Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

Promemoria

Bryssel den 11 september 2013

Kommissionen antar lagförslag om en uppkopplad kontinent

Kommissionen antog i dag viktiga lagförslag för att fullborda EU:s inre telekommarknad och skapa en uppkopplad kontinent.

En uppkopplad kontinent innebär: Snabbare förbindelser. Lättare att driva företag. Enklare tillvaro. Göra sig redo inför framtiden.

Genom detta paket säger EU-kommissionen ja till en inre marknad. Ja till nätneutralitet. Nej till roamingavgifter. Nej till byråkrati.

1. Översikt

Varför är detta viktigt för tillväxten?

EU är i skriande behov av nya källor till tillväxt och innovation. Eftersom alla ekonomiska sektorer i dag blir alltmer beroende av högkvalitativ konnektivitet för att vara konkurrenskraftiga, ligger lösningen i att utnyttja den digitala tekniken och IKT (källan till hälften av EU:s produktivitetstillväxt) inom den inre marknaden (som är vår "kronjuvel"). Vi har inte längre råd att sitta fast i ett system med 28 nationella marknader. Om denna situation får fortsätta att råda, kommer vi inte att kunna förse den digitala ekonomin med de "råvaror" den behöver: konnektivitet och stordriftsfördelar.

Om det digitala ekosystemet får utvecklas, växer det snabbt (snabbare än Kinas ekonomi) och skapar arbetstillfällen (inom app-ekonomin skapades 794 000 jobb på endast fem år, samtidigt som ekonomin befann sig i recession). Det digitala ekosystemet stimulerar innovation och företagande i hela ekonomin genom ökad produktivitet, ökad effektivitet och ökade inkomster. Den hörnsten som saknas i detta digitala ekosystem är en inre telekommarknad, vilken skulle medföra en permanent ökning av BNP (grund: 2010) med knappt 1 % om året.

Hur påverkar detta arbetstillfällena och konsumenterna?

EU-medborgarna lider fortfarande av följderna av den ekonomiska krisen. Det är av högsta vikt att vidta varje åtgärd som kan skapa nya arbetstillfällen – och ingen sektor har bättre möjligheter att skapa arbetstillfällen (särskilt för unga) än den digitala sektorn. Det är också viktigt att medborgarna ges full tillgång till internet, något som de fäster stort värde vid, och att de skyddas mot oskäliga avgifter och oskälig praxis såsom orimliga roamingavgifter och svårbegripliga kontrakt.

Är EU världsledande inom den digitala sektorn?

Världen avundades EU i början av 1990-talet, då vi var pionjären inom den globala mobilindustrin (GSM-tekniken), men EU-industrin saknar ofta en hemmamarknad att sälja till (t.ex. 4G), och konsumenterna går miste om de senaste förbättringarna eller saknar de nät som behövs för att de ska kunna utnyttja sina apparater fullt ut. Dessa problem drabbar alla sektorer och gör att EU går miste om de arbetstillfällen som man så väl behöver, och EU-företagen är inga globala internetaktörer. Lagos har 4G-nät, men inte Bryssel.

EU har fortfarande kvar internationella IKT-företag inom t.ex. elektronik, robotteknik, och teleutrustning. EU har innoverat inom hälso- och sjukvårdstillämpningar, "smart stad"-teknik, elektroniska offentliga tjänster och öppna data. Men EU-marknaden är fragmenterad och därför inte redo för global konkurrens. Endast genom att det skapas en inre telekommarknad kan hela det digitala ekosystemet dynamiseras och EU återerövra sin internationellt ledande roll.

Vad föreslår kommissionen?

Kommissionen föreslår lagändringar för att komplettera det gällande regelverket. Dessa ändringar innebär att två viktiga principer i EU-fördraget förverkligas: friheten att tillhandahålla och konsumera (digitala) tjänster var man än befinner sig i EU.

Enligt förslaget ska detta åstadkommas genom att förmå telekomsektorn att ta steget in i internetåldern (incitament för nya affärsmodeller och mer investeringar) och undanröja flaskhalsar och hinder så att EU:s 28 nationella telekommarknader kan slås ihop till en inre marknad (genom att bygga vidare på 2009 års ramdirektiv för telekombranschen och över 26 års arbete med att förverkliga den inre marknaden). Förslaget är ett paket, inte en meny där man kan själv kan välja det som passar bäst, och därmed garanteras det att alla berörda grupper blir nettovinnare.

Vad föreslås?

  • Enklare och färre regler för företagen.

  • Ökad samordning av spektrumtilldelningen — som leder till mer trådlöst bredband och 4G och framväxten av EU-täckande mobiloperatörer med integrerade nät.

  • Standardiserade produkter i grossistledet: uppmuntrar ökad konkurrens mellan fler företag.

  • Skydd av ett öppet internet: garantier för nätneutralitet, innovationer och konsumenternas rättigheter.

  • Roamingavgifter ska bort från marknaden: en morot och piska-strategi för att avskaffa roamingavgifterna senast 2016.

  • Konsumentskydd: enkla och lättbegripliga kontrakt med mer jämförbar information och stärkta rättigheter att byta leverantör eller kontrakt.

    Vad föreslås inte?

  • En enda regleringsmyndighet på telekomområdet.

  • En eurotaxa för termineringsavgifter.

  • Ändring av definitionen av leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster.

  • En EU-omfattande spektrumlicens.

  • Ett förbud mot differentierade internetprodukter.

Varför är detta viktigt?

