Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE ES NL IT EL HU MT PL SK BG RO

Europeiska kommissionen - Faktablad

Överträdelser i juni: de viktigaste besluten

Bryssel, 18 juni 2015


EU-kommissionen agerar i sitt månatliga paket med överträdelsebeslut mot de EU-länder som inte fullgör sina skyldigheter enligt EU-rätten. Besluten omfattar många sektorer och politikområden och går ut på att EU-rätten ska tillämpas korrekt, vilket både enskilda och företag tjänar på.

EU-kommissionen har i dag fattat 128 beslut[1]. De viktigaste besluten, varav 18 motiverade yttranden, fem ärenden som överlämnats till EU-domstolen och 44 formella underrättelser, presenteras nedan och delas in efter politikområde. EU-kommissionen avslutar också en rad ärenden, eftersom tvistefrågorna med dessa medlemsländer har lösts utan att EU-kommissionen behövt fortsätta förfarandet.

Nedan sammanfattas de viktigaste besluten i juni. Mer information om överträdelseförfarandet finns i MEMO/12/12. Mer detaljerad information om alla beslut i dag finns i registret över överträdelseförfaranden.

 

 

1. Sysselsättning och socialpolitik

(Mer information: Christian Wigand – tfn: +32 2 296 22 53)

 

Motiverat yttrande

EU-kommissionen uppmanar SVERIGE att följa EU:s samordningsregler när det gäller föräldrapenning

EU-kommissionen har uppmanat Sverige att följa förordning (EG) nr 883/2004 (EU:s regler om samordning av social trygghet) och klassificera föräldrapenningen som en ”familjeförmån” i stället för ”moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner”.

Enligt EU:s regler om samordning av social trygghet, bekräftade av EU-domstolen vad gäller föräldrapenning (se mål Kuusijärvi C-275/96), ska föräldrapenning som införts för att ersätta inkomstförlust för att man ger upp sitt arbete för att vårda barn betraktas som familjeförmån.

Syftet med EU:s regler om samordning av social trygghet när det gäller familjeförmåner är att se till att förmåner som är avsedda att täcka en familjs utgifter samordnas på ett enhetligt sätt i alla EU-länder.

Sverige har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. Om så inte sker, kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen.

 

2. Energiunionen

(Mer information: Anna-Kaisa Itkonen – tfn: +32 2 295 61 86)

 

EU är fast besluten att bygga en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik på grundval av EU-kommissionens ramstrategi. I strategin ingår fem sammanhängande och ömsesidigt förstärkande aspekter: energitrygghet, solidaritet och förtroende, en helt integrerad europeisk energimarknad, energieffektivitet som bidrar till dämpad efterfrågan, en ekonomi utan kol och olja samt forskning, innovation och konkurrenskraft. EU-kommissionen kommer att göra sitt allt för att energiunionens hårdvara ska fungera. Om en energiunion ska kunna skapas måste existerande energilagar och därtill kopplade lagar införas och genomföras fullt ut.

 

Ärenden som överlämnats till EU-domstolen

 

EU-kommissionen väcker talan mot Grekland vid EU-domstolen och ger TYSKLAND en sista varning rörande införlivandet av energieffektivitetsdirektivet

EU-kommissionen väcker talan mot Grekland vid EU-domstolen, eftersom landet inte införlivat energieffektivitetsdirektivet. Enligt direktivet måste EU-länderna uppnå vissa energibesparingsmål under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. De måste göra detta genom att använda system för skyldigheter när det gäller energieffektivitet eller andra riktade politiska åtgärder för att driva på en energieffektivisering i hushåll och byggnader samt industrin och transporten. EU-länderna skulle ha införlivat kraven i direktivet senast den 5 juni 2014. I februari 2015 skickade EU-kommissionen ett motiverade yttrande till Grekland och bad landet underrätta EU-kommissionen om alla införlivandeåtgärder för energieffektivitetsdirektivet.

EU-kommissionen väcker talan mot Grekland vid EU-domstolen och föreslår ett dagligt vite på 29 145,60 euro. EU-kommissionen har fastställt vitesbeloppet med hänsyn till hur länge överträdelsen varat och hur allvarlig den är. Om direktivet inte införlivas i sin helhet och EU-domstolen stöder EU-kommissionens synpunkt måste det dagliga vitet betalas tills direktivet införts helt, från och med datumet för domen eller ett senare datum som domstolen fastställt. EU-domstolen fastställer det slutliga vitesbeloppet, men det får inte överstiga EU-kommissionens förslag.

EU-kommissionen har dessutom uppmanat Tyskland att se till att energieffektivitetsdirektivet införlivas fullt ut. Tyskland har nu två månader på sig att uppfylla förpliktelsen. Annars kan EU-kommissionen besluta att väcka talan och yrka på böter.

För närvarande undersöker EU-kommissionen vad som gjorts för att införliva energieffektivitetsdirektivet i alla EU-länder. Alla medlemsländer förutom Malta har fått en formell underrättelse eftersom de inte införlivat direktivet fullt ut före juni 2014. Hittills har EU-kommissionen skickat åtta motiverade yttranden till EU-länder som inte införlivat direktivet fullt ut (Österrike, Portugal, Bulgarien, Kroatien, Irland, Rumänien, Lettland och i dag Tyskland) och väckt talan mot två medlemsländer vid EU-domstolen (Ungern i mars 2015 och i dag Grekland). EU-kommissionen fortsätter att övervaka införlivandet och kommer att ta upp eventuella brister i de kommande överträdelseomgångarna.

Läs kommissionens pressmeddelande. Mer information finns på energieffektivitetsdirektivets webbplats.

 

EU-kommissionen väcker talan mot Rumänien eftersom landet inte antagit någon krisplan för avbrott i gasförsörjningen

EU-kommissionen väcker talan mot Rumänien vid EU-domstolen eftersom landet inte antagit någon krisplan enligt EU:s förordning (EU) nr 994/2010 om naturgasförsörjning. Förordningen syftar till att garantera att EU-länderna kan hantera eventuella försörjningsavbrott. EU-länderna måste därför bland annat utarbeta krisplaner och underrätta EU-kommissionen om dessa. I en krisplan fastställs insatser som görs vid avbrott i gasförsörjningen och som samordnas noggrant med andra EU-grannländer. EU-länderna skulle ha antagit dem senast den 3 december 2012. I november 2013 sände EU-kommissionen en formell underrättelse till Rumänien eftersom landet inte hade antagit sin nationella krisplan. I november 2014 sände EU-kommissionen ett motiverat yttrande, eftersom Rumänien ännu inte anpassat sig till förordningen om naturgasförsörjning. En krisplan har ännu inte utarbetats, och Rumäniens förmåga att hantera en krissituation kan sålunda försvåras. Läs kommissionens pressmeddelande. Mer information finns på webbplatserna för EU:s strategi för energitrygghet och förordningen om naturgasförsörjning.

 

 

Motiverade yttranden

 

EU-kommissionen uppmanar TYSKLAND att fullt ut införliva EU:s direktiv om energieffektivitet

EU-kommissionen har uppmanat Tyskland att se till att energieffektivitetsdirektivet införlivas fullt ut. Enligt direktivet måste EU-länderna uppnå vissa energibesparingar under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. De måste göra detta genom att använda system för skyldigheter när det gäller energieffektivitet och/eller andra riktade politiska åtgärder för att driva på en energieffektivisering i hushållen och industrin samt inom transporten. Direktivet skulle ha införlivats i nationell rätt senast den 5 juni 2014. I dag sände EU-kommissionen ett motiverat yttrande till Tyskland och uppmanade landet att införliva direktivet fullt ut i landets lagstiftning.

Under det andra halvåret 2014 inledde EU-kommissionen överträdelseförfaranden mot alla EU-länder förutom Malta för att de inte införlivat direktivet om energieffektivitet. Hittills har EU-kommissionen skickat sju motiverade yttranden till EU-länder som inte införlivat direktivet fullt ut (Österrike, Portugal, Bulgarien, Kroatien, Irland, Rumänien och Lettland) och väckt talan mot två medlemsländer vid EU-domstolen (Ungern i mars 2015 och i dag Grekland). EU-kommissionen fortsätter att övervaka införlivandet av direktivet och kommer att ta upp eventuella brister i de kommande överträdelseomgångarna. Tyskland har nu två månader på sig att uppfylla förpliktelsen. Annars kan EU-kommissionen besluta att väcka talan och yrka på böter. Mer information om direktivet om energieffektivitet finns på GD Energis webbplats

 

EU-kommissionen uppmanar ÖSTERRIKE och FÖRENADE KUNGARIKET att anpassa sig till direktivet om byggnaders energiprestanda

EU-kommissionen har uppmanat Österrike att införliva direktivet om byggnaders energiprestanda fullt ut i nationell lagstiftning. Enligt direktivet måste medlemsländerna fastställa och tillämpa minimikrav på energiprestanda för både nya och befintliga byggnader, se till att byggnaderna energicertifieras och kräva regelbundna inspektioner av värme- och luftkonditioneringssystem. Dessutom ska EU-länderna enligt direktivet se till att alla nya byggnader är s.k. nollenergibyggnader senast 2021. Direktivet skulle ha införlivats senast den 9 juli 2012. I juli 2014 beslutade EU-kommissionen att väcka talan mot Österrike, se IP/14/813. Kort därefter antog Österrike en rad åtgärder för att införliva direktivet. Det framgick emellertid att ett antal bestämmelser i direktivet ännu inte har införlivats. EU-kommissionen har därför i dag sänt ytterligare ett motiverat yttrande till Österrike och uppmanat landet att införliva direktivet fullt ut. Genom yttrandet skjuts beslutet om att väcka talan mot Österrike vid EU-domstolen upp.

