Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

En europeisk pelare för sociala rättigheter – frågor och svar

Strasbourg den 8 mars 2016

I dag startar EU-kommissionen ett offentligt samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter.

Vilken är bakgrunden till initiativet?

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett initiativ från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. I talet om tillståndet i unionen, som han höll i Europaparlamentet den 9 september 2015, sade han så här: ”Vi måste intensifiera arbetet för en rättvis och verkligt alleuropeisk arbetsmarknad. […]Jag vill också utveckla en europeisk pelare för sociala rättigheter, som tar hänsyn till förändringarna i samhället och i arbetslivet i Europa. Den ska kunna fungera som en kompass för mer konvergens inom euroområdet. Denna europeiska pelare för sociala rättigheter ska komplettera det som vi redan uppnått gemensamt när det gäller skydd för arbetstagarna i EU. Jag förväntar mig att arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll i denna process. Jag tror att det är klokast att börja i euroområdet, och låta övriga EU-länder delta om de vill.”

Vad innebär den europeiska pelaren för sociala rättigheter?

Den 8 mars 2016 inleder kommissionen ett omfattande samråd och lägger fram ett första preliminärt utkast till vad som bör ingå i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Initiativet ingår i kommissionens arbete för en fördjupad och mer rättvis ekonomisk och monetär union. Enligt Jean-Claude Juncker bör pelaren fokusera på euroområdet, men även andra EU-länder bör ha möjlighet att delta om de vill.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör komplettera och bygga vidare på EU:s sociala regelverk för att vägleda politiken på ett antal områden som är av avgörande betydelse för rättvisa och väl fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem i de EU-länder som deltar. De principer som föreslås ska inte ersätta befintliga rättigheter, utan peka ut en riktning för att bedöma och i framtiden på ett bättre sätt anpassa EU-ländernas sysselsättnings- och socialpolitik.

Under 2016 kommer kommissionen att diskutera med de övriga EU-institutionerna, nationella myndigheter och parlament, arbetsmarknadens parter, det civila samhället, experter från den akademiska världen samt allmänheten. Resultatet av denna diskussion är tänkt att ligga till grund för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som inrättas i början av 2017.

När pelaren har upprättats bör den bli en referensram för att granska de deltagande ländernas sysselsättnings- och socialpolitik och driva på reformprocessen på nationell nivå. Den bör dessutom fungera som ledstjärna för en ny konvergensprocess inom euroområdet.

Varför behövs det en europeisk pelare för sociala rättigheter?

Den ekonomiska krisen under de senaste åren har fått långtgående sociala konsekvenser som kan försämra möjligheterna till tillväxt och ekonomisk tillväxt i EU i framtiden.

Samtidigt förändras arbetsvillkoren till följd av de snabba och omvälvande förändringarna i arbetslivet i kombination med den demografiska utvecklingen.

Euroområdets framgång beror till stor del på hur väl de nationella arbetsmarknaderna och de sociala trygghetssystemen fungerar samt på hur väl ekonomin kan stå emot och anpassa sig till olika chocker.

Vad kan EU göra på området?

I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det EU-länderna som är behöriga att utforma sin sysselsättnings- och socialpolitik. Detta inbegriper arbetsrätt och organisationen av de sociala trygghetssystemen. Denna behörighet är fastslagen i fördragen, där det sedan Europeiska ekonomiska gemenskapen upprättades också föreskrivs att EU ska stödja och komplettera EU-ländernas verksamhet.

Åtgärder på EU-nivå avspeglar EU:s grundläggande principer och bygger på övertygelsen att ekonomisk utveckling bör leda till större sociala framsteg och social sammanhållning. Socialpolitiken bör även ses som en produktiv faktor som minskar ojämlikheten, skapar så många nya jobb som möjligt och får människor i EU att utvecklas.

Denna övertygelse bekräftas av bevis på vad som uppnås på sysselsättningsområdet och det sociala området, vilket har blivit särskilt påtagligt genom krisen under de senaste åren. De EU-länder som klarar sig bäst ekonomiskt har utformat en mer ambitiös och verkningsfull socialpolitik, inte bara till följd av ekonomisk utveckling, utan även som en viktig del i deras modeller för tillväxt.

Vilka är för närvarande de viktigaste tendenserna i Europa när det gäller samhällsutvecklingen och arbetslivet?

De utmaningar i arbetslivet och samhället som vi står inför är större och har ändrat karaktär. Vissa tendenser är nya, medan andra har funnits länge men kräver ytterligare arbete. Det gäller t.ex. förändrade samhälls- och familjestrukturer och arbetsmönster, längre och mer mångsidigt arbetsliv, en mer diversifierad arbetsstyrka och utveckling av nya arbetsformer, motsägelsen mellan en högre utbildningsnivå och omfattande kompetensglapp, nya behov och möjligheter till följd av en ökad förväntad livslängd och en åldrande befolkning samt den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av samhället och ekonomin.

