Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Lansering av en EU-plattform för djurskydd: Frågor och svar om djurskyddspolitiken

Bryssel den 6 juni 2017

Lansering av en EU-plattform för djurskydd: Frågor och svar om djurskyddspolitiken

Idag kommer kommissionär Vytenis Andriukaitis att officiellt öppna kick-off-mötet för en EU-plattform för djurskydd. Plattformen kommer att utgöras av 75 företrädare för berörda parter, icke-statliga organisationer, forskare, EU-länderna, EES-länderna (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), internationella organisationer och Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). Detta är första gången som alla centrala aktörer inom EU träffas för att utbyta erfarenheter och bidra till att förbättra djurskyddet.

 

Varför lanserar kommissionen en djurskyddsplattform?

Enligt den Eurobarometerundersökning som offentliggjordes i mars 2016 anser en absolut majoritet av EU:s invånare att djurens välbefinnande är en mycket viktig fråga och de vill ha ett förbättrat djurskydd.

Ett förbättrat djurskydd handlar inte bara om lagstiftning. Plattformen är inte heller ett forum för att ta fram ny lagstiftning. EU:s strategi för djurs välbefinnande som antogs 2012 bygger på principen att vi alla har ett gemensamt ansvar. Ett viktigt första steg för att nå konkreta resultat är att det finns ömsesidig förståelse och tillit mellan alla aktörer liksom ett konkret engagemang. Detta är ett av plattformens viktigaste mål.

Plattformen syftar till att främja dialog mellan behöriga myndigheter, branschorganisationer, det civila samhället och forskare rörande djurskyddsfrågor som är relevanta för EU:s invånare.

Plattformen kommer att bistå kommissionen i utvecklingen och utbytet av samordnade åtgärder för djurskyddet med fokus på följande:

  1. Bättre tillämpning av EU:s djurskyddsbestämmelser genom utbyte av information och bästa praxis samt direkt medverkan av berörda parter.
  2. Att branschorganisationer och företag gör frivilliga åtaganden och genomför dem.
  3. Främjandet av EU:s djurskyddsnormer på global nivå.

 

Vilka är medlemmar i plattformen?

Plattformen består av 75 medlemmar.

Fyrtio (40) medlemmar utsågs av generaldirektören för hälsa och livsmedelssäkerhet efter att de lämnat in en intresseanmälan att företräda branschorganisationer och yrkesorganisationer, organisationer från det civila samhället och oberoende experter från forskningsinstitut. Både organisationer och experter var tvungna att visa att deras verksamhet och sakkunskap var relevanta i förhållande till plattformens arbetsuppgifter. I synnerhet måste deras arbete ha relevans för djurskydd i ett EU-sammanhang och omfatta flera EU-länder.

 

Hur har plattformens medlemmar valts ut?

De olika medlemmarna har valts ut så att man ska få en rättvis fördelning mellan olika branscher och verksamheter samt en geografisk och könsmässig balans.

Trettiofem (35) medlemmar företräder offentliga institutioner, såsom behöriga myndigheter (28 EU-länder och tre EES-länder: Island, Liechtenstein och Norge), internationella organisationer som arbetar med djurskydd (Världsorganisationen för djurhälsa (OIE), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsbanken) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

Plattformen kan också utse högst fem observatörer. Schweiz har beviljats status som observatör i plattformen.

 

Hur kommer plattformen att fungera i praktiken?

Plattformen kommer att sammanträda två gånger per år. Vid första mötet kommer kommissionen att identifiera vilka områden som prioriteras men också vilka resurser som medlemmarna är beredda att bidra med. Baserat på utfallet av det första mötet kommer kommissionen att föreslå särskilda arbetsområden och vid behov inrätta arbetsgrupper.

Plattformen kommer regelbundet att bjuda in andra forum eller berörda parter för att presentera sina initiativ och sin verksamhet. Detta kommer inte bara att berika debatten utan också underlätta spridning av kunskap, initiativ och erfarenheter som kan vara användbara för medlemmarna. Det kommer också att göra det lättare att samordna initiativ i olika forum så att de kompletterar varandra i högre grad.

 

Vilka områden kommer att behandlas först?

Vid plattformens första möte kommer kommissionen att främja diskussion om sina prioriterade områden i tre delar:

– Hur kan plattformen bidra till en bättre tillämpning av och förståelse för EU:s djurskyddslagstiftning?

– Hur kan plattformen bidra till att främja EU:s djurskyddsnormer på global nivå?

– Hur kan plattformen underlätta frivilliga åtaganden och främja marknadsvärdet för produkter som beaktar djurskyddet?

Med utgångspunkt från medlemmarnas diskussioner och åtaganden kommer kommissionen att identifiera relevanta arbetsområden av gemensamt intresse som är tillräckligt konkreta och genomförbara.

 

Vilka resultat kan plattformens arbete förväntas leda till?

Plattformen utgör ett utmärkt tillfälle för alla berörda parter att bidra till att förbättra djurskyddet genom samarbete och nätverkande. Därför kommer resultatet av dess arbete i hög grad att vara beroende av att varje medlem deltar aktivt och konstruktivt.