Eftersom inget medlemsland hade införlivat hela direktivet när tidsfristen löpte ut, inledde EU-kommissionen överträdelseförfaranden mot alla 28 medlemsländer. Under 2014 beslutade EU-kommissionen att väcka talan vid EU-domstolen mot fyra medlemsländer (Finland, Österrike, Belgien och Polen). Målen mot Finland och Belgien har nu dragits tillbaka. Sedan dess har de flesta medlemsländer uppfyllt sina skyldigheter att införliva direktivet, och de enda överträdelseförfaranden som återstår är mot Österrike, Italien, Nederländerna, Polen och Tjeckien.

EU-kommissionen har fått en särskild klagan om att Förenade kungariket inte utfärdar och uppvisar energicertifikat i offentliga byggnader enligt reglerna. Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda måste EU-länderna se till att certifikaten utfärdas och uppvisas för vissa kategorier av byggnader. Detta system med böter för och kontroller av energicertifikat som Förenade kungariket införde är emellertid inte tillräckligt för att kraven i direktivet ska uppfyllas. EU-kommissionen har därför i dag skickat ett motiverade yttrande till Förenade kungariket och bett landet att verkligen se till att energicertifikaten uppvisas i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda.

Österrike och Förenade kungariket har nu två månader på sig att underrätta EU-kommissionen om vad man gjort för att reda ut situationen. Om så inte sker, kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot dessa länder vid EU-domstolen. Mer information om direktivet om byggnaders energiprestandaGD Energis webbplats.

 

EU-kommissionen uppmanar SPANIEN och FÖRENADE KUNGARIKET att införliva EU:s regler om oljelager fullt ut

EU-kommissionen har uppmuntrat Spanien och Förenade kungariket att säkerställa att EU-reglerna om oljelager införlivas fullt ut. Enligt oljelagerdirektivet (2009/119/EG) ska EU-länderna ha ett minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter som motsvarar minst 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport eller 61 dagars genomsnittlig daglig inhemsk förbrukning, beroende på vilken mängd som är störst. Direktivet skulle ha införlivats i EU-ländernas lagstiftning senast den 31 december 2012. Med tanke på oljans betydelse i EU:s energimix, EU:s kraftiga beroende av råolja och petroleumprodukter utifrån och den geopolitiska osäkerheten i många producentregioner är det mycket viktigt att se till att konsumenterna har tillgång till petroleumprodukter. EU-kommissionen skickade i dag motiverade yttranden till Spanien och Förenade kungariket som bara delvis införlivat direktivet.

I januari 2013 inleddes överträdelseförfaranden mot en rad medlemsländer som inte införlivat direktivet. De flesta förfaranden har avslutats, eftersom medlemsländerna införlivat direktivet. Endast tre förfaranden fortsätter, för Lettland, Spanien och Förenade kungariket. Spanien och Förenade kungariket har nu två månader på sig att underrätta EU-kommissionen om vad man gjort för att reda ut situationen. Om så inte sker, kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot dessa länder vid EU-domstolen. Mer information om trygg oljeförsörjning på GD Energis webbplats.

 

3. Miljö

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 2 295 61 72)

 

Ärenden som överlämnats till EU-domstolen

EU-kommissionen väcker talan mot BELGIEN och BULGARIEN vid EU-domstolen och ger SVERIGE en sista varning för dålig luftkvalitet

I dag har EU-kommissionen väckt talan mot Belgien och Bulgarien vid EU-domstolen för ihållande höga nivåer av stoftpartiklar som utgör en stor risk för allmänhetens hälsa. Trots att medlemsländerna ska garantera sina invånare god luftkvalitet, har luftkvaliteten redan i många år varit ett problem på många platser. Studier visar att dålig luftkvalitet dödar fler människor varje år än trafikolyckor. Små partiklar, PM10 (partiklar med en diameter på mindre än 10 mikrometer), härstammar främst från mänskliga verksamheter, såsom trafik, industri och uppvärmning av hus, och orsakar andningsproblem, lungcancer och förtida död.

I EU-lagstiftningen har gränsvärden fastställts för PM10 sedan 2005. För det fall att gränsvärdena överskrids har medlemsländerna antagit planer för luftkvalitet med lämpliga beslutsamma och framåtblickande insatser så att perioden av överskridande blir så kort som möjlig. Luftkvaliteten måste förbättras, och genom att rikta in sig på de länder som inte gjort vad de lovat hoppas EU-kommissionen kunna garantera att medlemsländerna vidtar beslutsamma och problemlösningsinriktade åtgärder.

