Navigation path

Left navigation

Additional tools

Other available languages: EN FR DE ES NL IT FI EL CS ET HU LT PL SK

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 30 maj 2013

Överträdelser i maj: de viktigaste besluten

DIGITAL AGENDA

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

ENERGI

NÄRINGSLIV

MILJÖ

INRIKES FRÅGOR

RÄTTSLIGA FRÅGOR

INRE MARKNADEN OCH TJÄNSTER

TRANSPORT

SKATTER OCH TULLAR

AT

1

BE

1

1

1

CZ

1

EE

1

1

EL

1

1

1

1

ES

1

HU

1

IT

1

FI

1

FR

1

LT

1

PL

1

SK

1

UK

1

1

EU-kommissionen beslutar varje månad om rättsliga åtgärder mot EU-länder som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt EU-rätten. Besluten spänner över många områden och går ut på att EU-rätten ska tillämpas korrekt, vilket gynnar både enskilda och företag.

Kommissionen fattade i dag 143 beslut, däribland 15 motiverade yttranden och 5 hänskjutanden till EU-domstolen. Här sammanfattas de viktigaste besluten. För mer information om överträdelseförfaranden se MEMO/12/12.

  1. Hänskjutanden till domstolen

  1. Digital agenda: kommissionen väcker talan mot ESTLAND vid EU-domstolen för bristande oberoende för den nationella regleringsmyndigheten för telekomsektorn

EU-kommissionen har beslutat att väcka talan mot Estland vi EU-domstolen för att landets lagstiftning inte garanterar att den nationella regleringsmyndigheten för telekommunikation är oberoende. Enligt EU:s telekombestämmelser kan inte nationella tillsynsmyndigheter samtidigt äga eller kontrollera telekomföretag.

Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium har vissa regleringsuppgifter, i synnerhet när det gäller tilldelning av radiofrekvenser och förfaranden för att bevilja frekvenser. Samtidigt kontrollerar ministeriet det statligt ägda företaget Levira Ltd, Estlands största radio- och tv-bolag, som tillhandahåller telekomtjänster som t.ex. radio- och tv-sändningar och trådlöst bredband.

I juni 2012 sände kommissionen en formell begäran till Estland (IP/12/630). Estland har dock fortfarande inte anpassat sin nationella lagstiftning så att den överensstämmer med EU-lagstiftningen och garanterar att regleringsmyndigheten för telekommunikation är oberoende, och detta kan ha negativa konsekvenser för konkurrensen inom sektorn.

(Mer information: IP/13/480 R. Heath – tfn +32 229 61716 - mobil +32 460 75 0221)

  1. Skatter: kommissionen väcker talan mot FRANKRIKE vid EU-domstolen för att deras bestämmelser om fastighetsskatt är diskriminerande

EU-kommissionen har beslutat att väcka talan mot Frankrike vid EU-domstolen för att landets bestämmelser om fastighetsskatt för nya bostäder är diskriminerande. De franska bestämmelserna gör det möjligt att dra nytta av överavskrivning om man investerar i nya bostäder i Frankrike, men samma regler gäller inte för liknande investeringar utomlands.

Enligt de franska skattereglerna kan överavskrivning tillämpas för nya bostäder i Frankrike som hyrs ut i minst nio år, vilket innebär en förmånlig skattebehandling av dessa investeringar. Franska skattebetalare som investerar i bostadsfastigheter i ett annat EU-land i syfte att hyra ut dem omfattas dock inte av denna överavskrivning och följaktligen inte av denna förmånliga skattebehandling. I praktiken innebär detta att skattebetalare som investerar samma summa i fast egendom i utlandet får betala högre skatt.

Kommissionen anser att dessa bestämmelser strider mot den fria rörligheten av kapital som är en av de grundläggande principerna för EU:s inre marknad. Att väcka talan vid EU-domstolen är det sista steget i överträdelseförfarandet.