Plattformen är först och främst ett forum för utbyte av information och erfarenheter. Den kan också bidra till ökad förståelse, ömsesidigt förtroende och samarbete mellan medlemmarna.

Plattformen kommer också att vara en idealisk plats för alla specialiserade forum och grupper som arbetar med djurskydd där de kan presentera sin verksamhet och sina projekt och enas om särskilda frivilliga åtaganden. Djurskydd diskuteras idag inom många olika konstellationer på internationell nivå, såsom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EuroFAWC (European forum for animal welfare councils) eller Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). Plattformen kan därför fungera som ett nav för att sammankoppla dessa olika forum och grupper och bidra till att förbättra det övergripande resultatet.

Kommissionen anser att plattformen bör arbeta med konkreta och genomförbara mål för att ge långsiktiga effekter för hanteringen av djurskyddsfrågor.

Plattformen skulle kunna arbeta med utvalda projekt för att hjälpa kommissionen att uppnå sina mål, vilka inbegriper ett bättre genomförande av EU:s djurskyddlagstiftning och främjande av EU:s normer på global nivå. Även om detta främst är EU-ländernas och EU-institutionernas ansvar kan berörda parter bidra med erfarenheter och sakkunskap för att stödja och komplettera dessa aktiviteter genom olika perspektiv och metoder (tillämpad forskning, utbildning, yrkesutbildning, konferenser osv.).

För att främja god praxis för djurens välbefinnande kan plattformen också arbeta med frågor där det inte finns någon specifik EU-lagstiftning eller pågående verksamhet, t.ex. ta fram riktlinjer inom ett specifikt område (såsom utfasning av smågriskastrationer) eller för mer allmänna frågor (t.ex. djurskyddsmärkning).

 

Hur hanteras djurskydd på EU-nivå? Vilka EU-regler finns i nuläget?

EU:s första djurskyddslag antogs 1974[1] och rörde djurskydd vid slakterier. Sedan dess har EU antagit djurskyddslagstiftning för produktionsdjur och försöksdjur. Det finns också hänvisningar till djurskyddet i vissa EU-bestämmelser om hållande av djur i djurparker. EU har också förbjudit användningen av rävsaxar för fångst av vilda djur.

Produktionsdjuren skyddas genom en allmän uppsättning EU-bestämmelser på jordbruksområdet samt särskilda bestämmelser för djurtransporter samt vid slakt och avlivning. Dessutom finns specifika bestämmelser för hållande av värphöns, slaktkycklingar, svin och kalvar.

Djurskyddskrav finns också integrerade i EU:s bestämmelser för jordbruksstöd (tvärvillkor och landsbygdsutveckling) samt för ekologiskt jordbruk.

Enligt artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd när de förbereder och genomför unionens politik inom vissa områden, eftersom djur är kännande varelser.

Denna skyldighet utgör dock ingen rättslig grund för unionen att lagstifta om allt som rör djurskydd. Vissa djurskyddsfrågor är helt och hållet EU-ländernas ansvar (se frågan rörande vilda djur längre fram i texten).

Kommissionens verksamhet på djurskyddsområdet begränsas dock inte till lagstiftning. Visserligen är det främst EU-länderna som ansvarar för att EU:s bestämmelser genomförs, men kommissionen gör regelbundna revisioner för att kontrollera att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna utför sina offentliga kontroller på ett lämpligt sätt.

Kommissionen är dessutom aktivt engagerad i att främja EU:s djurskyddsnormer på internationell nivå genom de globala standarder som antas av Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och genom bilaterala avtal och/eller samarbete med länder utanför EU.

Kommissionen anordnar också regelbundet utbildningstillfällen rörande djurskydd för tjänstemän från EU-länderna och från länder utanför EU. Inom en nära framtid kommer kommissionen också att utse referenscentrum för djurskydd (se nedan).

 

Vem ansvarar för att dessa bestämmelser tillämpas?

EU-länderna spelar en viktig roll i samtliga fall, eftersom de på skilda sätt ser till att EU:s bestämmelser efterlevs, bland annat genom myndigheternas offentliga kontroller. De utarbetar också instruktioner, riktlinjer och informationskampanjer för tjänstemän och berörda parter och ser till att de genomförs. Detta kan också innebära att de finansierar forskningsprogram på nationell nivå.

Stora delar av EU:s djurskyddslagstiftning ställer bland annat krav på EU-länderna att tillhandahålla och validera utbildningar för personer som hanterar djur. EU-länderna måste därför sätta av lämpliga resurser för att säkerställa att personer som hanterar och håller djur har rätt kompetens.

 

Vad gäller för djur som inte omfattas av EU:s lagstiftning och vilda djur?

Enligt EU:s fördrag ska djurskyddsaspekter beaktas inom vissa av EU:s politikområden, t.ex. jordbruk eller den inre marknaden. EU har inte befogenheter för alla frågor som rör djurskydd (se ovan).

