Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Medlemsstaterna ställer sig bakom förhandlingarna om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA

Commission Européenne - MEMO/13/564   15/06/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

Memo

Bryssel den 14 juni 2013

Medlemsstaterna ställer sig bakom förhandlingarna om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA

Dagens rådsbeslut om förhandlingsdirektiv (mandat) ger klartecken till EU-kommissionen att inleda formella bilaterala handelsförhandlingarna med USA. Medlemsstaterna ställer sig bakom de bilaterala förhandlingarna och fastställer samtidigt de mål som kommissionen på unionens vägnar bör eftersträva i förhandlingarna.

Vilket är EU:s mål med förhandlingarna?

Målet är att öka handel och investeringar mellan EU och USA genom att frigöra den outnyttjade potential som finns på en verkligt transatlantisk marknad. Avtalet förväntas skapa sysselsättning och tillväxt genom att ge bättre tillgång till den amerikanska marknaden, uppnå större överensstämmelse mellan regelverken i EU och USA samt bereda väg för att fastställa globala standarder. Om ett sådant ambitiöst avtal ingås förväntas ett genomsnittligt europeiskt hushåll varje år tjäna 545 euro extra och vår ekonomi öka med 0,5 % till 1 % av BNP, eller 119 miljarder euro årligen, så snart avtalet tillämpas fullt ut.

Mer konkret är målet att avskaffa tullar och andra hinder för varuhandeln. Andra mål är att öppna marknaden för kommersiella tjänster, ge högsta möjliga skydd och säkerhet samt lika konkurrensvillkor för europeiska investerare i USA och öka tillgången till de amerikanska marknaderna för offentlig upphandling. Att avlägsna onödiga restriktioner för handeln är en viktig fråga för EU, liksom att få ett starkare skydd för det europeiska systemet för geografiska beteckningar, förenkla tullformaliteter och diskutera konkurrensregler.

Hållbar utveckling hör till de övergripande målen. Vi vill säkerställa att avtalet följer internationella avtal och standarder på miljö- och arbetsrättsområdet, och främjar en hög skyddsnivå för miljön, arbetsförhållanden och konsumenter. Vi kommer inte sänka nivån på sådana standarder i syfte att främja handel eller investeringar.

Vilka är de förväntade ekonomiska vinsterna?

Ett ambitiöst och heltäckande transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar kan innebära betydande ekonomiska vinster för EU (119 miljarder euro per år) och USA (95 miljarder euro per år) när avtalet är genomfört fullt ut.

Fördelarna för EU och USA uppnås inte på bekostnad av resten av världen. Tvärtom, en liberalisering av handeln mellan EU och USA förväntas ha en positiv inverkan på världshandeln och inkomster över hela världen, med kapacitet att öka BNP i resten av världen med nästan 100 miljarder euro. En del av de minskade handelskostnaderna kommer också att gynna andra parter, eftersom EU och USA kommer att kunna arbeta tillsammans för att i framtiden uppnå bättre handelsregler och mindre skillnader mellan respektive regelverk. EU:s och USA:s ekonomiska betydelse innebär att också deras handelpartner kommer att ha ett incitament att anpassa sig till de nya transatlantiska standarderna. Detta kan i sin tur bidra till att sprida vinsterna över den allt mer ömsesidigt beroende globala ekonomin, särskilt med tanke på den allt större komplexiteten i de globala värdekedjorna.

Vår ekonomiska studie (MEMO/13/211) visar att EU:s export till USA kommer att öka med 28 %, vilket motsvarar ytterligare 187 miljarder euro i export av varor och tjänster från EU. EU:s och USA:s handel med resten av världen skulle också öka med mer än 33 miljarder euro. Sammantaget skulle ökningen av den bilaterala handeln mellan de två parterna, tillsammans med den ökade handeln med andra partner, innebära att EU:s sammanlagda export ökar med 6 % och USA:s export med 8 %. Detta skulle innebära ytterligare 220 miljarder euro för tillverkare i EU och ytterligare 240 miljarder euro för tillverkare i USA från försäljningen av varor och tjänster.

