Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE NL IT

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 1 oktober 2014

Statligt stöd: mer information om kommissionens beslut om offentlig finansiering av flygplatser och flygbolag i Tyskland, Belgien, Italien och Sverige

(Se även pressmeddelande IP/14/1065).

Kommissionen har i dag antagit sju beslut enligt EU:s regler om statligt stöd när det gäller offentligt stöd till flygplatser och flygbolag. Besluten rör tre flygplatser i Tyskland (Frankfurt Hahn, Saarbrücken och Zweibrücken), en flygplats i Belgien (Charleroi), en flygplats i Italien (Alghero) och en flygplats i Sverige (Västerås). Kommissionen inledde också en fördjupad granskning av ekonomiskt stöd till vissa flygbolag som flyger från flygplatsen Bruxelles-National (Zaventem) i Belgien. Kommissionen har redan, sedan början av 2014, avslutat sin bedömning i 17 andra ärenden som rör driftstöd och investeringsstöd till flygbolag och flygplatser.1

Offentliga insatser i företag som utför ekonomisk verksamhet anses inte utgöra statligt stöd i den mening som avses i EU-reglerna när de görs på villkor som en privat aktör som verkar i en marknadsekonomi skulle ha godkänt (marknadsinvesterarprincipen). Om marknadsinvesterarprincipen följs utgör åtgärden ingen fördel för företaget och det handlar därför inte om något statligt stöd.

Om marknadsinvesterarprincipen inte uppfylls omfattar åtgärden statligt stöd och kommissionen undersöker då om stödet kan anses förenligt med EU:s inre marknad. Detta innebär att kommissionen kontrollerar om åtgärden är förenlig med gemensamma EU-bestämmelser som tillåter stöd för projekt som främjar mål av gemensamt intresse, som t.ex. målen för EU:s transport- och sammanhållningspolitik, på vissa villkor.

Kriterierna för bedömningen av offentliga åtgärder som rör flygplatser och flygbolag fastställs i kommissionens luftfartsriktlinjer, som antogs i februari 2014 (se IP/14/172, MEMO/14/121 och för mer information policy brief). Dessa bestämmelser ska säkerställa bra förbindelser mellan regionerna som uppfyller de europeiska medborgarnas transportbehov och samtidigt skapa lika villkor mellan flygplatser och flygbolag på den inre marknaden.

1) Frankfurt-Hahn 1, Tyskland

År 2008 (IP/08/956) inledde kommissionen en fördjupad granskning av flera finansieringsåtgärder (t.ex. överenskommelser om kontroll och vinstuttag, kapitalökning och direktstöd) som genomfördes av Fraport AG (som fram till den 31 december 2008 var moderbolag till flygplatsen Frankfurt Hahn och flygplatsoperatör för flygplatsen i Frankfurt am Main), delstaterna Rheinland-Pfalz och Hessen till förmån för flygplatsen Frankfurt Hahn samt de avtal med Ryanair som ingicks 1999, 2002 och 2005 och den tabell över flygplatsavgifter som infördes 2001 och 2006.

Den fördjupade granskningen visade att flera direktstöd, 2001 och 2004 års överenskommelser om kontroll och vinstuttag samt Fraport AG:s kapitalökning 2004 inte utgör statligt stöd, eftersom de antingen genomfördes före Aéroports de Paris-domen2 eller inte kan tillskrivas staten. De övriga finansieringsåtgärderna till förmån för flygplatsen (t.ex. kapitalökningen 2004 av delstaten Rheinland-Pfalz och Hessen och direktstöden) utgör statligt stöd, men detta stöd är förenligt med EU:s regler eftersom det är förenligt med 2005 och 2014 års luftfartsriktlinjer, med hänsyn till flygplatsens betydelse för utvecklingen av och tillgängligheten för Hunsrückområdet och att den minskar överbelastningen på flygplatsen i Frankfurt am Main.

