Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 26 september 2013

Vanliga frågor om språk i Europa

IP/13/875

Vad betyder ”flerspråkighet”?

  • Att flera språk talas inom ett visst geografiskt område.

  • Att kunna tala och förstå flera språk.

  • Att en organisation, ett företag eller en institution har som policy att använda fler än ett språk för sin interna och/eller externa kommunikation.

Flerspråkighet är viktigt för EU i alla dessa betydelser.

Språkinlärning och språklig mångfald hör till prioriteringarna för Erasmus+, det nya EU-programmet för utbildning och idrott under 2014–2020.

Vilka är de officiella EU-språken?

EU har 24 officiella språk: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Vem bestämmer vilka de officiella EU-språken ska vara?

Europeiska unionens råd, där alla EU-länder är företrädda, beslutar enhälligt om detta. Alla nya medlemsländer bestämmer i förväg vilket eller vilka språk de vill använda som officiellt språk i EU-sammanhang. Alla ändringar, dvs. när nya officiella språk tillkommer eller försvinner, måste godkännas enhälligt av alla medlemsländer.

Vilken ställning har ländernas regionala språk?

Europeiska unionens råd, dvs. alla medlemsländer, har beslutat att EU-institutionerna också kan använda språk som erkänns i ett medlemslands författning, även om de inte är officiella EU-språk. EU har ett avtal med Spanien om användningen av baskiska, katalanska och galiciska i dokument. Det finns ett liknande avtal om walesiska och skotsk gaeliska med Storbritannien. I båda fallen gör medlemslandet själv de översättningar som behövs och står för kostnaden.

Tolkning från (men inte till) baskiska, katalanska, valencianska, baleariska och galiciska tillhandahålls på begäran vid vissa rådsmöten med regionala företrädare samt i plenarmötena i Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. På kommissionens möten används i nuläget inga regionala spanska språk. Spanien står för kostnaderna för tolkningen. Walesiska och skotska myndigheter har ett liknande arrangemang.

Varför arbetar EU-kommissionen för flerspråkighet?

Kommissionen vill 1) främja interkulturell dialog och få alla att delta i samhällslivet, 2) bidra till att skapa en känsla av EU-medborgarskap hos människor i alla 28 medlemsländer, 3) skapa möjligheter för unga att studera och arbeta utomlands och 4) öppna nya marknader för europeiska företag som konkurrerar internationellt.

Vad går EU:s språkpolitik ut på?

EU:s språkpolitik går ut på att värna den språkliga mångfalden och uppmuntra människor att lära sig andra språk. Språk är viktigt för den kulturella identiteten och integrationen i samhället. Dessutom kan språkkunniga personer lättare studera eller jobba i andra EU-länder.

Målet är att alla i EU redan som barn ska få lära sig minst två språk utöver sitt modersmål. Det slog EU:s stats- och regeringschefer fast vid toppmötet i Barcelona i mars 2002.

Vad kostar översättning och tolkning i EU:s institutioner?

Den totala kostnaden för översättning och tolkning i samliga EU-institutioner (EU-kommissionen, Europaparlamentet, rådet, EU-domstolen, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén) är cirka en miljard euro per år. Det motsvarar mindre än en procent av EU:s budget, eller drygt 2 euro per invånare. EU-kommissionen har cirka 3 000 anställda översättare och tolkar.

Vad säger EU-lagstiftningen om användningen av språk?

EU:s rättigheter och skyldigheter när det gäller språk regleras i EU-lagstiftningen. Artikel 3 i EU-fördraget och artiklarna 21 och 22 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av språk och säger att EU ska respektera den språkliga mångfalden.

Enligt den allra första förordningen från 1958 ska all EU-lagstiftning översättas till samtliga officiella EU-språk. Enligt artikel 2 i förordningen och artiklarna 20 och 24 i EUF-fördraget ska EU-invånarna kunna ställa frågor – och få svar – på sitt eget språk.

Tänker EU minska antalet officiella språk?

Nej. Det nuvarande systemet har införts med hänsyn till demokrati och öppenhet. Inget medlemsland vill avstå från sitt språk och blivande EU-länder vill få med sina språk i listan över officiella språk.

Kan ett språk för alla vara en lösning?

Det har ibland föreslagits att EU bör införa latin eller esperanto som gemensamt språk. Men eftersom nästan alla måste lära sig dessa språk helt från grunden skulle det bli lika svårt och inte heller så användbart i kontakterna med övriga världen. Att utbilda lärare och lära nästan 500 miljoner EU-invånare ett nytt språk skulle kräva mycket tid och resurser. Idén om att ett enda språk skulle kunna täcka alla olika språkbehov är alltför förenklad. Därför arbetar EU-kommissionen för flerspråkighet och språklig mångfald i stället för enhetlighet.

