Navigation path

Left navigation

Additional tools

Bankunionen: återställd finansiell stabilitet i euro-området

European Commission - MEMO/14/294   15/04/2014

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 15 april 2014

Bankunionen: återställd finansiell stabilitet i euro-området

1. Bankunionen i ett nötskal

Sedan krisens början 2008 har kommissionen arbetat hårt för att dra lärdomar av den och skapa en säkrare och sundare finanssektor. Kommissionen har föreslagit 28 nya regler för att bättre reglera, övervaka och styra finanssektorn så att skattebetalarna i framtiden slipper stå för notan när bankerna gör misstag. De flesta av reglerna har nu trätt i kraft eller håller på att slutföras.

Figur 1: Viktiga pusselbitar i den finansiella reformen

När finanskrisen övergick i en skuldkris i euroområdet 2010/11 stod det klart att mer måste göras i de länder som delar gemensam valuta – och som ju i än högre grad är beroende av varandra – främst för att bryta den onda cirkel som skapas genom en osund koppling mellan banker och statsfinanser. (Se ruta 1).

Det är anledningen till att stats- och regeringscheferna i juni 2012 enades om att skapa en bankunion som fullbordar den ekonomiska och monetära unionen och gör det möjligt att på ett centraliserat sätt tillämpa EU:s regler för banker i euroområdet (och i övriga medlemsstater som vill ansluta sig).

Det nya bankregelverket som är gemensamt för alla 28 medlemsstater utgör grundvalen för bankunionen. Gemensamma regler hjälper till att förhindra framtida bankkriser (främst kapitalkravsdirektivet och kapitalkravsförordningen MEMO/13/690) och om banker ändå hamnar i svårigheter, finns en gemensam ram för att hantera detta, bl.a. hur banker kan avvecklas under ordnade former (direktivet om återhämtning och rekonstruktion av banker MEMO/14/297). De gemensamma reglerna innebär också att alla EU:s sparare får en insättningsgaranti (upp till 100 000 euro per insättare och per bank) och är skyddade överallt i EU (direktivet om insättningsgarantisystem – MEMO/14/296).

Bankunionen säkerställer en enhetlig tillämpning av dessa regler i euroområdet. För det första kommer Europeiska centralbanken (ECB) fr.o.m. november 2014 att inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (MEMO/13/780) bli tillsynsmyndighet för euroområdets samtliga 6 000 banker. För att ECB redan från början ska få en tydlig bild av situationen för de banker som den blir satt att övervaka sker just nu en heltäckande bedömning av bankernas "finansiella hälsotillstånd".

För det andra kommer – i de sällsynta fall som banker trots utbyggd tillsyn fallerar – den nyligen antagna gemensamma rekonstruktionsmekanismen (MEMO/14/295) att göra det möjligt att hantera rekonstruktionen av en bank på ett mer effektivt sätt genom en gemensam rekonstruktionsnämnd och en gemensam rekonstruktionsfond. Fallerar en bank är rekonstruktionsmekanismen med sina tydliga beslutsregler för gränsöverskridande banker och sin erfarna personal mycket bättre rustad att klara av en rekonstruktion än dagens lapptäcke av nationella rekonstruktionsmyndigheter.

Tillsammans med det nya EU-regelverket för finanssektorn är den fullbordade bankunionen ett stort steg i den ekonomiska och monetära integrationen av EU (MEMO/14/244). Det innebär slutet på en era av massiva räddningsaktioner där skattebetalarna fått stå för notan och kommer att hjälpa till att återställa den finansiella stabiliteten. Detta i sin tur skapar de rätta förutsättningarna för finanssektorn att låna ut pengar till den reala ekonomin, driva på den ekonomiska återhämtningen och skapa nya arbetstillfällen (se ruta 2).

Ruta 1: Den onda cirkel mellan banker och statsfinanser

Statsskuldskrisen inom euroområdet satte stålkastarljuset på den potentiellt onda cirkel som skapas genom kopplingen mellan bankerna och statsskulden.