Vad menas med EU:s sociala regelverk?

Med socialt regelverk avses de bestämmelser på det sociala området som för närvarande finns i EU:s rättsordning.

Regelverket består först och främst av de socialpolitiska mål och befogenheter som anges i EU:s primärrätt, dvs. fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i enlighet med EU-domstolens tolkning. Primärrätten genomförs sedan genom EU:s sekundärrätt, särskilt genom direktiv.

Det finns exempelvis EU-regler om skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och om arbetsvillkor. Det gäller t.ex. minderårigas rättigheter i arbetslivet, arbete för bemanningsföretag, deltidsarbete, visstidsarbete, skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens och arbetstid. För att motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (artikel 19 i EUF-fördraget) har det antagits direktiv om icke-diskriminering i arbetslivet och om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung.

Vilka befogenheter har EU när det gäller sociala rättigheter?

EU:s uppgifter och mål på det socialpolitiska området genomförs på grundval av artikel 153 i EUF-fördraget. EU har befogenhet att ”understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet” på ett antal områden för människor i och utanför arbetslivet: arbetstagare, arbetssökande och arbetslösa. I målen ingår att förbättra arbetsvillkoren, den sociala tryggheten och det sociala skyddet, arbetstagarnas hälsa och säkerhet, informationen till och samrådet med arbetstagarna samt integrationen av personer som står utanför arbetsmarknaden. Eftersom de EU-länder som deltar i pelaren uppmuntras att vidta åtgärder på områden där de har behörighet berör pelaren även områden där EU varken har befogenhet eller avsikt att anta lagstiftning, men där det vore önskvärt med vägledning och utbyte av god praxis.

Vad annat gör EU på det sociala området?

Kommissionen har redan tagit ett antal initiativ för att förstärka insatserna i prioriterade frågor och förnya EU:s sociala regelverk för att hantera nya utmaningar i enlighet med de principer som kommer att ingå i pelaren. Den nuvarande kommissionen har t.ex. lagt större vikt vid sociala hänsyn i samordningen av den ekonomiska politiken inom den europeiska planeringsterminen och i arbetet med bättre lagstiftning. Kommissionen har också förfinansierat sysselsättningsinitiativet för unga för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, utfärdat en rekommendation om återintegrering av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden för att vägleda EU-länderna mot bästa praxis, och lagt fram en europeisk rättsakt om tillgänglighet för att göra det lättare för människor med funktionsnedsättning att få tillgång till viktiga varor och tjänster på den inre marknaden.

EU:s sociala regelverk kompletteras också med de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden (ESF), som varje år stöder över 15 miljoner människor genom att hjälpa dem att höja sin kompetens och underlätta deras integrering på arbetsmarknaden, bekämpa social utestängning och fattigdom och förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet.

Under 2014–2020 kommer ESF – med 86,4 miljarder euro från ESF, 3,2 miljarder euro från sysselsättningsinitiativet för unga och ytterligare 38,5 miljarder euro i samfinansiering via nationella medel – att spela en avgörande roll för att stödja EU-ländernas investeringar i humankapital och därigenom stärka den europeiska ekonomins konkurrenskraft efter krisen.

Vad är syftet med samrådet?

Samrådet har följande tre syften:

  • Att bedöma EU:s nuvarande sociala regelverk och avgöra i vilken utsträckning befintliga rättigheter tillämpas och fortfarande är relevanta med tanke på utmaningarna nu och i framtiden, och huruvida nya sätt att tillvarata dessa rättigheter bör övervägas.
  • Att diskutera nya tendenser när det gäller arbetsmönster och i samhället till följd av ny teknik, befolkningsutvecklingen eller andra faktorer av betydelse för arbetslivet och de sociala villkoren.
  • Att samla in synpunkter och få återkoppling när det gäller vilken funktion den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska fylla. Samrådet bör ligga till grund för att diskutera pelarens tillämpningsområde och innehåll, samt dess roll som en del av den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension, och överväga de särskilda behoven i euroområdet. Det bör också kunna hjälpa länderna utanför euroområdet att avgöra om de vill medverka.

Samrådet är öppet för alla intresserade, klicka här för att delta.

Vem kommer att delta i samrådet om pelaren?

Kommissionen kommer under de kommande månaderna att samarbeta aktivt med övriga EU-institutioner, nationella myndigheter och parlament i alla EU-länder, fackliga organisationer och näringslivsorganisationer, icke-statliga organisationer, tjänsteleverantörer på det sociala området, experter från den akademiska världen samt allmänheten. På nationell nivå kommer kommissionen att underlätta diskussioner via sina representationer i EU-länderna. Även Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén kommer att uppmanas att lämna synpunkter.

En lista över tidigare och kommande evenemang som organiserats för att underlätta dialogen finns här.

Vilken uppgift har arbetsmarknadens parter för att bygga upp pelaren?

Arbetsmarknadens parter – både på EU-nivå och nationell nivå – kommer att uppmanas att aktivt medverka i utformningen av pelaren.

Det första preliminära utkastet till pelaren kommer att läggas fram vid nästa sociala trepartstoppmöte den 16 mars 2016. Arbetsmarknadens parter kommer dessutom att vid olika tillfällen konsulteras under hela 2016. En lista över tidigare och kommande evenemang som organiserats för att underlätta dialogen finns här.

Hur kommer resultaten av samrådet att utformas?

Förutom samrådet med allmänheten kommer vissa särskilda aktiviteter att anordnas i syfte att samla in strukturerad återkoppling kring tre huvudteman:

  • En lägesbedömning av EU:s sociala regelverk: Är det fortfarande relevant och aktuellt?
  • Framtidens arbetsliv och sociala trygghetssystem: Vilka är utmaningarna och möjligheterna?
  • Den europeiska pelarens roll som en del av en fördjupad och mer rättvis ekonomisk och monetär union: Vilka är de viktigaste kraven för ett fungerande euroområde?

Vilka sociala rättigheter ingår i utkastet till pelare?

Politikområdena delas in i följande tre huvudrubriker:

  • Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, bl.a. kompetensutveckling och livslångt lärande samt aktivt sysselsättningsstöd, för att öka möjligheterna till sysselsättning, underlätta övergångar från en arbetsmarknadsstatus till en annan och förbättra människors anställbarhet.
  • Rättvisa arbetsvillkor som bidrar till att skapa en lämplig och tillförlitlig jämvikt mellan rättigheteroch skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare samt mellan flexibilitet och trygghet, för att underlätta jobbskapande och se till att fler tar ett arbete, öka företagens anpassningsförmåga samt främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter.
  • Ett tillräckligt och hållbart socialt skydd och tillgång till grundläggande tjänster av hög kvalitet, inklusive barnomsorg, vård och omsorg, för att garantera värdiga levnadsvillkor och skydd mot risker och för att ge människor möjlighet att delta fullt ut i arbetslivet och mer generellt i samhället.

Inom dessa tre huvudområden har det fastställs 20 politikområden med tillhörande specifika principer. Dessa principer utgår från vissa rättigheter som redan är fastslagna i EU-lagstiftningen och andra relevanta rättskällor. Möjliga sätt att omsätta dem i praktiken tas upp mer i detalj. Klicka här för att läsa mer om de olika områdena och lämna synpunkter på dem.

Varför fokuserar pelaren på euroländerna?

Situationen i de olika euroländerna varierar fortfarande kraftigt, och erfarenheterna från de två senaste årtiondena har visat att ihållande ekonomiska och sociala obalanser i ett eller flera EU-länder kan äventyra utvecklingen i hela euroområdet och att oförmågan att korrigera dessa kan leda till ännu mer kostsamma skillnader.

Euroländerna har tagit till sig lärdomarna från krisen och satsat mer på integrering och konsolidering. Den sociala dimensionen ingår som en självklar del av detta. I de fem EU-ordförandenas rapport om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union sägs det att ”EU:s mål bör vara att få ett ”socialt kreditbetyg” på AAA” och att ”[f]ör att EMU ska bli framgångsrikt måste arbetsmarknader och trygghetssystem fungera väl och på ett rättvist sätt i alla euroländer.”

I rapporten konstateras det att det inte finns någon patentlösning, men att många medlemsländer står inför liknande utmaningar. Enligt rapporten krävs det ett ökat fokus på sysselsättning och sociala resultat som ett led i den bredare strävan efter konvergens uppåt och mer motståndskraftiga ekonomiska strukturer i euroländerna.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter fokuserar främst på euroländerna, men alla EU-länder som vill kommer att kunna delta i den.

Vilken rättslig form har pelaren?

Den europeiska pelarens rättsliga form måste väljas med hänsyn till den rättsliga ramen på EU-nivå och fokuseringen på euroområdet. Flera olika instrument kan övervägas för att upprätta pelaren, men kommissionen anser att det är nödvändigt att Europaparlamentet, rådet och övriga EU-institutioner medverkar samt att man samlar ett brett stöd för genomförandet av pelaren.

Vad händer nu?

Under följande månader kommer kommissionen att inleda ett aktivt samarbete med berörda parter genom det offentliga samrådet. Samrådet ska vara avslutat den 31 december 2016 och ligga till grund för kommissionens slutliga förslag till pelare i början av 2017.

Återkopplingen kommer också att utgöra ett bidrag till arbetet med den vitbok om framtiden för EU:s ekonomiska och monetära union som är tänkt att läggas fram under våren 2017.

MEMO/16/545

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar