Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Förbättra EU-ländernas investeringar och förvaltning av medel inom sammanhållningspolitiken

Bryssel, 24 mars 2015

Under perioden 2014–2020 kommer över 351 miljarder euro att bli tillgängliga för EU:s medlemsländer, regioner och städer inom ramen för sammanhållningspolitiken (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden). För många av dessa länder är detta den huvudsakliga källan till offentlig finansiering. Pengarna måste investeras och förvaltas väl eftersom brister i nationella, regionala och lokala förvaltningar kan äventyra programmens genomförande.

För perioden 2007–2013 finns det inom sammanhållningspolitiken anslagna medel som fortfarande inte har investerats. Kommission vill hjälpa medlemsländerna att göra investeringar så att medlen inte går förlorade och se till att pengarna används på rätt sätt och till rätt slags projekt som invånarna verkligen får glädje av.

En central fråga för EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020 är därför att stärka den administrativa kapaciteten för att förbättra hur investeringarna görs och hur medlen förvaltas. EU:s regionkommissionär Corina Creţu har utsett detta till ett prioriterat område.

Det är bakgrunden till ett antal nya åtgärder som Corina Creţu och avdelningarna inom generaldirektoratet för regional- och stadspolitik har planerat tillsammans med generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

Vad innebär den här strategin egentligen?

Initiativet för ett bättre genomförande av sammanhållningspolitiken utgörs av fyra delar:

Under perioden 2014–2020 kommer över 351 miljarder euro att bli tillgängliga för EU:s medlemsländer, regioner och städer inom ramen för sammanhållningspolitiken (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden). För många av dessa länder är detta den huvudsakliga källan till offentlig finansiering. Pengarna måste investeras och förvaltas väl eftersom brister i nationella, regionala och lokala förvaltningar kan äventyra programmens genomförande.

För perioden 2007–2013 finns det inom sammanhållningspolitiken anslagna medel som fortfarande inte har investerats. Kommission vill hjälpa medlemsländerna att göra investeringar så att medlen inte går förlorade och se till att pengarna används på rätt sätt och till rätt slags projekt som invånarna verkligen får glädje av.

En central fråga för EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020 är därför att stärka den administrativa kapaciteten för att förbättra hur investeringarna görs och hur medlen förvaltas. EU:s regionkommissionär Corina Creţu har utsett detta till ett prioriterat område.

Det är bakgrunden till ett antal nya åtgärder som Corina Creţu och avdelningarna inom generaldirektoratet för regional- och stadspolitik har planerat tillsammans med generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

Vad innebär den här strategin egentligen?

Initiativet för ett bättre genomförande av sammanhållningspolitiken utgörs av fyra delar:

1. Arbetsgruppen för bättre genomförande som med hjälp av skräddarsydda åtgärdsteam ska stödja de nationella och regionala förvaltningarna så att de återstående investeringsmedlen från programperioden 2007–2013 kan användas effektivt. Arbetsgruppen har analyserat de främsta orsakerna till förseningar i genomförandet och har börjat utforma detaljerade och omfattande åtgärdsplaner för varje program som kan vara i fara. Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsländerna för att hitta lösningar som kan maximera utnyttjandet av åtagandena enligt den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013, vilket var ett krav från Europeiska rådet på dess möte i december 2014.

2. En uppbyggnad av den administrativa kapaciteten i medlemsländerna och regionerna för programmen 2014–2020 genom arbetsgruppens andra fas och genom en mängd olika åtgärder, till exempel kunskaps- och expertutbyte, utbildning och tekniskt stöd.

3. Corina Crețu planerar att undersöka orsakerna till att regioner med låg ekonomisk utveckling och regioner med många års negativ BNP-tillväxt släpar efter. Eftersom sammanhållningspolitikens syfte är att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s regioner är detta en oroväckande trend.

4. Kommissionen håller på att tillsätta en expertgrupp som ska göra en oberoende utvärdering av hur förenklingen har tagits emot i medlemsländerna, och den ska också försöka hitta ytterligare möjligheter att förenkla reglerna. Gruppen ska utfärda rekommendationer om det ska kunna bli enklare för mottagarna att utnyttja fonderna under programperioden 2014–2020. Ett andra mål blir att föreslå ytterligare förenklingar för perioden efter 2020. Denna åtgärd är nära kopplad till vice ordförande Kristalina Georgievas förslag om en ”resultatinriktad EU-budget”.

Hur kom arbetsgruppen för bättre genomförande till?

Att skapa en särskild arbetsgrupp för att hjälpa medlemsländerna och regionerna att utnyttja investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken var en av Corina Crețus första åtgärder när hon tillträdde som kommissionär. Arbetsgruppen ska hjälpa ett antal länder som stött på problem i genomförandet av sedan tidigare planerade investeringar att bättre utnyttja resurser och investeringsmöjligheter genom att förbättra sin administrativa kapacitet.