Hur ser denna onda cirkel ut?

Bankunionen hjälper till att bryta kopplingen mellan banker och statsskulder:

  • Bankerna kommer att bli starkare och mer immuna mot chocker: Den gemensamma tillsynen medför att de striktare tillsynskraven för bankerna verkligen tillämpas, och tvingar dem att ha tillräcklig kapitalreserv och likviditet. Så blir EU:s banker solidare och får förstärkt förmåga att hantera risker kopplade till verksamheten och absorbera de förluster de drabbas av.

  • Fallerande banker kommer att rekonstrueras utan skattepengar, vilket begränsar de negativa effekterna på staternas finansiella ställning: Rekonstruktionen av bankerna ska finansieras av aktieägare och borgenärer, och av en rekonstruktionsfond som finansieras av branschen. Bankerna bör inte räddas genom statliga aktioner och staternas finansiella ställning kommer inte att försvagas ytterligare.

  • Bankerna kommer inte längre vara europeiska när de blomstrar, men nationella när de fallerar eftersom de ska övervakas på europeisk nivå och ett eventuellt fallissemang också ska hanteras på EU-nivå.

Ruta 2:

Lättare för banker att låna ut pengar till företag och hushåll

Olika nationella insatser vid bankfallissemang utan koordination sinsemellan, som ibland handlar om att pytsa ut medel inom det egna landet, och ett stort ömsesidigt beroende mellan bankerna och de medlemsländer där de verkar, har lett till en allvarlig fragmentering av den inre låne- och finansieringsmarknaden. Denna fragmentering har varit särskilt skadlig i euroområdet där den lagt lock på utlåningen till den reala ekonomin och därmed hämmat tillväxten.

Nyligen publicerade siffror visar att 80 % av de tyska små och medelstora företag som ansöker om lån lyckas få hela den begärda summan. Denna procentsats sjunker i Sydeuropa till 40 % och i Grekland ända ner till 25 %. Skillnader finns dessutom fortfarande mellan de räntor som erbjuds företag och hushåll, vilket kan skada den begynnande återhämtningen.

Eftersom alla banker i bankunionen ska kontrolleras av samma tillsynsorgan och omfattas av samma rekonstruktionsmekanism bör förtroendet för alla banker öka. Bankernas trovärdighet på marknaden kommer att vara avhängig deras specifika riskprofil och mindre den finansiella styrkan i det medlemsland där de är baserade. Detta bör göra det lättare för banker i alla medlemsländer att på lika villkor få tillgång till finansiering, vilket i sin tur gör det lättare för dem att återigen börja låna ut till hushåll och företag i hela EU.

2. Hur skapar bankunionen en tryggare banksektor i euroområdet?

Vi drar till fullo alla lärdomar av krisen. Och vi har nu en hel rad åtgärdsalternativ att ta till för att hantera banker på ett heltäckande sätt. Vi avser att

— göra alla banker säkrare från första början (krisförebyggande),

— se till att tillsynsmyndigheterna om problem uppstår, kan ingripa tidigt i krishanteringen (tidigt ingripande)

— se till – i de värsta scenarierna – att vi har de verktyg som behövs för att effektivt hantera en kris (rekonstruktion av banker).

2.1 Skede 1: Krisförebyggande

Kommissionen har kommit med 28 lagförslag som innefattar alla finansiella aktörer och produkter för att bättre reglera, övervaka och styra finanssektorn. De utgör ett enda sammanhållet regelverk. Bankerna måste följa reglerna överallt inom den inre marknaden. Detta är av avgörande betydelse för att samma kraftfulla regler ska gälla överallt, utan kryphål, så att vi kan garantera lika villkor för bankerna och en verklig inre marknad för finansiella tjänster. Detta gynnar bankerna, hela den finansiella sektorn liksom medborgarna, konsumenterna och skattebetalarna.

