Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 25 mars 2014

Rapex under 2013

1. Vad är Rapex?

Rapex är det europeiska systemet för snabb varning om farliga produkter. Tack vare systemet ser man till att information om farliga produkter som tagits bort från marknaden eller återkallats från konsumenterna var som helst i Europa snabbt når ut till alla medlemsstater och Europeiska kommissionen, så att man på lämpligt sätt kan agera överallt i EU. Trettioett länder deltar för närvarande i systemet. Kroatien anslöt sig till Rapex den 1 juli 2013. Alla EU-länder och Efta-/EES-länder (Island, Liechtenstein och Norge) deltar i systemet.

Vilka slags åtgärder kan man vidta?

De vanligaste åtgärderna är att förbjuda eller stoppa försäljningen, ta bort en farlig produkt från marknaden eller återkalla den från konsumenterna, och säga till tullmyndigheterna att stoppa import av produkten.

Vad omfattar Rapex?

Rapex omfattar andra farliga produkter än livsmedel avsedda för konsumeter (till exempel leksaker, kosmetika och kläder) och för yrkesverksamma (till exempel borrar, maskiner och byggprodukter) som utgör en allvarlig risk för konsumenternas hälsa och säkerhet (risk för skador, kemisk risk osv.) och för olika allmänna intressen som miljön (risk som farliga kemikalier i en produkt kan utgöra för träden, vattnet, luften, marken osv.), hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och allmänhetens säkerhet.

Rapex-systemet täcker de flesta produkter som inte är livsmedel. Andra produkter som inte är livsmedel, exempelvis mediciner och medicintekniska produkter, har särskilda varningssystem.

Vilka skyldigheter har de nationella myndigheterna?

De nationella myndigheterna ser till att företagen efterlever sin skyldighet att endast släppa ut säkra produkter på marknaden. De måste utse myndigheter som kan vidta åtgärder för att förebygga eller begränsa saluföringen eller användningen av farliga produkter. Varje land utser en nationell kontaktpunkt för Rapex som samordnar systemet på nationell nivå och informerar kommissionen om farliga produkter som man hittat på den egna marknaden. Informationen som tas emot som ”anmälan” och valideras av kommissionen skickas snabbt till de nationella kontaktpunkterna för att de ska agera på lämpligt sätt. Resultatet av denna uppföljning rapporteras tillbaka via systemet som ”reaktion”.

Vad har producenterna för skyldigheter?

Producenter (det vill säga tillverkare och importörer) har ansvaret för att de produkter de släpper ut på marknaden är säkra. När producenterna får veta att en produkt är farlig måste de omedelbart vidta åtgärder för att konsumenterna inte ska drabbas av fler risker. De nationella ansvariga myndigheterna måste också informeras om problemet och vilken produkt det rör sig om, de risker den medför och den information som är nödvändig för att spåra produkten. Om produkten utgör en allvarlig risk skickas denna information sedan via Rapex-systemet till kommissionen och de övriga länderna som deltar i Rapex-systemet.

2. Rapex under 2013

Vilka var de viktigaste händelserna under 2013?

År 2013 fyllde Rapex-systemet tio år. Från att ha mottagit några hundra anmälningar per år får nu systemet in över två tusen varje år.

Under dessa tio år har Rapex med framgång bidragit till att skydda de europeiska konsumenterna, och sammanlagt har medlemsstaterna skickat över 16 600 anmälningar om farliga produkter.

De viktigaste resultaten för 2013 var följande:

  • Fler anmälningar om farliga produkter.

  • Tidigare upptäckter.

  • Bättre marknadsövervakning och tillsyn från de nationella myndigheternas sida, däribland via särskilda projekt.

  • Fler uppföljningar av Rapex- anmälningar.

  • Bättre riskbedömning från myndigheternas sida.

  • Bättre spårbarhet (färre produkter med okänt ursprung).

  • Mer fokus på anmälningarnas kvalitet och ändamålsenlighet.

  • Mer samarbete med tullmyndigheter.

  • Fortsatt uppbyggande av nätverk och fortbildning samordnat av Europeiska kommissionen.

Under 2013 fortsatte marknadsövervakningsmyndigheterna i hela EU med kommissionens ekonomiska stöd sina gemensamma ansträngningar för att förbättra samarbetet med att se till att regler om produktsäkerhet efterlevs, och att man vidtar kraftfulla åtgärder mot farliga produkter som inte följer bestämmelserna. Inom Prosafe (Product Safety Enforcement Forum of Europe) har man genomfört och avslutat projekt som fokuserar på barnvårdsartiklar, fyrverkeripjäser, gräsklippare och batteriladdare. Några andra projekt (till exempel barnstolar, snöre och dragsko i kläder) pågår. I början av 2014 inleddes nya gemensamma insatser för leksaker, barnvårdsartiklar (barnliftar och barnsängar), sparkcyklar, kemikalier i kläder och brandvarnare.

Tullmyndigheterna medverkar i allt högre grad i övervakningen av produktsäkerhet, och antalet åtgärder som vidtagits av gränskontroller och anmälts till Rapex har stadigt ökat under de sista åren. År 2012 var det tullmyndigheterna som vidtog 11 % av de obligatoriska åtgärderna. Detta ökade till 13 % under 2013.

Vilka var de viktigaste resultaten under 2013?

Under 2013 skickade medlemsstaterna sammanlagt 2 364 anmälningar om farliga produkter via Rapex-systemet. Detta är 3,8 % fler anmälningar än 2012. Av de 2 364 anmälningarna gällde 1 981 produkter som innebar en allvarlig risk för konsumenterna. De återstående anmälningarna gällde måttliga eller låga risker eller meddelades bara i informationssyfte (med möjlighet men utan skyldighet till uppföljning).

Varför ökade antalet anmälningar av farliga produkter under 2013?

Med undantag för 2011 har antalet Rapex-anmälningar stadigt ökat och antalet är cirka 2 000 per år.

Denna ökning vittnar om att medlemsstaternas myndigheter och kommissionen är på sin vakt och har en förebyggande attityd när det gäller att värna om konsumenternas säkerhet. Ökningen av antalet anmälningar innebär tryggare konsumenter, eftersom fler farliga produkter har avlägsnats från EU-marknaden.

Rapex-systemet har nu nått en nivå av stabilitet och mognad och den mer aktiva användningen av riktlinjerna för riskbedömning har lett till bättre och mer fullständiga anmälningar. Det ständigt förbättrade IT-systemet har möjliggjort bättre genomslagskraft och resurseffektivitet i systemets användning av både medlemsstaterna och Europeiska kommissionen.

Medlemsstaterna använder också systemet mer resurseffektivt eftersom det nu är klarare var och hur man på bästa sätt kan agera. Man är särskilt uppmärksam på att ge mer utförlig information i systemet, till exempel uppgifter om ekonomiska operatörer eller spårbarhet, vilket gör det möjligt för myndigheterna att bättre spåra produkter.

Vad är effekten av det ökade antalet uppföljningar (”reaktioner”) under 2013 jämfört med 2012?

Uppföljningarna visar på att EU:s medlemsstater har vidtagit åtgärder efter att en anmälan gjorts i Rapex-nätverket. De innebär främst att man letat efter och hittat produkten på den nationella marknaden och vidtagit åtgärder. Sammanlagt vidtogs 2147 uppföljningsåtgärder (”reaktioner” i Rapex-systemet) under 2013, vilket utgör en avsevärd ökning i förhållande till 2012 där det fanns 1700 reaktioner. Detta är tecken på en ökad användning av och effektivitet hos Rapex-systemet.

En Rapex-anmälan som får flera reaktioner från andra medlemsstater som säger att de hittat produkten och vidtagit åtgärder är tecken på ett fungerande och effektivt Rapex-system.

Vilka EU-länder har gjort flest anmälningar?

Följande fem medlemsstater stod för 48 % av Rapex-anmälningarna om farliga produkter under 2013:

  • Ungern (278 anmälningar, 12 %)

  • Tyskland (259 anmälningar, 11 %)

  • Spanien (254 anmälningar, 11 %)

  • Bulgarien (191 anmälningar, 8 %)

  • Förenade kungariket (142 anmälningar, 6 %).

Under 2013 anmälde ungefär en tredjedel av de deltagande länderna fler farliga produkter än under 2012. Om man tar med uppföljningsåtgärder (reaktioner) i summan av larmmeddelanden är Spanien det mest aktiva landet (458 larmmeddelanden), sedan Ungern (377 larmmeddelanden) och Tyskland (361 larmmeddelanden).

Vilka är de huvudsakliga produkterna och riskerna som upptäckts genom Rapex-systemet?

Följande produktkategorier stod för 70 % av alla anmälningar:

  • Kläder, textilier och modeaccessoarer (583 anmälningar, 25 %)

  • Leksaker (580 anmälningar, 25 %)

  • Elektriska apparater och elektrisk utrustning (207 anmälningar, 9 %)

  • Motorfordon (160 anmälningar, 7 %)

  • Kosmetika (106 anmälningar, 4 %)

De fem riskkategorier som oftast anmäldes var följande:

  • Skador (656 anmälningar, 23 %)

  • Kemikalier (580 anmälningar, 20 %)

  • Kvävning (398 anmälningar, 14 %)

  • Elektrisk stöt (329 anmälningar, 12 %)

  • Strypning (266 anmälningar, 9 %)

Om man jämför med föregående år har dessa regelbundet förekommit bland de fem vanligaste produkt- och riskkategoriera i Rapex-anmälningarna, fastän inte på samma platser. Förklaringen för detta mönster är oftast att dessa fem kategorier är vanligt förekommande när det gäller konsumtion eller tillgång (till exempel omfattar elektriska apparater mobiltelefoner, bärbara datorer, förlängningssladdar och batteriladdare) vilket ökar sannolikheten att det även kan finnas farliga produkter. Medlemsstaternas myndigheter utför också riskbaserade och riktade marknadsövervakningsåtgärder som koncentreras på de farligaste produkterna och de mest utsatta konsumenterna, till exempel barn.

Vad innebär det att ett land gör många anmälningar – innebär det att det finns fler farliga produkter på just den marknaden?

Antalet anmälningar som en viss medlemsstat gör kan inte direkt kopplas till nivån på produktsäkerhet på dess marknad. Det kan finnas många skäl till varför somliga medlemsstaterna har fler anmälningar än andra: stora marknader, stor importvolym, erfarna inspektörer osv. I allmänhet är det så att de europeiska länder som har de största marknaderna och det största antalet importerade varor, och som också har det högsta antalet inspektörer, hittar fler farliga varor och därför anmäler dem via Rapex-systemet oftare än små länder.

Vilka åtgärder vidtog de nationella myndigheterna när de fann de farliga varorna?

De vanligaste tvingande åtgärderna som vidtogs mot farliga konsumentprodukter under 2013 var avlägsnande från marknaden, försäljningsförbud, återkallande från konsumenter, tullmyndigheternas avvisning samt korrigerande åtgärder.

Varifrån kom den största mängden farliga produkter under 2013?

Enligt Rapex-statistiken kommer merparten av de farliga produkter som anmäls via Rapex från länder utanför EU, bland annat från Kina och Turkiet.

Kina (med Hongkong) var angivet som ursprungsland för 64 % (1 459 anmälningar) av de anmälda produkterna.

Farliga produkter av europeiskt ursprung stod för 284 anmälningar (15 %), däribland 55 produkter av tyskt ursprung (2 %), 42 produkter av italienskt ursprung (2 %) och 31 produkter av bulgariskt ursprung (1 %).

Från och med 2012 har antalet osäkra produkter tillverkade i EU minskat, och minskningen blir ännu tydligare om man jämför med Rapex-systemet i början: 2004 var andelen farliga produkter från EU 27 %. Detta gäller också för antalet produkter med okänt ursprungsland. De har minskat sedan 2012 och även här är jämförelsen med de första åren för Rapex slående: under 2004 och 2005 hade cirka 20 % av produkterna okänt ursprung. Detta kan med säkerhet tolkas som tecken på ökad spårbarhet av konsumentprodukternas leveranskedja.

Har antalet anmälningar av produkter med kinesiskt ursprung ökat?

Ja, det fanns en ytterligare ökning i antalet konsumentprodukter av kinesiskt ursprung som anmäldes via Rapex under 2013 jämfört med 2012 – från 58 % under 2012 till 64 % under 2013. Sammanlagt gällde 1 497 anmälningar produkter tillverkade i Kina (med Hongkong).

Även om de är fler än 2012 håller de sig fortfarande inom genomsnittet för de senaste åren. Dessutom kan det högre antalet produkter av kinesiskt ursprung bero på ökad spårbarhet, eftersom det som under tidigare år angavs som ”okänt” nu kan ha anmälts (med ytterligare uppgifter om leveranskedjan) som av kinesiskt ursprung. Vidare beror det höga antalet på att det på europeiska marknaden finns en betydande andel konsumentprodukter tillverkade i Kina. Produkterna kontrolleras enligt samma stränga säkerhetskrav oavsett ursprung, vanligtvis på grundval av typiska risker förknippade med den produktkategorin. De ökande kontakterna med kinesiska myndigheter och företag ger resultat i form av bättre identifiering och spårbarhet av produkter och möjliggör mer effektiva korrigerande åtgärder. Detta samarbete kommer att fortsätta.

Produkternas spårbarhet – Vad gör kommissionen för en bättre identifiering av produkter och bättre uppföljning av Rapex-anmälningar?

År 2011 inrättades en expertgrupp för produkters spårbarhet. Gruppens mål var att ta itu med följande frågor:

  • Vad är läget när det gäller produkters spårbarhet?

  • Vad är läget när det gäller vissa centrala konsumentprodukter utom livsmedel?

  • Vad finns det för möjligheter till förbättringar?

Expertgruppen bestod av 15 experter från marknadsövervakningsmyndigheter, tillverkningssektorn och detaljhandeln samt konsumentföreningar. Gruppen rekommenderade följande i slutrapporten från september 2013:

  • Till ekonomiska operatörer: genomför ett effektivt spårbarhetssystem.

  • Till marknadsövervakningsmyndigheter: utbilda er om hur man på bästa sätt kan hantera information inom spårbarhet i streckkoder och produktkoder.

  • Bättre samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

  • Till konsumenter: var på er vakt när ni handlar en produkt och undersök om den innehåller information om producenternas identitet mm.

Information om gruppens arbete finns på webbplatsen Europa:

http://ec.europa.eu/consumers/safety/projects/ongoing-projects_en.htm

3. Samarbete med Kina

EU och Kina är världens största handelspartner. Kina är EU:s främsta leverantör och andra kund efter USA. Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har inrättat regelbundet samarbete med de kinesiska myndigheterna om produktsäkerhet.

Får kommissionen någon återkoppling om hur de kinesiska myndigheterna följer upp den information som skickas via tillämpningen ”Rapex-China”?

Samarbetet inom Rapex-China-systemet är väletablerat, då de behöriga kinesiska myndigheterna (AQSIQ) skickar in kvartalsrapporter till kommissionen om uppföljningen av de uppgifter som kommer in via Rapex-China-systemet.

Rapporterna gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och analysera uppföljningsverksamheten när det gäller den marknadsövervakning som de kinesista myndigheterna utför hos sig, och följaktligen kan de tack vare rapporterna kartlägga och ta itu med eventuella frågor rörande samarbetssystemet. Hittills har kommissionen fått in 26 kvartalsrapporter.

Hur många Rapex-anmälningar har AQSIQ undersökt sedan man inrättade ”Rapex-China”-tillämpningen?

Från 2006 till 2013 har AQSIQ sett till att 2 549 Rapex- anmälningar följts upp. Av analysen av de 26 kvartalsrapporterna framkommer det att AQSIQ undersöker cirka 100 Rapex-fall. I 1 459 fall (57 %) har undersökningarna lett till att förebyggande eller begränsande åtgärder vidtagits antingen av AQSIQ eller frivilligt av den kinesiske tillverkaren eller exportören (till exempel exportstopp eller strängare övervakning) medan inga åtgärder vidtogs i 1 090 fall (43 %), huvudsakligen eftersom man inte kunde hitta det kinesiska företag som ansvarade för tillverkningen eller exporten av produkten till EU.

4. Marknadsövervakning och nätförsäljning

Med tanke på den allt större användningen av internet för köp av konsumentprodukter prioriterar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna övervakningen av produkter som säljs på nätet.

I detta hänseende kan det nämnas att kommissionen har främjat arbete inom en expertgrupp för säkerhet i produkter som säljs på nätet som del av en insats i den flerårsplan för marknadsövervakning som ingår i paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll. Arbetsgruppen höll nyligen sitt första möte och förväntas komma med rekommendationer.

Det finns ingen särskild statistik i Rapex om farliga produkter som säljs på nätet. Med ledning av en kvalitativ analys av de senaste Rapex- anmälningarna verkar det dock finnas allt fler produkter som köpts på nätet. En nyligen inkommen anmälan från Tyskland om ett kit för tatuering är ett exempel. I samband med en anmälan från Förenade kungariket, där produkterna i fråga fanns i vanliga affärer, undersökte även de brittiska myndigheterna de största webbplatserna för näthandel (Amazon och E-bay), och eftersom produkten också fanns där underrättade de brittiska myndigheterna de två nätdistributörerna om åtgärderna och om nödvändigheten att avlägsna de farliga produkterna från sortimentet.

Mer information:

  1. IP/14/311

  2. Produktsäkerhet:

http://ec.europa.eu/konsumenter/safety/news/index_en.htm

  1. Informationsmaterial från Rapex:

http://ec.europa.eu/konsumenter/safety/Rapex/reports/index_en.htm

  1. Veckorapporter från Rapex eller specifika uppgifter:

www.ec.europa.eu/Rapex

  1. Nationella kontaktpunkter för Rapex:

http://ec.europa.eu/consumers/safety/Rapex/contact_points.pdf

  1. Paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll:

http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-93_en.htm

  1. Produkternas spårbarhet:

http://ec.europa.eu/konsumenter/safety/projects/ongoing-projects_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website