I Bulgarien har en rad åtgärder vidtagits och vissa utsläppsminskningar av PM10 noterats på de flesta mätpunkter sedan 2011. Trots det visar uppgifter att de årliga och/eller dagliga värdena för PM10 överskrids ständigt i alla sex regioner och storstadsområden i landet, förutom Varna, som en gång, 2009, har uppfyllt det årliga gränsvärdet. Dagens beslut är en följd av ett motiverade yttrande från juli 2014.

Luften i Belgien har blivit något bättre de senaste åren. I dag är det bara tre områden som inte klarar målen (Bryssel och hamnområdena i Gent och Roeselare). Att kommissionen vill väcka talan vid EU-domstolen är en följd av ett motiverat yttrande som skickades i februari 2014 i ett fall som öppnades 2008. Belgien har visserligen vidtagit åtgärder för alla områden som kommissionen tar upp, men åtgärderna har hittills inte varit tillräckliga för att lösa problemet. Eftersom tidsfristen för att uppfylla kraven dessutom har gått ut sedan länge har kommissionen nu beslutat att vända sig till domstolen.

De viktigaste gränsvärden som ger upphov till problem i EU är PM10, kvävedioxid (NO2) från bilavgaser och (i mycket mindre utsträckning) svaveldioxid (SO2). Endast ett överträdelseförfarande har inletts mot ett medlemsland i fråga om SO2, medan talan har väckts mot 16 medlemsländer i fråga om PM10. När det gäller kvävedioxid håller 6 förfaranden på att inledas.

EU-kommissionen vidtog också i dag åtgärder mot ett annat EU-land, Sverige, för dålig luftkvalitet. De senaste uppgifterna visar att de dagliga gränsvärdena för dessa partiklar överskridits i två områden – mellersta Sverige (tätorterna Norrköping, Södertälje och Uppsala, förutom för 2012) och tätorten Stockholm. Sverige har tidigare blivit dömd vid EU-domstolen för att landet inte uppfyllde gränsvärdena för PM10 2005–2007. EU-kommissionen anser att Sverige, redan 2005, borde ha gjort lämpliga insatser och uppmanar nu landet att agera framsynt, snabbt och verkningsfullt för att så snart som möjligt börja följa reglerna. Dagens motiverade yttrande följer på en kompletterande formell underrättelse som sändes den 26 april 2013. Om Sverige inte agerar kan EU-kommissionen gå vidare i ärendet till EU-domstolen. Mer information i EU-kommissionens pressmeddelande.

 

Motiverade yttranden

EU-kommissionen uppmanar SVERIGE att anpassa vargjakten till EU:s lagar

 

EU-kommissionen uppmanar Sverige att anpassa vargjakten till EU:s lagar. Vargen är strikt skyddad i Sverige, och populationen har inte ökat till den nivå som garanterar artens fortlevnad (”gynnsam bevarandestatus”) såsom fastställts i lagstiftningen. Jakt tillåts endast under vissa strikta villkor. Eftersom Sverige tillät licensjakt 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015, har landet infört ett systematiskt förfarande som strider mot habitatdirektivet. Framför allt uppfyller Sverige inte sina förpliktelser eftersom landet inte överväger andra tillfredsställande alternativ eller ser till att licensjakten sker under strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning. Sverige har heller inte kunnat visa att jakten inte hotar den lokala vargpopulationens möjligheter att nå ”gynnsam bevarandestatus”. Därför skickar EU-kommissionen nu ett kompletterande motiverat yttrande. Sverige har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. Om så inte sker, kan EU-kommissionen besluta att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen.

 

EU-kommissionen uppmanar ITALIEN att se till att deponierna är förenliga med EU:s lagar

EU-kommissionen har uppmanat Italien att se till att sophämtningen och driften av gamla deponier är förenliga med EU:s lagar. EU:s deponeringsdirektiv inför standarder för deponier för att förebygga skadliga effekter på människors hälsa, vatten, mark och luft. Enligt direktivet bör deponier som var i bruk 2001 ha upphört med sin verksamhet senast den 16 juli 2009, om de inte uppfyllde EU:s standarder för säkra deponier. Nästan sex år efter tidsfristen för stängning uppfyller minst 50 deponier i Italien inte kraven enligt de senaste tillgängliga uppgifterna. Dessa deponier borde antingen ha stängts eller utvecklats så att de uppfyller kraven. Åtminstone en av deponierna innehåller farligt avfall. Därför skickar EU-kommissionen nu ett kompletterande motiverat yttrande. Italien har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. I annat fall kan EU-kommissionen komma att besluta att ta Italien till EU-domstolen.

 

EU-kommissionen uppmanar UNGERN att uppdatera sina miljönormer vid avfallsdammar för rödslam

EU-kommissionen har uppmanat Ungern att se till att en adekvat skyddsnivå tillämpas vid förvaltningen av avfallsdammarna för rödslam i Almásfüzítő, i enlighet med EU:s lagar. En noggrann undersökning av nuvarande rutiner har visat att en del av avfallshanteringen på området, som syftar till att renovera anläggningarna, inte har skötts på ett korrekt sätt, med följder för skyddet av människors hälsa och miljön. I strid med EU:s avfallslagar har farligt avfall blandats med annat avfall, och de konsekvensbedömningar som krävs i habitatdirektivet har inte gjorts. Som svar på en formell underrättelse från november 2013 angav Ungern att översynen av praxisen på områden hade börjat men att den ännu inte hade avslutats. Eftersom verksamheten fortsatt under översynen drar EU-kommissionen slutsatsen att Ungern ännu inte åtgärdat överträdelsen. Därför skickar EU-kommissionen nu ett motiverat yttrande. Ungern har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. Annars kan EU-kommissionen välja att föra ärendet vidare till EU-domstolen.

 

4. Finansiella tjänster

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 2 295 61 94)

 

Motiverade yttranden

EU-kommissionen uppmanar FRANKRIKE att fullt ut följa EU-lagstiftningen för försäkringar för byggplatser

EU-kommissionen har uppmanat Frankrike att ändra en bestämmelse i landets försäkringslag som diskriminerar försäkringsgivare från andra EU-länder. EU-kommissionen är inte emot regelns syfte, som är att skydda försäkringstagaren när försäkringsgivaren för ett byggprojekt inte kan göra det. Enligt fransk lag måste byggföretag försäkra sig mot eventuella skador som skulle kunna göra byggnaden oanvändbar. Företagen måste dock ordna denna försäkring genom ett försäkringsbolag som är etablerat i Frankrike, vilket därmed diskriminerar försäkringsbolag i andra EU-länder. Enligt EU-kommissionen innebär detta en begränsning av etableringsfriheten inom EU (se artiklarna 49 och 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). En formell underrättelse skickades till Frankrike i juli 2014, och i dag utfärdar EU-kommissionen ett motiverat yttrande. Frankrike har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen, annars kan EU-kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

EU-kommissionen uppmanar UNGERN att fullt ut följa EU:s lagstiftning om rätten för utländska investerare att använda jordbruksmark

EU-kommissionen har uppmanat Ungern att vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut följa EU:s lagstiftning om vissa avtalsenliga rättigheter för bruk av jordbruksmark (nyttjanderätt). EU-kommissionen anser att den ungerska lagstiftningen begränsar utländska investerares rättigheter på ett sätt som eventuellt går emot EU-lagarna om fri rörlighet för kapital och etableringsfrihet. Den följer inte heller rätten till egendom som finns angiven i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. En ungersk lag som trädde i kraft den 1 maj 2014 avslutade några nyttjanderättsavtal med utländska investerare och förkortade övergångsperioden för investerare från tjugo år till bara fyra och en halv månad. Investerare hade räknat med att fortsätta bruka marken i enlighet med den tidigare övergångsperioden, och deras investeringsbeslut hade fattats utifrån detta. Det betyder att den nya lagen ledde till att investerarna förlorade sina förvärvade rättigheter och värdet på investeringarna. EU-kommissionen ifrågasätter även ännu en bestämmelse i samma lag, som tillåter att markarrendekontrakt som ingicks innan juli 1994 får sägas upp ensidigt. En formell underrättelse har skickats till Ungern i oktober 2014 som det första steget i ett överträdelseförfarande (IP/14/1152). Dagens begäran utfärdas i form av ett motiverat yttrande. Ungern har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen, annars kan EU-kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

EU-kommissionen uppmanar LUXEMBURG att införliva EU-regler om alltför stor förlitan på kreditbetyg

Luxemburg har uppmanats att införliva EU:s direktiv 2013/14/EU, om alltför stor förlitan på kreditbetyg, i den nationella lagstiftningen och att meddela EU-kommissionen hur övergången ska genomföras. Direktivet har som syfte att minska en alltför stor tilltro till kreditbetyg inom EU, samtidigt som den ska förbättra kvaliteten på betygsättningen. Tre sektorer berörs av dessa regler: tjänstepensionsinstitut (IORPS), investeringsbolag och förvaltningsbolag för UCITS-fonder (företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper) och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM). Enligt dessa regler ska investerare inte förlita sig för mycket på kreditbetyg eller använda dem som den enda parametern vid riskbedömning i samband med investeringar som görs av IORPS, UCITS och alternativa investeringsfonder. Luxemburg skulle ha införlivat direktivet i nationell rätt senast den 21 december 2014. Införlivningen har inte skett inom den angivna tidsramen, och därför har en formell underrättelse skickats till Luxemburg den 29 januari 2015. Dagens begäran tar formen av ett motiverat yttrande. Luxemburg har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. Annars kan EU-kommissionen välja att gå vidare med ärendet till EU-domstolen och begära finansiella sanktioner (dagligt vite).

 

Formella underrättelser

EU-kommissionen uppmanar EU-länderna att avsluta EU-interna bilaterala investeringsavtal

Europeiska kommissionen har i dag inlett överträdelseförfaranden mot fem medlemsstater. Dessa uppmanas att avsluta EU-interna bilaterala investeringsavtal mellan sig. Bilaterala investeringsavtal reglerar företags och enskildas privata investeringar i en annan stat än den egna. EU-interna bilaterala investeringsavtal är avtal mellan enskilda EU-medlemsstater.

Många av dessa avtal ingicks på 1990-talet, före EU:s utvidgningar 2004, 2007 och 2013. De slöts för det mesta mellan befintliga EU-medlemmar och de länder som skulle komma att kallas ”EU-13”. Syftet med dem var att skapa garantier för investerare som ville satsa i EU-13 vid en tidpunkt då privata investerare – ibland av historiska och politiska skäl – kan ha tvekat att investera i de berörda länderna. Avtalen syftade alltså till att stärka investerarskyddet, till exempel genom ersättning för expropriation och skiljedomsförfaranden för att lösa investeringstvister.

Efter utvidgningen borde sådana ”extra” garantier inte vara nödvändiga eftersom alla medlemsstater omfattas av samma EU-regler på den inre marknaden, t.ex. reglerna om gränsöverskridande investeringar, särskilt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Alla EU-investerare åtnjuter dessutom samma skydd genom EU:s regler, t.ex. beträffande icke-diskriminering på grund av nationalitet. De bilaterala investeringsavtalen ger däremot rättigheter på bilateral basis till investerare från vissa enskilda medlemsstater. Enligt samstämmig rättspraxis från EU-domstolen är denna typ av diskriminering baserad på nationalitet oförenlig med EU-lagstiftningen.

Av ovannämnda skäl har kommissionen begärt att fem medlemsstater (Österrike, Nederländerna, Rumänien, Slovakien och Sverige) avslutar de EU-interna bilaterala investeringsavtalen mellan sig. De formella underrättelser som skickas ut i dag har föregåtts av diskussioner med medlemsstaterna i fråga. Detta är inte heller någon ny fråga, eftersom kommissionen konsekvent, och under ett antal år, har påpekat för medlemsstaterna att EU-interna bilaterala investeringsavtal är oförenliga med EU-lagstiftningen. Eftersom de flesta medlemsländerna inte har gjort något åt saken kommer EU-kommissionen nu att gå vidare till det första steget i överträdelseförfaranden mot fem medlemsländer. Samtidigt begär kommissionen information från och inleder en administrativ dialog med de övriga 21 medlemsländer som fortfarande tillämpar EU-interna bilaterala investeringsavtal. Det kan noteras att Irland och Italien avslutade alla sina avtal av den här typen redan under 2012 respektive 2013. Läs mer i ett pressmeddelande om detta.

 

5. Inre marknaden

(Mer information: Lucia Caudet – tfn: +32 2 295 61 82)

 

Motiverade yttranden

EU-kommissionen uppmanar SPANIEN att respektera EU-regler gällande offentliga kontrakt upphandlade av försvarsministeriet

I arbetet för att offentliga upphandlingar ska ske på ett öppet, effektivt och professionellt sätt har EU-kommissionen uppmanat Spanien att följa EU-reglerna för offentliga upphandlingar, särskilt direktiv 2004/18/EG. När försvarsministeriet köpte in kläder (bland annat uniformer) till armén till ett uppskattat värde av 190 miljoner euro, gav man fördelar till vissa företag genom att ge dem viktig information för att kunna förbereda sina anbud långt innan denna information offentliggjordes. Dessutom har det spanska försvarsministeriet antagit en intern förvaltningsorder som gjort det möjligt att köpa in vissa varor, bland annat kläder, utan att tillämpa direktiv 2004/18/EG. Efter EU-kommissionens uppmaning till Spanien i form av ett motiverat yttrande att följa de relevanta EU-reglerna, har nu Spanien två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. I annat fall kan EU-kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

EU-kommissionen uppmanar ÖSTERRIKE att respektera skidlärares rätt att erbjuda tjänster

EU-kommissionen har uppmanat Österrike att ändra landets regionala lagstiftning gällande skidlärare så att den överensstämmer med fri rörlighet för tjänster enligt artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Tyrolens lagstiftning hindrar utländska skidlärare från att ta kunder som redan befinner sig i Österrike, vilket begränsar deras rättighet att erbjuda sina tjänster till kunder som har kommit med dem från andra länder. Denna begränsning ger dem sämre möjligheter än de tyrolska skidlärarna, som har rätt att ta vilka kunder som helst.

EU-kommissionen har tagit upp detta i ett motiverat yttrande i juli 2014. Efter detta argumenterade Österrike att det är nödvändigt att behålla lagstiftningen för att säkra allmänhetens säkerhet i höga bergsområden. EU-kommissionen har gått igenom argumenten och kommit fram till att den tyrolska lagstiftningen inte är rättfärdigad, eftersom det finns andra möjligheter inom ramarna för EU-lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer att kontrollera specifika säkerhetsrelaterade kvalifikationer hos utländsk arbetskraft utan att därmed skära av tillgången till en viss del av marknaden.

De tyrolska kraven är varken proportionsenliga eller nödvändiga och de begränsar fri rörlighet för tjänster i EU. Därför har EU-kommissionen nu genom ett motiverat yttrande uppmanat Österrike att ändra lagstiftningen så att den överensstämmer med EU-reglerna.

 

Formella underrättelser

EU-kommissionen inleder överträdelseförfaranden mot sex EU-länder som inte följer tjänstedirektivet vad gäller reglerade yrken

EU-kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot Österrike, Cypern, Tyskland, Malta, Polen och Spanien på grund av att deras nationella regler omfattar ett antal onödiga och oberättigade hinder för yrkesmässiga tjänster. EU-kommissionen anser att krav som ställs på den som erbjuder vissa tjänster i de här EU-länderna går emot tjänstedirektivet. ”Friheten att tillhandahålla tjänster är en av den inre marknadens stöttestenar”, säger Elżbieta Bieńkowska, kommissionär med ansvar för den inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.”Det finns fortfarande problem i flera EU-länder som hindrar både företag och individer från att fritt tillhandahålla sina tjänster inom hela EU. Det handlar om begränsningar gällande juridisk form och aktieinnehav, krav på yrkeskvalifikationer eller fasta priser. Det här handlar inte bara om att peka på det som är fel, utan även om att fundera på det som en dynamisk inre marknad för yrkesmässiga tjänster kan ge oss: en konkurrenskraftigare europeisk ekonomi, vilket vi alla vinner på.” Efter dagens underrättelse har länderna två månader för att svara på de argument som EU-kommissionen har presenterat. Läs mer i ett pressmeddelande om detta.

 

6. Rättsliga frågor och konsumentfrågor

(Mer information: Christian Wigand – tfn: +32 2 296 22 53)

 

Motiverat yttrande

EU-kommissionen uppmanar POLEN att följa EU-reglerna om otillbörliga affärsmetoder

Direktivet om otillbörliga affärsmetoder är menat att underlätta handel genom att skapa ett enda regelverk för handelsverksamhet på EU:s inre marknad, med utgångspunkt i ett högt konsumentskydd.

EU-kommissionen har uppmanat Polen att se till att man tillämpar direktivet korrekt på två punkter. För det första innehåller direktivet en lista på faktorer som handlarna inte får ge konsumenterna missvisande information om. Polen har inte införlivat hela denna lista i den nationella lagstiftningen.  För det andra är den polska lagstiftningen alltför begränsande angående hur prisnedsättningar ska visas. Enligt de nuvarande polska reglerna ska handlare sätta upp det gamla priset, överkorsat, bredvid det nya priset, och där ska även ingå något av orden rea, prisavdrag eller minskat pris tillsammans med skälet till avdraget eller minskningen. Dessa regler går bortom de harmoniserade bestämmelserna och kan innebära problem för handlare från andra EU-länder vid försäljning av varor i Polen.

Dagens motiverade yttrande är del av en allmän undersökning av övervakningen av införlivandet av direktivet som inleddes 2011.Polen har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen, annars kan EU-kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

7. Havsfrågor och fiske

(Mer information: Enrico Brivio – tfn: +32 2 295 61 72)

 

Motiverat yttrande

EU-kommissionen uppmanar GREKLAND att anta planen för en effektiv fiskeriförvaltning i Medelhavet

EU-kommissionen har uppmanat Grekland att uppfylla sin plikt och i enlighet med Medelhavsförordningen anta nationella planer för effektiv fiskeriförvaltning för fiskerier som använder not- eller vadfartyg inom Greklands territorialvatten. Not- eller vadfartyg har så kallat stänggarn som dras efter fartyget och kan användas för fiske vid ytan eller på botten, beroende på vilken art som ska fiskas. Utifrån faktorer som gäller för många Medelhavsfiskerier och det faktum att det kvotbaserade fiskerisystemet inte gäller, ska medlemsländerna enligt förordningen anta nationella planer som kombinerar effektiv fiskeriförvaltning med specifika tekniska åtgärder. Syftet med detta är att utnyttja fiskeribestånden på ett hållbart sätt. Nationella förvaltningsplaner ska även se till att förbudet följs för fiske med not- eller vadfartyg i skyddade livsmiljöer, till exempel sjögräsbäddar (Posidonia oceanica). Eftersom Grekland inte har antagit någon giltig förvaltningsplan, utfärdar EU-kommissionen ett motiverat yttrande. Grekland har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen, annars kan EU-kommissionen gå vidare i ärendet till EU-domstolen.

