Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen - Faktablad

Att länka samman elmarknaderna för att få försörjningstrygghet, marknadsintegration och storskaligt utnyttjande av förnybara energikällor

Bryssel, 25 februari 2015

Vad är ”elsammanlänkningsmålet”?

 

Europeiska rådet uppmanade i oktober 2014 alla medlemsstater att senast 2020 åstadkomma sammanlänkning av minst 10 % av den installerade elproduktionskapaciteten. Detta innebär att varje medlemsstat bör ha lagt ut elektriska kablar som gör att minst 10 % av den elektricitet som produceras av deras kraftverk kan transporteras över gränserna till grannländerna.

 

Varför är det nödvändigt att elnäten i EU är sammanlänkade med varandra?

 

När ett kraftverk stannar eller vid extrema väderförhållanden måste medlemsstaterna kunna förlita sig på sina grannar för import av den el de behöver. Utan infrastruktur är det omöjligt att köpa och sälja el över gränserna. Att ansluta isolerade elsystem till varandra är därför nödvändigt för försörjningstryggheten och bidrar till en verkligt integrerad EU-övergripande energimarknad som är en viktig faktor för energiunionen.

 

Enkelt uttryckt, med goda förbindelser mellan grannländerna

 

- blir elsystem mer tillförlitliga och det finns en lägre risk för strömavbrott,

- kan vi spara pengar genom att minska behovet av att bygga nya kraftverk,

- får konsumenterna större valmöjligheter med en prispress på hushållsräkningarna,

- kan elnäten bättre hantera den ökande nivån av el från förnybara energikällor, i synnerhet variabla förnybara källor som vind- och solkraft.

 

Mer förnybar energi innebär också fler jobb. 2012 arbetade ungefär 1,2 miljoner människor i företag inom förnybar energi och teknik i EU.

 

Kommer uppnående av målet göra en skillnad för våra energiräkningar?

 

Ja. Vällänkade europeiska energinät kommer att leda till direkta besparingar för konsumenten. Enligt en färsk undersökning skulle konsumenter i EU kunna spara 12–40 miljarder euro varje år om energimarknaderna var helt integrerade.

 

Varför finns det inte ett liknande mål för gas?

 

Gas importeras via LNG eller med hjälp av stora rörledningar som ofta korsar flera gränser innan de når slutkunden. Därför skulle ett liknande mål för gas inte vara meningsfullt. I stället har EU infört särskilda regler för att garantera trygg gasförsörjning, baserat på hantering av risken för störningar av gasinfrastrukturen. Medlemsstaterna måste kunna hantera en situation då deras största gasinfrastrukturkomponent, till exempel en rörledning, inte längre är i drift.

 

Vilka medlemsländer har i dag dålig sammanläkning med andra?

 

För närvarande är det 12 medlemsländer som inte i tillräcklig utsträckning är sammanlänkade med EU:s elmarknad. Det gäller följande: Italien, Irland, Rumänien, Portugal, Estland, Lettland, Litauen, Storbritannien, Spanien, Polen, Cypern och Malta.

 

Kommer målet på 10 % att vara tillräckligt?

 

Genom detta mål inrättas en nödvändig minsta sammanlänkningsnivå som bör uppnås av alla medlemsstater senast 2020. Beroende på det geografiska läget för ett land och dess energimix, t.ex. vikten av förnybar energi, kanske det inte är tillräckligt att endast uppnå kravet på minst 10 %. EU undersöker därför om det går att höja målet till 15 % till 2030. Men eftersom målet på 15 % i vissa medlemsländer kan komma att kräva investeringar som inte längre skulle vara ekonomiskt motiverade, är det viktigt att bedöma flaskhalsarna och de högre målen kommer att fastställas från fall till fall.

 

Exakt hur ska målen nås?

 

Det viktigaste verktyget för att nå målet är förteckningen över ”projekt av gemensamt intresse” inom infrastruktur. Den första förteckningen antogs 2013 och innehåller 248 projekt. Av dessa är 37 projekt för sammanlänkning av elnäten i medlemsländer som ligger under målet på 10 %. Alla dessa projekt gynnas av påskyndade förfaranden för tillståndsgivning och förbättrade regleringsvillkor, och vissa kommer att få tillgång till finansiellt stöd. Projekten av gemensamt intresse kommer att bidra avsevärt till att uppnå målet. När de planerade projekten är slutförda, senast 2020, kommer alla medlemsstater (med undantag för Spanien och Cypern) att uppnå målet på 10 %.

Förteckningen över projekt av gemensamt intresse kommer att uppdateras vartannat år för att integrera nya projekt och ta bort dem som har slutförts.

 

Vad gör man när en stor del av investeringarna måste göras av företag i en medlemsstat samtidigt som det finns fördelar på andra sidan gränsen i en annan medlemsstat?

 

Denna fråga har tagits upp i förordningen om transeuropeiska energinät från 2013. Denna förordning skapar en möjlighet att fördela kostnaderna över gränser på grundval av de fördelar de genererar i den berörda medlemsstaten.

 

Hur mycket pengar kommer att behövas för att uppnå sammanlänkningsmålet på 10 %?

 

Europeiska kommissionen uppskattar att fram till 2020 kommer det att behövas cirka 40 miljarder euro för att nå målet på 10 % i hela EU.

 

Varifrån kommer pengarna?

 

För det första visar huvuddelen av projekten av gemensamt intresse på en solid affärsnytta och de kan finansieras under normala marknadsförhållanden, främst genom tarifferna. Vissa projekt, om de uppfyller strikta villkor och bidrar till att öka försörjningstryggheten, kan dra nytta av ett bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). 5,35 miljarder euro har avsatts för projekt för energiinfrastruktur i FSE mellan 2014 och 2020.Även om finansiering från FSE endast utgör cirka 3 % av alla de investeringar som behövs fram till 2020 för el, men också i gasinfrastruktur, kan fonden mobilisera andra medel med hjälp av finansiella instrument, såsom projektobligationer.

 

För att få de förväntade effekterna måste FSE-bidragen kombineras med insatser både från tillsynsmyndigheter och regeringar för att finansiera projekt genom nättariffer och genom att använda de nya europeiska struktur- och investeringsfonderna, där så är möjligt.

 

Kommer detta mål att återspeglas i ordförande Junckers investeringsinitiativ?

 

Ja. De europeiska struktur- och investeringsfonderna är de viktigaste instrumenten i kommissionens paket för tillväxt, jobb och investeringar. Energiinfrastruktur är en av prioriteringarna i de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Dessa medel skulle kunna användas till projekt av gemensamt intresse eller andra sammanlänkningsprojekt och således påskynda och komplettera den nuvarande strukturen med stöd för projekt av gemensamt intresse och övriga projekt. De europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att mobilisera minst 315 miljarder euro i privata och offentliga investeringar i hela EU.

 

Ett av de största hindren för att bygga ny infrastruktur är långdragna tillståndsförfaranden. Finns det en lösning?

 

För närvarande tar det i genomsnitt mellan 10 och 13 år att få de nödvändiga tillstånden.Genom förordningen om transeuropeiska energinät införs en bindande övergripande tidsfrist på 3,5 år för beviljande av tillstånd. Där föreskrivs att en enda nationell behörig myndighet ska fungera som en gemensam kontaktpunkt för alla tillståndsförfaranden. Sådana gemensamma kontaktpunkter bör finnas i alla medlemsstater senast våren 2015.

 

Hur kan EU garantera att de nya elnäten inte kommer att utgör en fara för miljön eller folkhälsan i EU?

 

Redan i dag har EU infört mycket stränga miljöskyddslagar.I TEN-E-förordningen fastställs dessutom nya regler om ökat samråd och insyn för att säkerställa att medborgarna är bättre involverade i planeringsprocessen. Målet är att göra processen effektivare samtidigt som EU:s höga standarder för miljöskydd säkerställs.

 

Vad blir nästa steg för kommissionen?

 

Kommissionen kommer att öka sitt stöd till de kritiska projekten genom flera riktade åtgärder. Den kommer att bedöma varje projekt för att identifiera och bidra till att hantera sådana risker som kan fördröja byggandet. Den kommer att samla de projektansvariga för infrastrukturen för att hjälpa till med att lösa eventuella frågor som har med teknik, planering, utformning och genomförande att göra och underlätta deras kontakter med Europeiska investeringsbanken och andra banker.

 

Kommissionen kommer att följa upp medlemsstaternas genomförande av all relevant EU-lagstiftning, särskilt TEN-E-förordningen. Den kommer att arbeta i nära samarbete med Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och med medlemsstaterna för att se till att genomförandet av projekten sker i tid. Regionala forum är ett viktigt verktyg för att säkerställa bättre samarbete mellan medlemsstater, också i samband med uppbyggnaden av infrastruktur.

 

Kommissionen kommer årligen att rapportera till Europeiska rådet om genomförandet av projekt av gemensamt intresse och om framstegen mot att nå målet på 10 %.

 

2015 kommer kommissionen också att sammankalla det första infrastrukturforumet för att diskutera och hitta lösningar på frågor som är gemensamma för alla regioner i hela Europa.

 

Mer information om EU:s energimarknader

MEMO/15/4486

För allmänheten:


Side Bar