Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

En fördjupad och rättvisare inre marknad

Bryssel den 28 oktober 2015

1. Varför behöver vi denna strategi?

Den inre marknaden är en av EU:s största framgångar. Genom att låta människor, tjänster, varor och kapital röra sig friare i världens största ekonomi med en BNP på 14 biljoner euro erbjuder den inre marknaden enorma möjligheter för de europeiska företagen och större valfrihet och lägre priser för konsumenterna. Den ger medborgarna möjlighet att resa, bo, arbeta och studera var de vill. Men dessa fördelar uppnås inte alltid, eftersom alla inte känner till reglerna för den inre marknaden eller reglerna inte genomförs eller för att de helt enkelt undermineras av andra hinder. Den inre marknaden behöver utvecklas, så att innovativa idéer och affärsmodeller kan utnyttjas.

Det här är anledningen till att Europeiska kommissionen har beslutat att ge den inre marknaden ny fart genom ett antal ambitiösa och pragmatiska åtgärder som inriktats på följande tre huvudområden:

  • Att skapa ytterligare möjligheter för konsumenter, yrkesverksamma och företag.
  • Att uppmuntra den modernisering och innovation som Europa behöver.
  • Att säkerställa praktiska fördelar för människorna i deras vardag.

Den här strategin är inriktad på tjänste- och produktmarknaderna. Den kompletterar kommissionens satsningaratt öka investeringarna, förbättra konkurrenskraften och tillgången till finansiering, säkerställa en väl fungerande inre marknad för energi, ta tillvara möjligheterna på dendigitala inre marknaden samt främja och underlättaarbetstagarnas rörlighetsamtidigt som missbruk av bestämmelserna förhindras.

 

I – ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR KONSUMENTER OCH FÖRETAG


2. Att möjliggöra en balanserad utveckling för delningsekonomin

Dagsläget: Delningsekonomin (eller delandets ekonomi) hänvisar till det snabbt växande ekosystemet av beställtjänster och tidsbegränsad användning av tillgångar. Den leder till ett större urval och lägre priser för konsumenterna och ger tillväxtmöjligheter för innovativa nystartade företag och etablerade europeiska företag. Samtidigt finns det viktiga frågor i samband med konsumenträttigheter, skatter och arbetsrätt som måste beaktas. Skillnader i bestämmelser och politik på nationell nivå skapar rättslig osäkerhet och kan hämma utvecklingen av delningsekonomin i Europa.

Åtgärder: Kommissionen kommer att ge vägledning om hur befintlig lagstiftning, inklusive tjänstedirektivet, e-handelsdirektivet och konsumentlagstiftningen som direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om oskäliga avtalsvillkor och konsumenträttighetsdirektivet ska tillämpas på delningsekonomin. Kommissionen kommer också att bedöma om det finns luckor i lagstiftningen och hur de utan att gynna någon affärsmodell framför en annan i så fall behöver åtgärdas.

 

...


2016:

En europeisk agenda för delningsekonomin med riktlinjer för hur EU-lagstiftning tillämpas på delningsekonomiska affärsmodeller och en bedömning av eventuella luckor i lagstiftningen

 

Alltså…

  • Hur ser kommissionens plan för delningsekonomin ut? Delningsekonomin grundar sig på innovativa affärsmodeller som hjälper konsumenter och företag att hitta nya erbjudanden av varor och tjänster som de behöver. Det här kan öka effektiviteten, öppenheten, valmöjligheterna och fördelarna för konsumenterna samt minska kostnaderna. Privatpersoner, snabbt växande nystartade företag och etablerade företag kan alla utnyttja de möjligheter som delningsekonomin erbjuder. Kommissionen utreder hur man utan att gynna någon affärsmodell framför en annan kan uppmuntra utvecklingen av innovativa tjänster och tillfällig användning av tillgångar. Samtidigt måste de allmänpolitiska målen, t.ex. konsumentskydd, beaktas och skatte- och arbetsrätten följas.

 

3. Att hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa

Dagsläget: Små och medelstora företag, nystartade företag och unga företagare som vill bli framgångsrika och växa i EU ställs fortfarande inför många hinder. Tillgång till finansiering, både när det gäller skulder och kapital, är en kritisk fråga. Många företagare lämnar Europa, eftersom de inte kan skaffa det kapital som de behöver och små och medelstora företag inte har tillgång till ett bredare utbud av finansieringslösningar. Små och medelstora företag klagar ofta över komplicerade momsbestämmelser, särdrag i företagslagstiftningen och mer allmänt över hur olika lagstadgade krav på olika marknader ska kunna uppfyllas.

