inre marknaden

(Mer information: Nathalie Vandystadt - tfn: +32 229 67083, Johannes Bahrke –tfn: +32 229 58615)

Ärenden till EU-domstolen

Billigare bredband: Kommissionen väcker talan mot tre länder i EU-domstolen

Kommissionen väcker i dag talan mot Belgien, Kroatien och Slovakien i EU-domstolen på grund av för sent införlivande av direktivet om minskade kostnader för bredband (direktiv 2014/61/EU). EU-länderna skulle ha införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning senast den 1 januari 2016. Kommissionen yrkar att domstolen påför ett dagligt vite på länderna från och med dagen för domen tills direktivet införlivats i nationell rätt. Överträdelseärendena inleddes mot Belgien, Kroatien och Slovakien i mars 2016 och motiverade yttranden skickades ut i september 2016. De här länderna har ännu inte underrättat kommissionen om att de vidtagit alla åtgärder som krävs för att införliva direktivet. Av Kroatien fick kommissionen utfästelser om att den sista delen av införlivandet skulle antas formellt i fredags. Direktivet om billigare bredband kan spara upp till 30 % av kostnaderna för utbyggnad av bredband. I direktivet finns bl.a. regler om användning av befintlig infrastruktur för bredband. Dessutom regleras samordning av bygg- och anläggningsarbeten mellan sektorer som tele, energi, avlopp och transporter. De här reglerna skapar förutsättningar för effektivare utbyggnad av ny infrastruktur så att näten kan tas i drift billigare. Bygg- och anläggningsarbeten, t.ex. att gräva upp gator för att dra fiberoptiska kablar, står för upp till 80 % av kostnaderna för bredbandsutbyggnad. Reglerna infördes så att fler människor i EU skulle få tillgång till bredband. Att införliva direktivet är också mycket viktigt för att färdigställa EU:s digitala inre marknad och öka uppkopplingsgraden. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

5. Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

(Mer information: Christian Wigand – tfn: +32 229 62253, Sara Soumillion – tfn: +32 229 67094)

Ärenden till EU-domstolen

Kommissionen väcker talan mot KROATIEN för underlåtenhet att införliva direktivet om utstationering av arbetstagare

Kommissionen väcker talan mot Kroatien i EU-domstolen för underlåtenhet att underrätta kommissionen om hur man införlivat direktivet om tillämpning av direktivet om utstationering av arbetstagare (direktiv 2014/67/EU) i nationell lagstiftning, nästan ett år efter att tidsfristen löpt ut. Direktivet innehåller viktiga verktyg för att bekämpa kringgående och missbruk av EU:s regler om utstationering av arbetstagare och förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan EU-länderna på detta område. Att direktivet införlivas korrekt och i tid är därför mycket viktigt för att bekämpa fusk med utstationering av arbetstagare, och det tjänar alla EU-länder, företag och arbetstagare på. Direktivet skulle ha införlivats i nationell rätt senast den 18 juli 2016. Alla EU-länder utom Kroatien har nu underrättat kommissionen om hur de införlivat direktivet. Sedan bedömer kommissionen om direktivet har införlivats korrekt. Fastän kommissionen skickade en formell underrättelse i september 2016 och ett motiverat yttrande i februari 2017 där man uppmanade Kroatien att meddela hur man införlivat direktivet, har Kroatien fortfarande inte gjort det. På grundval av artikel 260.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) yrkar därför kommissionen på att domstolen ska döma Kroatien att betala ett dagligt vite tills direktivet till fullo har införlivats i den nationella lagstiftningen. Kommissionen prioriterar att agera mot länder som inte underrättar kommissionen om hur man införlivar direktiv. Dessa underrättelser är också viktiga för att kommissionen ska kunna se om direktivet har införlivats korrekt och därigenom också tillämpas korrekt och enhetligt. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

6. Energi

(Mer information: Anna-Kaisa Itkonen – tfn: +32 229 56186, Nicole Bockstaller – tfn: +32 229 52589)

Motiverade yttranden:

Kärnenergi: kommissionen uppmanar ITALIEN, KROATIEN, PORTUGAL, TJECKIEN och ÖSTERRIKE att fullt ut följa direktivet om radioaktivt avfall

Kommissionen uppmanar Italien, Kroatien, Portugal, Tjeckienoch Österrike att fullt ut följa direktivet om radioaktivt avfall (rådets direktiv 2011/70/Euratom) och i synnerhet underrätta kommissionen om sina nationella program för hantering av utbränt bränsle och radioaktivt avfall. Genom direktivet upprättas regler för en ansvarsfull och säker hantering av utbränt bränsle och radioaktivt avfall så att inte framtidens generationer belastas. Enligt direktivet ska EU-länderna vidta lämpliga nationella åtgärder för att garantera en hög säkerhet i hanteringen av utbränt bränsle och radioaktivt avfall. Målet är att skydda arbetstagarna och allmänheten från riskerna med joniserande strålning. Radioaktivt avfall uppstår vid elproduktion i kärnkraftverk eller i samband med annan användning av radioaktivt material inom medicin, forskning, industri och jordbruk. Det betyder att alla EU-länder alstrar radioaktivt avfall. EU-länderna skulle ha lämnat in sina nationella program senast den 23 augusti 2015. Länderna har nu två månader på sig att fullgöra sina skyldigheter. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot dem i EU-domstolen.

 

7. Miljö

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 229 56172, Iris Petsa – tfn: +32 229 93321)

Ett ärende till EU-domstolen

Kommissionen vill att avverkning genast upphör i Białowieżaskogen i POLEN

Kommissionen väcker talan mot Polen i EU-domstolen för ökad avverkning i Białowieżaskogen, ett skyddat Natura 2000-område.Eftersom avverkningen sker i stor omfattning yrkar kommissionen också på att Polen ska föreläggas att sluta avverka omedelbart. Den 25 mars 2016 beslutade de polska myndigheterna att timmeravverkningen i Białowieżaskogen får tredubblas och att träd får fällas i områden där man hittills inte fått göra ingrepp. Dessa åtgärder, som inkluderar fällning av hundraåriga träd, är ett allvarligt hot för detta Natura 2000-områdes orördhet. Natura 2000-området skyddar arter och livsmiljöer som är beroende av urskog och tillgång till död ved. För några av arterna är Białowieżaskogen det viktigaste eller enda kvarvarande området i Polen. Den tillgängliga bevisningen visar att åtgärderna inte är förenliga med områdets bevarandemål och är mer långtgående än vad som krävs för att garantera hållbar användning av skogen. Dessutom föregicks beslutet av en olämplig bedömning av konsekvenserna för Natura 2000-området. I april 2017 skickade kommissionen ett motiverat yttrande till Polen där man uppmanade landet att avhålla sig från storskalig avverkning. Polen fick en månad på sig att rätta sig efter yttrandet. Trots det har Polen börjat genomföra sin plan. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Motiverade yttranden:

Plastkassar: kommissionen uppmanar SPANIEN att införliva EU:s regler om plastkassar

Kommissionen uppmanar Spanien att slutföra införlivandet av EU:s avfallslagstiftning i sin nationella lagstiftning. För att minska slöseriet med resurser och nedskräpningen skulle EU-länderna i enlighet med direktivet om plastkassar (direktiv (EU) 2015/720) senast den 27 november 2016 agera för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. För att uppnå de gemensamma målen kan EU-ländernas regeringar kan välja från en lång lista över åtgärder. Man kan t.ex. angripa problemet ekonomiskt och sätta ett pris på kassar. Ett annat alternativ är nationella minskningsmål: Medlemsländerna ska se till att högst 90 kassar per person och år förbrukas senast 2019. I slutet av 2025 ska antalet ha sjunkit till högst 40 kassar per person. Målen kan nås antigen genom obligatoriska regler eller avtal med de berörda branscherna. Det är också möjligt att förbjuda plastkassar under förutsättning att ett sådant förbud inte går längre än direktivet, så att den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad bibehålls. Kommissionen satsar särskilt på att kontrollera om medlemsländerna har fullgjort sin skyldighet att införliva direktivet. Efter att ha fått ett motiverat yttrandet har Spanien nu två månader på sig för att fullgöra sina skyldigheter. Om detta inte sker, kan kommissionen väcka talan mot Spanien i EU-domstolen.