Till exempel har EU inga befogenheter när det gäller djurskydd för herrelösa hundar och katter eller för djur som används i uppvisningar eller tävlingar (tjurfäktningar, rodeos, cirkus, kapplöpningshundar och kapplöpningshästar m.m.). Även om kommissionen ofta uppmanas att agera i dessa frågor har den inga rättsliga befogenheter att ingripa.

EU har också mycket begränsade befogenheter när det gäller djurskydd för vilda djur.

När det gäller djurskydd för vilda djur som hålls i fångenskap så finns hänvisningar till djurskyddskrav i direktivet om djurparker och akvarier. Andra vilda djur som hålls i fångenskap (t.ex. på cirkus eller i djuraffärer) omfattas inte av EU:s djurskyddsbestämmelser.

Med undantag för förbudet mot användning av rävsaxar har unionen ingen djurskyddslagstiftning för djur som lever i det vilda.

Kommer nya bestämmelser att antas inom kort?

I nuläget prioriterar kommissionen att se till att EU:s befintliga bestämmelser genomförs fullt ut. Det finns ingen anledning att anta nya krav när de nuvarande kraven fortfarande inte tillämpas på bästa sätt.

Detta innebär dock inte att kommissionen inte arbetar med de djurskyddsfrågor som faller inom EU:s ansvarsområde.

Djurskyddet kan förbättras betydligt genom olika icke lagstiftande åtgärder som kommissionen för närvarande arbetar med (se nästa fråga).

 

Kommer kommissionen att anta en ny strategi för djurs välbefinnande? Om inte, vad tänker kommissionen göra för djurskyddet?

År 2012 antog kommissionen en EU-strategi för djurs välbefinnande som innehöll ett antal åtgärder som skulle genomföras.

Kommissionen vill först och främst slutföra de kvarstående åtgärderna som består av sex studier och rapporter. Vissa åtgärder är av teknisk karaktär medan andra är mer strategiska men alla är viktiga för våra framtida diskussioner om djurs välbefinnande. Vissa åtgärder kommer också att bidra till att förbättra genomförandet genom att det tas fram riktlinjer (för bästa praxis för djurtransporter och bästa praxis i fråga om slakt och avlivning av djur).

Kommissionen prioriterar därför att slutföra dessa åtgärder under 2017 så att man har den kunskap som behövs i framtiden.

Därför arbetar kommissionen i nuläget inte på en ny strategi.

Förutom att slutföra strategin från 2012 arbetar kommissionen med fyra prioriteringar:

  1. Bättre tillämpning av EU:s djurskyddsbestämmelser.
  2. Utveckla dialogen med berörda parter.
  3. Främja EU:s normer på global nivå.
  4. Utse EU:s referenscentrum för djurskydd.

När det gäller att förbättra tillämpningen av EU:s bestämmelser har kommissionen fokuserat på specifika projekt baserat på resultaten av tidigare revisioner. Särskilt har djurskyddet för svin prioriterats, där det fortfarande finns stora brister i efterlevnaden av förbudet mot rutinmässig svanskupering och kravet på tillgång till sysselsättningsmaterial. Kommissionen ger också aktivt stöd till EU-länderna för att de ska förbättra genomförandet av lagstiftningen om transport med särskilt fokus på export av levande djur till länder utanför EU.

Dialogen med berörda parter kommer att utvecklas genom plattformen. Kommissionen fattade beslutet om att inrätta plattformen i januari 2017, och har för avsikt att anordna minst två möten varje år.

EU:s normer på global nivå kan främjas genom olika långsiktiga aktiviteter, såsom att förhandla fram internationella standarder inom Världsorganisationen för djurhälsa (tack vare EU:s inverkan finns idag 13 internationella djurskyddsstandarder) och att inkludera djurskydd i bilaterala frihandelsavtal.

EU:s referenscentrum för djurskydd kommer att utses inom ett år från ikraftträdandet av den nya förordningen om offentlig kontroll (se nedan).

 

Hur kommer djurskyddet att hanteras i den nya förordningen om offentlig kontroll?

Enligt förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll ska EU:s referenscentrum för djurskydd utses. Genom att utföra vetenskapliga och tekniska studier, anordna kurser och sprida forskningsresultat och information om tekniska innovationer kommer dessa centrum att vara till stöd för EU:s länder vid deras offentliga kontroller. EU:s referenscentrum kommer också att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk expertis rörande metoder för att bedöma och förbättra djurens välfärd.

Förordningen ska också användas vid den offentliga kontrollen av djurskyddsbestämmelser t.ex. för transport, slakt och hållande av djur, och den gör det möjligt för kommissionen att anpassa kontrollerna för att tillgodose djurskyddet, t.ex. genom att införa djurskyddsindikatorer.

Förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll trädde i kraft den 27 april 2017 och EU:s referenscentrum måste utses inom ett år från detta datum.

 

För mer information:

https://ec.europa.eu/food/animals/welfare_en

 

[1]     Rådets direktiv 74/577/EEG av den 18 november 1974 om bedövning av djur före slakt EGT L 316, 26.11.1974, s. 10.

MEMO/17/1426

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar