Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar om Europeiska solidaritetskåren

Bryssel den 7 december 2016

EU-kommissionen lanserar i dag den europeiska solidaritetskåren

Se IP/16/4165 och MEMO/16/4166

 

Vad är tanken med den europeiska solidaritetskåren?

Europeiska unionen bygger på solidaritet: solidaritet mellan invånarna, solidaritet mellan länderna och solidaritet i handling i och utanför EU. Solidaritet präglar hela vårt samhälle.

Så här sa kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt tal om tillståndet i unionen 2016 när han meddelade att kåren skulle inrättas:

– Vi har ofta närmast till solidariteten i nödlägen. När de portugisiska bergen brann var det italienska plan som släckte elden. När översvämningar orsakade strömavbrott i Rumänien var det svenska generatorer som tände ljuset igen. När tusentals flyktingar anlände till de grekiska stränderna var det slovakiska tält som de fick sova i. I denna anda föreslår kommissionen i dag att det ska inrättas en europeisk solidaritetskår.

Syftet med den europeiska solidaritetskåren är att ge unga möjlighet att på olika sätt hjälpa dem i EU som har det svårt. Verksamheten gynnar inte bara unga, utan hjälper också nationella och lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och företag att hantera olika utmaningar och kriser.

Vad är den europeiska solidaritetskåren?

Myndigheter, icke-statliga organisationer, företag och andra aktörer som arbetar med solidaritet kan rekrytera unga volontärer, anställda, praktikanter eller lärlingar förutsatt att de uppfyller kriterierna för värdorganisationer och ansluter sig till Europeiska solidaritetskårens stadga. Verksamheten finansieras av kommissionen.

Unga mellan 18 och 30 år kan under två till tolv månader delta i

  • volontärverksamhet – på heltid och med EU-bidrag för resa och uppehälle
  • yrkesverksamhet – jobb, praktik eller lärlingsplatser inom en rad olika sektorer.

Vilken typ av verksamhet kan kåren syssla med?

Deltagarna i den europeiska solidaritetskåren kommer att kunna delta i en mängd olika insatser. Det kan handla om utbildning, hälsa, att motverka socialt utanförskap, dela ut mat, bygga tillfälliga bostäder, ta emot flyktingar och migranter och hjälpa dem in i samhället, skydda miljön och förebygga naturkatastrofer (utom akuta katastrofinsatser som kräver mer utbildning och erfarenhet).

Den europeiska solidaritetskårens deltagare kommer att matchas med icke-statliga organisationer, myndigheter eller företag som vill förstärka sin verksamhet.

Man kan delta antingen som volontär eller som praktikant, lärling eller anställd (yrkesdelen). Projekten kan pågå i mellan två och tolv månader.

Vem kan gå med i den europeiska solidaritetskåren?

Alla mellan 17 och 30 år som är EU-medborgare eller folkbokförda i ett EU-land kan anmäla sig till kåren, men man måste ha fyllt 18 för att få börja delta i ett projekt.

För att få delta i yrkesdelen måste man vara medborgare i EU, Norge eller Island. Inom volontärdelen kan unga i den första fasen anmäla sig till kåren om de är medborgare eller bor i ett EU-land eller i Island, Liechtenstein, Norge, Turkiet eller Makedonien.

Den europeiska solidaritetskåren är öppen för alla unga, oavsett om de studerar, arbetar eller är arbetslösa. Det som räknas är hur motiverad man är.

Alla som går med i kåren måste lova att arbeta efter kårens mål och principer. De bygger på centrala EU-värderingar, som solidaritet, respekt för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter och strävan efter ett rättvist och jämlikt samhälle som präglas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet. Deltagarna ska bidra till att öka solidariteten mellan människor samtidigt som de respekterar deras kulturer och traditioner.

Hur fungerar det?

Man anmäler sig enkelt på en särskild sida på den europeiska ungdomsportalen: www.europa.eu/solidarity-corps

När man registrerar sig ska man lämna vissa uppgifter om sig själv, ange intresseområden och välja om man vill delta i volontärdelen eller i yrkesdelen (eller både och).

Får alla som anmäler sig garanterat delta i ett projekt?

Nej, bara för att man anmäler sig är det inte säkert att man får delta. Det beror på vilka projekt som finns och vad man är intresserad av. Rent allmänt kan sägas att ju fler områden och länder man är intresserad av, desto större chans har man att få delta.

För medborgare från länder utanför EU kan det också vara så att de inte har rätt eller tillstånd att vistas i ett annat EU-land för ett visst projekt, även om de får anmäla sig till kåren som volontärer. De ansvariga organisationerna måste se till att deltagarna uppfyller alla nödvändiga villkor.

Kan deltagarna välja vilka organisationer de vill arbeta för?

När deltagarna har anmält sig kan organisationerna hitta deras profiler när de söker deltagare till solidaritetsprojekt. Deltagarna har rätt att tacka nej till ett erbjudande.

Får organisationerna ta ut en avgift från deltagarna?