När det gäller de avtal med Ryanair som ingicks 1999, 2002 och 2005 har granskningen visat att de rimligen kunde förväntas generera vinst när de ingicks. Dessutom förväntades de tabeller över flygplatsavgifter som infördes 2001 och 2006 bidra till en ytterligare lönsamhet för flygplatsoperatören. Eftersom villkoren i avtalet skulle ha varit godtagbara för en marknadsaktör omfattar de inte något statligt stöd i den mening som avses i EU-reglerna.

Frankfurt-Hahn är en regional flygplats i Rheinland-Pfalz i Tyskland. Den används för närvarande av omkring 2,6 miljoner passagerare och för 450 000 ton gods). Sedan 1999 har den verksamheten ökat betydligt, vilket dock påverkades av den finansiella och ekonomiska krisen. Fram till slutet av 2008 var Fraport AG majoritetsägare av flygplatsen. År blev 2009 delstaten Rheinland-Pfalz majoritetsaktieägare i flygplatsoperatören efter att Fraport AG försvunnit. Flygplatsen ägs också av delstaten Hessen (17,5 %).

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.21121 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

2) Frankfurt-Hahn 2, Tyskland

Efter en fördjupad granskning av finansieringen av flygplatsen Frankfurt Hahn mellan 2009 och 2011, som inleddes 2011 (IP/11/874) konstaterade kommissionen att lån uppgående till omkring 47 miljoner euro beviljats flygplatsen av den offentligägda banken Investitions- und Strukturbank på marknadsmässiga villkor och att dessa inte utgjorde statligt stöd. De lån på omkring 6,8 miljoner euro som beviljats av den offentligägda banken, den underliggande statliga garantin på 100 % och de lån som tillhandahålls av
statlig garanti och de lån som ges från Land Rheinland-Pfalz kassa utgör däremot statligt stöd, men detta stöd är förenligt med EU:s regler med tanke på flygplatsens betydelse för utvecklingen och tillgängligheten i regionen och det faktum att flygplatsen avlastar flygplatsen i Frankfurt am Main.

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.32833 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

3) Saarbrücken, Tyskland

Efter en fördjupad undersökning som inleddes 2012 (IP/12/156) har kommissionen godkänt stöd till Saarbrückens flygplats. Kommissionen fann också att rabatter på flygplatsavgifter och marknadsföringsavtal med Air Berlin inte utgjorde statligt stöd.

Saarbrückens flygplats fick investeringsstöd och driftstöd i form av årliga kapitaltillskott, överföring av mark och stödbrev. Kommissionen gjorde en bedömning av stödet under perioden 2000–2012 och godkände investeringsstödet och driftstödet till flygplatsen. I och med att Saarbrücken ligger nära Zweibrückens flygplats (40 kilometer med bil) bedömde kommissionen i synnerhet frågan om mångfaldigande av olönsam infrastruktur. Kommissionen fann att det inte var Saarbrücken som mångfaldigade verksamhet vid Zweibrücken, utan snarare tvärtom.

För de flygbolag som använde flygplatsen 2007 införde Saarbrücken rabatter i sin tabell över flygplatsavgifter. År 2011 ingick flygplatsen ett marknadsföringsavtal med Air Berlin. Granskningen visade att tabellen över avgifter och marknadsföringsavtalet med Air Berlin gjordes på villkor som en privat marknadsaktör skulle ha godtagit, särskilt som de kunde förväntas generera vinst när de ingicks. Därför utgjorde dessa åtgärder inte något statligt stöd.

Saarbrücken är en regional flygplats i Saarland i Tyskland som betjänar omkring
400 000 passagerare per år. Saarbrückens flygplats har funnits i flera årtionden. Den invigdes 1928 och stängdes efter krigsutbrottet 1939, men verksamheten återupptogs 1966. Flygplatsen ligger nära Zweibrückens flygplats (40 km med bil).