(Mer information: IP/13/473 – E. Traynor - tfn +32 229 21548 - mobil +32 498 98 3871)

  1. Miljö: kommissionen väcker talan mot GREKLAND för en avfallsanläggning i Peloponnesos

EU-kommissionen är oroad över att Grekland inte skyddar sina medborgare mot dålig avfallshantering i regionen Peloponnesos. Trots tidigare varningar följer inte avfallsanläggningen i Kiato EU:s regler om avfall och avfallsanläggningar och utgör därmed en allvarlig risk för människors hälsa och för miljön. I ett försök att få Grekland att snabbt vida åtgärder på detta område drar kommissionen Grekland inför EU-domstolen, på inrådan av miljökommissionär Janez Potočnik.

Genom direktivet om deponering av avfall infördes strikta tekniska krav för avfallsanläggningar för att undvika negativa effekter för människors hälsa samt för vatten, mark och luft. En rad inspektioner på plats har visat att det inte finns mer plats på anläggningen i Kiato, men den är fortfarande i bruk trots att den saknar giltigt tillstånd. Detta utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan och miljön. Även om de grekiska myndigheterna erkänner problemet och försöker lösa det har de åtgärder som är nödvändiga för att sanera anläggningen fortfarande inte vidtagits och Kiato är fortfarande i drift trots att det strider mot EU:s avfallslagstiftning.

(Mer information: IP/13/483 – J. Hennon - tfn +32 229 53593 - mobil +32 498 95 3593)

  1. Invaliditetsförmåner: kommissionen väcker talan vid EU-domstolen mot SLOVAKIEN för att landet diskriminerar personer med svåra funktionsnedsättningar som är bosatta i utlandet

EU-kommissionen har väckt talan vid EU-domstolen mot Slovakien för att landet inte betalar ut invaliditetsförmåner till personer med svåra funktionsnedsättningar som är bosatta i andra EU-länder, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. Detta strider mot EU:s bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Enligt slovakisk lag betalas omvårdnadsförmåner för personer med svåra funktionsnedsättningar, dvs. vårdbidrag (peňažný príspevok na opatrovanie), invaliditetsförmåner (peňažný príspevok na osobnú asistenciu) och kontantförmåner för att kompensera för ökade kostnader för personer med svåra funktionsnedsättningar (peňažný príspevok na kompenzáciu zvýšených výdavkov) endast ut till personer som är bosatta i Slovakien.

Enligt EU-domstolens rättspraxis ska kontantförmåner för långtidsvård för att förbättra levnadsstandarden för personer som behöver vård och för att kompensera för de extra kostnader som deras funktionsnedsättning medför, betraktas som en förmån vid sjukdom enligt den mening som avses i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det går inte att utesluta personer från dessa förmåner på grund av att de inte bor i det EU-land där de ansöker om förmånerna. Denna regel gör det möjligt för personer som är beroende av vård att flytta till ett annat EU-land oh att behålla sina rättigheter till kontantförmåner för långtidsvård i det land där de är försäkrade.

(Mer information: IP/13/476 – J. Todd- tfn +32 229 94107 - mobil +32 498 99 4107)

  1. Sociala trygghetsförmåner: kommissionen väcker talan vid EU-domstolen mot STORBRITANNIEN för att landet inte tillämpat EU:s socialförsäkringslagstiftning på korrekt sätt

Enligt EU-rätten ska sociala trygghetsförmåner beviljas personer från andra EU-länder på villkor att de är stadigvarande bosatta i Storbritannien. Detta villkor och kriterierna för att fastställa stadigvarande bosättning bekräftades av alla EU-länderna 2009 i samband med uppdateringen av EU:s bestämmelser samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning EG/987/2009 som fastställde tillämpningsbestämmelser till förordning EG nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen). Enligt dessa bestämmelser ska man för att anses vara stadigvarande bosatt i ett EU-land kunna visa att man har sina huvudsakliga intressen i det landet.