Åtgärder: Utöver att tillhandahålla instrument för EU-finansiering förbättrar kommissionen genom investeringsplanen och kapitalmarknadsunionen företagens tillgång till privat finansiering. I det här sammanhanget kommer kommissionen att lägga fram förslag för att skapa en europeisk fondandelsfond för riskkapital, som har medel från EU:s budget och som är öppen för andra för att attrahera privat kapital. Kommissionen kommer också att förenkla momskraven, minska kostnaden för registrering av företag och lägga fram ett förslag om insolvens för att ge företagare som misslyckats en andra chans. Information om lagstadgade krav ska finnas tillgänglig via en gemensam digital ingång och kommissionen kommer att kräva högkvalitativa offentliga tjänster på nätet för att minska den administrativa bördan och göra Europa mer attraktivt för innovatörer från både inom och utanför EU.


...

 

2016:

Handlingsplan för mervärdesskatt

Lagstiftningsinitiativ om företagsinsolvens, inklusive tidig omstrukturering och en andra chans

Initiativ för nystartade företag

 

2017:

Initiativ för att underlätta användningen av digital teknik under ett företags hela livscykel samt av gränsöverskridande sammanslagningar och delningar

 

Alltså

  • Får små och medelstora företag med gränsöverskridande ambitioner hjälp? Alla små och medelstora företag varken har eller behöver ha ambitioner att täcka hela den europeiska marknaden. Men det bör finnas möjligheter till det för dem som vill.
  • Varifrån ska den privata finansieringen komma? Investeringsplanen och kapitalmarknadsunionen har utformats för att frigöra den rikliga likviditeten på marknaderna och få privata investeringar och privat finansiering att arbeta till förmån för Europas företag, särskilt små och medelstora företag. Riskkapital är särskilt viktigt för nystartade företag, men Europa ligger efter i det här hänseendet. Om EU:s riskkapitalmarknader hade varit lika utvecklade som de är i USA, så skulle företag ha haft tillgång till 90 miljarder euro mer i anslag mellan 2008 och 2013. Såsom fastställs i kapitalmarknadsunionens handlingsplan kommer kommissionen att föreslå bland andra initiativ en europeisk fondandelsfond för riskkapital. Som en del av planen inledde kommissionen ett offentligt samråd om översynen av bestämmelserna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande.

 

4. Att förverkliga en tjänstemarknad utan gränser

Dagsläget: Även om tjänstesektorn står för två tredjedelar av EU:s ekonomi, är det gränsöverskridande tillhandahållandet av tjänster underutvecklat. Att undanröja omotiverade hinder för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster skulle skapa enorma möjligheter för nya företag att komma in på marknaden, förbättrad konkurrenskraft och lägre priser för konsumenterna. Faktum är dock att tjänstedirektivet utnyttjas endast till en bråkdel av dess potential. Till exempeltillhandahållare av företagstjänster, dvs. arkitekt-, ingenjörs- eller revisionsföretag som vill erbjuda sina tjänster i en annan medlemsstat, ställs ofta inför stränga krav när det gäller bolagsform eller aktieägarkrav. Likaså anser byggföretag ofta att förfarandena för att visa att man följer tillståndssystemen och har de ansvarsförsäkringar som krävs är betungande. Dessutom kräver mer än 5 000 yrken i Europa specifika kvalifikationer eller en särskild befogenhet. Så länge regleringen av yrken är och förblir en nationell angelägenhet är det uppenbart att nationella bestämmelser ibland gör det svårt för människor att få tillträde till vissa yrken och för kvalificerade yrkesutövare att etablera sig, tillhandahålla tjänster eller arbeta i andra EU-länder. Det här begränsar konsumenternas valmöjligheter och bidrar till högre priser. Kommissionen har samordnat en ömsesidig utvärdering av reglerade yrken i medlemsstaterna genom att ge medlemsstaterna möjlighet att utvärdera sina befintliga ramar, lära av bästa praxis och identifiera eventuella reformer som behövs.

Åtgärder: Kommissionen kommer att införa ett tjänstepass och stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att modernisera reglerade yrken. Den kommer att föreslå lagstiftningsåtgärder för att åtgärda lagstiftningshinder, som skillnader i bolagsform, aktieägarkrav och sektorsövergripande begränsningar inom viktiga uppdragstjänster och, om såär lämpligt, även organisatoriska krav på byggföretag. Kommissionen kommer att granska marknadens utveckling och om nödvändigt vidta åtgärder när det gäller försäkringskraven för företag och leverantörer av byggentreprenader.