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.26190 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

4) Zweibrücken, Tyskland

Efter en fördjupad undersökning som inleddes 2012 (se IP/12/156) fann kommissionen att det statliga stöd som mottogs av Zweibrückens flygplats och flygbolag som använde flygplatsen under perioden 2000–2009 var oförenligt med EU:s regler.

Zweibrückens flygplats fick statligt stöd i form av årliga offentliga investeringsbidrag och årliga kapitaltillskott, som totalt uppgick till omkring 47 miljoner euro. Zweibrückens flygplats ligger endast 40 km med bil (och ungefär 20 km med flyg) från Saarbrückens flygplats, som varit i gång i flera årtionden och tillhandahållit flygplatskapacitet som varit tillräcklig för regionen. Därför konstaterade kommissionen att Zweibrückens flygplats dubblerade verksamheten vid Saarbrückens flygplats. Det statliga stödet till Zweibrückens flygplats kan inte anses bidra till något mål av gemensamt intresse och därmed är det inte förenligt med EU:s regler om statligt stöd, på grundval av 2005 års och 2014 års luftfartsriktlinjer.

Kommissionen fann också att de avtal om flygplatstjänster och marknadsföring som ingåtts med Germanwings (ett dotterbolag till Deutsche Lufthansa), TUIFly och Ryanair inte, vid den tidpunkt då de ingicks, kunde förväntas generera mer intäkter än merkostnader. Eftersom ingen marknadsinvesterare skulle ha ingått sådana förlustbringande avtal utgör de statligt stöd till flygbolagen. Kommissionen fann vidare att det statliga stöd som beviljas genom dessa avtal inte var förenligt med EU:s regler. De oförenliga stödbeloppen beräknas till omkring 1,2 miljoner euro för Germanwings, 200 000 euro för Tuifly och 500 000 euro för Ryanair.

I och med att både Zweibrückens flygplats och olika flygbolag som använder flygplatsen tagit emot oförenligt statligt stöd måste Tyskland nu återkräva detta stöd från stödmottagarna.

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.27339 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

5) Charleroi, Belgien

Efter en fördjupad undersökning som inleddes 2002 (se IP/02/1854) och utvidgades 2012 (se IP/12/265) fann kommissionen att ett antal åtgärder som Belgien beviljat flygplatsen Brussels South Charleroi Airport (BSCA), som driver flygplatsen i Charleroi, i form av en koncessionsavgift som var alltför låg jämfört med vad en marknadsinvesterare skulle ha krävt, utgjorde statligt stöd i den mening som avses i EU:s regler. Dessa statliga stödåtgärder har varit oförenliga med den inre marknaden sedan de nya luftfartsriktlinjerna trädde i kraft den 4 april 2014. Kommissionen har därför krävt att Belgien att ska upphöra med dessa stödåtgärder och höja den koncessionsavgift som betalas av BSCA till den nivå som en marknadsinvesterare skulle ha krävt som motprestation för dessa åtgärder. För det andra har kommissionen krävt att Belgien ska återkräva det stöd som betalats ut sedan den 4 april 2014. Vid tidpunkten för beslutet uppgick det belopp som skulle återkrävas (utan ränta) till omkring 6 miljoner euro. Detta belopp kommer att fortsätta att öka ända tills Belgien avslutat dessa stödåtgärder.

Kommissionen anser att ett antal andra åtgärder till förmån för BSCA antingen inte utgör statligt stöd eller utgör statligt stöd som kan godkännas eftersom det är förenligt med EU:s regler.

Kommissionen undersökte också ett antal avtal som BSCA ingått med Ryanair, som är det största flygbolaget på flygplatsen i Charleroi. Kommissionen konstaterade dock att inget av dessa avtal utgjorde statligt stöd i den mening som avses i EU-reglerna. Anledningen är att åtgärderna antingen inte kan tillskrivas staten eller att regionen Vallonien och BSCA när stödet beviljades agerade som en marknadsinvesterare. Kommissionen har tillämpat marknadsinvesterarprincipen i enlighet med de principer som tribunalen fastställde när den ogiltigförklarade kommissionens beslut om Charlerois flygplats 2004 (se IP/04/157).