Kommissionen anser att de kriterier som fastställs i EU-rätten är tillräckligt strikta och att de säkrar att endast de personer som faktiskt har flyttat sina huvudsakliga intressen till ett EU-land anses vara stadigvarande bosatta där och inte längre i det EU-land där de bodde tidigare. En grundlig och strikt tillämpning av dessa kriterier för att fastställa den ort där en person är stadigvarande bosatt är ett viktigt verktyg för EU-länderna för att försäkra sig om att deras sociala trygghetsförmåner endast beviljas till dem som verkligen är stadigvarande bosatta inom deras territorium.

(Mer information: IP/13/475 – J. Todd - tfn +32 229 94107 - mobil +32 498 99 4107)

  1. Andra ärenden av särskilt intresse

  1. Lufttransport: kommissionen uppmanar BelgiEN och GreKLAND att ratificera avtalet om ett gemensamt luftrum med västa Balkan

EU-kommissionen är bekymrad över att Belgien och Grekland inte har ratificerat avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och västra Balkan om etablering av ett gemensamt europeiskt luftrum. Om Belgien och Grekland inte ratificerar avtalet kommer det att få konsekvenser för öppningen av luftfartsmarknaderna med västra Balkan. Om de belgiska och grekiska myndigheterna inte deponerar ratifikationsinstrumentet för avtalet om ett gemensamt europeiskt luftrum i enlighet med relevanta EU-bestämmelser inom de närmaste två månaderna kan kommissionen komma att väcka talan vid EU-domstolen.

(Mer information: IP/13/479 – H. Kearns - tfn +32 229 87638 - mobile +32 498 98 7638)

  1. Det europeiska sjukförsäkringskortet: kommissionen uttrycker oro över att offentliga sjukhus i SPANIEN inte erkänner det europeiska sjukförsäkringskortet

EU-kommissionen har begärt information från Spanien angående klagomål om att spanska offentliga sjukhus inte erkänner det europeiska sjukförsäkringskortet. Kommissionen är orolig för att Spanien inte uppfyller sina skyldigheter enligt EU-rätten, dvs. att ge akut sjukvård till tillfälliga besökare från andra EU-länder på samma villkor som till spanska medborgare.

Kommissionens begäran om mer information följer av det ökande antalet klagomål angående offentliga sjukhus, främst i turistområden i Spanien. Sjukhusen har vägrat att behandla människor trots att de haft det europeiska sjukförsäkringskortet och istället krävt en reseförsäkring och kreditkortsuppgifter. Offentlig sjukvård är normalt sett gratis i Spanien och det europeiska sjukförsäkringskortet ger dess innehavare rätt till behandling på samma villkor som spanska medborgare. I vissa fall har människor fått felaktig information om att deras europeiska sjukförsäkringskort inte är giltigt om de har en reseförsäkring. Andra patienter har trott att de fått behandling tack vare det europeiska sjukförsäkringskortet men har senare fått veta att räkningen för behandlingen skickats till deras försäkringsbolag.

(Mer information: IP/13/474 – J. Todd- tfn + 32 229 94107 - mobil +32 498 99 4107)

  1. Motiverade yttranden

  1. Förnybar energi: BELGIEN och ESTLAND uppmanas följa EU:s bestämmelser om förnybara energikällor

EU-kommissionen har idag formellt uppmanat Belgien och Estland att vidta åtgärder för att se till att de fullt ut följer EU:s bestämmelser om förnybara energikällor. Kommissionen har sänt motiverade yttranden till Belgien och Estland eftersom de inte underrättat kommissionen om att de införlivat direktivet om förnybara energikällor fullt ut (direktiv 2009/28/EG). EU-länderna skulle ha införlivat direktivet om förnybara energikällor senast den 5 december 2010. Belgien och Estland har dock inte underrättat kommissionen om att de vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet fullt ut i sin nationella lagstiftning. Om de två länderna inte uppfyller sin rättsliga skyldighet inom två månader kan kommissionen komma att dra dem inför EU-domstolen. Liknande förfaranden gäller Österrike, Cypern, Tjeckien, Finland, Ungern, Irland, Polen, Slovenien, Lettland och Nederländerna.

    Läs mer: http://ec.europa.eu/energy/renewables/targets_en.htm

(Mer information: M. Holzner - tfn +32 229 60196 - mobil +32 498 98 2280)

  1. Jämställdhet: kommissionen går vidare med de rättsliga åtgärderna mot ÖSTERRIKE angående egenföretagares rättigheter

I dag beslutade kommissionen att sända ett motiverat yttrande till Österrike eftersom landet inte fullt ut införlivat direktivet om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare. Tidsfristen för införlivandet av direktivet var den 5 augusti 2012 och kommissionen skickade en formell underrättelse till Österrike i september 2012. Hittills har Österrike endast delvis införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning. Österrike har anmält en rad införlivandeåtgärder men vissa åtgärder återstår fortfarande på federal och regional nivå.

Direktivet om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare (2010/41/EU) ger miljontals kvinnor på arbetsmarknaden sociala trygghetsförmåner och främjar kvinnligt företagande. Enligt direktivet har kvinnliga egenföretagare och kvinnor som är makar eller livspartner till egenföretagare rätt till ersättning vid moderskap och mammaledighet i minst 14 veckor, om de så önskar. I nuläget är bara var tredje egenföretagare kvinna. Om inget tillfredsställande svar lämnas inom två månader kan kommissionen väcka talan mot Österrike vid EU-domstolen.

(Mer information: M. Andreeva - tfn +32 229 91382 - mobil +32 498 99 1382)

  1. Direktivet om lagring av uppgifter: kommissionen uppmanar BELGIEN att följa EU:s bestämmelser

EU-kommissionen har uppmanat Belgien att se till att landets lagar överensstämmer med EU-lagstiftningen om lagring av uppgifter, eftersom landet inte underrättat kommissionen om att man vidtagit lämpliga åtgärder för att införliva direktivet i nationell rätt. Kommissionen sänder därför ett motiverat yttrande till Belgien (det andra av tre steg i EU:s överträdelseförfarande).

Enligt direktivet om lagring av uppgifter måste telefonbolag och internetleverantörer lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter (inte uppgifter om det innehåll som förmedlas vid kommunikationen) för brottsbekämpningsändamål. Direktivet antogs 2006 och skulle ha införlivats i nationell lagstiftning senast den 15 september 2007. EU-länderna fick skjuta upp tillämpningen av direktivet i fråga om lagringen av kommunikationsuppgifter rörande internetåtkomst, internettelefoni och internetbaserad e-post fram till den 15 mars 2009.

Belgien har hittills inte införlivat direktivet fullt ut. De belgiska myndigheterna behöver särskilt se till att den nationella lagstiftningen är förenlig med EU:s regler enligt vilka företag måste lagra uppgifter under mellan sex månader och tå år, samtidigt som man garanterar lämplig datasäkerhet och uppgiftsskydd. Belgien har nu två månader på sig att följa EU:s bestämmelser. Om landet inte uppfyller sina skyldigheter kan kommissionen komma att väcka talan vid EU-domstolen.

(Mer information: M. Cercone - tfn +32 229 80963 - mobil +32 498 98 2349)

  1. Fri rörlighet för varor: TJECKIEN uppmanas undanröja hinder för import av smycken från andra EU-länder

EU-kommissionen har uppmanat Tjeckien att ändra sina bestämmelser och administrativa förfaranden så att smycken från juvelerare i andra EU-länder kan säljas i Tjeckien. I det här fallet vägrar det tjeckiska kontrollorganet att erkänna kontrollstämplar som det nederländska kontrollorganet använder för smycken. Det tjeckiska kontrollorganet hävdar att dessa stämplar inte gör det möjligt för dem att skilja mellan produkter som har sitt ursprung i EU och produkter som kommer från länder utanför EU (t.ex. Kina och Hong Kong). Kommissionen anser att Tjeckiens gällande regler utgör ett hinder för den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad och att de således strider mot artiklarna 34 och 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

När det gäller handel med produkter som tillverkats av ädla metaller har EU-domstolen tidigare angett att EU-länderna inte kan kräva att en ny kontrollstämpel anbringas på produkter som importerats från ett annat EU-land där de redan lagligen saluförts och märkts i enlighet med lagstiftningen i det landet, under förutsättning att informationen i stämpeln är likvärdig med den information som krävs i importlandet samt tydlig för konsumenterna i det landet. Kommissionen har därför avgett ett motiverat yttrande och bett Tjeckien att ändra sin lagstiftning så att den medger fri rörlighet för varor på den inre marknaden. Om den tjeckiska lagstiftningen inte ändras inom två månader kan kommissionen hänskjuta ärendet till EU-domstolen.