...

 

2016

 

Vägledning gällande reformbehov för medlemsstater i fråga om reglering av yrken

Analytisk uppställning att användas av medlemsstaterna vid genomgång av befintlig reglering av yrken eller förslag på ny sådan

Lagstiftningsåtgärder för att hantera lagstiftningshinder i samband med viktiga uppdragstjänster och byggentreprenader

Lagstiftningsförslag för att införa ett tjänstepass för viktiga sektorer, t.ex. uppdragstjänster och byggentreprenader

 

Alltså

  • Är avsikten att revidera tjänstedirektivet? Nej. Det finns för närvarande inga planer på att se över eller ändra tjänstedirektivet. Tyngdpunkten ligger på genomförandet.
  • Varför fokuserar kommissionen så mycket på tjänstesektorn? Tjänstedirektivet från 2006 ledde till nationella reformer som undanröjde hinder för företag att erbjuda sina tjänster i andra medlemsstater, men genomförandet behöver förbättras. Undersökningar visar att mer dynamiska tjänstermarknader ge konsumenterna billigare tjänster och större valfrihet. Att öppna tjänstemarknaderna skapar nya möjligheter: utvärderingar visar att när lagstiftningshindren är färre etableras fler nya företag. Och produktiviteten ökar till följd av en mer effektiv resursfördelning, vilket gör EU:s tjänstesektor konkurrenskraftigare. Eftersom tjänster är allt mer kopplade till tillverkningsindustrin, kommer det här att också få stora positiva effekter på industrins konkurrenskraft. Tjänstedirektivets tioårsdag är ett bra tillfälle att fördubbla ansträngningarna och äntligen dra full nytta av direktivet.
  • Vad är tjänstepasset och kommer det att leda till en kapplöpning mot botten genom att arbetsrätten i ursprungslandet tillämpas? Tjänstepasset är ett dokument som utfärdas av en myndighet i hemlandet och som visar att tjänsteleverantörer som verkar över gränserna uppfyller de krav som ställs på dem i den medlemsstat där de vill tillhandahålla tjänster. Uppgifter om tjänstepasset kommer att finnas i ett gemensamt nationellt dokumentarkiv och medföra att man inte längre upprepade gånger behöver lämna information och dokumentation. Dessutom kommer det att finnas harmoniserade formulär för lämnande av obligatoriska uppgifter. Tjänstepasset varken ändrar antalet tillämpliga regler eller minskar föreskrivna arbetsrätts- eller socialförsäkringskrav som tjänsteleverantörerna ska följa eller uppfylla.
  • Hur är det här kopplat till kommande förslag om arbetstagarnas rörlighet? Paketet om arbetstagarnas rörlighetlägger grunden för en balanserad strategi med syfte att främja arbetstagarnas rörlighet samtidigt som oönskade följder minimeras. Kommissionen tar oro över eventuella fall av missbruk på stort allvar. Genom att främja arbetstagarnas rörlighet strävar kommissionen efter att ge människor möjlighet att utnyttja möjligheterna på den inre marknaden samtidigt som missbruk förebyggs. Liksom strategin för den inre marknaden syftar paketet om arbetstagarnas rörlighet till att bidra till en fördjupad och rättvisare inre marknad. Det kommer att omfatta åtgärder som stöder arbetstagarnas rörlighet, en särskild översyn av direktivet om utstationerade arbetstagare och ett förslag till förbättrad samordning av systemen för social trygghet i Europa.
  • Varför är fokuset på uppdragstjänster och byggentreprenader? Uppdragstjänster (t.ex. bokförings- och ingenjörstjänster) är väsentliga för tillverkningsindustrin och många andra tjänstesektorer. De står för 11 procent av EU:s BNP, men de kännetecknas av liten konkurrens och produktivitet, höga priser och av att inte utnyttja den inre marknadens möjligheter. Byggsektorn sysselsätter cirka 15 miljoner människor i EU och står för nästan 6 procent av EU:s BNP. Det finns nästan tre miljoner byggföretag i EU och cirka 99 procent av dem är små och medelstora företag. Trots att det finns byggnadsarbetare som arbetar som utstationerade arbetstagare i en annan medlemsstat än sin egen, tillhandahålls mycket lite gränsöverskridande byggentreprenader av företag. Det är en av de minst integrerade tjänstesektorerna.
  • Har man för avsikt att avreglera yrken och avskaffa särskilda yrkeskvalifikationer som mästarbrev, som används inom tysk utbildning? Kommissionen stöder system med varvad utbildning, som systemet i Tyskland, och har inte för avsikt att avskaffa mästarbrevet. Kommissionen vill inte på något vis sänka nivån och kvaliteten på tjänsterna och erkänner medlemsstaternas olika regler och traditioner på det här området. De många och olika nationella kraven bromsar emellertid den europeiska ekonomin som helhet. Det finns mer än 5 000 reglerade yrken inom EU. Vissa länder har 400, andra mindre än 100. Till exempel medlemsstaternas reglering av frisör- och kosmetologverksamhet varierar från ingen till en obligatorisk treårig yrkesutbildning. Undersökningar har visat att mindre restriktiv reglering har en positiv effekt på skapande av arbetstillfällen och på konsumentpriser och leder till allmänt sett effektivare resursfördelning inom ekonomin. Kommissionen varken reglerar eller avreglerar yrken. Det är en nationell angelägenhet. Den rekommenderar dock modernisering och stöder medlemsstaternas reformer på det här området.