 

8. Transport och rörlighet

(Mer information: Jakub Adamowicz – tfn: +32 2 295 05 95)

 

Motiverat yttrande

EU-kommissionen uppmanar Irland att ratificera fördraget om internationell järnvägstrafik

EU-kommissionen har uppmanat Irland att vidta nödvändiga åtgärder för att ratificera fördraget om internationell järnvägstrafik i den ändrade versionen enligt Vilniusprotokollet av den 3 juni 1999 (Cotif 1999). Cotif 1999 har varit i kraft sedan 2006, men Irland har fortfarande inte ratificerat fördraget. Eftersom Irland inte har ratificerat fördraget, kan EU inte använda sig av alla EU-ländernas röster när ändringar måste göras i detta internationella avtal och bilagorna. Avtalet gäller viktiga delar av EU:s järnvägslagstiftning, till exempel passagerarrättigheter, transport av farligt gods och järnvägsdriftskompatibilitet och säkerhet. EU-kommissionen har utfärdat en begäran i form av ett motiverat yttrande, och Irland har nu två månader på sig att redovisa vad man gjort för att reda ut situationen. Annars kan EU-kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

 

Formell underrättelse

EU-kommissionen uppmanar TYSKLAND att följa EU-lagstiftningen vid införande av vägavgifter för personbilar

EU-kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Tyskland om en ny tysk lag från den 8 juni 2015, som inför vägtullar för personbilar. EU-länderna är tvungna att följa allmänna principer i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som förbjuder diskriminering, uppmanar till fri rörlighet för varor, frihet att tillhandahålla tjänster mellan olika EU-länder och att garantera samma villkor för transportföretag. Enligt EU-kommissionens utvärderingar innebär avdraget av vägtullarna från den årliga bilskatten för fordon som är registrerade i Tyskland en överträdelse mot EU-förordningen, särskilt mot artikel 18 som förbjuder all form av diskriminering mellan EU-invånare. Diskrimineringen består i att den nya lagen innebär att förare från andra EU-länder kommer att betala mer än förare från Tyskland. EU-kommissionen anser även att priset för korttidsvinjetter för vissa fordon, som framför allt skulle användas av förare som normalt inte bor i Tyskland, är för högt i jämförelse med priset för årliga vinjetter.

Tyskland måste svara EU-kommissionen inom två månader. Den formella underrättelsen till Tyskland är det första steget i överträdelseförfarandet.  Om man även efter att Tyskland har lämnat synpunkter anser att den tyska lagen inte överensstämmer med EU-lagarna, kommer EU-kommissionen att avge ett motiverat yttrande där man uppmanar Tyskland att vidta de nödvändiga åtgärderna för att följa EU-lagstiftningen. Läs mer i ett pressmeddelande om detta.

 

9. Skatter

(Mer information: Vanessa Mock – tfn: +32 2 295 61 94)

 

EU-kommissionen har beslutat att väcka talan i EU-domstolen mot BELGIEN på grund av skattesystemet för belgiska skattskyldiga som investerar i fast egendom utomlands

EU-kommissionen har beslutat att väcka talan i EU-domstolen mot Belgien på grund av Belgiens skattelagar, som klassificerar inkomster från fast egendom på olika sätt. De olika metoderna leder till att de inkomster som en belgisk medborgare får från fast egendom utomlands värderas högre än inkomster från fast egendom i Belgien.

Detta betyder att den belgiska lagstiftningen gynnar investeringar inom Belgien, vilket innebär en diskriminering av de skattskyldiga som har investerat i liknande fast egendom i andra EU-länder eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De olika skattereglerna överensstämmer inte med den fria rörligheten för kapital som beskrivs i artikel 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 40 i EES-avtalet.

EU-kommissionen skickade den 22 mars 2012 en begäran i form av ett motiverat yttrande (IP/12/282) till Belgien om att ändra lagstiftningen. Eftersom Belgien inte har ändrat denna lag, har EU-kommissionen beslutat att gå vidare med ärendet till EU-domstolen. Du hittar mer information i pressmeddelandet.

 

[1] Överlämnande till EU-domstolen: 5

Motiverade yttranden: 18

Formella underrättelser: 44

Avslutade ärenden: 61

MEMO/15/5162

För allmänheten:


Side Bar