Avfall: kommissionen riktar en sista varning till SPANIEN för underlåtenhet att upprätta och se över planer för avfallshantering i flera regioner

Kommissionen uppmanar Spanien att upprätta planer för avfallshantering som täcker hela det spanska territoriet i enlighet med EU:s avfallslagstiftning (direktiv 2008/98/EG) och den cirkulära ekonomin. Planer för avfallshantering är viktiga för att avfall inte ska skada människors hälsa och miljön och för att förbättra resurseffektiviteten. EU-länderna måste se över sina planer för avfallshantering minst vart sjätte år och vid behov ändra dem. Eftersom planerna är så viktiga har kommissionen inlett överträdelseärenden mot sju länder, däribland Spanien. Den spanska nationella planen för avfallshantering sågs över 2015 och anpassades till de nya kraven i ramdirektivet om avfall. Men eftersom de självstyrande spanska regionerna och städerna har huvudansvaret för avfall måste de enligt spansk lag anta egna planer för avfallshantering. Eftersom inte alla regioner har en gällande plan för avfallshantering skickade kommissionen en formell underrättelse i november 2016 och uppmanade Spanien att upprätta de planer som krävs. Än så länge saknas planer från de självstyrande regionerna Balearerna, Kanarieöarna, Madrid och Ceuta. De självstyrande regionerna Aragonien och Katalonien bör dessutom se över sina planer, eftersom de är äldre än sex år. Kommissionen sänder därför ett motiverat yttrande. Om Spanien inte gör något inom två månader kan kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

8. Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 229 56194, Letizia Lupini - tfn: +32 229 51958)

Ärenden till EU-domstolen

Kommissionen väcker talan mot KROATIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att ändra lagen om privatisering av energiföretaget INA-Industrija Nafte, d.d. (INA)

Kommissionen väcker talan mot Kroatien i EU-domstolen för underlåtenhet att anpassa 2002 års lag om privatisering av INA-Industrija Nafte, d.d. (INA-lagen) till EU:s regler om fri rörlighet för kapital och etableringsfrihet. INA-Industrija Nafte, d.d. (INA) är det största kroatiska energibolaget, som delvis ägs av den kroatiska staten. INA-lagen ger staten särskilda befogenheter i detta bolag, inklusive vetorätt i fråga om INA:s beslut som rör försäljning av aktier eller tillgångar över vissa trösklar. Staten kan också invända mot viktiga beslut, t.ex. ändringar av företagets verksamhet, beviljande av koncessioner eller tillstånd samt bolagets säte. Att den kroatiska staten kan vägra att godkänna viktiga beslut som kan ligga i bolagets intresse kan driva ned bolagets aktiekurs och minska dess attraktivitet för investerarna. Kommissionen anser att statens särskilda befogenheter enligt INA-lagen otillbörligt begränsar den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten. Kommissionen håller med om att målet om en trygg energiförsörjning är ett legitimt allmänintresse som EU delar och som kan motivera inskränkningar av de friheter som nämns i EUF-fördraget. Sådana inskränkningar måste dock vara proportionerliga. Som det är nu ger INA-lagen den kroatiska staten rätt att motsätta sig viktiga bolagsbeslut utan att behöva motivera sitt veto när det gäller hot mot energiförsörjningen eller andra allmänintressen. Kommissionen anser att denna obegränsade vetorätt går utöver vad som är nödvändigt för att skydda energiförsörjningen och därför är oproportionerligt. Trots dagens beslut är kommissionen öppen för de kroatiska myndigheternas ansträngningar för att finna en lösning på frågan. Mer information finns i pressmeddelandet.

Kommissionen väcker talan mot SPANIEN för underlåtenhet att införliva regler om visselblåsare

Kommissionen väcker i dag talan mot Spanien i EU-domstolen för underlåtenhet att underrätta kommissionen om vad man gjort för att införliva EU:s regler om visselblåsare) fullt ut. Kommissionen antog 2015 regler om visselblåsare (kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2015/2392) som handlar om rapportering till myndigheterna om faktiska eller potentiella överträdelser av förordningen om marknadsmissbruk. Direktivet är en del av reglerna om marknadsmissbruk och ålägger EU-länderna att inrätta fungerande mekanismer för rapportering av överträdelser av förordningen om marknadsmissbruk. Det innehåller bestämmelser som ska skydda både visselblåsare och dem som avslöjandena gäller, bl.a. genom uppföljning av rapporter från visselblåsare och skydd av personuppgifter. EU-länderna skulle ha införlivat reglerna i nationell rätt senast den 3 juli 2016. Efter att ha missat den här första tidsfristen uppmanades flera EU-länder, däribland Spanien, i september 2016 att helt och fullt införliva de nya visselblåsarreglerna. Sedan dess har kommissionen inte fått någon information om reglerna införlivats i nationell rätt. Därför väcker kommissionen talan mot Spanien i EU-domstolen. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Formella underrättelser och motiverade yttranden:

Finansiella tjänster: kommissionen uppmanar IRLAND, KROATIEN, NEDERLÄNDERNA och TJECKIEN att införliva EU:s försäkringsregler

Kommissionen sänder motiverade yttranden till Irland, Kroatien, Nederländerna och Tjeckien för att uppmana dem att fullt ut införliva Solvens II-direktivet (direktiv 2009/138/EG) och Omnibus II-direktivet (direktiv 2014/51/EU). Dessa två direktiv – som ersätter de 14 direktiv om försäkring och återförsäkring som kallades Solvens I – har som mål att se till att försäkringsbolagen är finansiellt sunda under svåra perioder. De två direktiven började gälla fullt ut den 1 januari 2016 och skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 31 mars 2015. Irland, Nederländerna och Tjeckien har dock inte meddelat kommissionen vilka åtgärder de har vidtagit för att införliva direktiven i sin nationella lagstiftning. Efter att ha sänt formella underrättelser till länderna i maj 2015 sänder kommissionen i dag motiverade yttranden. Sedan kommissionen granskat de svar som inkommit anser den dock fortfarande att direktiven ännu inte har införlivats fullt ut i dessa länder. Om Irland, Nederländerna eller Tjeckien inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen gå vidare till EU-domstolen. I samma ärende skickar kommissionen även en formell underrättelse till Kroatien som uppmanas att helt införliva Solvens II (direktiv 2009/138/EG) och Omnibus II (direktiv 2014/51/EU) i kroatisk lagstiftning. Om Kroatien inte vidtar några åtgärder inom de närmaste två månaderna kan kommissionen besluta att sända motiverade yttranden i ärendet.

 

9. Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

(Mer information: Lucia Caudet – tfn: +32 229 56182, Mirna Talko – tfn: +32 229 87278)

Ett ärende till EU-domstolen

Tjänster: Kommissionen väcker talan mot BELGIEN i EU-domstolen på grund av begränsningar för revisorer

Kommissionen väcker talan mot Belgien i EU-domstolen då den anser att Belgiens begränsningar mot att revisorer tillhandahåller tjänster på närstående områden inte är förenliga med tjänstedirektivet (direktiv 2006/123/EG). Enligt belgisk lag får en revisor inte tillhandahålla tjänster som fastighetsmäklare eller försäkringsmäklare eller bedriva finansiell verksamhet. Kommissionen anser att detta förbud är oförenligt med tjänstedirektivet (artikel 25 om verksamheter på flera olika områden) och anser att det finns mindre restriktiva sätt att garantera oberoende, opartiskhet och yrkesetik. Kommissionen har redan tagit upp frågan i ett motiverat yttrande från november 2016, där Belgien uppmanades att åtgärda denna överträdelse av EU-rätten. Eftersom Belgien vidhöll sin ståndpunkt går nu kommissionen vidare med ärendet till EU-domstolen. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Formella underrättelser:

Utsläpp från bilar: kommissionen begär in förtydliganden från fem länder

Kommissionen skickar i dag ytterligare formella underrättelser till Grekland, Luxemburg, Spanien, Storbritannien och Tyskland för mer information om hur de tillämpar EU:s typgodkännanderegler (direktiv 2007/46/EG). Efter att ha granskat svaren från Luxemburg, Spanien, Storbritannien och Tyskland på de formella underrättelser som skickades i december 2016 vill nu kommissionen ha klarhet i varför dessa länder inte påförde sanktioner på en biltillverkare som använde manipulationsanordningar som är förbjuda i EU-rätten. Kommissionen begär också in mer information från Grekland om det nationella system av påföljder som inrättats enligt EU:s regler om typgodkännande. Vidare avslutade kommissionen i dag ärendet mot Litauen, då landets system med påföljder ansågs förenligt med EU-rätten.

 

Motiverade yttranden:

UNGERN: Kommissionen tar nästa steg i överträdelseärendet om högskolelagen

I dag skickar kommissionen ett motiverat yttrande till Ungern, där frågan är om högskolelagen, ändrad den 4 april 2017, är förenlig med EU-rätten. Kommissionen skickar yttrandet till Ungern för att man anser att lagen i dess nuvarande lydelse inte är förenlig med friheten för högskolor att tillhandahålla tjänster och etablera sig var som helst i EU. Kommissionen anser fortfarande också att lagen strider mot den akademiska friheten, rätten till utbildning och näringsfriheten enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s rättsliga åtaganden enligt den internationella handelsrätten. Efter att ha granskat Ungerns svar på kommissionens formella underrättelse av den 27 april står kommissionen fast vid slutsatserna i den juridiska bedömningen och kommissionärskollegiets överläggningar den 12 april och 26 april 2017 som ledde till att överträdelseärendet inleddes. Ungern har nu en månad på sig att meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot landet i EU-domstolen. Mer information finns i pressmeddelandet.

Detaljhandel: kommissionen uppmanar UNGERN att avlägsna begränsningar i detaljhandeln

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Ungern, som uppmanas att avlägsna begränsningarna på detaljhandelsföretag som går med förlust. Enligt ungersk lag får inte detaljhandelsföretag som säljer varor med hög omsättning, t.ex. livsmedel, fortsätta att verka i Ungern om de går med förlust två år i rad. Kommissionen anser att förbudet strider mot etableringsfriheten och principen om icke-diskriminering (artikel 49 i EUF-fördraget) och den fria rörligheten för kapital (artikel 63 i EUF-fördraget) och inte kan motiveras av något tvingande allmänintresse. Ungern har nu två månader på sig att meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot landet i EU-domstolen.

Fri rörlighet för varor: kommissionen uppmanar SPANIEN att garantera fri rörlighet för kosttillskott

Kommissionen sänder i dag ett motiverat yttrande till Spanien, som uppmanas att sluta diskriminera utländska kosttillskott. När ett kosttillskott släpps ut på den spanska marknaden för första gången ska enligt spansk lag företag som är baserade i Spanien anmäla det till de lokala myndigheterna, medan företag från andra EU-länder ska anmäla det till den spanska livsmedelsmyndigheten AECOSAN, vilket är dyrare. Kommissionen anser därför att de spanska kraven begränsar den fria rörligheten för varor (artikel 34 i EUF-fördraget) eftersom företag från andra EU-länder diskrimineras. Spanien har nu två månader på sig att meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot landet i EU-domstolen.

Radioutrustning: kommissionen uppmanar tre EU-länder att införliva regler om radioutrustning

Kommissionen sänder i dag motiverade yttranden till Cypern, Grekland och Storbritannien, som uppmanas att införliva direktivet om radioutrustning (direktiv 2014/53/EU). I direktivet regleras krav på hälsa och säkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet, effektiv spektrumanvändning, nödsamtal, driftskompatibilitet och skydd av personuppgifter. Dessutom fastställs vilka förfaranden som ska följas och vilka krav som ska vara uppfyllda för att radioutrustning ska få släppas ut på EU:s inre marknad. Marknadstillsynen skärps. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet i nationell lagstiftning senast den 12 juni 2016. Grekland och Storbritannien har ännu inte underrättat kommissionen om hur de införlivat direktivet i nationell rätt, medan Cypern bara har införlivat det delvis. Länderna har nu två månader på sig att underrätta kommissionen om att de har införlivat direktivet fullt ut. I annat fall kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot dem i EU-domstolen.