 

5. Att åtgärda begränsande bestämmelser i detaljhandelssektorn

Dagsläget: Detaljhandeln står för ett arbetstillfälle av åtta i EU, men dess produktivitet har inte ökat. En översyn av bestämmelserna om detaljhandelsetablering lyfte fram en rad hinder, inbegripet begränsningar när det gäller storleken eller platserna för detaljhandelsbutiker, skyldigheten att ansöka om ett stort antal tillstånd och längden på ansökningsförfarandet. Även om vissa av begränsningarna för detaljhandelsetablering kan vara motiverade av stadsplanerings- eller miljöskäl, är de inte alltid lämpliga och proportionerliga med tanke på de eftersträvade målen.

Åtgärder: Utifrån välfungerande lösningar i olika medlemsstater kommer kommissionen att föreslå bästa praxis som gör det möjligt för de nationella myndigheterna att upptäcka ineffektivitet och modernisera ramarna för sin detaljhandelslagstiftning. Det här kommer att bidra till att minska hindren och göra det lättare för återförsäljare att öppna försäljningsställen på olika ställen i EU. Det ska även stödja medlemsstaterna i arbetet med att hitta de effektivaste lösningarna för uppnående av allmänpolitiska mål t.ex. inom miljöskydd och samhällsplanering.


...

 

2017:

Meddelande om bästa praxis för att underlätta etableringar i detaljhandeln och minska driftsbegränsningarna

 

Alltså

  • Varför är begränsningar av etableringar i detaljhandeln ett problem? Hindren inom den här sektorn begränsar innovationen och konsumenternas valfrihet. När etableringar i detaljhandeln underlättas skapar det konkurrens mellan återförsäljarna och leder till lägre priser och bättre värde för konsumenterna.
  • Kommer inte det här initiativet att ge stora kedjor möjlighet att krossa små återförsäljare? Större kedjor finns redan i de nationella ekonomierna, även om den långsiktiga trenden för mindre försäljningsställen i detaljhandeln verkar vara att konkurrera genom specialisering. Både små och stora återförsäljare kan dra nytta av färre hinder. I synnerhet mindre byråkrati och regelbörda och ökad öppenhet kommer att gynna små och medelstora företag som saknar resurser att uppfylla komplicerade rättsliga och administrativa krav.

 

 

6. Att förebygga diskriminering av konsumenter och företagare

Dagsläget: Konsumenterna i EU klagar ofta på omotiverade skillnader i behandlingen på grund av nationalitet eller bosättningsort, trots att det här inte är tillåtet enligt EU-rätten (artikel 20 i tjänstedirektivet). Ta som exempel ett teleföretag som vägrar sälja internetuppkoppling till ett annat lands medborgare eller allmännyttiga företag som tar ut större vattenavgifter av utlänningar. Eller en nöjespark som endast tillåter kunder med ett bankkonto i det berörda landet att betala årskortet via nätbanken och som automatiskt omdirigerar de övriga konsumenterna till en webbplats i deras bosättningsland.

Åtgärder: Kommissionen kommer att vidta åtgärder för att konsumenter som vill köpa tjänster eller produkter i ett annat medlemsland, på nätet eller i butik, inte ska råka ut för skillnader i pris, försäljningsvillkor eller leveransalternativ, om det inte är motiverat av objektiva och kontrollerbara skäl. I enlighet med initiativet om geografisk blockering i strategin för den digitala inre marknaden och som en del av en övergripande strategi för att göra den inre marknaden ännu mer rättvis kommer kommissionen att vidta åtgärder, både lagstiftningsåtgärder och genomförandeåtgärder, för att bekämpa omotiverade skillnader i behandling av kunder på grund av bosättningsort eller nationalitet.