Vilken roll spelar översättning och tolkning?

EU:s översättnings- och tolkningstjänster ska stärka flerspråkigheten i EU och hjälpa människor att förstå och påverka EU-politiken. Att informera allmänheten om deras rättigheter och skyldigheter enligt EU-rätten, och att kommunicera med dem på deras eget språk, är en förutsättning för att öka insynen i EU-arbetet, göra det effektivare och stärka legitimiteten.

Översätts alla EU-dokument till alla officiella språk?

Nej. Vilka handlingar som översätts beror på målgrupp och syfte enligt fastställda prioriteringar. Lagstiftning och viktiga dokument av allmänt intresse översätts till alla de 24 officiella språken. Andra dokument (t.ex. korrespondens med nationella myndigheter och beslut som gäller enskilda personer eller företag) översätts bara till de språk som krävs.

Internt arbetar kommissionen på tre så kallade arbetsspråk – engelska, franska och tyska.

Vad gäller för EU:s webbplatser?

Internet används allt oftare för att informera allmänheten om vad EU gör och på vilket sätt det gynnar dem. Kommissionen har ingen lagstadgad skyldighet att översätta alla sina webbsidor till alla officiella EU-språk. Men man försöker lägga ut så mycket information som möjligt på så många språk som möjligt.

Vilket språk är viktigast?

Alla språk är lika viktiga. Tyska är det språk som flest människor i EU har som modersmål, men det används inte så mycket utanför Tyskland och Österrike. De EU-språk som flest människor i världen har som modersmål är engelska och spanska, men de flesta som talar dessa språk bor inte i Europa. Franska är officiellt språk i tre medlemsländer: Belgien, Frankrike och Luxemburg. Franska talas i många delar av världen och lärs ut på många skolor i EU, men det är betydligt vanligare i södra och västra Europa än i de norra och östra delarna. Engelska är det språk som är vanligast som andra främmande språk i EU. Nya undersökningar visar dock att mindre än hälften av EU-invånarna behärskar engelska tillräckligt bra för att kunna kommunicera på språket.

Vad får jag ut av att lära mig ett språk?

Förmågan att använda och förstå främmande språk bidrar till din personliga utveckling, gör det lättare att få jobb och stärker företagens konkurrenskraft. Språkkunskaper ökar också förståelsen för andra kulturer och människor.

Varför behöver företagen språkkunnig personal?

Det är bra att kunna tala kundens språk. Enligt en undersökning från 2006 går tusentals europeiska företag miste om affärsmöjligheter varje år på grund av bristande språkkunskaper. Man tror att 11 procent av de små och medelstora exportföretagen (945 000 företag) går miste om affärer på grund av språkliga hinder.

Vad tycker EU-invånarna om att lära sig språk?

Enligt en Eurobarometerundersökning från 2012 anser nästan nio av tio EU-invånare att de har stor glädje av att kunna främmande språk, och 98 procent säger att deras barn kommer att få stor nytta av språkkunskaper. Européerna är i allmänhet positivt inställda till flerspråkighet: 72 procent stöder målet om bättre språkkunskaper och 77 procent anser att det bör vara en prioriterad fråga. 53 procent använder språk i jobbet och 45 procent tror att de fått ett bättre jobb i hemlandet tack vare sina språkkunskaper.

Hur bra är EU-invånarna på språk?

Det mest språkkunniga EU-landet är Luxemburg, där 99 procent av invånarna behärskar minst ett främmande språk. Antalet personer som uppger att de kan kommunicera på ett annat språk har minskat något från 56 till 54 procent. Undersökningar bland tonåringar i 14 EU-länder visar att bara 42 procent behärskar ett första främmande språk, och endast 25 procent ett andra. Många når inte ens upp till nybörjarnivån (14 procent för det första främmande språket och 20 procent för det andra).

Antalet elever som behärskar ett första främmande språk varierar mellan 82 procent i Sverige och Malta (engelska) och endast 14 procent i Frankrike (engelska) och 9 procent i England (franska). Tack vare internet har många blivit bättre på att förstå främmande språk i både tal och skrift. Antalet personer som regelbundet använder andra språk på internet, i till exempel sociala medier, har ökat med 10 procentenheter från 26 till 36 procent.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site