(Mer information: C. Corazza - tfn +32 229 51752 - mobil +32 498 99 2862)

  1. Social trygghet: kommissionen uppmanar FINLAND att avlägsna begränsningar för migrerande arbetstagares rätt till arbetslöshetsersättning

Kommissionen har uppmanat Finland att avlägsna de diskriminerande villkor som påverkar migrerande arbetstagares rätt till arbetslöshetsersättning. Finland har liksom de flesta andra EU-länder en allmän regel som kräver att arbetstagare måste ha arbetat som anställda eller egenföretagare under en minimiperiod för att de ska ha rätt att få arbetslöshetsersättning. I Finland måste dock migrerande arbetstagare som ansöker om arbetslöshetsersättning dessutom ha arbetat i Finland i minst fyra veckor som anställd eller fyra månader som egenföretagare. Om detta krav inte uppfylls beaktas inte sökandens tidigare anställningsperioder eller perioder av verksamhet som egenföretagare i ett annat EU-land och sökanden har således inte rätt till arbetslöshetsersättning.

Kommissionen anser att Finlands krav på att man måste ha varit anställd eller egenföretagare i Finland under en viss tid för att de tidigare försäkringsperioderna i andra EU-länder ska beaktas strider mot EU-lagstiftningen. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 45) och förordning (EG) nr 883/2004 (artikel 6) ska EU-länderna ta hänsyn till försäkrings-, bosättnings- och anställningsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen i ett annat EU-land som om de vore perioder som fullgjorts enligt den egna lagstiftningen. Detta krav är en av de grundläggande principerna för samordning av de sociala trygghetssystemen i EU. Det garanterar att migrerande arbetstagare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet inte fråntas några sociala trygghetsförmåner som de skulle ha haft rätt till om de hade arbetat i ett enda EU-land.

Kommissionens begäran utgörs av ett motiverat yttrande som är ett led i EU:s överträdelseförfarande. Finland har nu två månader på sig att anmäla de åtgärder som vidtagits för att följa EU:s bestämmelser till kommissionen. Annars kan kommissionen besluta att väcka talen mot Finland vid EU-domstolen.

(Mer information: J. Todd - tfn +32 229 94107 - mobil +32 498 99 4107)

  1. Försäkring: kommissionen uppmanar GREKLAND att följa EU-rätten

EU-kommissionen uppmanar i dag Grekland att korrekt tillämpa det första och det tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring (73/239/EEG och 92/49/EEG) när det gäller lagstiftning om vägassistans. Enligt den grekiska lagstiftningen måste försäkringsgivare systematiskt (varje år) anmäla vägassistansförsäkringar till tillsynsmyndigheten för försäkringssektorn. Kommissionen anser att detta strider mot EU-rätten.

Gemensamma regler, som man enades om redan på 1970-talet, omfattar villkor för en första auktorisation, pågående tillsyn, i synnerhet när det gäller deras solvensmarginal, tekniska avsättningar samt täckningen av dessa avsättningar. Enligt reglerna ska också kraven på förhandsgodkännande eller löpande anmälan av avtalsvillkor och tariffer avskaffas, vilket gör det lättare för försäkringsföretag att ta sig in på nya marknader samt ökar konkurrensen. Grekland uppmanas därför att avskaffa detta krav. Kommissionens begäran utgörs av ett motiverat yttrande som är ett led i EU:s överträdelseförfarande. Om Grekland inom två månader inte anmält att man vidtagit åtgärder för att följa EU-rätten kan kommissionen besluta att väcka talan mot Grekland vid EU-domstolen.

(Mer information: C. Hughes - tfn +32 2 2964450 - mobil +32 498 964450)

  1. Fri rörlighet för varor: kommissionen ber GREKLAND att ta bort hinder mot parallellexport av läkemedel

Kommissionen har skickat ett motiverat yttrande till Grekland, eftersom landet hindrat export av läkemedel och därigenom hindrat potentiella exportörer från att åtnjuta fördelarna med parallellexport. Enligt grekisk lag får grossister exportera läkemedel enbart om de köpt läkemedlen direkt från läkemedelstillverkare, men inte om de köpt dem från andra grossister. Grossister som exporterar läkemedel får inte heller fungera som mellanhand i andra grossisters export. Dessa grossister får sälja läkemedlen som mellanhand i Grekland men inte exportera dem. Det grekiska förbudet har alltså samma verkan som en kvantitativ exportrestriktion, och strider därför mot artikel 35 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

EU-länderna får visserligen ställa vissa villkor på dem som saluför eller distribuerar läkemedel, förutsatt att villkoren står i rimlig proportion till det folkhälsomål som eftersträvas, t.ex. att garantera lämplig, långsiktig försörjning av läkemedel i landet. Om villkoret däremot går längre än vad som krävs för en långsiktig försörjning utgör det en otillåten kvantitativ exportrestriktion.

Därför har kommissionen skickat ett motiverat yttrande till Grekland för att landet hindrat läkemedelsexport. Om Grekland inte inom två månader underrättar kommissionen om vad man gjort för att fullgöra sina åtaganden kan kommissionen gå vidare i ärendet till EU-domstolen.

(Mer information: C. Corazza - tfn +32 229 51752 - mobil +32 498 99 2862)

  1. Miljö: kommissionen ber UNGERN att införliva EU-regler om skydd av försöksdjur

Kommissionen ber Ungern att införliva EU-regler om skydd av försöksdjur i ungersk rätt. Enligt direktivet om skydd av försöksdjur ska djur användas i experiment så litet som möjligt, och alternativa metoder måste användas om det går, utan att forskningens kvalitet ska bli lidande. Direktivet skulle ha införlivats senast den 10 november 2012. Eftersom Ungern inte höll tidsfristen skickades en formell underrättelse den 31 januari 2013.

Ungern anmälde sina nationella bestämmelser till kommissionen i mars 2013, men kommissionen är fortfarande osäker på om vissa bestämmelser verkligen ingår i ungersk rätt. Det förefaller särskilt som om primater som används i djurförsök inte skyddas tillräckligt enligt ungersk rätt. Kommissionen utfärdar därför ett motiverat yttrande, och om Ungern inte agerar inom två månader kan ärendet gå vidare till EU-domstolen där böter kan utdömas.

(Mer information: J. Hennon - tfn +32 229 53593 - mobil +32 498 95 3593).

  1. Arbetstid: kommissionen ber ItalIEN att iaktta läkarnas rätt till minsta vilotid per dag och vecka

Kommissionen har bett Italien att iaktta offentliganställda läkares rätt till minsta vilotid per dag och vecka enligt arbetstidsdirektivet (direktiv 2003/88/EG). Enligt italiensk rätt gäller flera centrala rättigheter, t.ex. taket på 48 timmar för genomsnittlig veckoarbetstid och den minsta dagliga vilotiden på 11 timmar i följd, inte för ”företagsledare” i den offentliga hälsovården. Visserligen får EU-länderna undanta ”företagsledare eller andra personer med självständiga beslutsbefogenheter” från rättigheterna, men offentliganställda läkare i Italien klassificeras formellt som ”företagsledare” utan att de nödvändigtvis har självständiga beslutsbefogenheter eller inflytande över sina arbetstider. Därför berövas de sina rättigheter enligt direktivet.

Dessutom finns i italiensk rätt andra undantag för anställda i den nationella hälsovården från rätten till minsta vilotid per dag och per vecka. Kommissionen har tagit emot flera klagomål på att läkare måste arbeta för länge eller går utan tillräcklig vila därför att direktivet inte tillämpas på rätt sätt.

Kommissionens begäran sker i form av ett motiverat yttrande inom överträdelseförfarandet. Italien har nu två månader på sig att underrätta kommissionen om vad man gjort för att anpassa sin nationella lagstiftning till EU-rätten. Om inget görs kan kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

(Mer information: J. Todd - tfn +32 229 94107 - mobil +32 498 99 4107)

  1. Fri rörlighet: kommissionen agerar mot LITAUEN för att skydda EU-medborgarnas rättigheter

Kommissionen har gett Litauen två månader på sig att följa EU:s regler om fri rörlighet inom EU för EU-medborgare och deras familjer. Kommissionens begäran sker i form av ett motiverat yttrande (det andra steget av tre i överträdelseförfarandet). Litauen har inte ställt tillräckliga garantier för att de litauiska myndigheterna bara får avvisa sådana EU-medborgare som utgör ett verkligt, faktiskt och allvarligt hot mot samhället. Målet för direktivet om fri rörlighet är att EU-medborgare fullt ut ska kunna åtnjuta sin rätt att fritt resa, bo och arbeta var som helst i EU. Det innehåller också ett antal skyddsåtgärder för EU-länder som vill begränsa den fria rörligheten.

Om Litauen inte lämnar något tillfredsställande svar inom två månader kan kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen. EU-länderna skulle ha införlivat direktivet om fri rörlighet (2004/38/EG) i nationell lagstiftning senast i april 2006.

(Mer information: M. Andreeva - tfn +32 229 91382 - mobil +32 498 99 1382)

  1. Elektroniska pengar: kommissionen ber POLEN att genomföra EU:s regler

Kommissionen ber Polen att helt införliva direktivet om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet (direktiv 2009/110/EG). Det här direktivet ersätter direktiv 2000/46/EG och skulle ha införlivats i hela EU senast den 30 april 2011.

Kommissionens begäran sker i form av ett kompletterande motiverat yttrande inom överträdelseförfarandet. Det första motiverade yttrandet utfärdades i slutet av april 2012, sedan Polen underlåtit att meddela att man införlivat direktivet med nationell rätt (IP/12/418). Polen underrättade sedan kommissionen om att man införlivat en del av direktivet och att det förväntades bli helt klart före slutet av 2012. Eftersom Polen sedan inte underrättat kommissionen om att man fullständigt införlivat direktivet utfärdar nu kommissionen ett kompletterande motiverat yttrande. Om Polen inte anmäler att man helt införlivat direktivet inom två månader kan kommissionen väcka talan mot Polen i EU-domstolen. Se även:
http://ec.europa.eu/internal_market/payments/emoney/transposition/index_en.htm

(Mer information: C. Hughes - tfn +32 2 2964450 - mobil +32 498 964450)

  1. Beskattning: kommissionen ber STORBRITANNIEN att se till att privata fartyg inte använder lågskattebränsle

Kommissionen har formellt anmodat Storbritannien att ändra sin lagstiftning och se till att fritidsbåtar, däribland lyxjakter, inte använder lågskattebränsle avsett för fiskefartyg. Enligt EU:s regler om skattemärkning av bränsle ska lågskattebränsle märkas med ett färgämne. Exempelvis får fiskebåtar använda bränsle med nedsatt skatt, medan privata båtar ska använda bränsle som är beskattat enligt den normala skattesatsen.

Enligt brittisk lagstiftning är för närvarande bränsleförsäljare inte skyldiga att ha separata bränsletankar för lågbeskattat och vanligt bränsle. Det innebär att fritidsbåtar inte bara kan använda bränsle avsett för fiskebåtar, utan också att de riskerar att drabbas av dryga avgifter om de färdas till ett annat EU-land och kontrolleras där.

Kommissionens begäran tar formen av ett motiverat yttrande. Om inget tillfredsställande svar inkommer inom två månader kan kommissionen gå vidare med ärendet till EU-domstolen.

(Mer information: E. Traynor - tfn +32 229 21548 - mobil +32 498 98 3871)


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website