Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Ny modell för elmarknaden och fokus på konsumenterna

Bryssel, 15 juli 2015

Ny marknadsmodell öppnar för fokus på konsumenterna

Se även: Pressmeddelande: Omvandling av Europas energisystem – kommissionens sommarpaket för energi visar vägen (15 juli 2015)

Vad menas med ”marknadsmodell”?

Marknadsmodellen utgörs av en uppsättning regler och villkor som styr hur aktörer producerar, köper och säljer, tillhandahåller och förbrukar el och hur elinfrastrukturen används.

Det är viktigt att dessa regler och villkor, dvs. själva modellen, kan ställa om energisystemet och ge möjlighet för nätoperatörer, producenter och konsumenter – både hushåll och industri – att dra full nytta av den nya tekniken.

Grossist- och detaljistmarknaderna bör vara en grund för investeringsbeslut och påskynda utvecklingen av nya tjänster genom innovativa företag. Elbranschen är nätbaserad och en effektiv marknadsmodell behöver en effektiv tillsyn, särskilt genom systemansvariga för distributions- respektive stamnät.

Europeiska kommissionens initiativ till ny elmarknadsmodell ska förbättra den inre elmarknadens funktion så att elektricitet när som helst och utan hinder kan överföras dit där den behövs mest, dra mesta möjliga samhällsnytta av gränsöverskridande konkurrens samt ge rätt signaler och incitament för att påskynda rätt typ av investeringar, samtidigt som en full integrering sker av den växande andelen förnybar energi.

Varför en ny marknadsmodell?

Europas elsystem står mitt i en period av stora förändringar. Andelen el från förnybara energikällor kommer att öka från 25 % idag till 50 % år 2030. Men när solen gått ned och vinden mojnat måste elektricitet fortfarande produceras i tillräcklig mängd för att leverera energi till konsumenterna och för att hålla elnätet stabilt. Elmarknaden förändras hela tiden och dagens marknad skiljer sig fundamentalt från den för fem år sedan.

EU vill skapa förutsättningar för en tillförlitlig och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning för alla EU:s medborgare och företag, och göra EU världsledande inom förnybar energi, och därför kommer förändringarna att fortsätta. Till att börja med betyder det att allt mer el kommer att handlas över nationsgränserna, vilket kräver effektivt samarbete mellan alla marknadsaktörer. När andelen el från förnybara energikällor ökar måste näten ha kapacitet för gränsöverskridande samarbete som speglar denna ökande intermittenta produktion.  

Ny teknik ger nya möjligheter. Smarta nät, smarta mätare, smarta hem, egenproduktion och lagringsutrustning ger människor förutsättningar att ta eget ansvar för energiomställningen och, med hjälp av den nya tekniken, sänka energikostnaderna och delta aktivt på marknaden.

Hur kan marknaderna bli mer flexibla?

Flexibla marknader kan skapas med olika medel:

- Erbjudanden till konsumenterna att delta aktivt på marknaden genom att anpassa sin förbrukning efter priser i realtid.

- Åtgärder så att marknaderna ger rätt signaler till investeringar i produktion och effektiv användning av tillgängliga resurser.

- Anläggning av ny elinfrastruktur och bättre utnyttjande av den befintliga.

- Åtgärder för flexibel handel. För att förnybar energi ska kunna integreras effektivt i elnätet behöver producenter, leverantörer och handlare kunna handla el så nära realtid som möjligt, eftersom de då kan utgå från bättre prognoser om hur mycket solenergi eller vindkraft som kommer att produceras.

- Slopande av både reglerade priser och ineffektiva stödsystem. Om elpriserna inte avspeglar de faktiska kostnaderna ger detta falska signaler till investerare och elkonsumenter.

- Införande av en mer samordnad strategi när det gäller stödsystem för förnybar energi i de olika medlemsstaterna. Investeringarna bör styras av marknaden. På en välfungerande marknad är priserna låga när tillgången är stor, medan låg elproduktion medför höga priser. På så sätt ger priserna signaler till investerare om var det är mest fördelaktigt att investera.

Producenter av förnybar energi måste kunna konkurrera på lika villkor med producenter av energi från konventionella energikällor. Där offentligt stöd fortfarande krävs för att säkra detta skulle avsevärda effektivitetsvinster kunna göras genom en gränsöverskridande samordning av stödsystem för förnybar energi, särskilt genom ett förstärkt regionalt samarbete.

Behöver vi utökade elnät?

Kapacitetsanvändningen i elnäten har redan effektiviserats rejält. ”Marknadskoppling” (el säljs tillsammans med sammanlänkningskapacitet, i stället för separat) i stora områden i Europa och ”flödesbaserad” kapacitetsberäkning (större vikt läggs vid det verkliga fysiska flödet av el i det tätt sammanlänkade europeiska elnätet) har resulterat i betydande ökningar av användbar nätkapacitet. Ytterligare nät, både inom EU-länder och mellan dem, kommer dock fortfarande att behövas. För att undvika alltför stora nätinvesteringar måste vi även utnyttja andra alternativ som ökar flexibiliteten, bl.a. sådana som gör det möjligt för konsumenterna att anpassa sin efterfrågan till produktionsmönstren.

Hur balansera näten med intermittent produktion av sol- och vindkraft?

Till att börja med innebär en utbredd produktion av förnybar energi över hela Europa och sammanlänkade nät att områden med hög produktion kan kompensera för områden med låg produktion. Samtidigt måste marknaden ge tydliga finansiella incitament till producenter av förnybar energi att göra sin produktion så förutsägbar som möjligt. Dessutom kan konsumenterna bidra till att fylla tomrummet genom att minska sin efterfrågan när produktionen är låg, samtidigt som marknaden måste garantera att de får en rimlig kompensation för denna roll.

Omställningen till ett koldioxidsnålt och effektivt energisystem sker på grossistmarknaderna. Varför kan inte enskilda konsumenter dra nytta av fördelarna ännu?

Idag känner de flesta av EU:s konsumenter inte till de skiftande priserna och miljömässiga kostnaderna för energiförbrukning vid olika tidpunkter under dagen, veckan eller året. Kostnaderna varierar hela tiden på grund av bland annat vädret och våra vardagsrutiner.

De flesta konsumenter på detaljistnivån betalar, ibland omedvetet, ett pris för denna stabilitet. Detta innebär inte bara dyrare energi eftersom vi måste betala för fler kraftverk och elnät för att klara tillfälliga toppar i efterfrågan, utan också att vi importerar och förbränner mer fossila bränslen än vi behöver.

Vissa konsumenter väljer dock avtal där man drar nytta av marknadens varierande priser och sänker sina kostnader. Exempelvis har konsumenter i Finland eller Sverige som väljer elavtal med rörlig prissättning sparat 15–30 % på sina elräkningar tack vare sådana avtal och smarta elmätare.

Ett annat hinder för att konsumenterna ska kunna dra full nytta av den pågående energiomställningen är svårigheten att jämföra räkningar och reklam från olika energiföretag, en situation som ofta får konsumenterna att stanna hos sina gamla leverantörer. Medan grossistmarknaderna blir öppnare och mer konkurrensutsatta är de enskilda konsumenterna fortfarande ofta osäkra på leveransalternativen. Dessutom kan avtalsskyldigheter och administrativa hinder göra att en konsument som hittar ett bättre alternativ ändå blir avskräckt från att byta.

Vad behövs för ett nytt fokus på konsumenterna?

Det krävs en grundläggande förändring av konsumenternas roll på marknaden. Vi behöver ge konsumenterna möjlighet att anpassa sin energiförbrukning för att i realtid dra fördel av förändringar i tillgång och efterfrågan.

Konsumenterna behöver kunna agera som köpare och säljare, med innovativa företag som erbjuder nya tjänster baserade på tydligare och mer jämförbarbara räkningar och marknadsföringsregler som underlättar byte av leverantörer, men också genom att konsumenterna utnyttjar sin stora kollektiva förhandlingsstyrka (t.ex. genom kollektiva leverantörsbyten eller energikooperativ). Konsumenterna behöver frihet att producera och förbruka sin egen energi på rättvisa villkor för att spara pengar, bidra till en bättre miljö och garantera försörjningstryggheten.

Slutligen finns det konsumenter som är utsatta eller lever i energifattigdom, och hushåll med sämre möjlighet att anpassa sin efterfrågan eller att bli prosumenter (konsumenter som producerar sin egen energi). Dessa behöver ett effektivt skydd under omställningen och riktat stöd för att förbättra energieffektiviteten i sina bostäder.

Hur kan vi se till att konsumenterna och deras personuppgifter skyddas i denna nya situation?

EU:s lagstiftning ger redan omfattande rättigheter till energikonsumenter och kontrollen att dessa rättigheter uppfylls förblir ett prioriterat område. Utöver detta kommer kommissionen att överväga ny lagstiftning särskilt för energiområdet inom förordningen om konsumentskyddssamarbete. Resurser kommer att avsättas för att förbättra övervakningen av energifattigdom i hela unionen och för att sprida bästa praxis som bidrar till att medborgare från alla samhällsskikt gynnas av omställningen.

Användningen av smarta mätsystem kräver behandling av personuppgifter. Därför måste man vara noggrann med att skydda personuppgifter och skapa trygghet. Kommissionen rekommenderar en strategi som bygger på ”inbyggda mekanismer för uppgiftssäkerhet och uppgiftsskydd”.

Vad innebär egenförbrukning av förnybar energi?

Tack vare de betydligt minskade teknikkostnaderna kan konsumenter idag producera sin egen el hemma och från förnybara energikällor (t.ex. solenergi eller vindkraft) och förbruka den helt eller delvis, antingen omedelbart eller senare med hjälp av småskalig energilagring (t.ex. en värmepump eller ett batteri). På detta sätt kan producerande konsumenter spara pengar genom att producera snarare än att köpa sin el, och till och med mata in det elöverskott som inte förbrukas till nätet.

Egenförbrukning kan bidra till minskade nätförluster eftersom elektriciteten produceras och förbrukas lokalt. Den kan också sänka kostnaderna för energisystemet, t.ex. genom solenergi i soliga länder vid efterfrågetoppar på grund av luftkonditionering. Slutligen kan egenförbrukning bidra till att skaffa fram privata investeringar och delvis finansiera energiomställningen.

Samtidigt kan egenförbrukning ge upphov till nya utmaningar och sänka nätoperatörernas intäkter. Elnätet kan också behöva tekniska justeringar för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Kommissionen har kartlagt bästa praxis som ett stöd för EU-länderna att uppmuntra en kostnadseffektiv egenförbrukning.

Vilken roll kan energilagring spela i den nya marknadsmodellen?

Den snabba ökningen av intermittenta förnybara energikällor innebär en utmaning för elnätets driftsäkerhet, och producenter och konsumenter måste ha förmåga och incitament till flexibilitet för att svara på denna utmaning. Lagring som en integrerad del av energimarknaden skulle ytterligare öka den nödvändiga flexibiliteten: el bör lagras när det finns ett överskott och priserna är låga, och den bör utnyttjas när produktionen är låg och priserna är höga, så att den intermittenta energiproduktionen jämnas ut.

Vad händer härnäst?

Efter ett offentligt samråd om elmarknadsmodellen kommer kommissionen att förbereda lagförslag under det andra halvåret 2016. Eventuella ändringar kan förutses i lagstiftningen om den inre marknaden, i direktivet om förnybara energikällor, i direktivet om energieffektivitet och i infrastrukturförordningen.

Kommissionen kommer också att fortsätta sitt arbete med relevanta aktörer för att skapa verktyg som gör det möjligt för konsumenterna att bli aktiva deltagare på marknaden, till exempel jämförelseverktyg, och när det gäller fastställda miniminormer för viktiga fakturauppgifter och skydd av personuppgifter.

Vill du veta mer?

Ytterligare information och dokument: https://ec.europa.eu/energy/en/news/new-electricity-market-consumers

Grossist- och detaljistmarknaden: http://ec.europa.eu/energy/en/topics/markets-and-consumers

Se även diagram i bilagan till detta faktablad.

MEMO/15/5351

Presskontakter

För allmänheten:


Side Bar

Documents


Retail Market.pdf