Charleroi är en belgisk flygplats som har utvecklats enormt sedan 2000. Detta beror framför allt på investeringar som gjorts av regionen Vallonien och att flygplatsen blivit en bas för Ryanair. Trafiken har ökat från 255 000 passagerare 2000 till nästan 6,8 miljoner 2013. Stödet till BSCA har haft en positiv inverkan på utvecklingen i regionen Vallonien, men samtidigt har det snedvridit konkurrensen med andra aktörer, framför allt flygplatsen Bruxelles-National. Därför kräver kommissionen att Belgien upphör med dessa stödåtgärder.

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.14093 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

6) Alghero, Italien

Efter en fördjupad undersökning (se IP/07/1309) som utvidgades 2012 (se IP/12/698), har kommissionen godkänt statligt stöd som Italien beviljat So.Ge.A.AL, som driver Algheros flygplats, i form av kapitaltillskott och stöd för att finansiera infrastrukturförbättringar under perioden 2000–2010, eftersom det är förenligt med EU:s regler.

Kommissionen bedömde tidigare driftstöd som beviljats flygplatsen på grundval av 2014 års luftfartsriktlinjer. Kommissionen konstaterade att stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa den ekonomiska bärkraften hos flygplatsen och att det inte gav upphov till någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Stödet ansågs bidra till ett mål av gemensamt intresse, som var att förbättra tillgängligheten, öka antalet förbindelser och bidra till den regionala utvecklingen på Sardinien, den region där flygplatsen är belägen.

Granskningen visade också att stödet för finansiering av infrastruktur och utrustning vid Algheros flygplats var förenligt med både2005 års luftfartsriktlinjer och 2014 års luftfartsriktlinjer eftersom de ökade tillgängligheten på Sardinien utan onödig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

Kommissionen har också granskat de avtal som So.Ge.A.AL ingått med flygbolag som bedrivit verksamhet vid Alghero under perioden 2000–2010. Kommissionen konstaterade att avtalen mellan So.Ge.A.AL och Ryanair/AMS, Alitalia, Volare, bmibaby, Air Italy and Air Vallée, vid den tidpunkt då de ingicks, rimligen kunde ha förväntats förbättra flygplatsens ekonomiska situation och att de därför inte gav de berörda flygbolagen någon otillbörlig ekonomisk fördel jämfört med deras konkurrenter. Kommissionen fann dock att det avtal som So.Ge.A.AL ingick med Germanwings 2007 och det avtal som ingicks med Meridiana 2010 omfattade mindre belopp av statligt stöd till dessa bolag. Kommissionen ansåg att detta utgjorde ett driftstöd till dessa flygbolag som inte kunde anses vara förenligt med EU:s regler. Stödmottagarna måste betala tillbaka det.

Algheros flygplats hade omkring 1,5 miljoner passagerare under 2013. På grundval av ett klagomål inledde kommissionen i september 2007 en fördjupad undersökning för att bedöma förenligheten med EU:s regler om statligt stöd för åtgärder till förmån för flygplatsoperatören samt för de avtal som flygplatsoperatören undertecknat med Ryanair (se IP/07/1309). År 2012 utvidgade kommissionen granskningen till att omfatta fler åtgärder, i synnerhet flera avtal som So.Ge.A.AL ingått med Ryanair och andra flygbolag (se IP/12/698).

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.23098 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

7) Västerås, Sverige

Efter en fördjupad undersökning (se IP/12/44) som inleddes 2012 har kommissionen godkänt stöd som Sverige har beviljats flygplatsoperatören vid Västerås flygplats (VFAB) i form av kapitaltillskott från de offentliga aktieägarna (framför allt Västerås stad) samt stöd inom ramen för den nationella stödordningen för regionala flygplatser. Stödet beviljades under perioden 2000–2010.