2.1.1 En starkare, mer oberoende tillsynsmyndighet som ser till att bankerna följer reglerna

Tillsynsmekanismen ger ECB ansvaret för tillsynen över bankerna i euroområdet (och i andra medlemsstater som väljer att delta i samarbetet).

ECB kommer att se till att tillsynen blir sant europeisk – utan sidoblickar på nationella intressen – försvagar kopplingen mellan banker och medlemsländernas statsfinanser och tar hänsyn till riskerna för den finansiella stabiliteten. ECB kommer att ta på sig sin nya roll som gemensam tillsynsmyndighet i november 2014. Den kommer att se till att det sammanhållna regelverket tillämpas konsekvent och enhetligt i euroområdet. Under tiden gör ECB en samlad bedömning av storbankerna och deras balansräkningar. Danièle Nouy har utnämnts till den gemensamma tillsynsmekanismens första ordförande (MEMO/13/1155).

2.1.2 Striktare tillsynskrav för mer motståndskraftiga banker

Genom paketet för kapitalkrav för banker, det s.k. CRR/CRD IV-paketet (bestående av kapitalkravsdirektivet IV) och kapitalkravsförordningen) (se MEMO/13/690) genomförs de nya globala standarderna för bankkapital (vanligtvis kända som Basel III-regelverket) i EU:s rättsliga regelverk.

De nya reglerna som trädde i kraft den 1 januari 2014 ser till att bankerna nu har tillräcklig kapitalnivå, både kvantitativt and kvalitativt. Med dessa regler har unionen också uppfyllt sitt åtagande till G-20 om att genomföra Basel III-regelverket.

2.1.3 Planering för banker i kris

Den finansiella sektorn i hela EU kan nu räkna med att backas upp av ett starkt regelverk om en bank råkar i svårigheter. Denna bankkris- och rekonstruktionsram (MEMO/14/297) innebär att bankerna måste utarbeta återhämtningsplaner med beskrivningar av de åtgärder som de skulle vidta för att försvara sin bärkraft om deras ekonomiska situation skulle försämras samt rekonstruktionsplaner för en ordnad rekonstruktion om de inte längre är bärkraftiga.

Inom bankunionen, är den myndigheten ECB. Planerna bör innehålla olika alternativa tillämpningar av rekonstruktionsverktygen (till exempel överföring av tillgångar till ett "broinstitut", nedskrivning av kapitalinstrument eller andra skulder i en s.k. bail-in (skuldnedskrivning)) och metoder som ser till att vitala funktioner kan upprätthållas.

2.2 Skede 2: Korrigerande åtgärder när problem uppstår – tidigt ingripande

Vi har nu regler som tillåter ett tidigt ingripande om en bank drabbas av problem. Banktillsynsmyndigheterna ges utökade befogenheter för att kunna ingripa om en bank drabbas av finansiella problem (t.ex. när en bank inte uppfyller, eller är på väg att inte längre uppfylla lagstadgade kapitalkrav), men innan problemen blir kritiska och bankens finansiella situation hunnit försämras bortom all hjälp. Åtgärderna ska ingå i bankernas återhämtningsplaner och innefattar möjligheten att avsätta ledningen och att utse en särskild förvaltare, att kalla till bolagsstämma för att anta brådskande reformer samt att förbjuda aktieutdelning eller bonusar. Andra åtgärder som en tillsynsmyndighet också kan kräva, är att banken ska minska sin exponering mot vissa risker, utöka sitt kapital eller ändra sina rättsliga- eller bolagsstrukturer.

I bankunionen kommer ECB, om en banks bärkraft bedöms vara i farozonen, som enda tillsynsmyndighet att övervaka tidiga ingripanden i samordning med behöriga rekonstruktionsmyndigheter.

2.3 Skede 3: Vid fallissemang skyddas insättare och skattebetalare

2.3.1 Skydd av skattebetalarna

Upprepade aktioner för att rädda banker har ökat de offentliga skulderna och lagt en mycket tung börda på skattebetalarna. De godkända statliga stöden i form av rekapitalisering och åtgärder för övertagande av värdeminskade tillgångar mellan oktober 2008 och december 2012 uppgick till 591,9 miljarder euro eller 4,6 % av BNP i EU år 2012 (kommissionen). Om vi inkluderar garantier, skulle denna siffra uppgå till 1,6 biljoner euro eller 13 % av EU:s BNP (kommissionen) under perioden 2008–2010. Se IP/13/1301.

Om en banks finansiella situation blir ohjälplig ser direktivet om återhämtning och rekonstruktion av banker till att bankernas aktieägare och borgenärer måste betala sin del av kostnaderna genom en skuldnedskrivningsmekanism (bail-in mechanism) (se ruta 3).

Den gemensamma rekonstruktionsmekanismen borgar för att dessa regler tillämpas på ett centraliserat och effektivt sätt i bankunionen. Den säkerställer att de komplicerade beslut som måste fattas vid en rekonstruktion, särskilt för banker med verksamheter i flera länder, kan genomföras snabbt med bindande verkan för alla bankunionens medlemsländer.

Rekonstruktionsmekanismen är uppbyggd kring en stark gemensam rekonstruktionsnämnd med permanenta ledamöter samt företrädare för kommissionen, rådet, ECB och de nationella rekonstruktionsmyndigheterna. I flertalet fall där en bank i euroområdet eller i ett medlemsland som deltar i bankunionen måste rekonstrueras kommer ECB att anmäla ärendet till nämnden, kommissionen och relevant nationell rekonstruktionsmyndighet. Beslutsförfarandet har avvägts noga för att det ska gå att fatta beslut om en rekonstruktion också under helger (se ruta 2).

Figur 2:

För att skattebetalarna inte ska tvingas stå för notan måste alla banker i EU göra inbetalningar i en fond som är avsedd att stödja smidiga rekonstruktioner. I bankunionen förs dessa medel gradvis samman så att om extra resurser behövs för att ställa medelfristig finansiering till förfogande för banken så att den kan fortsätta att fungera och omstruktureras, tas resurserna från den gemensamma rekonstruktionsfonden som alla banker i bankunionsländerna bidrar till från och med 2016 och som 2024 kommer att uppgå till 55 miljarder euro.

Ruta 3: Skuldnedskrivning i praktiken

Skuldnedskrivning (bail-in). Rekapitalisering via en nedskrivning av skulderna och/eller att de omvandlas till eget kapital skulle tillåta banken att fortsätta sin verksamhet, undvika störningar i det finansiella systemet som följer av stopp eller avbrott i vitala tjänster, och skulle ge myndigheterna tid att omorganisera eller avveckla delar av bankens verksamheter på ett ordnat sätt.

Om en bank måste tillgripa skuldnedskrivningsalternativet ser myndigheterna till att denna först drabbar aktieägarna och därefter övriga borgenärer i en förutbestämd ordning. Aktieägare och andra innehavare av instrument, t.ex. konvertibla obligationer och särskilda riskobligationer s.k. junior bonds skulle först få stå för förlusterna.

Insättningar under 100 000 euro kommer aldrig att beröras: de är alltid helt skyddade.

Så långt det är möjligt läggs ansvaret för att täcka bankens förluster på privata investerare och banksektorn som helhet; och inte på skattebetalarna.

2.3.2 Skydd för insättare

Bankinsättningar i alla medlemsstater på upp till 100 000 euro per insättare per bank kommer att omfattas av en garanti också om banken skulle fallera. Garantin ger spararna en känsla av finansiell stabilitet och innebär att de avhåller sig från att tömma sina bankkonton, något som skulle få allvarliga ekonomiska följder.

Dessutom kommer insättarna att få sina pengar snabbare, inom 7 arbetsdagar (från tidigare 20) och de nationella insättningsgarantisystemen kommer att vara mycket bättre finansierade för att backa upp sina garantier, bl.a. med betydande förhandsinsamlade rekonstruktionsfondmedel: motsvarande 0,8 % av insättningar som omfattas av garantin kommer att samlas in från bankerna under en period av 10 år. Om de förhandsinsamlade rekonstruktionsfondmedlen skulle visa sig vara otillräckliga tar insättningsgarantisystemet in omedelbara extraordinära avgifter från banksektorn, och, som en sista utväg, kommer insättningsgarantisystemet att ha tillgång till alternativa finansieringsmöjligheter såsom exempelvis lån både från offentliga och privata källor. Det kommer också att finnas en frivillig mekanism för ömsesidig inlåning mellan insättningsgarantisystem i olika EU-länder. MEMO/13/1176)

Enligt direktivet om återhämtning och rekonstruktion av banker ska privatpersoner och småföretag med insättningar på över 100 000 euro få åtnjuta förmånsbehandling ("insättarföreträde"). De kommer inte att drabbas av några förluster före övriga borgenärer, vilket innebär att de ligger längst ned i skuldnedskrivningshierarkin. Medlemsländerna kan även välja att använda sig av en viss flexibilitet för att utesluta dem helt och hållet.

2.3.4 Säkerhetsmekanismer (backstops)

När alla ovanstående åtgärder vidtagits kommer det i de allra flesta fall inte att behövas något offentligt ekonomiskt stöd på skattebetalarnas bekostnad. Men i undantagsfall kan ytterligare resurser bli nödvändiga och för sådana fall måste det finnas tydliga regler om säkerhetsmekanismer (backstops). Alla säkerhetsmekanismer måste hållas skattemässigt neutrala på medellång sikt och återbetalas av banksektorn över tid genom branschavgifter.

Enligt förordningen om rekonstruktionsmekanismen ska nämnden, i samarbete med medlemsstaterna, låna upp medel för att öka fondens lånekapacitet fram till förordningen träder i kraft. Förordningen om rekonstruktionsmekanismen innehåller ännu inte några gemensamma säkerhetsmekanismer för fonden, men detta kommer att ses över under de närmaste åren i enlighet med ett uttalande från rådet i december.1

3. Om problem uppstår innan hela systemet tagits i bruk

ECB och Europeiska bankmyndigheten gör just nu en omfattande bedömning av bankerna och stresstestar dem innan tillsynsmekanismen blir helt operativt i november 2014.

Om kapitalunderskott upptäcks i banker inom bankunionen utlöses de stegvisa redan överenskomna rekapitaliseringsmetoderna: I första hand bör bankerna då skaffa kapital på marknaderna eller genom andra privata källor. Om detta inte räcker till kan offentliga medel skjutas till på nationell nivå, men på strikta villkor och i linje med reglerna för statligt stöd (se ruta 4). Om de nationella säkerhetsmekanismerna inte är tillräckliga, kan i andra hand EU-instrumenten användas, bl.a. stabilitetsmekanismen.2 Om en bank inte längre är bärkraftig, kan den rekonstrueras i enlighet med nationella ordningar.

Ruta 4: Regler om statligt stöd

Kommissionen har anpassat sina tillfälliga statstödsregler gällande stöd till finansinstitut under krisen. EU:s aktualiserade krisregler för statligt stöd till banker under krisen från och med den 1 augusti 2013 presenterades i ett meddelande från kommissionen.

Den viktigaste förändringen är att den ekonomiska bördan kommer att fördelas mycket bättre: Bankerna måste utarbeta sunda planer för omstrukturering eller ordnad avveckling innan de beviljas kapitaltillskott eller åtgärder som skyddar deras tillgångar. Dessutom har kraven skärpts på att bördan ska delas bättre. Om en bank drabbas av kapitalunderskott är det aktieägarna och oprioriterade borgenärer som nu i första hand ska rycka in, innan statliga medel beviljas.

Se IP/13/672 och MEMO/13/886


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website