Vilka vänder sig arbetsgruppen till?

Arbetsgruppen koncentrerar sig för närvarande på en grupp länder vars utnyttjandegrad ligger under EU-genomsnittet. Situationen skulle kunna leda till att medel som redan har tilldelats eller planerats återtas och går förlorade.

De åtta länder det gäller är Bulgarien, Italien, Kroatien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Vad gör arbetsgruppen?

Arbetsgruppens första åtgärd har varit att med hjälp av en strukturerad och enhetlig strategi undersöka och analysera situationen i de berörda medlemsländerna. Det har bland annat gällt att hitta flaskhalsar och grundläggande brister i genomförandet på varje insatsområde i programmen i fråga. En del länder har problem och förseningar i genomförandet av större infrastrukturprojekt, särskilt sådana som rör miljö och transport. Andra länder har problem på grund av övergripande brister i sin administrativa kapacitet, men även vad gäller struktur och förvaltning.

Arbetsgruppen har ansvar för att utforma åtgärdsplaner för varje berörd medlemsstat, eller granska befintliga planer om sådana finns. Den här processen kommer att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte och spridning av god praxis bland deltagarna. När så är lämpligt kommer generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering att samarbeta med generaldirektoratet för regional- och stadspolitik för att lämpliga åtgärder ska vidtas även på Europeiska socialfondens område.

Handlar detta i själva verket om att peka ut syndabockar?

Inte alls – syftet är att framhålla god praxis och att hjälpa till. Uppbyggnaden av den administrativa kapaciteten kan också intensifieras, särskilt med målet att förbättra genomförandet under perioden 2014–2020 och för att dra lärdom av tidigare erfarenheter. Detta är arbetsgruppens andra ansvarsområde på medellång sikt. Medlemsländerna uppmanas att på ett effektivare och mer fokuserat sätt utnyttja sin budget för tekniskt stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken, för att på så sätt stärka sin administrativa kapacitet att använda anslagen från fonderna.

Vad spelar administrativ kapacitet för roll?

Sammanhållningspolitiken fungerar enligt principen om ”delad förvaltning” – delad mellan kommissionen och de lokala och nationella organ som förvaltar fonderna i medlemsländerna.

I den nya sammanhållningspolitiken för 2014–2020 läggs fokus på uppbyggnad av administrativ kapacitet för att medlemsländerna fullt ut ska anpassa sig till de nya kraven för att utnyttja medel från EU:s struktur- och investeringsfonder. De ska sedan kunna genomföra sina investeringsprogram effektivare och nå bästa möjliga resultat.

Administrativ kapacitet för att förvalta och investera medel från fonderna och i EU:s samfinansierade program och projekt anses som en viktig faktor för att EU:s sammanhållningspolitik ska lyckas. Om de offentliga organ som förvaltar anslagen från fonderna (förvaltningsmyndigheter, förmedlande organ, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter) är svaga, ställs de inför flaskhalsar och problem. Slutresultatet blir att investeringarna inte kan ge de förväntade fördelarna till befolkningen i regionerna och städerna. Detta är inte enbart en fråga om etik och regler – det är också mycket dyrare att driva en ineffektiv administration.

Hur kan man stödja administrativ kapacitet för att anslagen från fonderna ska användas på ett bättre sätt?

Att stödja administrativ kapacitet handlar om att få rätt strukturer, mänskliga resurser, system och verktyg. Med andra ord att se till att ansvarsområden och uppgifter blir tydligt tilldelade, att personal får relevant utbildning och att rätt personer rekryteras att förvalta fonderna. Dessa måste också ha tillgång till rätt verktyg – IT-system, manualer, regler – för att förvalta EU:s struktur- och investeringsfonder. Om systemen och verktygen finns, blir organisationerna mindre sårbara. En annan viktig del är styrningen, dvs. att chefer ansvarar för resultatet, är vaksamma mot korruption och intressekonflikter och främjar öppenhet.

Vad innebär det mer konkret?

EU-kommissionen har inlett en serie utbildningar som ska förbereda för den nya programperioden. Utbildningarna är avsedda för nationella och regionala myndigheter med ansvar för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. De var främst tänkta att handla om programplanering och genomförande, men behandlar också ekonomisk förvaltning och kontroll.

Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik hjälper också till att stärka de nationella och regionala myndigheternas administrativa kapacitet med hjälp av analys- och diagnosverktyg, riktlinjer och skräddarsydda stödmekanismer som erfarenhetsutbyte och utbyte av god praxis och peer to peer-nätverk. Tyngdpunkten ligger på att hjälpa dem att förvalta EU-investeringar på ett bättre sätt.

Kommissionen inledde nyligen två nya initiativ: TAIEX-REGIO PEER 2 PEER exchange system (lanserades den 24 mars) och Integrity Pacts:

PEER 2 PEER är avsett för de 24 000 tjänstemän som arbetar för organ som förvaltar medel och projekt inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden. Man besvarar direkt specifika frågor från myndigheter som loggar in till online-databasen, och man erbjuder hjälp i form av expertuppdrag, studiebesök och specialworkshops. Tjänstemän som är villiga att dela med sig av sin expertkunskap kan registrera sig i Expertdatabasen.