Telekomnäten utgör grunden för den bredare digitala ekonomin. Varje sektor är i dag beroende av uppkoppling. Detta innebär att dagens telekomsektor hindrar den övriga ekonomin.

näten är för långsamma, otillförlitliga och osäkra för de flesta EU-medborgarna. Telekomföretagen är ofta kraftigt skuldsatta, vilket gör det svårt att investera i förbättringar. Vi behöver få sektorn på rätt spår, så att den främjar ökad produktivitet, sysselsättning och tillväxt.

Till att börja med behöver sektorn en inre marknad (en årlig ökning av BNP med 0,9 %). Detta är den största enskilda EU-omfattande makroekonomiska stimulans som är tillgänglig under de närmaste åren.

Mer än fyra av tio företag är missnöjda med konnektiviteten. De tycker att tjänsterna är av dålig kvalitet och att hastigheterna är för låga. Detta är en hämsko för deras konkurrenskraft. Konsumenterna är också trötta på orimliga avgifter, förvirrande information och utrustning som inte fungerar. Att detta paket genomförs är avgörande för EU:s politiska trovärdighet.

Om vi väntar kommer det att drabba alla parter, samtidigt som det inte finns några garantier för att ”big bang”-metoden kommer att kunna förhandlas fram politiskt. Vi måste agera nu så att inte de andra ekonomierna kör om oss när det gäller tillgången till onlineinnehåll och onlinetillämpningar, och för att förhindra våra telekomföretag från att göra ännu större skada genom ytterligare försämrade resultat eller till och med konkurs.

Hur hamnade vi i den här situationen?

I slutsatserna från Europeiska rådets vårtoppmöte 2013 uppmanades kommissionen att lägga fram "konkreta åtgärder för att genomföra en inre marknad i IKT så snart som möjligt" inför Europeiska rådets möte i oktober. Tre år av samråd, offentliga evenemang och privata möten ligger till grund för dessa förslag — bland annat två större offentliga evenemang med 1 000 deltagare i juni.

2. EU:s telekomsektor befinner sig i svårigheter

Det har skett en massiv ökning av efterfrågan (särskilt på data), men efter den senaste reformen av EU:s telekomregler, (IP/11/622) har denna tillväxt inte omsatts i konkreta ekonomiska resultat. Inkomsterna minskar både i reala termer (-2,2 % år 2011 och -1,1 % 2012) och i förhållande till de amerikanska och asiatiska och andra marknaderna. Börsvärdet har minskat med 22 % sedan 2011. EU:s tidigare telekommonopol har en nettoinvesteringsgrad på praktiskt taget noll och släpar efter konkurrenterna (källa: HSBC). Investeringarna i trådlös teknik är hälften så stora som USA:s/Kanadas sedan 2002.

Flera operatörer brottas med stora skulder, upp till tre gånger så stora som börsvärdet (Telecom Italia) och över 30 miljarder euro (Telefonica). Telekombolagens dåliga resultat håller tillbaka den övriga ekonomin. I synnerhet skadar de andra sektorer såsom utrustningstillverkare, internetentreprenörer, bilindustrin, tillverkarna av intelligenta objekt, partihandeln, detaljhandeln, logistiksektorn, hälso- och sjukvårdssektorn och den kreativa sektorn.

Vad är orsaken till detta?

  • Telekomsektorn har tagit alltför lång tid på sig att genomföra reformer (t.ex. reagera på Skype och datarevolutionen och avskaffa lönsamma inkomstkällor såsom roaming)

  • Kulturella och lagstiftningsmässiga skillnader innebär att EU inte betraktas som en plats att starta eller utveckla ett globalt internetföretag (jämfört med Silicon Valley

  • Uppsplittringen av EU-marknaden och EU-lagstiftningen vid de nationella gränserna hämmar effektivitet och stordriftsfördelar

  • De nationella regeringarnas kortsiktiga intresse av att maximera intäkterna från spektrumauktioner har dränerat stora summor pengar från många telekomföretag, vilket har minskat investeringarna i utbyggnad av nät.

  • Företagen kan inte köpa viktiga ”råvaror”, t.ex. internetanslutning eller tillgång till harmoniserade frekvenser, på enhetliga och konkurrenskraftiga villkor från en enda leverantör i flera medlemsstater (eftersom vi saknar en inre marknad för dessa ”råvaror”).

SKILLNADER MELLAN EUROPAS MARKNADER

  1. De administrativa avgifterna för licensinnehavarna varierar mellan 0 och 3 000 euro.

  2. Vissa länder specificerar t.o.m. vilket typsnitt som måste användas i konsumentavtalen.

  3. De administrativa avgifterna för att inneha ett tillstånd varierar mellan 5 000 och 15 000 euro. Skillnaden i inkomst per samtalsminut mellan EU-länderna är 774 %.

  4. Priset på spektrumrätter varierar med upp till 50 % (2600 GHz–bandet).

  5. De avgifter för access till kopparnätet i grossistledet som nätägarna tar ut av konkurrenterna varierar mellan 4 och 14 euro per månad (333 % skillnad)
  6. Metoden för reglering av grossistmarknaderna för bredband skiljer sig åt i praktiskt taget varje medlemsstat.

  7. Taxorna för internationella mobilsamtal varierar mellan 0,35 och 1,19 euro per minut inom EU.

3. Skapa hållbara arbetstillfällen

En uppkopplad kontinent kommer att bilda grund för hållbara jobb med bra lön.

PROBLEM Arbetslösheten är oacceptabelt hög. EU befinner sig i en digital övergång. Det finns miljontals nya digitala arbetstillfällen — bokstavligen en miljon platsannonser kommer enligt prognoserna att publiceras 2015 på grund av kunskapsgapet — och samtidigt en rad nödvändiga reformer som ännu inte avslutats.

I dag har de företag som är beroende av den digitala ekonomin svårt att expandera och investera och upplever att det är svårt att anställa ny personal. På grund av brist på investeringar i nät når den berörda sektorn (tillverkare av alltifrån appar till telekomutrustning) inte sin fulla potential och genererar ingen efterfrågan på bättre nät. Vi måste bryta denna onda cirkel.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Göra den digitala sektorn, som har en mycket ung arbetskraft, till en sysselsättningsprioritering som ett sätt att ta itu med ungdomsarbetslösheten i Europa.

  2. Hjälpa nystartade företag att växa genom att erbjuda dem världens största marknad att sälja sina produkter till redan från starten. (Exempel: efter en politisk strid lyckades franska nystartade teknikföretag uppnå 24 % sysselsättningstillväxt under 2012).

  3. Stödja ändringar i arbetskraften i de telekomföretag som inte har anpassat sig till de nya digitala, datadrivna affärsmodellerna.

  4. Arbeta tillsammans med företagen i en bred koalition för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, för att utbilda enskilda och förbättra det övergripande digitala ekosystemet.

INVERKAN OCH EXEMPEL

  1. 794 000 nya arbetstillfällen skapade av app-ekonomin, varav nästan 600 000 direkt i app-ekonomin de senaste fem åren. Detta är vad som händer när det finns ett område utan gränser.

  2. Dessa sektorer behöver väl fungerande nät. Enligt en undersökning av Mason och Tech4i2 (2013) kommer även ett ”försiktigt” ingripande i syfte att bygga upp snabb bredbandsinfrastruktur leda till att 447 000 nya arbetstillfällen skapas under de första tre åren och två miljoner senast därefter

  3. För telekomföretagen: En verklig inre telekommarknad kommer att främja tillväxten och motverka den 10-procentiga minskning av den direkta arbetskraften inom telekomsektorn som förväntas under de kommande åren.

  4. För övriga företag: Molnbaserade datortjänster kan bara fungera på EU-nivå eller högre, och efterfrågan på dem kommer att driva fram ytterligare investeringar i bättre nät. Molnet är appen med stort A för det supersnabba bredbandet. Standardiserade insatsvaror, större marknader, minskade snedvridningar (t.ex. blockerade tjänster) och större digital kompetens bidrar gemensamt till att underlätta för företagen, t.ex. sådana som tillhandahåller molntjänster, att skapa nya arbetstillfällen.

– För varje dag som går utan att det skapats en inre telekommarknad bidrar vi till att öka arbetslösheten, särskilt bland unga, säger EU-kommissionens vice ordförande Neelie Kroes.

4. Mindre byråkrati för företagen

För det första: Enhetstillstånd

PROBLEM: Det finns inga EU-omfattande telekomföretag som erbjuder mobila eller fasta tjänster. I teorin är möjligt att bedriva verksamhet i alla medlemsstater. Ändå görs det inte, eftersom systemet inte fungerar. Företagen måste följa olika registreringskrav i varje medlemsstat där tjänsterna tillhandahålls. Operatörerna drabbas av extra kostnader och förlorar tid på grund av olika och inkonsekventa nationella regelverk, med varierande marknadsresultat som följd.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Lära och kopiera från andra sektorer inom EU:s inre marknad (t.ex. banksektorn) genom att ge operatörerna möjlighet att bedriva verksamhet i alla länder via ett enda EU-tillstånd, och möjlighet att kontakta en enda myndighet i fråga om andra tillståndsfrågor.

  2. EU-omfattande rättssäkerhet och rätten till rättslig likabehandling

INVERKAN

  1. Flera företag verkar problemfritt över gränserna.

  2. För företagen: Sänkta inträdeshinder för nya företag, lägre kostnader för att tillhandahålla tjänster och nya möjligheter att expandera i fler EU-medlemsstater.

  3. För konsumenterna: Dra nytta av nya erbjudanden från nya konkurrenter i konsumenternas medlemsstater.

  4. Perspektiv framåt: Verklig grund för en vidare digital inre marknad i Europa.

– Rätten att bedriva verksamhet överallt existerar inte, om den inte kan göras gällande, säger vice ordförande Neelie Kroes. Det bästa sättet att åstadkomma detta är att införa ett enda tillstånd, eftersom det utgör en garanti. Det gäller såväl dagens som morgandagens företag, tillägger hon.

För det andra: Nya kriterier för regleringen av marknaderna

PROBLEM: De nationella tillsynsmyndigheterna överreglerar eller underreglerar särskilda telekommarknader, eller delar av dessa, som de definierar på olika sätt.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

Stärka, genom att inkludera i förordningen, det väletablerade ”tre kriterier"-testet som kommissionen tillämpar på utvalda marknader som bör regleras i sin "rekommendation om relevanta marknader”, och som de nationella lagstiftarna måste tillämpa om de vill reglera marknader som inte förekommer i den rekommendationen. Detta kommer nu att bli rättsligt bindande.

  1. För att få reglera en marknad måste tre kriterier uppfyllas:

  • Förekomst av stora och varaktiga strukturella, rättsliga eller regleringsbaserade hinder för marknadstillträde.

  • Marknadsstrukturen tenderar inte att utvecklas i riktning mot effektiv konkurrens inom den tillämpliga tidsramen, med hänsyn till situationen för infrastrukturbaserad konkurrens och annan konkurrens bakom hindret för marknadstillträde.

  • Enbart konkurrenslagstiftningen kan inte i tillräcklig grad avhjälpa den eller de aktuella bristerna på marknaden.

  1. De nationella regleringsmyndigheterna behöver dessutom ta hänsyn till alla konkurrenskrafter [inklusive OTT-aktörer (Over The Top)].

INVERKAN

  1. För företagen: Mindre reglering, som överensstämmer med de flesta andra marknaders.

  2. För konsumenterna: Ett mer enhetligt skydd i de fall där de redan etablerade företagen har en dominerande ställning.

  3. Perspektiv framåt: Normalisering av telekommarknaden (dvs. telekommarknaden blir som övriga marknader med konkurrens mellan företagen och valmöjlighet för konsumenterna).

– Vi vill minska byråkratin som en del av en normalisering av telekomsektorn, säger vice ordförande Neelie Kroes. Operatörerna ska inte drabbas av godtyckliga beslut i medlemsstaterna eller bristande enhetlighet mellan medlemsstaterna, fortsätter hon.

Före det tredje: Vetorätt rörande korrigeringsåtgärder enligt artikel 7

PROBLEM: De nationella regleringsmyndigheterna på telekomområdet tillämpar EU-lagstiftningen oenhetligt eller reglerar i onödan, vilket skapar osäkerhet för telekombolagen.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Garantera en enhetlig tillämpning genom att eventuellt använda kommissionens vetorätt när det gäller nationella beslut om korrigerande åtgärder

INVERKAN

  1. För företagen: Kommissionens vetorätt kommer att förhindra en överreglering.

  2. För konsumenterna: Större enhetlighet kommer att hjälpa de europeiska leverantörerna genom att ge dem tillräckligt självförtroende att erbjuda konsumenterna en bredare uppsättning spännande nya produkter.

  3. Perspektiv framåt: Detta är avgörande för en normalisering av telekommarknaden.

– Syftet är att successivt omvandla telekomsektorn till en "normal" ekonomisk sektor med begränsad förhandsreglering och ett ansvar som förskjuts mot efterhandsreglering, kommenterar Neelie Kroes.

5. Förenkling av produkterna i grossistledet

En uppkopplad kontinent innebär grossistprodukter avsedda för fasta nät (spektrum är

nyckeln till trådlös bredbandskommunikation)

PROBLEM: Företagsmarknaden (omkring hälften av hela EU:s telekommarknad) lider brist på enhetlig utformning av produkter och anslutning, vilket innebär att den potentiella efterfrågan inte utnyttjas.

Nya aktörer på marknaden för bredband till konsumenter hämmas av de stora variationerna i reglerade produkter för nättillgång, vilket gör gemensamma affärsmodeller och tekniska val omöjliga i flera medlemsstater.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. I de fall då dominerande operatörer med betydande marknadsinflytande är skyldiga att erbjuda konkurrenter virtuell tillgång till sina nät, bör villkoren och egenskaperna harmoniseras på EU-nivå för såväl innehavarna av näten som de som önskar få tillgång till dem.

  2. Gemensamma kriterier för uppkoppling med garanterad kvalitet som förhandlats fram mellan aktörer på kommersiella villkor.

INVERKAN

  1. För telekomföretagen: Lättare att expandera till nya europeiska marknader.

  2. För övriga företag: Viktiga för företag som driver annan verksamhet än telekom, t.ex. e-hälsa, datormoln och videokonferenser — eftersom det betyder att de kan vara säkra på att uppfylla kontraktåtagandena och åtagandena rörande servicenivå.

– Europeiska standardiserade produkter för virtuell access med garanterad tjänstekvalitet kommer att bidra till att företagsmarknaden expanderar, säger vice ordförande Neelie Kroes. De nya villkoren kommer att ersätta de nationella villkoren, tillägger hon.

6. Spektrum och 4G

En uppkopplad kontinent innebär spektrum för trådlöst bredband

PROBLEM

  1. I dag råder en situation inom EU som skulle kunna benämnas spektrumspaghetti — ett virrvarr av regler, priser och tidsplaner som gör EU-omfattande affärsstrategier för trådlös kommunikation omöjliga att genomföra.

  2. Största delen av spektrumfördelningen är fragmenterad, och länderna uppfyller inte sina skyldigheter att fördela spektrum.

  3. Endast 5 av 28 medlemsstater har tilldelat 100 % av frekvenserna i det EU-harmoniserade 1 025 MHz-spektrumet för mobilt bredband som skulle tilldelas före utgången av 2012.

  4. Endast 12 medlemsstater har frigjort 800 MHz-bandet för operatörerna, det band som är av stört betydelse för 4G LTE och för att utvidga bredbandstäckningen till landsbygdsområden.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Harmonisera tidsplanerna för frigörandet av spektrum och harmonisera varaktigheten hos nyttjanderätterna.

  2. Införa möjligheten att lägga in ett kommittologiveto (kommunikationskommittén, inte kommissionen ensam) för att hantera problem såsom för högt prissatta spektrumauktioner.

  3. Tillämpa en uppsättning principer och kriterier avsedda att säkerställa utvecklingen av ett europeiskt trådlöst område.

  4. Lämplig ersättning för att i tid frigöra spektrum, fördela infrastruktur och spektrum och handla med spektrum — t.ex. så att outnyttjat spektrum används på ett lämpligt sätt.

INVERKAN

  1. För företagen: Bra för alla mobiloperatörer, särskilt de som vill expandera.

  2. För konsumenterna: Snabbare utbyggnad av trådlöst bredband, särskilt i landsbygdsområden.

  3. Perspektiv framåt: Du kommer att slippa avbrutna samtal och webbsidor som inte kan öppnas på din mobil. Effektivt utnyttjande av och samordnad tillgång till spektrum kommer att leda till fler investeringar i nät. Kortsiktiga politiska strategier med höga avgifter som inte är förenliga med god spektrumförvaltning kommer att begränsas, och investeringar i nät kommer att gynnas.

– Vi behöver ett nytt tillvägagångssätt när det gäller spektrum, så att EU-medborgarna kan dra nytta av den senaste utvecklingen inom mobil datakommunikation, säger Neelie Kroes. Det här är en känslig fråga för de nationella regeringarna, så vi går varsamt men samtidigt ändamålsenligt fram. Det är ett faktum att efterfrågan på datatjänster exploderar och att det nuvarande spektrumsystemet inte klarar trycket. Näten överbelastas eller bryter ihop om inget görs – vilket skulle drabba såväl privatpersoner som företag – och mobilföretagen har ingen möjlighet att bygga upp en EU-täckande verksamhet.

En uppkopplad kontinent innebär spektrum för trådlöst bredband

PROBLEM

  1. Europa är en modern kontinent men ett u-land när det gäller 4G-täckningen. Endast 26 % av EU-medborgarna har tillgång till 4G/LTE. I USA täcker ett enda företag (Verizon) 90 %!

  2. Under 2012 fanns i Europa — världens största ekonomi — 6 % av världens LTE-anslutningar, jämfört med 47 % i USA, 27 % i Sydkorea och 13 % i Japan.

  3. Även om målet om 1 200 MHz harmoniserat spektrum för mobilt bredband i EU uppnås, kommer sannolikt 4G-nätet att överbelastas. Vi behöver andra reservsystem för avlastning av efterfrågan.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Öka kapaciteten genom mindre betungande auktorisationsvillkor.

  2. Öka kapaciteten genom att undanröja onödiga begränsningar av utbyggandet och alltför komplicerade förfaranden för beviljandet av tillstånd för mikrobasstationer eller för utbyggnad av trådlösa accesspunkter (hotspots).

  3. Öka kapaciteten genom rätt att dela åtkomsten till trådlösa accesspunkter.

  4. Driftsmässiga förbättringar, såsom gemensamt utnyttjande av aktiv och passiv infrastruktur, spektrumdelning och handel med spektrum, som kommer att göra det enklare och billigare att bygga ut och/eller renovera trådlösa nät med användning av ny teknik.

  5. Gemensamma regleringsprinciper för spektrumauktorisation och gemensamma kriterier för tillgång till och villkor för användning av spektrum.

INVERKAN

  1. Mobilnätsoperatörerna kommer att kunna använda tekniken bakom accesspunkter med liten räckvidd (4G eller trådlös) för att öka kapaciteten i nät.

  2. Fastnätoperatörerna kommer att kunna erbjuda kompletterande trådlösa bredbandsanslutningtjänster via allmänt tillträde till trådlösa nät som — beroende på samtycke — kan placeras i konsumentens eller företagens lokaler.

  3. Slutanvändarna kommer att få fler valmöjligheter när det gäller trådlös bredbandsanslutning och lättare att erbjuda andra trådlös tillgång till internet.

–Operatörerna måste öka kapaciteten hos sina trådlösa bredbandsnät på kostnadseffektiva sätt, kommenterar Neelie Kroes. Konsumenterna och företagen vill kunna använda sina fasta uppkopplingar trådlöst. Detta åstadkoms med trådlös uppkoppling eller 4G. Vi tvingar inte slutanvändarna att dela med sig av sin trådlösa uppkoppling, utan ger dem valmöjligheten. fortsätter hon.

7. Stabila priser för tillträde till kopparnätet

En uppkopplad kontinent innebär en stabilisering av priserna för tillträde till kopparnätet.

PROBLEM

  1. Kopparnätägarna behöver stabila inkomster från uthyrningen av näten till konkurrenterna för att kunna investera i nästa generationens nät.

  2. Alternativa operatörer har inte en tillräckligt solid grund för att planera en EU-omfattande affärsverksamhet med stabila och enhetliga accessavgifter.

  3. De nationella regleringsmyndigheterna tillämpar upp till sex olika sätt att beräkna priserna för tillträde i grossistledet till kopparnät (t.ex. genom att välja att tillämpa olika avskrivningstider och avskrivningsmetoder för tillgångarna).

  4. Detta innebär att accessavgifterna i grossistledet för kopparnät varierar mellan 4 och 14 euro i månaden.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Långsiktig prisstabilitet och bättre anpassade priser inom hela den inre marknaden.

  2. Ingen prisreglering av tillträdet till nästa generationens höghastighetsnät i de fall då påvisbara begränsningar av konkurrenshämmande beteende finns på slutkundsmarknaderna, samt stärkta krav på icke-diskriminering för att garantera en stark konkurrens.

INVERKAN

  1. För telekomföretagen: Dagens nätägare kommer att ha större säkerhet när det gäller inkomsterna, vilket gör det möjligt för dem att planera ytterligare nätuppgraderingar. Om det inte sker någon prisreglering, kommer dagens alternativa operatörer att dela risken för nätuppgraderingar. Inga konstlade subventioner till kopparnätaccess för att konkurrera med utbyggnaden av nästa generationens nät.

  2. För övriga företag: På kort sikt = försumbar, på lång sikt = snabbare nät

  3. För konsumenterna: Skälig prissättning och förbättrad kvalitet på och omfattning hos tjänsterna som en följd av förbättrade villkor i grossistledet.

  4. Perspektiv framåt: Europa får bättre nät.

– Vårt mål är att stabilisera priserna över en sexårsperiod för att ge sektorn säkerhet, kommenterar Neelie Kroes. Detta kommer att främja investeringar i nät och mer rationella affärsbeslut. För att stabilisera priserna på medellång sikt är det uppenbart att det måste ske vissa prisjusteringar inledningsvis för att förbättra konvergensen hos kostnadsberäkningarna, tillägger hon.