 

...

 

2016:

Lagstiftningsåtgärder för att förebygga diskriminering av konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland

 

Alltså

  • Ska samma produkt eller tjänst kosta lika mycket i hela EU? Olika priser på olika marknader är inte olagligt och kommissionen har varken behörighet eller avsikt att harmonisera priserna i hela EU. Priserna kan variera av många objektiva och motiverade skäl. Konsumenterna behöver dock insyn och bättre möjligheter att välja det bästa möjliga pris eller den bästa möjliga tjänst som erbjuds på den inre marknaden. De ska inte hindras från att få mer attraktiva erbjudanden i andra länder än i det där de är bosatta. Endast objektiva kriterier, som olika fraktkostnader, ska kunna motivera en annorlunda behandling av konsumenter.
  • Varför behövs ytterligare åtgärder om det här redan är förbjudet enligt EU-lagstiftningen? Enligt artikel 20.2 i tjänstedirektivet ska medlemsstaterna se till att företag inte kan behandla konsumenter olika på grund av deras bosättningsort eller nationalitet. De övergripande rättsliga formuleringarna och avsaknaden av målinriktade möjligheter till prövning och av verktyg för säkrande av efterlevnaden har försämrat effektiviteten i tillhandahållandet av tjänster. Kommissionens initiativ syftar till att stärka både konsumenternas rättsliga ställning och de tillgängliga verktygen för säkrande av efterlevnaden, inklusive genom att förordningen om konsumentskyddssamarbete revideras.
  • Vilken är kopplingen till geografisk blockering? Strategin för den digitala inre marknaden har redan tillkännagett lagstiftningsåtgärder mot geografisk blockering. Exempel på geografisk blockering är blockering av tillträde till webbplatser och omdirigering och begränsning av erbjudanden på grund av konsumentens bosättningsland. Syftet med strategin för den inre marknaden är att ta itu med all geografisk begränsning och diskriminering oavsett om den inträffar vid inköp över disk eller på internet. För att få synpunkter på geografisk blockering och annan geografisk diskriminering som konsumenter i EU utsätts för inledde kommissionen ett offentligt samråd i september 2015.
  • Vad har kommissionen hittills gjort för att förhindra diskriminering av olika konsumenter? Kommissionen kan vidta åtgärder mot medlemsstater som inte ser till att företagen iakttar den grundläggande principen i artikel 20 i tjänstedirektivet. I september 2014 uppmärksammade kommissionen biluthyrningsfirmors diskriminering av kunder. Till följd av det här ändrade biluthyrningsfirmorna sina metoder i oktober 2014. I fortsättningen har de olika priser enligt konsumenternas bosättningsland endast om skillnaden kan motiveras av objektiva skäl. Sommaren 2015 började kommissionen utreda motsvarande praxis i en stor nöjespark i Frankrike. Denna utredning pågår fortfarande.
  • Vart kan konsumenterna vända sig för att lämna klagomål? Konsumenterna kan kontakta sitt nationella Konsument Europa eller konsumentmyndigheten i det land där handlaren är etablerad. Det finns också branschspecifika organ som European Car Rental Conciliation Service (ECRCS).

 

 

II – ATT UPPMUNTRA TILL MODERNISERING OCH INNOVATION

 

7. Att modernisera systemen för kvalitetsnormer

Dagsläget: Standarder bidrar till säkerhet, innovation och interoperabilitet och är viktiga vid uppbyggandet av den inre marknaden. Standarderna kan gälla allt från en miniminivå av skydd och säkerhet i fråga om skyddshjälmar, operationsmunskydd eller hissar till gemensamma metoder för mätning av golvyta (en grundläggande fråga för företag som sluter underhållskontrakt). Standardiseringsprocessen står dock inför utmaningar då ekonomin förvandlas och affärsmodeller diversifieras (globaliseringen, långa leveranskedjor osv.), informations- och kommunikationsteknikens roll och betydelsen av tjänster ökar samt varor och tjänster kopplas ihop till paket.

Åtgärder: Kommissionen kommer genom ett gemensamt initiativ att tillsammans med följande berörda parter modernisera det partnerskap som för närvarande fastställer standarderna: industrin, de europeiska standardiseringsorganisationerna, de små och medelstora företagen och alla andra intresserade parter. Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna av produktstandarder kommer de specifika målen för det framtida gemensamma standardiseringsinitiativet i EU att vara att fortsätta att utvecklas som en internationell knutpunkt för standardisering, att se till att potentialen för standardisering av tjänster förverkligas och att anpassa resultaten av det europeiska standardiseringssystemet till de allmänna politiska EU-prioriteringarna.

 

...

 

2016:

Gemensamt initiativ om standardisering

Specifik vägledning för standardisering av tjänster

 

Alltså

  • Tänker kommissionen införa samma standarder för alla? Standarder främjar innovation och konkurrens genom att ge en stabil och godkänd teknisk grund som vidareutveckling kan utgå ifrån. Standarderna är dock i allmänhet frivilliga, så de som vill göra på ett annat sätt kan göra det under förutsättning att de kan visa att de relevanta säkerhetskraven och andra väsentliga krav är uppfyllda.
  • Är standarder lämpliga för tjänster? Frivilliga standarder som motsvarar marknadens behov kan avsevärt förbättra företagets effektivitet, vilket möjliggör bättre resursfördelning och fokusering på kärnverksamheten. De kan bidra till att förbättra tjänsternas kvalitet. Tjänster standardiseras allt mer på nationell nivå. På europeisk nivå kan standardiseringen av tjänster spela en viktig roll när det gäller att förbättra tillhandahållandet av tjänster över gränserna, insynen på marknaden, tjänsternas kvalitet och tjänsteleverantörernas prestationer.

 

 

8. Mer öppen, effektiv och ansvarig offentlig upphandling

Dagsläget: Offentlig upphandling är mycket viktig för den europeiska ekonomin. EU-bestämmelserna syftar till att säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt sätt, att minska korruptionen och att modernisera den offentliga förvaltningen. I EU är de årliga offentliga utgifterna för varor, arbete och tjänster mer än 2,3 biljoner euro eller nästan 19 procent av EU:s BNP. Öppen och konkurrensutsatt offentlig upphandling inom hela den inre marknaden skapar affärsmöjligheter och bidrar till en effektivare offentlig förvaltning, ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. EU-lagstiftningen fastställer de harmoniserade minimiregler för offentlig upphandling som ska införlivas i nationell lagstiftning senast i april 2016 (senast i oktober 2018 när det gäller e-upphandling).

Åtgärder: För att påskynda investeringar och undvika långdragna processer kommer kommissionen att bistå medlemsstaterna med en frivillig förhandsbedömning av upphandlingsaspekten i vissa storskaliga infrastrukturprojekt. Den kommer att främja nätverkssamarbete mellan prövningsorgan i förstainstansrätten och ge rättsligt och tekniskt bistånd till medlemsstaterna för inrättande av snabba och rättvisa tvistlösningsorgan. Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att upprätta register över kontrakt. Registren ska täcka kontraktens hela livscykel. Det här kommer att förbättra insynen i och kvaliteten på de nationella upphandlingssystemen och stödja utvecklingen av dataanalys och verktyg för upptäckt av avvikelser. I korthet föreslår kommissionen bättre styrning av en femtedel av EU:s BNP. Denna frivilliga förhandsbedömning inskränker inte kommissionens befogenheter enligt fördraget.


...

 

2017:

Frivillig förhandsbedömning av upphandlingsaspekten av vissa storskaliga infrastrukturprojekt

20172018:

Initiativ för bättre förvaltning vid offentlig upphandling, genom upprättande av register över kontrakt, förbättrad uppgiftsinsamling och nätverkssamarbete mellan prövningsorgan

 

 

Alltså

  • Vill kommissionen endast förbättra nationella anbud eller främja mer Europaomfattande tilldelning? Både och. För närvarande är antalet offentliga upphandlingskontrakt som tilldelas över gränserna lågt. Det här begränsar konkurrensen om offentliga kontrakt, vilket innebär att skattebetalarna varken får valuta för pengarna eller de bästa offentliga varorna och tjänsterna.
  • Kommer inte bedömningen av infrastrukturprojekt bara att fördröja skapandet av projekt som EU är i stort behov av? Nej, tvärtom. För närvarande ägnas alltför mycket tid till att utreda om storskaliga investeringsprojekt är förenliga eller inte med upphandlingsreglerna. Enligt den bedömning som föreslås kommer kommissionen vanligen att avge sitt yttrande inom tre månader från det att projektet anmälts.

 

 

9. Att befästa EU:s immaterialrättsliga regelverk

Dagsläget: Skyddet av immateriella rättigheter är viktigt för att främja innovation och kreativitet, vilket i sin tur skapar sysselsättning och förbättrar konkurrenskraften. EU behöver ett attraktivt och effektivt system för immateriella rättigheter till ett rimligt pris för att kunna konkurrera på global nivå. Det här är särskilt viktigt för små och medelstora företag som inte har samma resurser att förvalta sin portfölj av immateriella rättigheter som större företag. Trots de senaste framstegen när det gäller att anta ett enhetligt patentsystem och en varumärkesreform, förblir skyddet av immateriella rättigheter i EU splittrat.

Åtgärder: Kommissionen kommer att vidta de slutliga åtgärder som förverkligar det enhetliga patentet och att klargöra hur patentet kommer att växelverka med nationella patent och nationella tilläggsskydd. Såsom redan meddelats i strategin för den digitala inre marknaden kommer kommissionen i enlighet med ”följ pengarna”-strategin att se över verkställigheten av EU:s regler om immateriella rättigheter, som syftar till att beröva dem som gör intrång i kommersiell skala deras inkomster, i stället för att försöka få fast enskilda individer för intrång i immateriella rättigheter.

 

...

 

20162017

Första beviljandet av det enhetliga patentet

Initiativ till att modernisera de immateriella rättigheterna, inbegripet åtgärder som stöder små och medelstora företags utnyttjande av immateriella rättigheter och en granskning av det immaterialrättsliga regelverket

               

Alltså

  • Vad kommer granskningen av EU:s immaterialrättsliga regelverk att omfatta? Kommer samma arbete som görs inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden att göras på nytt? Arbetet inom strategin för den inre marknaden kommer att komplettera det arbete som har inletts inom strategin för den digitala inre marknaden. Medan den digitala inre marknaden kommer att fokusera på att modernisera EU:s bestämmelser om upphovsrätt, inbegripet tillämpningen av upphovsrätten, fokuserar strategin för den inre marknaden mer allmänt på tillämpningen av EU:s immateriella rättigheter, inklusive aspekter som inte är förknippade med intrång i immateriella rättigheter på nätet. Efter offentliga samråd kommer kommissionen att besluta huruvida lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder behövs i framtiden.
  • Vad är tilläggsskydden? Tilläggsskydden är en immateriell rättighet som fungerar som en tidsbegränsad förlängning av en patenträtt. De tillämpas på särskilda läkemedel och växtskyddsmedel som har godkänts av tillsynsmyndigheterna.
  • Kommer det här att bara gynna läkemedelsindustrin? Nej. Tilläggsskydden är viktiga inte bara för tillverkare av läkemedel och medicinsk utrustning, utan också för djurläkemedel och produkter för behandling av grödor och även för andra sektorer som behöver försäljningstillstånd för sina produkter.

 

III – FÖRSÄKRAN OM GENOMFÖRANDET

 

10. Uppfyllda krav och smart genomförande, stärkande av den inre marknaden för varor och tjänster

Dagsläget: Ett av de främsta skälen till att inte alla de möjligheter som den inre marknaden erbjuder på papperet är verklighet i dag är att EU-rätten inte har genomförts och verkställts fullt ut. I mitten av 2015 pågick omkring 1 090 överträdelseförfaranden. Bristande efterlevnad försvagar den inre marknaden och minskar medborgarnas förtroende för den. Mycket kan göras genom att tillämpa de befintliga reglerna bättre.

Tillämpningen innebär också att nationella myndigheter ser till att produkter är säkra och uppfyller kraven. På EU-marknaden säljs fortfarande alltför många farliga och regelvidriga produkter, vilket leder till att företag som följer reglerna missgynnas och att konsumenterna utsätts för fara.

Principen om ömsesidigt erkännande av varor innebär att varor som saluförs lagligen i en medlemsstat går under rätten till fri rörlighet och kan säljas i andra medlemsstater. Inom många områden följs inte denna princip. Det här hindrar företag, särskilt små och medelstora företag, att sälja sina produkter någon annanstans i EU.

Åtgärder: Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna och de berörda parterna för att skapa en kultur av uppfyllda krav och smart genomförande. För att öka sina möjligheter att kontrollera och verkställa EU-reglerna, kommer kommissionen också att föreslå ett lagstiftningsinitiativ för insamling av omfattande, tillförlitlig och objektiv information från utvalda marknadsaktörer. Initiativet kommer också att stärka den marknadskontroll som ska upptäcka farliga och regelvidriga produkter och avlägsna dem från EU-marknaden. Det kommer också att stärka tillämpningen av principerna om ömsesidigt erkännande. Slutligen kommer kommissionen att stärka föregripande åtgärder för att undvika att skapa nya hinder på marknaden för tjänster.