Kommer EU att behöva ge upp sina höga krav för att få till stånd detta handelsavtal?

Nej, verkligen inte. Våra handels- och investeringsförhandlingar förs alltid med det övergripande målet att skapa långsiktiga och hållbara fördelar för våra samhällen, medborgare och företag. Detta kommer också att vara fallet i förhandlingarna med USA.

Därför kommer de ekonomiska vinster avtalet kan erbjuda att uppnås med iakttagande av EU:s befintliga höga standarder när det gäller miljö, hälsa och säkerhet, skydd av privatlivet samt konsumenters och arbetstagares rättigheter. Våra höga skyddsnivåer är inte förhandlingsbara. Framsteg i fråga om ökad handel och ökade investeringar kommer inte att ske på bekostnad av våra grundläggande värden och ska inte påverka EU:s rätt att reglera som vi finner lämpligt.

Vilka är de viktigaste delarna i mandatet?

Förhandlingsdirektiven anger i mycket allmänna ordalag de ämnen och de mål som ska uppnås i förhandlingarna. Det finns i huvudsak tre stora delar i mandatet: marknadstillträde, tillnärmning av regelverk och handelsregler för gemensamma globala utmaningar.

1. Marknadstillträde

Tullar: Målet med avtalet är att så fullständigt som möjligt avskaffa alla tullar inom den transatlantiska handeln med industri- och jordbruksprodukter, med särskild behandling för de känsligaste produkterna. De transatlantiska tullnivåerna är för närvarande relativt låga, i genomsnitt 5,2 % för EU och 3,5 % för USA (Världshandelsorganisationens, WTO, uppskattningar). Med tanke på omfattningen av handeln mellan EU och USA skapar dock tullar fortfarande kostnader som inte är försumbara.

Ursprungsregler: Målet är att jämka samman EU:s och USA:s syn på ursprungsregler för att underlätta handel, samtidigt som hänsyn tas till EU-tillverkarnas intressen.

Handelspolitiska skyddsåtgärder: EU vill upprätta en regelbunden dialog med USA om antidumpnings- och antisubventionsåtgärder, utan att det påverkar dess rätt att använda sådana åtgärder inom ramen för de relevanta WTO-reglerna.

Tjänster: Båda sidor bör öppna sina tjänstesektorer minst lika mycket som de har gjort hittills i andra handelsavtal. Samtidigt ska båda sidor försöka öppna sina tjänstemarknader i nya sektorer, t.ex. inom transportsektorn. EU vill också se till att europeiska yrkeskvalifikationer kan erkännas på andra sidan Atlanten och att europeiska företag och deras dotterbolag kan bedriva verksamhet i USA på samma villkor som amerikanska inhemska företag. Avtalets kapitel om tjänster och om investeringar bör även omfatta den offentliga förvaltningen på delstatsnivå.

Investeringar: Målet är att uppnå den högsta grad av liberalisering och investeringsskydd som båda sidor har förhandlat fram hittills i andra handelsavtal. EU kommer att bygga vidare på medlemsstaternas erfarenheter och bästa praxis från deras bilaterala investeringsavtal. EU skulle vilja att avtalet omfattar garantier för skydd mot expropriation, regler om fri överföring av medel, om rättvis och skälig behandling, och om lika villkor för EU-företag som vill investera i USA. Investeringsskydd, inklusive tvistlösning mellan investerare och stat, omfattas av förhandlingsdirektiven. Relevanta skyddsklausuler ingår för att undvika att systemet missbrukas och för att skydda rätten att reglera.

Offentlig upphandling: Europeiska företag vars verksamhet är beroende av offentlig upphandling står för 25 % av EU:s BNP och 31 miljoner arbetstillfällen. Följaktligen bör betydande nya affärsmöjligheter skapas genom att tillträdet till marknaderna för offentlig upphandling på alla nivåer öppnas för europeiska företag utan åtskillnad. Detta innebär också att EU strävar efter att öka insynen i anbudsförfaranden och att avskaffa krav på lokalt innehåll.

2. Regleringsfrågor och icke-tariffära handelshinder: mot en mer integrerad transatlantisk marknad

De största potentiella ekonomiska fördelarna med dessa handels- och investeringsförhandlingar finns på regleringsområdet.

I dagens transatlantiska handelsrelationer är det mest betydande handelshindret inte den tull som betalas vid gränsen utan de hinder som finns innanför gränserna, till exempel olika säkerhets- och miljönormer för bilar. För närvarande måste tillverkare som vill sälja sina produkter på båda sidor av Atlanten ofta betala två gånger och genomgå dubbla förfaranden för att få sina produkter godkända. Målet med detta handelsavtal är att minska onödiga kostnader och tidsåtgången för företag samtidigt som en hög nivå av hälsa, säkerhet, konsument- och miljöskydd bibehålls.

I denna anda strävar båda parter efter att förhandla fram ett långtgående avtal om sanitära och fytosanitära handelshinder (hälso- och hygienstandarder, t.ex. för livsmedelsprodukter) samt tekniska handelshinder.

Dessutom kommer förhandlarna att ta itu med regelverkens överensstämmelse i specifika sektorer, t.ex. vad gäller kemisk industri, fordonsindustri, informationsteknik, den farmaceutiska sektorn och andra hälsosektorer, t.ex. medicinsk utrustning.

Behovet av konvergens mellan regelverken är inte begränsat till handel med varor. Vad gäller t.ex. finansiella tjänster bör man under förhandlingarna överväga att skapa gemensamma ramar för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. Berörda parter hos båda parter har bidragit med synpunkter om var de största hindren ligger.

Eftersom inte alla skillnader mellan regelverken kan avlägsnas i ett svep strävar båda parter efter ett ”levande avtal” som möjliggör en gradvis minskad skillnad mellan regelverken, med fastställda mål och tidsfrister. Detta kommer att göra det möjligt att undanröja befintliga hinder, men också att hindra uppkomsten av nya hinder i framtiden.

3. Gemensamma globala utmaningar och möjligheter för handeln under 2000-talet

Mot bakgrund av det transatlantiska partnerskapets storlek och inverkan på de globala handelsflödena, kommer förhandlingarna också att behandla områden som går utöver den bilaterala handeln och bidrar till att stärka det multilaterala handelssystemet.

Immateriella rättigheter: Både EU och USA har förbundit sig att upprätthålla och stödja en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter. Med tanke på effektiviteten i respektive system är avsikten inte att sträva efter harmonisering, utan att identifiera ett antal specifika frågor där skillnader kan tas upp till behandling. För EU:s vidkommande är geografiska beteckningar av särskild betydelse i detta sammanhang. Under förhandlingarna avser vi därför att presentera specifika idéer för att garantera ett adekvat skydd av de geografiska beteckningarna.

Handel och hållbar utveckling: Båda sidor har för avsikt att samarbeta om sociala och miljömässiga aspekter av handel och hållbar utveckling som bygger på vad varje part redan har förhandlat fram i befintliga handelsavtal.

Andra globala utmaningar och möjligheter: För att göra detta till ett verkligt modernt avtal, med hänsyn till hur sammanflätade ekonomierna är, avser båda sidor att modernisera och förenkla handelsrelaterade aspekter av tull och handelslättnader, konkurrens och statligt ägda företag, råvaror och energi, små och medelstora företag samt öppenhet. Detta inbegriper till exempel ett åtagande att samråda med berörda parter innan åtgärder som påverkar handel och investeringar införs.

Vilken kompromiss har hittats för audiovisuella tjänster?

Det görs inga undantag i fråga om audiovisuella tjänster. EU-kommissionen uppmanade nyligen berörda parter att lämna synpunkter på den framtida utvecklingen för digitala medier (IP/13/358). Eftersom någon EU-lagstiftning på området fortfarande inte finns, har man kommit överens om att audiovisuella tjänster för närvarande inte ingår i mandatet, men att kommissionen kan återkomma till rådet för kompletterande förhandlingsdirektiv i ett senare skede.

Enligt vad som fastställs i mandatet ska kommissionen i syfte att åstadkomma öppenhet regelbundet rapportera till handelspolitiska kommittén om förhandlingarnas framsteg. Kommissionen kan, i enlighet med fördragen, rekommendera rådet att lägga till förhandlingsdirektiv om vilken fråga som helst, med samma antagningsförfarande, inklusive röstningsregler, som använts för detta mandat.

Vilken roll har medlemsstaterna och Europaparlamentet i dessa förhandlingar? Vad gäller för det civila samhället?

Rådet har i dag gett riktlinjer för kommissionen att förhandla på EU:s vägnar. Så snart förhandlingarna är slutförda måste både Europaparlamentet och rådet godkänna resultatet av förhandlingarna innan det blir bindande för EU.

Detta betyder dock inte att medlemsstaterna och parlamentet saknar inflytande under förhandlingarnas gång; kommissionen kommer även i fortsättningen att ha regelbunden kontakt med medlemsstaterna i rådet, och hålla Europaparlamentet informerat om framstegen i förhandlingarna, med tanke på att det är de som kommer att ha sista ordet om det övergripande avtalet.

Kommissionen kommer också att kommunicera öppet med företrädare för det civila samhället om handelsavtalet. Detta måste dock balanseras mot det mått av sekretess i förhandlingarna som krävs för att inte äventyra EU:s mål — som i slutändan är att skapa arbetstillfällen för EU-medborgarna.

Är mandatets text offentligt tillgänglig?

Förhandlingsmandatet för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar är fortfarande ett dokument för begränsad spridning, vilket är nödvändigt för att skydda EU:s intressen och ger större möjligheter till ett tillfredsställande resultat. Ingen som slår sig ned vid schackbrädet börjar med att avslöja hela sin strategi för motspelaren. Det här gäller även för EU. EU-kommissionen är dock mycket medveten om behovet av att göra förhandlingsprocessen så öppen som möjligt för EU-medborgarna (faktablad).

När kommer förhandlingarna att inledas?

Kommissionen har nu fått klartecken från medlemsstaterna och är redo att inleda förhandlingar så snart den amerikanska administrationen är redo. I praktiken innebär detta att formella förhandlingar förmodligen kommer att inledas före sommaren.

Hur kan jag hålla mig informerad om förhandlingarna?

Information om förhandlingarna uppdateras regelbundet på kommissionens webbplats. Där hittar du de senaste talen av EU:s handelskommissionär, inbjudningar till arrangemang för intresserade och berörda parter, samt konsekvensbedömningar. För att hålla dig uppdaterad i realtid kan du följa oss på Twitter @EU_TTIP_team.

Var hittar jag mer information om särskilda ämnen?

Frågor och svar om det transatlantiska handels- och investeringsavtalet besvarar frågor om förhandlingarna som rör konsument-, miljö- och hälsoskydd, genetiskt modifierade organismer, hormoner, filmindustrin, tvistlösning mellan investerare och stat, skydd av personuppgifter, Doharundan och många fler områden.

En särskild webbsida om förhandlingarna har öppnats på GD Handels webbplats och kommer att uppdateras regelbundet.

Mer information

Kommissionär De Guchts presskonferens om mandatet

Webbplats för förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet

{0>»Frequently Asked Questions about the Transatlantic Trade and Investment Agreement

<}0{>Frågor och svar om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar<0}

Slutrapport från högnivågruppen för sysselsättning och tillväxt (pdf), av den 11 februari 2013

Handelsförbindelserna mellan EU och USA

Möten för dialog med det civila samhället


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site