Kommissionen har bedömt det tidigare stödet som driftstöd enligt 2014 års luftfartsriktlinjer. Kommissionen konstaterade att stödet var begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa den ekonomiska bärkraften hos flygplatsen och att det inte gav upphov till någon otillbörlig snedvridning av konkurrensen. Stödet ansågs bidra till ett mål av gemensamt intresse, som var att förbättra tillgänglighet, öka antalet förbindelser och bidra till den regionala utvecklingen i det område där flygplatsen är belägen.

Kommissionen har också granskat ett antal avtal som flygplatsoperatören VFAB har ingått med Ryanair (och dess dotterbolag AMS) avseende användningen av Västerås flygplats under perioden 2001–2011. Kommissionen konstaterade att avtalen mellan VFAB och Ryanair/AMS, vid den tidpunkt då de ingicks, rimligen kunde ha förväntats förbättra flygplatsens ekonomiska situation och att de därför inte gav de berörda flygbolagen någon otillbörlig ekonomisk fördel jämfört med deras konkurrenter. Dessa avtal omfattade därför inte något statligt stöd till Ryanair/AMS.

Västerås flygplats hade omkring 163 000 passagerare 2013. På grundval av ett klagomål inledde kommissionen i 2012 en fördjupad undersökning för att bedöma förenligheten med EU:s regler om statligt stöd för åtgärder till förmån för flygplatsoperatören samt för de avtal som flygplatsoperatören undertecknat med Ryanair (se IP/12/44).

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.18857 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

8) Åtgärder som beviljats vissa flygbolag vid flygplatsen Bruxelles-National (Zaventem), Belgien

Kommissionen har inlett en fördjupad undersökning av det stöd som Belgien beviljat flygplatsoperatören vid flygplatsen Bruxelles-National. Flygplatsoperatören var skyldig att överföra bidraget till de flygbolag som transporterat mer än 400 000 avresande passagerare från Bruxelles-National under 2012. Stödet uppgår till 19 miljoner euro per år och har beviljats under tre år (2013, 2014 och 2015). Enligt de uppgifter som kommissionen förfogar över skulle den största delen av detta stöd gå till Brussels Airlines. Jetairfly och Thomas Cook skulle också gynnas av stödet men i mindre utsträckning.

Kommissionen kommer att undersöka om denna åtgärd utgör statligt stöd i den mening som avses i EU:s regler när det gäller flygbolag som omfattas av denna åtgärd. Om så är fallet kommer kommissionen undersöka att om stödet är förenligt med den inre marknaden. Om kommissionen finner att åtgärden gav upphov till stöd som är oförenligt med den inre marknaden kommer kommissionen att kräva att Belgien att kräver tillbaka de belopp som har betalats ut till följd av denna åtgärd.

Efter att ha granskat de synpunkter som Belgien inkom med efter att den djupgående granskningen inletts kan kommissionen anta ett beslut som ålägger Belgien att avbryta utbetalningarna till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den inre marknaden.

Flygplatsen Bruxelles-National ligger i Zaventem nära Bryssel. Flygplatsen hade fler än 19 miljoner passagerare 2013. Det största flygbolaget vid Bruxelles-National är Brussels Airlines.

Den icke-konfidentiella versionen av detta beslut kommer att finnas tillgänglig med ärendenummer SA.38105 i registret över statligt stödkonkurrenswebbplatsen så fort eventuella konfidentialitetsproblem har lösts.

1 :

2 :

I sin dom i Aéroports de Paris-målet år 2000 fastställde EU-domstolen att driften av en flygplats, inklusive tillhandahållandet av flygplatstjänster till flygbolag och tjänsteleverantörer på flygplatser utgör en ekonomisk verksamhet (mål T-128/98). Före denna dom kunde offentliga myndigheter på goda grunder anse att finansieringsåtgärder till förmån för flygplatser inte utgör statligt stöd i den mening som avses i EU-reglerna.


Side Bar