8. Sätta stopp för roaming och extraavgifter för samtal inom EU

En uppkopplad kontinent innebär ett slut på extraavgifter för roaming och samtal inom EU

PROBLEM

  1. Höga extraavgifter för roaming och samtal inom EU är ett mycket stort irritationsmoment för företags- och privatkunder. De utgör en snedvridning av marknaden och har ingen rationell plats på den inre marknaden — de lär användarna att frukta sina mobiltelefoner i stället för att använda dem.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Skapa ett verkligt europeiskt område för kommunikation genom att fasa ut och undanröja skillnaderna i avgifter för inhemska samtal, roaming och samtal inom EU.

ROAMING:

  1. Operatörerna kommer att förlora rätten att ta ut avgifter för inkommande samtal när en användare reser utomlands i EU, och ställs dessutom inför ett val mellan morot och piska.

  2. Moroten består i att de i stort sett kan slippa EU-reglering, om de utvidgar sina inhemska planer/paket så att kunderna senast i juli 2016 betalar inhemsk taxa när de använder sina mobiltelefoner och smarttelefoner under resor i hela unionen. Det kommer att ske en gradvis övergång från juli 2014, som ger operatörerna möjlighet att anpassa antingen antalet prismodeller de erbjuder eller antalet länder de omfattar till inrikestaxa.

  3. Piskan består i att de omfattas av 2012 års roamingregler som tvingar bolag att erbjuda sina kunder möjlighet att teckna roamingavtal med nya konkurrenter (alternativa roamingleverantörer). Kunderna kommer att ha rätt att lämna sin inhemska operatör när de reser och teckna billligare roamingavtal med ett lokalt företag eller ett konkurrerande företag i sitt hemland utan att behöva byta SIM-kort.

EUROPEISKA FASTA SAMTAL:

  1. Operatörerna tvingas ta ut en taxa motsvarande högst ett inhemskt långdistanssamtal för alla fasta samtal till andra EU-medlemsstater. Alla eventuella extra kostnader måste vara objektivt motiverade.

EUROPEISK MOBILKOMMUNIKATION:

  1. För trådlös kommunikation till andra EU-länder får operatörer inte debitera mer än eurotaxan för reglerade roaming-sms och roamingsamtal. Alla eventuella extra kostnader måste vara objektivt motiverade.

INVERKAN

  1. För konsumenterna: Ingen rädsla, mer bekvämlighet, rimliga priser.
    Detta gynnar både de som reser och de som aldrig går utanför dörren, de som älskar sina mobiltelefoner och de som bara har fast telefon. Såväl konsumenter som företag.

  2. För telekomföretagen: En direkt effekt i form av en inkomstminskning med cirka 0,5 % på grund av att prisdifferentieringen mellan nationella samtal och samtal inom EU försvunnit, vilken dock kompenseras genom högre konsumtionsvolymer på medellång sikt. Det föreslagna roamingsystemet är frivilligt och förväntas vara till nytta för operatörerna på medellång sikt.

  3. För övriga företag: Ytterligare besparingar utöver de 1 100 euro per år som redan sparas av en affärsman som reser måttligt under året (2009 års priser). Avskaffandet av roamingavgifter kommer att främja gränsöverskridande användning av uppkopplade apparater och tjänster (t.ex. maskin till maskin-lösningar, M2M) och stimulera utvecklingen av mobila dataapplikationer, och därmed bidra till ett mer gynnsamt företagsklimat.

  4. Perspektiv framåt: Bevis för att en verklig reform av telekomsektorn är möjlig och att EU på ett direkt och påtagligt sätt kan förbättra EU-medborgarnas liv.

– Vårt förslag om roaming bygger på befintliga bestämmelser genom att det ger operatörerna incitament att successivt införa erbjudanden i slutkundsledet där inhemska taxor tillämpas på såväl inhemska tjänster som roamingtjänster, säger kommissionens vice ordförande Neelie Kroes (roam-like-at-home). Därmed upphör även de omotiverade prisskillnaderna mellan priset på nationella och ”internationella” (inom EU) samtal, forsätter hon.

EU:s konsumenter ska inte betala mer för utlandssamtal eller för samtal under sina resor utomlands.

De nuvarande roamingreglerna är utformade för att minska problemen med nationella marknader, men de skapar ingen verklig inre marknad. De nuvarande reglerna författades innan vikten av att snabbt upprätta en inre telekommarknad blev uppenbar.

De nya reglerna innebär ett skyddsnät samt en piska för att komplettera de nya möjligheterna och "moroten" i detta paket.

De nationella mobiltaxorna har stadigt sjunkit i takt med de föregående tre sänkningarna av pristaket för mobilroaming. Det finns ingenting som tyder på att undanröjandet av roamingavgifterna kommer att driva dessa upp dessa priser.

9. Ja till nätneutralitet!

En uppkopplad kontinent innebär ett öppet internet

PROBLEM

  1. Det finns inga tydliga regler på EU-nivå om nätneutralitet i dag, vilket innebär att 96 % av EU-medborgarna saknar rättsligt skydd för sin rätt att få tillträde till hela det öppna internet.

  2. De nationella regleringsmyndigheterna har inte behörighet att ingripa mot blockering och strypning enligt gällande EU-bestämmelser.

  3. Vissa medlemsstater (Nederländerna och Slovenien) har antagit lagar, andra överväger att ingripa, men frånvaron av EU-åtgärder skulle kunna leda till ytterligare fragmentering av EU-marknaden och ytterligare försvåra en integrerad styrning av flerterritoriella nät.

  4. Blockering och strypning av peer-to-peer-nät (P2P) och VoIP-tjänster är det vanligaste exemplet på oacceptabel trafikstyrning av operatörerna: ungefär 21 % av abonnenterna på fast internetuppkoppling och omkring 36 % av mobilabonnenterna påverkas av begränsningar.

  5. Detta orsakar problem för konsumenterna som inte har tillgång till fullständig internet, för innehålls- och appleverantörerna som inte har en garanterad tillgång till konsumenterna och hindras från att innovera på lång sikt, och för operatörerna som står inför olika strategier rörande praxis för trafikstyrning i olika medlemsstater och som inte uppmuntras att skapa nya affärsmodeller, utan helt enkelt att skydda tidigare/nuvarande territorium och traditionella inkomstkällor såsom rösttelefoni.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Detta förslag kommer att upphäva diskriminerande blockering och strypning och tillhandahålla ett effektivt skydd för ett öppet internet. I förslaget fastställs tydliga regler för trafikstyrning på internet, som måste vara icke-diskriminerande, proportionerliga och öppna för insyn.

  2. Företagen skulle dock tillåtas differentiera sina erbjudanden (t.ex. hastigheten) och konkurrera i fråga om ökad tjänstekvalitet. Detta är inget anmärkningsvärt — postföretag (expressförsändelser) och flygbolag (ekonomiklass och business class) har gjort detta i årtionden. Men det är underkastat ett nödvändigt villkor: kvaliteten på det öppna internet får inte försämras.

  3. För att tillgodose slutanvändarnas efterfrågan på tjänster av högre kvalitet får innehållsleverantörerna träffa överenskommelser med internetleverantörerna för att säkerställa en viss tjänstekvalitet (”specialiserade tjänster”). Sådana erbjudanden kommer att göra det möjligt för operatörerna att skapa ytterligare intäkter från de OTT-aktörer, innehållsleverantörer och konsumenter som är villiga att betala för bättre eller snabbare tjänster. Dessa intäkter kommer i sin tur göra det möjligt för operatörerna att finansiera investeringar i uppgraderingar och utbyggnad av näten.

  4. De specialiserade tjänsterna får inte leda till kvalitetsförsämringar hos de ”normala” internettjänsterna. Nationella regleringsmyndigheter kommer att övervaka kvaliteten på tjänsterna och har befogenhet att införa minimikrav avseende kvaliteten, under samordning av kommissionen.

INVERKAN

  1. För företagen: Språngbräda för innovatörer, vars tillämpningar och tjänster inte kommer att blockeras och som kommer att kunna välja att betala för en garanterad tjänstekvalitet (t.ex. videokonferensverksamhet, molnbaserade datortjänster och e-hälsotjänster).

  2. Europeiska operatörer kan utveckla nya affärsmodeller på EU-täckande nivå.

  3. För konsumenterna: Nya rättigheter som de inte har i dag. Tillgång till allt innehåll och alla tillämpningar efter eget val för varje utrustning som de väljer (inom gränserna för avtalsbundna datavolymer eller hastigheter och i överensstämmelse med gällande lagar). De får också ett större utbud av högkvalitativa tjänster. De får tillgång till ett öppet internet, som är ytterst viktigt för yttrandefriheten och debatter, samt kontaktpunkter för nystartade innovativa onlineföretag.

  4. Perspektiv framåt: En verklig grund för att tillhandahålla och utnyttja tjänster överallt i EU. Det kommer att göra det lättare för företag att lansera tjänster utan rädsla för blockering eller strypning och utforma nya tjänster som kräver en garanterad kvalitet på tjänsterna. Operatörer kommer att få tillgång till nya intäktskällor för att finansiera investeringar i uppgradering och utbyggnad av sina nät.

– Vi har inget skydd för nätneutralitet i EU i dag, säger Neelie Croes. Detta förslag ger ett sådant skydd. Förslaget kommer att gagna slutanvändarna, innehållsleverantörerna och leverantörerna av internettjänster.

10. Nya konsumenträttigheter

En uppkopplad kontinent innebär nya rättigheter för konsumenter: För det första: Tjänstekvalitet

PROBLEM

  1. Dagens operatörer är ofta inte tillräckligt öppna när det gäller den trafikstyrningspraxis de tillämpar, och inte heller när det gäller kvaliteten på de tjänster som faktiskt tillhandahålls.

  2. 94 % av konsumenterna anser att internetleverantörerna inte ger tydlig information på sina webbplatser om blockering/strypning av specifika tillämpningar eller tjänster.

  3. Det finns stora skillnader mellan annonserade och faktiska hastigheter i fasta nät. I genomsnitt får EU-konsumenter endast 74 % av den utlovade hastighet de har betalat för.

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Skyldighet för operatörer att ge information (både till allmänheten och i avtal) om de genomsnittliga hastigheter de faktiskt tillhandahåller till sina kunder under normala trafikförhållanden och vid högtrafik, om begränsningar av datavolymer och om trafixstyrningspraxis.

  2. Skyldighet för nationella regleringsmyndigheter att övervaka kvaliteten på tjänsterna och befogenhet att införa minimikrav avseende kvaliteten, under kommissionens kontroll.

  3. Möjlighet för konsumenter att säga upp sina avtal eller begära skadestånd om det finns en betydande och varaktig skillnad mellan en utlovad och faktiskt erhållen tjänst (t.ex. hastighet).

INVERKAN

  1. För företagen: Ökade möjligheter till pris- och kvalitetskonkurrens i takt med att konsumenter blir mer medvetna om de tjänster de får och lättare kan byta leverantör om de är missnöjda eller vill ha en annan typ av tjänst.

  2. För konsumenterna: Konsumenterna kommer att skyddas mot vilseledande erbjudanden och får verklig insyn i den tjänst som de har rätt att förvänta sig. De kommer också att ha rätt att säga upp tjänsten om de inte är nöjda med den.

  3. Perspektiv framåt: Bättre informerade konsumenter får bra förutsättningar att välja den tjänsteleverantör och de erbjudanden som passar dem bäst och få de tjänster de betalat för.

- Dessa åtgärder kommer att leda till verklig öppenhet och göra det möjligt för konsumenterna att ge sitt informerade samtycke, säger vice ordförande Neelie Kroes. Du behöver veta vad du får, och vad du inte får, innan du skriver under och betalar. Dessa EU-täckande krav är nödvändiga för att de europeiska konsumenterna ska få enhetliga villkor.

En uppkopplad kontinent innebär nya rättigheter för konsumenter: För det andra: bättre avtal och större öppenhet

PROBLEM

Dagens avtal är svåra att förstå, utelämnar information som är viktig för konsumenten och är svåra att tillämpa och att säga upp. Konsumenterna är ofta låsta till internet- och telefonavtal. Hinder mot att byta leverantör är bland annat den tid det tar att byta, förlust av e-postadress, höga uppsägningsavgifter och långa uppsägningstider.

Nästan hälften (44 %) av de svarande har upplevt problem av något slag i samband med leverantörsbyte (se studien The Functioning of the Market for Internet Access and Provision from a Consumer Perspective).

FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR

  1. Mer information i avtalen, inklusive

  • begränsningar av datavolymer,

  • faktiska datahastigheter,

  • hur förbrukningen kan övervakas, och

  • en förklaring av de praktiska konsekvenser som tjänsternas egenskaper får för användningen av innehåll, tillämpningar och tjänster.

  1. Avtalsperioder: Inget ursprungligt åtagande bör gälla mer än 24 månader, och ett 12-månadersalternativ måste erbjudas.

  2. Förlängning av avtal: En varning ska ges minst en månad i förväg, med möjlighet att motsätta sig automatisk förlängning av avtalet. Om ett avtal förlängs ska det kunna sägas upp utan kostnad med en månads uppsägningstid.

  3. Uppsägning av avtal: Konsumenten ska ha rätt att säga upp ett avtal efter 6 månader utan påföljd med en månads uppsägningstid. Ersättning får krävas endast för restvärdet av subventionerad utrustning eller erbjudanden, i förekommande fall. Eventuella begränsningar av användning av terminalutrustning i andra nät måste hävas kostnadsfritt efter det att eventuell ersättning för subventioner och/eller erbjudanden har betalats ut.

Leverantörsbyte:

  • En uttrycklig rätt att byta leverantör inom kortast möjliga tid. Eventuella direkta avgifter för slutanvändare ska inte avskräcka dem från att byta leverantör.

  • Uttryckligt förbud mot att överföra användare till en annan leverantör mot deras vilja.

  • Automatisk annullering av avtal med tjänsteleverantörer utan att slutanvändarna behöver kontakta tjänsteleverantörerna i fråga.

  • Abonnenter med kontantkort ska ha rätt att återfå eventuell återstående kredit vid leverantörsbyte.

  • Vidarebefordran av kunders e-post från den gamla internetleverantören till den nya (om den gamla internetleverantören tillhandahöll en e-postadress).

  • Den gamla e-postadressen ska inte kunna delas ut till någon annan slutanvändare under åtminstone två år.

ÖPPENHET:

  • Tillhandahållande av information om volymer, taxor och kvalitet för de tjänster som tillhandahålls, samt om faktiska prestanda hos tjänsterna.

  • Den ska vara obligatoriskt för nationella regleringsmyndigheter eller ackrediterade tredjeparter att tillhandahålla jämförelseverktyg så att användarna kan ta reda på den faktiska prestandan när det gäller tillträde till och tjänster i elektroniska kommunikationsnät samt kostnaderna för alternativa användningsmönster.

  • Slutanvändare ska få ersättning för missbruk eller försening i samband med leverantörsbyte:

  • Utvidgning av öppenhetsreglerna i roamingförordningen (varningsmekanism, kostnadsbegränsning) till inhemsk kommunikation.

  • Mekanism som skydd mot chockräkningar för att undvika ”obehagliga överraskningar”.

INVERKAN

  1. För företagen: Ökade konkurrensmöjligheter eftersom konsumenterna är mer medvetna om de erhållna tjänsterna och kan byta operatör lättare. Detta innebär nya möjligheter för leverantörer som tillhandahåller attraktiva erbjudanden som tillgodoser konsumenternas efterfrågan.

  2. För konsumenterna: Konsumenterna kan hålla tjänsteleverantörer ansvariga för de tjänsteparametrar som erbjuds. Konsumenterna kan också bättre hävda sina rättigheter om de inte uppfylls. Det blir lättare att byta leverantör. De kan kontrollera sin konsumtion och är skyddade mot chockräkningar.

  3. Perspektiv framåt: Bättre informerade konsumenter, som lättare kan hävda sina rättigheter. Tillfredsställda kunder är mer benägna att öka sin konsumtion. Högre tjänstekvalitet tack vare fler byten och ökad konkurrens.

Tack vare de här åtgärderna kommer konsumenterna att kunna kräva att få vad de betalar för, säger vice ordförande Neelie Kroes. Det kommer att bli lättare att byta leverantör om du inte får det du betalar för, eller om du bara vill ha en annan typ av tjänst. Du får samma rättigheter oberoende av var du är i Europa och oberoende av vem som är din leverantör.

De nya bestämmelserna om öppenhet och leverantörsbyte kommer i betydande grad att stärka konsumenternas rättigheter och främja konkurrens mellan leverantörer. Dessa EU-täckande krav är nödvändiga för att de europeiska konsumenterna ska få enhetliga villkor.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website