Nej. Varken deltagande eller förmedlande organisationer får begära några ekonomiska bidrag eller avgifter från dem som vill delta i ett projekt genom den europeiska solidaritetskåren.

Vilka kostnader ersätts?

Som volontär får man i regel mat, boende, fickpengar, resa och försäkringar.

När det gäller yrkesdelen (jobb, praktik eller lärlingsplats) omfattas man av ett anställningsavtal och får resebidrag för att komma på intervju och ta sig till och från platsen. Man kan också få bidrag för att få sina kvalifikationer erkända, om det behövs för att jobba i det andra landet. Den faktiska ersättningen kan variera från fall till fall.

När det gäller jobb får man avtalsenlig lön enligt reglerna i det land där man ska jobba.

För praktik- och lärlingsplatser får man bidrag till uppehälle. De som har ett anställningsavtal omfattas också av den offentliga sjukförsäkringen i landet.

Hur är det med social trygghet och försäkringar för deltagarna?

De som jobbar, praktiserar eller har en lärlingsplats omfattas av ett anställningsavtal. Därför gäller nationella regler för arbetsvillkor och socialt skydd och deltagarna omfattas av landets sjukförsäkring. Ytterligare försäkringar som täcker skadeståndsansvar och olyckor måste deltagarna själva ordna med.

För volontärprojekt är deltagarna försäkrade för sjukvård, ersättning vid dödsfall, evakuering och hemtransport, skadeståndsansvar och förlust eller stöld av handlingar och biljetter.

Vilken typ av verksamhet kan den europeiska solidaritetskåren delta i?

Det finns många sätt att hjälpa till på. Insatserna kan vara kopplade till tjänster av allmänt intresse och kan omfatta följande områden:

  • Medborgarskap och demokratiskt deltagande
  • Miljö och naturskydd
  • Hälsa och välbefinnande
  • Utbildning
  • Jobb och entreprenörskap
  • Kreativitet och kultur
  • Idrott
  • Socialt stöd och välfärd
  • Mottagande och integration av flyktingar och migranter
  • Katastrofberedskap och återuppbyggnad

Akuta katastrofinsatser – till exempel bekämpning av skogsbränder eller sök- och räddningsinsatser – ingår inte, eftersom de kräver utbildade och erfarna specialister. Men om ett samhälle på landsbygden vill röja sly för att minska risken för skogsbränder kan kårdeltagarna ge ett värdefullt bidrag.

I vilka länder kan deltagarna hjälpa till?

Deltagarna kan bli placerade i alla 28 EU-länder. Beroende på vilket EU-program som finansierar ett visst projekt kan även andra länder komma i fråga, bl.a. Island, Liechtenstein, Norge, Turkiet och Makedonien.

Vad får man för intyg?

Europeiska solidaritetskårens deltagare ska få ett intyg efter avslutat projekt. Där beskrivs deras medverkan i ett europeiskt projekt för att hjälpa till med samhällsproblem och deras vilja att göra skillnad. Deltagarnas engagemang, öppenheten gentemot andra människor och kulturer och nya färdigheter kommer att värdesättas av framtida arbetsgivare.

Vilka organisationer kan delta?

Många olika organisationer kan delta, t.ex. icke-statliga organisationer, civilsamhällesorganisationer och myndigheter. Alla organisationer måste uppfylla höga kvalitetskrav och ansluta sig till Europeiska solidaritetskårens stadga.

Organisationer som redan deltar i den europeiska volontärtjänsten godkänns i princip automatiskt.

Inom yrkesdelen kan organisationer och företag välja att använda sig av en förmedlare, t.ex. en offentlig arbetsförmedling.

Efter att ha godkänts enligt kriterierna för EU:s finansieringsprogram kan organisationerna söka efter medarbetare, lärlingar, praktikanter eller volontärer till sin solidaritetsverksamhet.

Alla organisationer som deltar måste lova att arbeta efter kårens mål och principer och ansluta sig till dess stadga som beskriver deras rättigheter och skyldigheter i alla faser av solidaritetsverksamheten.

Hur finansieras den europeiska solidaritetskåren?

Den europeiska solidaritetskåren finansieras av befintliga EU-program via särskilda ansökningsomgångar. Pengarna kommer från programmet Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation, Lifeprogrammet, asyl-, migrations- och integrationsfonden, folkhälsoprogrammet, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Deltagande organisationer kommer att kunna söka bidrag som beviljas i enlighet med de olika programmens kriterier.

När startar den europeiska solidaritetskåren och vilka resultat förväntas?

Från och med den 7 december 2016 kan intresserade unga anmäla sig via den europeiska ungdomsportalen: www.europa.eu/solidarity-corps

Matchningen mellan deltagare och organisationer väntas starta under våren 2017 och deltagarna kan börja i juni 2017.

Målet är att 100 000 unga människor ska ha gått med i den europeiska solidaritetskåren till 2020.

 

 

MEMO/16/4168

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar