Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Nästa steg för Europeiska solidaritetskåren: Frågor och svar

Bryssel den 30 maj 2017

EU-kommissionen antog i dag ett förslag till en särskild rättslig grund och budget för Europeiska solidaritetskåren.

IP/17/1383

Vad är tanken med Europeiska solidaritetskåren?

Solidaritet är en av EU:s grundvärderingar: solidaritet mellan invånarna, mellan medlemsländerna och i handling i och utanför EU.

Så här sa kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen 2016 när han meddelade att kåren skulle inrättas:

– Vi har ofta närmast till solidariteten i nödlägen. När de portugisiska bergen brann var det italienska plan som släckte elden. När översvämningar orsakade strömavbrott i Rumänien var det svenska generatorer som tände ljuset igen. När tusentals flyktingar anlände till de grekiska stränderna var det slovakiska tält som de fick sova i. I denna anda föreslår kommissionen i dag att det ska inrättas en europeisk solidaritetskår.

Syftet med Europeiska solidaritetskåren är att ge unga möjlighet att på olika sätt hjälpa dem i EU som har det svårt. Verksamheten gynnar inte bara de unga som får möjlighet att utvecklas, engagera sig i samhället och bli attraktivare på arbetsmarknaden. Den hjälper också icke-statliga organisationer, offentliga organ och företag som försöker lösa samhällsproblem och andra utmaningar.

Varför behövs en rättslig grund för Europeiska solidaritetskåren?

Europeiska solidaritetskåren drivs just nu genom åtta olika EU-program med olika rättslig grund, mål och budget. Det är programmet Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation, Lifeprogrammet, asyl-, migrations- och integrationsfonden, folkhälsoprogrammet, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (läs mer i faktabladet).

En separat rättslig grund för kåren innebär i stället ett enda finansieringsinstrument med tydliga mål. Det kommer att bidra till en mer samstämmig och kostnadseffektiv verksamhet, öka genomslaget och skapa ännu fler möjligheter för unga. När solidaritetskåren lanserades i december 2016 lovade kommissionen att lägga fram ett lagförslag under våren 2017.

Hur mycket pengar får Europeiska solidaritetskåren?

Kommissionen vill anslå 341,5 miljoner euro till kåren mellan 2018 och 2020 (löpande priser). Beloppet anges i den rättsliga grunden och garanterar att kåren har en stabil budget de kommande tre åren.

Bidraget till insatserna varierar beroende på hur länge de pågår och i vilket land. För en volontärplats på sex månader bidrar EU med mellan 3 400 euro och 6 500 euro.

STYRNING

Vem ansvarar för kåren?

Kåren finansieras och förvaltas av åtta olika EU-program under den pågående första fasen. Med det nya förslaget kommer kåren att skötas av kommissionen, EU-ländernas nationella programkontor för Erasmus+ och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea).

De nationella programkontoren, som redan har hand om Erasmusprogrammets ungdomsverksamhet, kommer att ansvara för att bedöma organisationernas ansökningar om kvalitetsmärkning, bevilja EU-bidrag till deltagare och projekt, erbjuda utbildning och stöd, organisera nätverksarbete och marknadsföra kåren på nationell nivå.

Kommissionen kommer med hjälp av genomförandeorganet Eacea att ansvara för det allmänna stödet till kårdeltagarna, t.ex. utbildning, språkkurser och försäkringar. Eacea kommer också att dela ut kvalitetsmärket till vissa aktörer (t.ex. europeiska nätverk, internationella organisationer eller organ som genomför nationella system eller EU-fonder), som också kan söka pengar från EU.

Dessutom kommer ett nyinrättat resurscentrum att stödja förvaltningsorgan och deltagande organisationer, särskilt när det gäller att dokumentera den kompetens som kårdeltagarna förvärvar.

Vad har arbetsförmedlingarna för roll?

Aktörer på arbetsmarknaden, t.ex. offentliga eller privata arbetsförmedlingar och handelskammare, kan bidra till solidaritetskåren genom att hjälpa till att matcha lediga platser med lämpliga kandidater. Deras stöd bygger på befintliga strukturer.

Arbetsförmedlingarna har omfattande information om lediga platser både inom landet (via sina egna databaser) och utomlands (via Eures). Tack vare sitt kontaktnät kan de hjälpa till att nå ut till både arbetsgivare och unga och slå ett slag för kåren. De kan också hjälpa kårdeltagarna efter ett projekt och se till att deras medverkan fungerar som en språngbräda in på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingarna kan enskilt eller gemensamt ansöka om bidrag via de nationella programkontoren för Erasmus+.

VERKSAMHET

Vilken verksamhet kan få stöd?

För närvarande kan man delta i solidaritetskåren som volontär, praktikant eller anställd. Det ändras inte med den nya rättsakten. Man kan vara volontär i upp till 12 månader, praktikant i 2–6 månader eller anställd enligt gällande nationell lagstiftning i 2–12 månader. En nyhet är att deltagarna också kan starta egna solidaritetsprojekt eller volontärgrupper. Deltagare från mindre gynnade grupper kan få extra stöd. För alla typer av platser och projekt kommer deltagarna att kunna få utbildning, försäkringsskydd och intyg.

Vad är volontärgrupper?

Volontärgrupper föreslås bli ett nytt inslag i Europeiska solidaritetskåren. Det innebär att grupper med 10 till 40 unga från olika länder kan volontärarbeta tillsammans i lokala samhällsprojekt i mellan två veckor och två månader. Det kan handla om att återställa kulturarv som skadats i naturkatastrofer, skydda utrotningshotade djur eller undervisa barn i flyktingläger. Även om insatserna inte pågår så länge kommer de att vara värdefulla för både deltagarna och samhället.

Vad är ett solidaritetsprojekt?

Solidaritetsprojekt är lokala volontärinsatser som genomförs av grupper av kårdeltagare och kan pågå i mellan två och tolv månader. Kårdeltagarna utformar och genomför själva sina idéer till lokala samhällsinsatser.

Till skillnad från volontärplatserna är verksamheten projektbaserad och kårdeltagarna bestämmer själva hur mycket tid de ska lägga ner för att nå målen.

Solidaritetsprojekten drivs normalt sett i kårdeltagarnas hemland. Precis som volontärplatser i hemlandet är detta en möjlighet för unga med sämre förutsättningar, som kan ha svårt att åka utomlands men gärna vill hjälpa till i samhället på något sätt.

Vad innebär nätverksarbete?

Tanken med nätverksarbetet är att skapa en kåranda, följa upp kårens verksamhet och öka genomslaget. Det kan handla om att informera nya deltagare om kåren, hålla samråd, utbyta god praxis, bidra med stöd efter medverkan eller bilda alumniföreningar för tidigare kårdeltagare.

MATCHNING OCH ERBJUDANDEN

Vem kan gå med i Europeiska solidaritetskåren?

Alla mellan 17 och 30 år som är medborgare eller folkbokförda i något av de deltagande länderna kan anmäla sig till kåren, men man måste ha fyllt 18 för att få delta i ett projekt. Enligt förslaget ska kåren omfatta EU-länderna. Andra länder kan delta genom bilaterala avtal.

I den här första fasen omfattar kåren de 28 EU-länderna. Beroende på vilka EU-program som finansierar ett visst projekt kan även andra länder delta (läs mer i faktabladet).

Medborgare från länder utanför EU har kanske inte alltid rätt eller tillstånd att vistas i ett annat EU-land för ett visst projekt. De ansvariga organisationerna måste därför se till att deltagarna uppfyller alla villkor och har nödvändiga tillstånd.

Alla som går med i kåren måste lova att arbeta efter kårens mål och principer. Man anmäler sig enkelt på en särskild sida på den europeiska ungdomsportalen: www.europa.eu/solidarity-corps

Får alla som anmäler sig garanterat delta i ett projekt?

Alla som anmäler sig till kåren kan delta i en allmän utbildning på nätet och i eventuella lokala evenemang. Men bara för att man anmäler sig är det inte säkert att man får en plats. Det beror på budgeten, antalet projekt och de sökandes intressen.

Kårdeltagarna kan dock starta egna solidaritetsprojekt där de kan genomföra sina idéer lokalt, i stället för att vänta på en plats.

Vilka krav ställs på organisationerna?

Deltagande organisationer kommer att bedömas noga av de nationella programkontoren eller genomförandeorganet Eacea (beroende på deras profil). De måste också lova att följa solidaritetskårens stadga och främja deltagarnas personliga och yrkesmässiga utveckling, garantera säkra och anständiga arbetsvillkor och ge deltagarna relevant utbildning och stöd så att de klarar att utföra sina uppgifter. Kommissionen vill också införa en kvalitetsmärkning av organisationer som erbjuder platser via solidaritetskåren.

Hur fungerar matchningsprocessen?

När man anmäler sig till solidaritetskåren via den europeiska ungdomsportalen, beskriver man sin utbildning och arbetslivserfarenhet, intressen, vilken typ av projekt man vill jobba med och i vilka länder och när man har möjlighet att delta. Man kan välja mellan olika former av deltagande och kan anmäla sitt intresse för särskilda frågor.

I sin profil kan man också lyfta fram särskild erfarenhet och kunskap inom till exempel arbete med flyktingar, barn, äldre eller funktionsnedsatta, undervisning, första hjälpen, medier, musik, konst, bygg och anläggning, projektledning eller andra områden.

Organisationerna kan välja bland de kandidater vars motivation, intressen och kompetens bäst motsvarar deras behov. Deltagarna bestämmer själva om de ska tacka ja eller nej till ett erbjudande.

Vilka kostnader ersätts vid de olika typerna av deltagande?

Som volontär får man mat, boende och fickpengar på upp till 155 euro per månad samt resa och försäkringar.

Den som anställs ska ha ett anställningsavtal och lön i enlighet med landets lagar och kollektivavtal.

Praktikplatser omfattas av ett skriftligt avtal och betalas av värdorganisationen. De ska också följa de vanliga kvalitetskriterierna för praktikprogram.

Både praktikanter och anställda ska också kunna få resebidrag. Unga från mindre gynnade grupper ska kunna få extra bidrag för att täcka eventuella ytterligare utgifter. Kåren kommer också att täcka vissa kostnader för de deltagande organisationerna. Det kan vara bidrag till personalkostnader, eller särskild utbildning och mentorskap.

Får organisationerna ta ut en avgift från deltagarna?

Nej. Varken enskilda eller organisationer får begära några ekonomiska bidrag eller avgifter från deltagarna.

Hur är det med social trygghet och försäkringar?

Enligt förslaget ska deltagarna få kompletterande sjuk- och olycksfallsförsäkring för sådant som inte täcks av det europeiska sjukförsäkringskortet eller andra försäkringssystem som deltagarna omfattas av.

När det gäller social trygghet för praktikanter och anställda gäller vissa regler i enlighet med lagarna och kollektivavtalen i det land där de jobbar.

Kan deltagarna få språkstöd?

Ja. Kårdeltagare som tackar ja till ett erbjudande utomlands får möjlighet att gå en språkkurs på nätet för att bedöma och förbättra sina kunskaper i det aktuella språket.

Vad får deltagarna för intyg?

Europeiska solidaritetskårens deltagare får ett intyg efter avslutat projekt som beskriver de kunskaper och färdigheter som de har förvärvat.

När träder förordningen om solidaritetskåren i kraft?

Kommissionen föreslår att förordningen ska träda i kraft den 1 januari 2018, men först måste Europaparlamentet och rådet anta förslaget. I ett gemensamt uttalande åtar sig EU:s institutioner att anta förslaget senast vid årsskiftet.

MEMO/17/1370

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar