Navigation path

Left navigation

Additional tools

Hästkött ett år efteråt: vad vi sade att vi skulle göra och vad vi gjorde

European Commission - MEMO/14/113   14/02/2014

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 14 februari 2014

Hästkött ett år efteråt: vad vi sade att vi skulle göra och vad vi gjorde

För ett år sedan skapade hästköttsskandalen rubriker i och utanför Europa. Att hästkött såldes som nötkött visade hur komplicerad den globala livsmedelsförsörjningen är. Det framkom att det inte var fråga om livsmedelssäkerhet eller folkhälsa utan om bedräglig märkning. Det visade sig också att bedragarna utnyttjade svagheter i systemet på både de seriösa företagarnas och konsumenternas bekostnad. Den europeiska livsmedelsindustrin tappade konsumenternas tillit: förtroendet för industrin var det lägsta någonsin. EU-kommissionen och EU-ländernas myndigheter har samarbetat för att reda ut hur hästkött kunde hamna i produkter som var märkta som 100 % nötkött.

1. Vad gjorde EU-kommissionen?

Till att börja med tillkännagav hälsokommissionär Tonio Borg i början av mars 2013 en handlingsplan i fem punkter på kort, medellång och lång sikt (se nedan). Tanken var att ta itu med problemen i den europeiska livsmedelsförsörjningen, både när det gäller regler för de olika länkarna i kedjan och i systemet för att kontrollera att reglerna följs.

2. Vad har hänt efter ett år?

Problem

Åtgärd

Läge

1. Livsmedels-bedrägeri

Kartlägga befintliga verktyg och system för att bekämpa livsmedelsbedrägeri, utveckla synergin och främja kontakter mellan myndigheter.

Klart

Stärka Europols roll i utredningar om livsmedelsbedrägeri.

Klart

Snabbt utbyte av information och varningar om misstänkta livsmedelsbedrägerier (som vad Rasff gör för allvarliga risker).

Pågår

2. Testprogram

Bedömda och redovisa resultat av pågående DNA-tester, med eventuell uppföljning.

Klart

Bedöma och redovisa resultat av pågående testning av hästkött för rester av fenylbutazon, med eventuell uppföljning.

Klart

Följa upp det gemensamma uttalandet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiska läkemedelsmyndigheten den 15 april 2013 om riskerna med fenylbutazon i kött.

Klart

3. Hästpass

EU-länderna rapporterar om hur de genomför EU-reglerna om hästpass (kommissionens förordning (EU) nr 504/2008):

  • Reglerna om identifiering av hästar och åtgärder för att hindra att kött från oidentifierade hästar hamnar i livsmedelskedjan, bl.a. genom kontroll av hur man fyller i pass för hästar som behandlats med fenylbutazon.

  • Reglerna om regelbundna offentliga kontroller och skärpta kontroller när det finns tecken som tyder på att reglerna inte följs (som i det här fallet).

Klart

Kommissionen lägger fram för ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa ett förslag till ändring av kommissionens förordning (EU) nr 504/2008 för att det ska bli obligatoriskt att registrera hästpass i en central nationell databas i enlighet med djurhälso- och avelsreglerna.

Klart

Utfärdande av hästpass ska bli en uppgift enbart för myndigheterna, så det blir färre organ som utfärdar hästpass. Ingår i det kommande förslaget om avelsregler.

Ingår i översynen av djurhälso- och avelsreglerna

4. Offentliga kontroller, tillämpning och påföljder

I översynen av förordningen om offentlig kontroll (förordning (EU) nr 882/2004) ska följande krav ingå:

a) Om det finns straffavgifter för uppsåtliga brott mot livsmedelslagstiftningen ska de vara så höga att de är avskräckande och större än den ekonomiska vinsten av bedrägeriet.

b) EU-länderna ska föra in kontroller i sina planer och regelbundet genomföra offentliga kontroller utan förvarning (bl.a. inspektioner och tester) för att bekämpa livsmedelsbedrägerier.

c) Kommissionen får besluta om (inte bara rekommendera) samordnade testprogram bl.a. vid bedrägerier.

Klart

Kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor lägger fram en rapport om hästkött.

Klart

5. Ursprungs-märkning

Kommissionen antar en rapport om alternativet att alla typer av kött i livsmedel ska ursprungsmärkas.

Följa upp rapporten.

Klart

Anta tillämpningsföreskrifter om obligatorisk ursprungsmärkning av obehandlat får-, get-, gris- och fjäderfäkött, Föreskrifterna bygger på förordningen om livsmedelsinformation till konsumenter.

Klart

Anta tillämpningsföreskrifter mot vilseledande användning av frivillig ursprungsmärkning av livsmedel. Föreskrifterna bygger på förordningen om livsmedelsinformation till konsumenter.

Pågår

Kommissionen lägger fram rapporter, som bygger på förordningen om livsmedelsinformation till konsumenter, om eventuell obligatorisk ursprungsmärkning av

  • annat obehandlat kött som inte redan måste ursprungsmärkas, t.ex. häst, vilt eller kanin,

  • mjölk,

  • mjölk som ingrediens i mejeriprodukter,

  • livsmedel som består av en enda ingrediens,

  • obehandlade livsmedel,

  • ingredienser som utgör mer än 50 % av ett livsmedel.

Pågår

(Slutrapport ska läggas fram senast i december 2014 enligt förordningen)

3. Vad har vi lärt oss?

Man kan dra flera lärdomar av hästköttsskandalen. Den viktigaste lärdomen är antagligen att storskaliga, gränsöverskridande bedrägeriupplägg som utnyttjar svagheterna i en alltmer globaliserad livsmedelskedja kan få enorma konsekvenser för konsumenter och företag och därigenom för ekonomin som helhet. Därför behöver företag och myndigheter i EU-länderna vara ständigt vaksamma mot ekonomiskt motiverade bedrägerier som kan begås i alla länkar i livsmedelskedjan.

Hästköttsskandalen har också visat att det behövs bättre samarbete mellan EU-ländernas tillsynsmyndigheter för att ta itu med bedrägerier, och att det för att bekämpa livsmedelsbedrägerier inte bara behövs insatser från livsmedelsmyndigheterna utan också från andra rättsvårdande myndigheter som polis, tull och åklagare.

Slutligen har hästköttsskandalen visat att kontrollsystemet som helhet behöver stärkas, så att det tidigt kan visa på sårbarhet mot bedrägerier i livsmedelskedjans olika länkar (med utgångspunkt i livsmedlens egenskaper, produktionsprocesser, länkarna i livsmedelskedjan, pris och variationer med tiden), och de nationella myndigheterna behöver vara kapabla att upptäcka och förebygga bedrägeri. Det är också mycket viktigt att det finns tillförlitliga metoder att upptäcka utblandade livsmedel och spåra möjligheter till bedrägeri längs med kedjan (t.ex. om det finns tillgång till utblandningsmedel som kan döljas enkelt och inte kan upptäckas av dagens testmetoder).

4. Vad har EU-kommissionen gjort förutom att hantera hästköttfallet?

Flera initiativ har tagits för att åtgärda både problem som framkommit under hästköttsskandalen och mer allmänt stärka EU:s kontrollsystem för att spåra och motverka regelbrott för ekonomisk vinning.

Hittills har bland annat följande gjorts:

  • Det nya europeiska nätverket mot livsmedelsbedrägerier, som består av EU-kommissionen, EU-länderna samt Island, Norge och Schweiz, har diskuterat sätt att stärka samordningen av EU:s insatser mot livsmedelsbedrägerier, och nätverket kan också hantera gränsöverskridande fall effektivare.

  • Ett särskilt IT-verktyg håller på att utvecklas, som liknar Rasff (systemet för snabb varning för livsmedel och foder). Med det kan de som är med i nätverket snabbt utbyta information om misstänkta fall av gränsöverskridande bedrägerier.

  • Livsmedelsinspektörer, poliser och tulltjänstemän erbjuds från och med 2014 särskilt utbildning i nya utrednings- och kontrollmetoder inom livsmedelsbedrägeri, och samarbetet mellan nationella myndigheter har effektiviserats.

  • Särskild uppmärksamhet fästs på EU-nivå på behovet att bygga ut laboratoriekapaciteten genom gemensamt utnyttjade av kompetens och resurser i EU-länderna och genom specialiserade forskningsprogram.

  • Ett förslag har lagts fram om översyn av reglerna för offentliga kontroller av livsmedelskedjan, och en undersökning ska genomföras 2014 av de gällande reglerna för bekämpning av bedrägeri.

  • Bättre samordning på EU-nivå av alla enheter som hanterar frågor i samband med livsmedelsbedrägerier, och en särskild grupp har inrättats på kommissionen, generaldirektoratet för hälsa och konsumenter.

5) Vad är EU-nätverket mot livsmedelsbedrägerier och vad gör det?

EU-nätverket mot livsmedelsbedrägerier grundades i juli 2013 efter hästköttsskandalen, och består av de 28 EU-ländernas kontaktpunkter, Island, Norge, Schweiz, Europol och EU-kommissionen (generaldirektoratet för hälsa och konsumenter). Kontaktpunkterna är de myndigheter som varje EU-land utser för hjälp och samarbete när det krävs åtgärder i mer än ett EU-land i fall av brott mot livsmedelslagstiftningen för ekonomisk vinning.

Nätverket möjliggör snabbt, effektivt samarbete i sådana ärenden. Det har redan börjat handlägga misstänkta fall av livsmedelsbedrägeri och fungerar också som diskussionsforum för samordning och prioriteringar av EU-åtgärder. Nätverket möts regelbundet: två gånger 2013, och nästa möte äger rum under andra kvartalet 2014.

Utöver de formella mötena är nätverkets kontaktpunkter och EU-kommissionen i ständig kontakt med varandra. De utbyter information i ärenden där offentliga kontroller tyder på misstänkta fall av bedrägerier. EU-kommissionen håller på att ta fram ett särskilt IT-verktyg, som liknar Rasff, för enklare och effektivare verksamhet i systemet.

6) Tänker EU-kommissionen inleda fler testprogram i EU?

Efter den samordnade planen för hästkött 2013 (EU-länderna utförde över 7 000 tester för att spåra häst-DNA och fenylbutazon i februari och mars 2013) överväger EU-kommissionen att utveckla fler samordnade EU-planer.

Planerna är ett sätt att stärka EU-ländernas förmåga att spåra upp bedrägerier och få ett grepp om storleken på den här sortens brottslighet. Planerna kommer att utformas enligt underlag från EU-länderna och andra källor, och diskuteras i EU-nätverket mot livsmedelsbedrägerier.

7) Varför har inte EU-kommissionen lagt fram något förslag om obligatorisk ursprungsmärkning av kött som ingrediens?

EU-kommissionen vill påpeka att märkning med ursprungsland inte är ett sätt att förebygga bedrägeri. Den rapport som EU-kommissionen lade fram i december 2013 handlar om det är en bra idé att utöka kravet på ursprungsmärkning till alla typer av kött som används som ingrediens. I rapporten tog EU-kommissionen bl.a. upp konsumentens behov av att vara informerad, hur genomförbart det är med obligatorisk ursprungsmärkning, märkningens kostnader och nytta samt inverkan på den inre marknaden och världshandeln. Rapporten håller på att diskuteras i Europaparlamentet och av EU-länderna, och beroende på vad diskussionerna utmynnar i beslutar EU-kommissionen om vad den ska göra sedan.

8) Vem ansvarar för att maten är säker och sund?

Livsmedelsföretag (bearbetningsföretag, distributörer och återförsäljare) som har den faktiska kontrollen över produkter och processer har det främsta ansvaret för att de stränga kraven i EU:s livsmedelslagstiftning är uppfyllda.

EU-länderna svarar för att tillämpa EU-reglerna och ska ha kontrollsystem som fungerar, t.ex. program för inspektioner av livsmedelsföretag, för att kontrollera att EU-reglerna om livsmedel följs. EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinärfrågor i Grange, Irland, ser till att EU-länderna och länder utanför EU som exporterar livsmedel till EU uppfyller sina lagfästa skyldigheter.

I fall som strider eller tycks strida mot foder- och livsmedelslagstiftningen och kan påverka flera EU-länder eller inte kan lösas i ett enda EU-land svarar EU-kommissionen för att samordna insatserna på EU-nivå, t.ex. genom en EU-omfattande samordnad kontrollplan.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website