 

10. Rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet

(Mer information: Christian Wigand – tfn: +32 229 62253, Melanie Voin – tfn: +32 229 58659)

En formell underrättelse:

UNGERN: Kommissionen inleder överträdelseärende mot lagen om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer

Kommissionen sänder i dag en formell underrättelse till Ungern om den nya ungerska lagen om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer av den 13 juni. I den ungerska lagen införs nya skyldigheter för vissa kategorier av icke-statliga organisationer som tar emot utländsk finansiering på över 7.2 miljoner forinter (cirka 24 000 euro) om året att registrera sig, i alla publikationer, webbplatser och pressmaterial presentera sig som ”organisationer som får stöd från utlandet” och lämna särskild information om sin utlandsfinansiering till de ungerska myndigheterna. Organisationerna kan påföras sanktioner om de inte uppfyller de nya kraven på rapportering och öppenhet. Kommissionen finner att lagen inte är förenlig med EU-rätten av följande skäl: 1) Lagen inskränker otillbörligt de grundläggande rättigheter som skyddas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt föreningsfriheten. Den nya lagen kan hindra icke-statliga organisationer från att skaffa medel och begränsa deras förmåga att verka. 2) Lagen innebär omotiverade och oproportionerliga begränsningar av den fria rörligheten för kapital, som är skyddad enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lagens nya krav på registrering, uppgiftslämning och publicitet är diskriminerande och ålägger de här organisationerna en administrativ börda. Åtgärderna kan skrämma bort finansiering från utlandet och göra det svårt för de berörda organisationerna att ta emot dem. 3) Lagen är också problematisk när det gäller skydd av den personliga integriteten och skydd av personuppgifter. Det finns ingen rimlig balans mellan insynen och rätten för givare och stödmottagare att få sina personuppgifter skyddade. Detta gäller särskilt kravet att förse de ungerska myndigheterna med de exakta beloppen för transaktionerna och detaljerade uppgifter om givarna, som sedan offentliggörs av myndigheterna. Kommissionen finner därför att Ungern underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt EU-fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Kommissionen sänder därför i dag en formell underrättelse till Ungern, som de ungerska myndigheterna har en månad på sig att besvara. Kommissionen är beredd att bistå de ungerska myndigheterna för att lösa denna fråga. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

11. Havsfrågor och fiske

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 229 56172, Iris Petsa – tfn: +32 229 93321)

Motiverade yttranden:

Fysisk planering i kust- och havsområden: kommissionen uppmanar fem EU-länder att meddela hur de införlivat direktivet om havsplanering

Kommissionen sänder i dag motiverade yttranden till Bulgarien, Cypern, Finland, Grekland och Kroatien för underlåtenhet att meddela hur de i nationell lagstiftning införlivat EU:s regler om havsplanering (direktiv 2014/89/EU). Medlemsländerna skulle ha införlivat direktivet i nationell lagstiftning och underrättat kommissionen om det senast den 18 september 2016. Konkurrensen om utrymme till havs, för bl.a. vindkraftverk, fiske och vattenbruk, turism, utvinning av råvaror och sjöfart, har visat på behovet att förvalta de europeiska vattnen på ett mer samlat sätt. Havsplanering fungerar över gränser och sektorer så att mänsklig verksamhet till havs sker på ett effektivt, säkert och hållbart sätt och uppfyller en rad miljömässiga, ekonomiska och sociala mål. I direktivet fastslås EU-ländernas gemensamma hållning och minimikrav för havsplanering. De berörda länderna har två månader på sig att fullgöra sina skyldigheter, varefter kommissionen kan besluta att väcka talan i EU-domstolen.

 

12. Migration, inrikes frågor och medborgarskap

(Mer information: Natasha Bertaud – tfn: +32 229 67456; Tove Ernst – tfn: +32 229 86764; Markus Lammert – tfn: +32 229 58602)

 

Ett ärende till EU-domstolen

Laglig migration: kommissionen väcker talan mot BELGIEN i EU-domstolen för underlåtenhet att införa enhetliga regler för arbetstagare från länder utanför EU

Kommissionen väcker i dag talan mot Belgien i EU-domstolen, eftersom landet inte införlivat direktivet om kombinerat tillstånd (direktiv 2011/98/EU). Direktivet är avsett att underlätta laglig migration, och innehåller enklare rutiner och enhetliga rättigheter för arbetstagare från länder utanför EU. Belgien skulle ha införlivat direktivet den 25 december 2013, men har fortfarande inte gjort det fullständigt. Därför väcker i dag kommissionen talan mot Belgien i EU-domstolen. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet fullt ut senast den 25 december 2013. Då hade Belgien bara delvis införlivat de nya reglerna. Därför skickade kommissionen en formell underrättelse till Belgien i mars 2014 och sedan ett motiverat yttrande i april 2015. I november 2015 väckte kommissionen talan mot Belgien i EU-domstolen. Talan lades på is i april 2016, då Belgien lämnat mer information. Belgien har dock hittills inte meddelat kommissionen att man till fullo har införlivat direktivet i belgisk lagstiftning. Kommissionen väcker därför talan mot Belgien i EU-domstolen. I sin talan mot Belgien yrkar kommissionen på ett dagligt vite på 70 828,80 euro. Beloppet har beräknats med hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är, hur länge den har pågått och den avskräckande verkan som återspeglar landets betalningsförmåga. Mer information finns i pressmeddelandet.

 

Motiverade yttranden och avslutade ärenden

Laglig migration: Kommissionen uppmanar BELGIEN, FINLAND, KROATIEN och SVERIGE att fullt ut införliva direktivet om säsongsarbetare och avslutar ärendena mot ESTLAND, LUXEMBURG och RUMÄNIEN

Kommissionen ingriper i dag mot brister i införlivandet av direktivet om säsongsarbetare (direktiv 2014/36/EU). Direktivet antogs den 26 februari 2014 och handlar om villkoren för inresa och vistelse för säsongsarbetare från länder utanför EU och deras rättigheter. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet i nationell rätt senast den 30 september 2016. I dag riktar kommissionen motiverade yttranden till Finland och Kroatien för att de inte underrättat kommissionen om vilka åtgärder de vidtagit för att införliva direktivet i nationell lagstiftning. Kommissionen riktar också motiverade yttranden till Belgien och Sverige för att de bara delvis meddelat vilka nationella åtgärder som vidtagits för att införliva direktivet. Den 24 november 2016 sände kommissionen formella underrättelser till Belgien, Estland, Finland, Kroatien, Luxemburg, Rumänien och Sverige för att de inte hade införlivat direktivet fullständigt. Finland och Kroatien har fortfarande inte underrättat kommissionen om vad som gjorts för att införliva direktivet, och kommissionen anser att de åtgärder som Belgien och Sverige meddelat inte införlivar alla delar av direktivet i nationell lagstiftning. Belgien, Finland, Kroatien och Sverige har nu två månader på sig att meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits för att införliva direktivet fullständigt. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot länderna i EU-domstolen. Efter att ha granskat de åtgärder som Estland, Luxemburg och Rumänien lämnat in beslutar kommissionen att avsluta ärendena mot dessa länder.

 

13. Transport och rörlighet

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 229 56172, Alexis Perier – tfn: +32 229 69143)

En formell underrättelse och ett antal motiverade yttranden:

Hållbara transporter: kommissionen uppmanar sju medlemsländer att helt införliva reglerna om infrastruktur för alternativa bränslen*

Kommissionen riktar i dag motiverade yttranden till Grekland, Irland, Malta, Rumänien, Slovenien och Storbritannien och uppmanar dem att lämna in sina nationella handlingsprogram för att införliva EU:s regler om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (direktiv 2014/94/EU). De nationella handlingsprogrammen är det viktigaste inslaget i direktivet för att garantera utbyggnad av tillräcklig infrastruktur för alternativa bränslen, t.ex. laddstationer för elfordon och tankstationer för naturgas och vätgas, och undvika att den inre marknaden splittras. Att påskynda utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen är en förutsättning för ren och konkurrenskraftig rörlighet för alla i EU, något som kommissionen framhöll i paketet Europa på väg från maj 2017. De sju länderna har nu två månader på sig att fullgöra sina skyldigheter enligt direktivet. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot länderna i EU-domstolen. Dessutom riktar kommissionen en formell underrättelse till Sverige, som lämnat in ett nationellt handlingsprogram som inte uppfyller alla direktivets krav.

* Ändrat den 14 juli 2017 (felaktig hänvisning till Polen ströks).

 

Ett motiverat yttrande:

Passagerarrättigheter: kommissionen uppmanar GREKLAND att fullt ut följa reglerna om passagerare till sjöss och på inre vattenvägar

I dag uppmanar kommissionen Grekland att fullt ut följa EU-reglerna om rättigheter för passagerare till sjöss och på inre vattenvägar i EU (förordning 1177/2010). För närvarande hindrar den grekiska lagstiftningen passagerarna från att kunna dra fullständig nytta av sina rättigheter enligt förordningen när deras båtresa är inställd eller försenad. Grekland har nu två månader på sig att meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits för att följa förordningen. I annat fall kan kommissionen väcka talan mot landet i EU-domstolen.

 

14. Hälsa och livsmedelssäkerhet

(Mer information: Anca Paduraru – tfn: +32 229 91269, Aikaterini Apostola – tfn: +32 229 87624)

Ett motiverat yttrande:

Kommissionen uppmanar Italien att stoppa spridningen av Xylella fastidiosa

Kommissionen skickar i dag ett motiverat yttrande till Italien, eftersom myndigheterna inte stoppar spridningen av skadegöraren Xylella fastidiosa. Efter utbrottet av Xylella fastidiosa i regionen Apulien skulle de italienska myndigheterna ha följt alla EU:s regler om organismer som är skadliga för växter och växtprodukter och hindra spridningen av dem i EU (kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/789och rådets direktiv 2000/29/EG). Bland annat skulle de ha avlägsnat smittade växter i Italien så snart som det bekräftats att Xylella fastidiosa förekom. Nya utbrott uppkom dock i Italien, och Italiens tidsplan var otillräcklig för att de smittade träden skulle avlägsnas omedelbart i enlighet med EU-lagstiftningen. Xylella fastidiosa är en av de farligaste växtbakterierna i världen, och orsakar en rad sjukdomar med enorma ekonomiska konsekvenser för jordbruket. EU-länderna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att utrota Xylella fastidiosa och hindra att den sprids överallt i EU. Kommissionen skickar nu därför ett motiverat yttrande, efter att ha sänt en formell underrättelse i december 2015. Kommissionen sände även en kompletterande formell underrättelse till de italienska Italien i juli 2016. Italien har nu två månader på sig att fullgöra sina skyldigheter. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot Italien i EU-domstolen.

 

15. Skatter och tullar

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 229 56194, Patrick Mc Cullough – tfn: +32 229 87183)

Ett motiverat yttrande:

Skatter: kommissionen uppmanar FRANKRIKE att upphöra med ogynnsam behandling av skattebetalare med utländska inkomster

Kommissionen uppmanar Frankrike att ändra vissa bestämmelser om hur inkomstskatt ska beräknas. Enligt de gällande reglerna får personer som är bosatta i Frankrike men som tjänar en del av sin inkomst i ett annat land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte åtnjuta samma personliga och familjerelaterade skatteförmåner som gäller för inkomst intjänad i Frankrike. Enligt de franska reglerna får skattebetalaren inte heller dra fördel av återbetalningar eller uppskjutna skattekrediter för inkomst från utländska källor om man har underskott. Genom att behålla dessa regler bryter Frankrike mot sina skyldigheter enligt de delar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EES-avtalet som rör fri rörlighet för arbetstagare, etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital. Om de franska myndigheterna inte vidtar några åtgärder inom två månader kan kommissionen gå vidare till EU-domstolen.

 

Motiverade yttranden och avslutade ärenden

Skatter: Kommissionen uppmanar BULGARIEN, CYPERN och PORTUGAL att införliva de nya öppenhetsreglerna om skattebeslut

Kommissionen sänder motiverade yttranden till Bulgarien, Cypern och Portugal, som inte har redovisat hur de införlivat de nya reglerna om utbyte av skattebeslut mellan skattemyndigheterna i EU (rådets direktiv (EU) 2015/2376). EU-länderna skulle ha införlivat dessa regler senast den 31 december 2016. De nya reglerna är utformade för att hjälpa till att motverka gränsöverskridande skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens, och det första informationsutbytet mellan alla skattemyndigheter i EU är tänkt att äga rum i september i år. Kommissionen ger länderna två månader på sig att svara. Om de inte lämnar något tillfredsställande svar kan kommissionen väcka talan i EU-domstolen. Samtidigt hälsar kommissionen med tillfredsställelse att de nya reglerna införlivats av Grekland, Polen, Tjeckien och Ungern och avslutar i dag överträdelseärendena mot dessa länder. Sedan ska kommissionen bedöma om alla EU-ländernas lagstiftning överensstämmer med alla krav i de nya reglerna.

 

MEMO/17/1935

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar