Navigation path

Left navigation

Additional tools

Letter from President Barroso to the Members of the European Council

European Commission - MEMO/13/829   27/09/2013

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO HR

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel, 27 september 2013

Letter from President Barroso to the Members of the European Council

Bästa kolleger!

Vårt nästa möte den 24 och 25 oktober 2013 kommer att äga rum mot bakgrund av mer uppmuntrande nyheter om ekonomin. Även om EU:s ekonomiska problem är långt ifrån lösta, särskilt eftersom arbetslöshetsnivåerna fortfarande är oacceptabelt höga, finns det tydliga tecken på återhämtning. Jag tror att de till stor del beror på de ansträngningar medlemsstaterna har gjort och på att vi har marknadernas förtroende, men också på att våra internationella partner tror på vår förmåga att hålla kursen och fullfölja de strukturella reformer som EU behöver. Vi är alla överens om att vi behöver stödja tillväxten som en del av återhämtningsprocessen och på vårt möte kommer vi bland annat att ta upp det bidrag som innovation, den digitala inre marknaden och tjänster kan erbjuda.

Digitala tjänster och telekommunikationer är grundläggande motorer för tillväxt och produktivitet inom alla sektorer av vår ekonomi. Men i dag får vi inte ut maximalt av vår inre marknads potential när det gäller telekommunikation och tjänster på nätet och på dessa områden tappar vi inom EU mark till våra internationella konkurrenter.

Jag bifogar en kort rapport från kommissionen om den digitala ekonomin och om hur vi kan utveckla den som ett underlag för våra diskussioner i oktober. I rapporten ges bakgrunden till de initiativ som kommissionen nyligen lagt fram för att ta itu med de huvudsakliga hindren för den inre marknaden inom telekommunikation och för att främja investeringar. Dessa initiativ kompletterar ett antal viktiga förslag nyligen om hur den digitala inre marknaden kan fullbordas – som t.ex. de föreslagna åtgärderna för att minska kostnaden för att starta nät för höghastighetsbredband, och för e-fakturering inom den offentliga upphandlingen, men också förslaget från 2012 om e-identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden. Dessa förslag granskas för närvarande av Europaparlamentet och rådet och vi bör syfta till att få dem antagna i slutet av den pågående mandatperioden.

För att ramvillkoren för tjänster på nätet ska förbättras krävs också att förslagen om inremarknadsakten antas snabbt. Det gäller bland annat förslagen om betalningstjänster och en uppdaterad ram för copyright som är anpassad för den digitala eran. Dessutom krävs att handlingsplanen för e-handel genomförs fullt ut. Det är av yttersta vikt för EU-invånarnas och företagens förtroende för e-handeln att de nya bestämmelserna om uppgiftsskydd är en del av paketet. Det är viktigt att Europaparlamentet och rådet intensifierar sina ansträngningar för att se till att den nya lagstiftningen kan antas innan Europaparlamentets mandatperiod löper ut.

Det är av största vikt med fortsatta investeringar i forskning och innovation för den ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften och skapandet av sysselsättning. Det finns bevis på att investeringar i forskning och utveckling gynnar produktiviteten och därigenom tillväxten. De medlemsstater som har fortsatt att investera i forskning och innovation har klarat sig bättre i den nuvarande krisen än de som inte har gjort det. Goda framsteg har gjorts med att fastställa den politiska ramen för en union för innovation, men vi behöver skynda på de viktiga och strukturella reformerna för våra nationella forsknings- och innovationssystem för att uppnå våra mål för ett europeiskt forskningsområde. Om vi analyserar EU:s ställning i den ekonomiska världsekonomin får vi fram en blandad bild:

  • Trots sin vetenskapliga kunskapsbas av världsklass deltar EU i den globala konkurrensen i fråga om kunskap, forskning och innovation och vi noterar allt mer ökande skillnader i forskning och innovation i medlemsstaterna, där de mindre innovativa länderna som grupp inte längre kommer ifatt de mer innovativa.

  • Kostnaderna för företagens forskning och utveckling inom EU ligger långt under våra huvudsakliga konkurrenter trots att EU fortfarande är en attraktiv plats för utländska direktinvesteringar i forskning och utveckling. Detta speglar till stor del våra företags mer begränsade storlek och mer traditionella specialiseringsmönster. Vi skulle kunna göra mycket mer för att dra nytta av EU:s storlek. Krisen har också inneburit en minskning av de offentliga utgifterna inom forskning och utveckling under 2011.

  • Även om EU har förstärkt sitt ledarskap i de väletablerade tillverkningssektorerna, ligger vi efter på de viktiga högteknologiska och snabbt växande marknaderna, även de som är kopplade till teknik som rör sociala utmaningar. Nyetablerade företag i EU växer långsammare än hos våra konkurrenter och färre av dem kommer att tillhöra de största företagen i världen.

Det finns många sätt att definiera och diskutera innovation, det är en fråga som har många aspekter och det finns flera nyckelindikatorer att beakta. För att hjälpa till och skapa en öppen diskussion har kommissionen arbetat fram en innovationsindikator. Den har kommit till som svar på en begäran som gjordes vid ett av våra möten och kommer att ge oss ytterligare ett sätt att mäta framstegen inom innovation.

Kommissionen har betonat att det brådskar att reformera de nationella forskningssystemen för att garantera att de blir effektivare, samtidigt som man tar hänsyn till varje medlemsstats styrka och nationella särdrag. Sådana reformer kommer också att skapa mer konkurrens och mer samarbete inom EU och är väsentliga för att fullborda det europeiska forskningsområdet 2014.

Vi behöver ett gemensamt tillvägagångssätt på EU-nivå. Det är därför vi med framgång har moderniserat och förenklat våra finansieringsinstrument och antagit en bred strategisk ram för forskning och innovation, Horisont 2020. Genom att inrikta oss på bästa kunskap inom forskning, industriellt ledarskap och konkurrenskraft, liksom att ta itu med utmaningar inom samhället förväntar vi oss att ramens inverkan kommer att öka avsevärt. Som ett första steg antog kommissionen i juli sex offentlig-privata partnerskap och fyra offentlig-offentliga partnerskap om forskning och innovation, vilket motsvarar investeringar på 22 miljarder euro som stöd till vår tillväxt- och jobbstrategi. Det första arbetsprogrammet inom ramen för Horisont 2020 kommer att starta i december och täcka åren 2014–2015 och utgör ytterligare en investering för tillväxt, sysselsättning och konkurrens med ett värde av 20 miljarder euro.

Jag är övertygad om att våra ansträngningar för att göra framsteg på områdena innovation, den inre marknaden för e-kommunikation och nättjänster kommer att betala sig om de är tillräckligt omfattande och samordnade. Jag ser fram mot att diskutera ett antal konkreta åtgärder för att föra vår politik framåt.

Med vänliga hälsningar

José Manuel Barroso


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website