...

 

2016:

Förslag till nya marknadsinformationsverktyg som ska hjälpa kommissionen att samla in uppgifter från utvalda marknadsaktörer

 

Ett lagstiftningsförslag som förbättrar det befintliga anmälningsförfarandet enligt direktiv 2015/1535 för tjänster

 

Handlingsplan för att öka medvetenheten om principen om ömsesidigt erkännande

 

20162017:

Omfattande åtgärder för ytterligare försök att hålla produkter som inte uppfyller kraven borta från marknaden (eventuellt inklusive ett lagstiftningsinitiativ)

 

2017:

Översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande

Dataanalysverktyg för övervakningen av lagstiftningen om den inre marknaden

 

Alltså

  • För vad kommer informationsverktyget för den inre marknaden att användas? Erfarenheter inom politikområdet konkurrens visar att informationsverktyget hjälper kommissionen att samla in tillförlitlig information för utveckling av en mer fokuserad och effektiv politik och tillämpning. Även om situationen på området för den inre marknaden är annorlunda, kan informationsverktyg vara till hjälp när det gäller att få en bättre förståelse för marknadsaktörernas beteende, särskilt privata företag, på områden för den inre marknaden som t.ex. geografisk blockering eller porto för paket till pricing.
  • Kommer informationsverktyget för den inre marknaden att medföra ytterligare bördor för företagen? Marknadsinformationsverktygen kommer endast att användas när kommissionen har anledning att tro att det finns ett problem som marknadsinformationsverktyget kan bidra till att lösa. Det kommer att användas på ett selektivt sätt och endast i särskilt viktiga fall, t.ex. när en ordentlig genomgång av alla tillgängliga uppgifter visar att det finns behov av att samla in synpunkter direkt från marknadsaktörerna.
  • Vilket syfte har anmälningsförfarandet?Nya eller ändrade tekniska bestämmelser i medlemsstaterna kan skapa onödiga och obefogade tekniska handelshinder. Skillnaderna mellan nationella bestämmelser kan medföra ytterligare kostnader för exportföretag och begränsa handeln inom EU. Ett mer effektivt förfarande som täcker ett större antal tjänster och gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att granska och kommentera förslag till nationell lagstiftning kommer att säkerställa en bättre fungerande tjänstemarknad. Det kommer att öka öppenheten och möjliggöra bättre bedömning av hur proportionella nya åtgärder är.
  • Kommer kommissionen t.ex. genom sanktioner att kunna få företag att reagera? Denna fråga ska bedömas och avgöras i vårt framtida förslag.
  • Vad tänker kommissionen göra för att förhindra att regelvidriga produkter säljs på EU-marknaden? Kommissionen kommer att hjälpa företagen att se till att de har all relevant information om vilka krav som produkterna ska uppfylla. Den kommer att modernisera och förtydliga företagens skyldigheter att tillhandahålla endast produkter som uppfyller kraven. Dessutom kommer kommissionen att vidta åtgärder för att öka marknadsövervakningen av produkter i EU, skapa fler och snabbare produktkontroller och för att produkter som inte uppfyller kraven ska kunna återkallas snabbare.
  • Hur kan man undanröja befintliga hinder och förebygga att nya hinder skapas? Kommissionen vill ta itu med återkommande hinder genom en ökad tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande. Ett ökat och bättre ömsesidigt erkännande av varor kommer särskilt att uppnås genom att förordningen om ömsesidigt erkännande revideras, vilket för företag bör medföra en effektiv rättighet till fri rörlighet inom unionen för produkter som lagligen saluförs i en medlemsstat. Kommissionen vill utgå från den positiva erfarenheten av öppenhetsdirektivet (EU) 2015/1535 inom den inre marknaden. Enligt det här direktivet ska ett utkast till föreskrift om varor inom områdena industri, jordbruk och fiskeri och om informationssamhällets tjänster överlämnas till kommissionen och de övriga medlemsstaterna så att de kan undersöka om föreskrifterna eventuellt skapar handelshinder på den inre marknaden. På det här sättet kan man reda ut och förebygga problem i en anda av ömsesidigt samarbete och undvika överträdelser. Det här är en praxis som med fördel också kunde utvidgas till att omfatta tjänster.

 

 

 

MEMO/15/5910

Presskontakter:

För allmänheten: Europe Direct på telefon 00 800 67 89 10 11 eller via e-post


Side Bar