  • Integritetspakter utvecklades av den icke-statliga organisationen Transparency International för att hjälpa myndigheter, företag och det civila samhället att öka förtroendet och öppenheten inom offentlig upphandling. Kommissionen avser nu att initiera integritetspakter för flera av EU:s samfinansierade projekt inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

En integritetspakt för sammanhållningspolitiken ska vara ett juridiskt bindande avtal mellan förvaltningsmyndigheten och företag som deltar i offentliga upphandlingar om att följa en öppen och effektiv upphandlingsprocess. För att större ansvarsskyldighet ska garanteras kommer integritetspakterna att omfatta ett övervakningssystem som ska ledas av utvalda organisationer i civilsamhället.

Ett meddelanden om att anmäla intresse för att delta i försök med detta instrument i samfinansierade projekt inom sammanhållningspolitiken i medlemsländerna kommer att publiceras i maj 2015. Myndigheter och stödmottagare uppmanas att utnyttja detta initiativ.

Finns det andra sätt för medlemsländer och regioner att investera i effektiv offentlig administration?

Förutom tekniskt stöd bör berörda medlemsländer tillämpa åtgärder som stödjer bredare institutionell kapacitetsuppbyggnad. Investeringar i institutionell kapacitetsuppbyggnad och effektiv offentlig förvaltning (Tematiska mål 11), som stöds av Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, har ett bredare och mer långsiktigt mål. Fokus ligger på genomgripande reform och systemförändring för att förbättra de offentliga förvaltningarnas verkliga resultat, oberoende av deras roll när det gäller förvaltning av EU-medel.

EU:s struktur- och investeringsfonder kommer under 2014–2020 att fortsätta stödja institutionell kapacitetsuppbyggnad och reformer. Målet med detta stöd är att skapa institutioner som är stabila och förutsägbara, tillräckligt flexibla för att reagera på samhällsutmaningar, öppna för dialog med allmänheten, kapabla att införa nya politiska lösningar och att erbjuda bättre tjänster. Stödet kommer att inriktas på effektivare organisationsprocesser, modern förvaltning och motiverade och kompetenta tjänstemän.

Stödet till offentliga förvaltningsreformer som en del i det tematiska målet institutionell kapacitetsuppbyggnad under programperioden 2014–2020 är kopplat till de relevanta landsspecifika rekommendationerna, tillhörande arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar, ekonomiska anpassningsprogram, i förekommande fall, och nationella reformprogram.

Kommer det att finnas pengar under nästa programperiod för att bidra till denna satsning?

Ja. Ungefär 4,8 miljarder euro har avsatts i den nya sammanhållningspolitikens budget för 2014–2020 som stöd till institutionell kapacitetsuppbyggnad och reformer. Medel kommer också att användas för att med hjälp av tekniskt stöd stärka kapaciteten hos organ som är direkt involverade i genomförandet.

Vad görs för att bekämpa bedrägerier och korruption?

Av alla fel som anmäls inom förvaltningen av sammanhållningspolitiken beror 0,2 % på bedrägeri. Kommissionen har en nolltolerans mot bedrägerier och korruption och förväntar sig det samma från medlemsländerna och regionerna. Finansiellt stöd bör användas för att stödja konkurrenskraft, ökad produktivitet och nya arbetstillfällen. Vid undersökningar av partnerskapsavtal och operativa program, kräver kommissionen ett tydligt åtagande från medlemsländerna att vidta åtgärder för att förebygga bedrägerier och detta åtagande följs noga upp.

I december 2013 organiserade kommissionen tillsammans med Transparency International en internationell konferens som följdes av en serie landsseminarier om bedrägeribekämpning inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Det främsta målet med dessa evenemang var att ge tjänstemännen konkreta verktyg som kan förhindra missbruk av fonderna.

Ett av de konkreta resultaten av dessa seminarier var att tillämpa systemet med integritetspakter, som utarbetats av Transparency International, på projekt inom ramen för sammanhållningspolitiken.

Kommissionen har också tagit fram ett nytt IT-verktyg, Arachne, som man verkligen rekommenderar medlemsländerna att använda. I Arachne kombineras övervakningsdata från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med externa databaser, och det ger förvaltningsmyndigheterna hjälp att identifiera projekt med högre risk som kan kräva närmare granskning.

Mer information:

 PEER 2 PEER

EU-kommissionen och Transparency International samarbetar för bättre utnyttjande av EU:s investeringar

På InfoRegios webbsida: Bättre investeringar och förvaltning av fonderna

På ESF:s webbsida: Bättre offentlig förvaltning

MEMO/15/4654

För allmänheten:


Side Bar