Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Frågor och svar om den europeiska solidaritetskåren

Bryssel den 15 september 2016

.

*** FOR THE LATEST INFORMATION ON THE EUROPEAN SOLIDARITY CORPS, PLEASE REFER TO OUR PRESS RELEASE (IP/16/4165) AND MEMOS (MEMO/16/4166 and MEMO/16/4168), PUBLISHED ON 7/12/2016***

 

Kommissionen föreslår idag att en europeisk solidaritetskår ska inrättas. Ungdomar från hela EU kan anmäla sig som frivilliga för att hjälpa till där det behövs mest. Jag vill att denna europeiska solidaritetskår ska komma igång så snart som möjligt.

 

Vad handlar den europeiska solidaritetskåren om?

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lade fram förslaget om den europeiska solidaritetskåren i sitt tal om tillståndet i unionen den 14 september 2016: EU kan också bidra till att skapa möjligheter för ungdomar. Det finns många socialt medvetna ungdomar i EU som vill ge ett meningsfullt bidrag till samhället och visa solidaritet. […] Jag är övertygad om att det krävs mycket mer solidaritet. Men jag vet också att solidaritet måste vara frivillig. Den måste komma från hjärtat. Den kan inte tvingas fram eller läggas på utifrån. […] I den andan föreslår kommissionen idag att det ska inrättas en europeisk solidaritetskår. Ungdomar från hela EU kan anmäla sig som frivilliga för att hjälpa till där det behövs mest, i nödlägen som flyktingkrisen eller den senaste tidens jordbävningar i Italien. Jag vill att denna europeiska solidaritetskår ska vara igång så snart som möjligt. Och 2020 ska de första 100 000 unga européerna ha deltagit. Genom att frivilligt gå med i denna europeiska solidaritetskår kan ungdomarna utveckla sin kompetens och inte bara få arbeta utan också skaffa sig ovärderliga mänskliga erfarenheter.

Den europeiska solidaritetskåren ska ge ungdomar under 30 år en möjlighet att stödja en icke-statlig organisation, en lokal myndighet eller ett privat företag som arbetar med att hantera svåra situationer i hela EU. Det kan exempelvis handla om att återuppbygga samhällen efter naturkatastrofer, arbeta med sociala frågor som social utslagning, fattigdom, hälsa och demografiska utmaningar eller arbeta med att ta emot och integrera flyktingar.

Kåren kommer att utveckla sin egen speciella identitet utifrån EU:s grundläggande värden och solidaritet. Genom att delta i kåren får deltagarna tillfälle att ge uttryck för sitt engagemang och sin vilja att ägna en period av sitt liv åt att hjälpa andra. Genom att stödja andra, såsom de mest utsatta i våra samhällen, kan ungdomarna inte bara omsätta EU:s grundläggande värderingar om solidaritet i praktiken, utan de kommer också att få färdigheter, erfarenheter och språkkunskaper som kan vara värdefulla när de söker arbete eller funderar på utbildning.

Hur kommer solidaritetskåren att fungera och när ska den etableras?

Kåren kommer att bygga på EU:s befintliga yrkes- och volontärprogram för ungdomar och på mobilisering av redan etablerade nätverk av aktörer inom sysselsättning, utbildning och civilsamhället över hela Europa. Vi kommer att utveckla systemet i nära samarbete med medlemsstaterna, lokala myndigheter och icke-statliga organisationer.

Sökande som vill delta och enheter som vill komma i kontakt med deltagare ska kunna göra det via en enda kontaktpunkt – en särskild webbportal för den europeiska solidaritetskåren.

Perioderna kommer att vara mellan två månader och ett år. Vid förmedling av arbete är perioden minst fyra månader.

Den europeiska solidaritetskåren ska inrättas så snart som möjligt och första åtgärden blir att få igång webbportalen. Målet är att 100 000 ungdomar ska ha anmält sig till kåren fram till år 2020.

Vem kan delta och vad finns det för villkor?

Alla ungdomar i Europa under 30 år är välkomna att anmäla sig till kåren, oavsett bakgrund och oavsett om de studerar, arbetar eller är arbetslösa. Platserna ska vara tillgängliga för ett brett urval profiler, från dem som slutat skolan i förtid till dem som har en examen från högre utbildning och som kanske redan har arbetslivserfarenhet.

Som framgår av namnet kommer den europeiska solidaritetskåren i första hand att bygga på solidaritet. Ungdomar som vill delta i kåren måste godkänna dess grundläggande värderingar som ett led i registreringen, och de måste förklara sitt engagemang och sin vilja att utföra solidaritetsinriktat arbete när de har tilldelats en organisation eller godkänts som volontärer.

Man är inte garanterad en plats efter registreringen,
men de olikartade utmaningarna – och därmed det stora behovet av olika kunskaper – tyder på att en mängd olika yrkesprofiler kommer att behövas. 

Vilken typ av verksamhet kommer den europeiska solidaritetskåren att delta i?

Den europeiska solidaritetskåren kan delta i all slags verksamhet kopplad till katastrofberedskap och långsiktiga insatser och även arbete med sociala problem, som social utestängning, fattigdom, hälsa och demografiska utmaningar, eller verksamhet i samband med flyktingkrisen.

Systemet skulle till exempel kunna stödja utvecklingen av sociala tjänster och tjänster inriktade på hälsovård och rehabilitering för människor som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, såsom romer, personer med funktionshinder, vissa invandrargrupper och andra människor som utsätts för diskriminering och fördomar.

Omedelbara insatser vid katastrofer tillhör inte uppgifterna, exempelvis bekämpning av skogsbränder eller sök- och räddningsinsatser, eftersom detta kräver högt utbildade specialister. Om ett landsbygdssamhälle vill minimera risken för skogsbränder till exempel genom att ta bort undervegetationen, kan kårens medlemmar dock göra en värdefull insats.

Vart kommer kårens medlemmar att sändas och för hur lång tid?

Medlemmarna i kåren kan placeras i sina hemländer eller i ett annat EU-land, beroende på de deltagande organisationernas behov och de sökandes profiler och önskemål.

Vilka organisationer kan delta?

Icke-statliga organisationer, lokala myndigheter och privata företag som arbetar med att hantera svåra situationer kan via portalen kontakta och rekrytera medlemmar i kåren.

Alla organisationer som deltar i volontärverksamhet måste ha en giltig ackreditering som garanterar att de följer kraven i stadgan för den europeiska volontärtjänsten (EVS) för att säkerställa att de uppfyller de nödvändiga kvalitetsstandarderna.

Får deltagarna betalt?

Om en person rekryteras som vanlig anställd, praktikant eller lärling i en annan medlemsstat, får personen lön (för en anställning) och/eller ersättning för uppehälle och resekostnader (för utbildning eller praktik). Till detta går det att få bidrag från exempelvis ett ungdomsgarantiprogram.

Om personen åker som volontär täcks den största delen av kostnaderna
(som kost, logi och resa) av det bidrag som organisationen får via europeiska volontärtjänsten. Volontärer får också fickpengar; hur mycket beror på vilket land man är placerad i. Alla volontärer omfattas av Europeiska volontärtjänstens obligatoriska gruppförsäkring som inrättats genom programmet.

Hur ska kåren finansieras?

Kostnader som har koppling till gränsöverskridande mobilitet och uppehälle utomlands kommer i hög grad att täckas av EU-stöd, inom ramen för redan befintliga system som den europeiska volontärtjänsten och ungdomsgarantin.

Vad får deltagande icke-statliga organisationer, företag och lokala myndigheter ut av detta?

 Genom den europeiska solidaritetskåren får alla företag, icke-statliga organisationer och lokala myndigheter som söker anställda, praktikanter eller volontärer för solidaritetsinriktade projekt lätt tillgång till information och placerings- och rekryteringstjänster via en enda kontaktpunkt. Dessutom kommer gruppen av motiverade ungdomar att bli mycket bredare än inom det vanliga lokala eller nationella upptagningsområdet.

 Eftersom alla ungdomar som registreras i europeiska solidaritetskåren dessutom måste förklara sig villiga att följa kårens värderingar och visa sin motivation, kommer organisationer och företag lättare och snabbare att kunna välja ut dem som bäst passar för deras organisation och deras särskilda behov.

Exempel

– En kroatisk organisation som arbetar i ett tidigare konfliktområde har anlitat ett stort antal volontärer från flera av EU:s medlemsländer. De anordnar aktiviteter för ungdomar från olika grupper för att hjälpa dem att leva fredligt tillsammans. Eftersom volontärerna inte kommer från regionen har båda grupperna har lättare för att acceptera dem, och då går det att uppnå större effekter.

– Efter ett oljeutsläpp i Nordsjön ska en ung dansk medborgare åka till en lokal svensk myndighet i det mest drabbade området och hjälpa till nio månader. Hon ska hjälpa kommunen med att sanera områden och rengöra djur. Logi, mat, resekostnader, försäkring och fickpengar betalas av Europeiska volontärtjänsten till den lokala myndigheten.

– Efter att ha talat med en yrkesvägledare på arbetsförmedlingen har en ung grekisk socialarbetare från Aten tackat ja till ett erbjudande om att arbeta vid ett flyktingmottagningscenter i Thessaloniki. Under de närmaste åtta månaderna ska han arbeta tillsammans med en grupp psykologer, socialarbetare och lärare och hjälpa flyktingbarn att anpassa sig till de nya förhållandena. Han får månadslön och ett månadsbidrag på 200 euro för att täcka kostnaderna för uppehälle och resa.

 

 

 ***: [updated: 22/12/2016 – 11:00]

 

MEMO/16/3062

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar