Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 28 maj 2013

EU-åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Lägesbeskrivning

I mars 2013 var 5,7 miljoner ungdomar arbetslösa i de 27 EU-länderna, varav 3,6 miljoner i euroländerna. Ungdomsarbetslösheten var 23,5 % i de 27 EU-länderna och 24 % i euroländerna. Den var relativt stabil under månaden, men jämfört med mars 2012 låg den 0,9 procentenheter högre i hela EU och 1,5 procentenheter högre i euroländerna. I mars 2013 var ungdomsarbetslösheten lägst i Tyskland och Österrike (båda 7,6 %) och i Nederländerna (10,5 %). Den högsta ungdomsarbetslösheten noterades i Grekland (59,1 % i januari 2013), Spanien (55,9 %), Italien (38,4 %) och Portugal (38,3 %).

* Januari 2013 ** Februari 2013 *** Fjärde kvartalet 2012

(Källa: Eurostat)

Vad gör EU för att minska ungdomsarbetslösheten?

De landsspecifika rekommendationer som lämnades till EU-länder i juli 2012 syftade till att se till att ungdomsarbetslösheten skulle stå kvar som en prioriterade politisk fråga i de medlemsländer där ungdomsarbetslösheten är särskilt hög.

EU-kommissionen föreslog i december 2012 ett paket för ungdomssysselsättning för att hjälpa medlemsländerna att vidta specifika åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och social utestängning genom att erbjuda ungdomar jobb eller utbildning (se IP/12/1311 och MEMO/12/938). I paketet ingick

  • ett förslag till rådsrekommendation om införande av en ungdomsgaranti,

  • kvalitetskriterier för praktikprogram, och

  • en europeisk allians för lärlingsutbildning.

Rekommendationen om ungdomsgarantin antogs av EU-ländernas ministrar i rådet den 22 april 2013 (se MEMO/13/152). EU-kommissionen uppmanar nu medlemsländerna att införa de strukturer som behövs för att förverkliga ungdomsgarantin så snart som möjligt. Kommissionen kommer snart att lägga fram fler förslag för att stödja medlemsländernas arbete med att införa ungdomsgarantin.

Vad innebär ungdomsgarantin?

Ungdomsgarantin bygger på erfarenheter från Finland och Österrike. Den syftar till att ge alla ungdomar upp till 25 år ett högkvalitativt erbjudande om jobb, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik senast fyra månader efter att de har avslutat sin formella utbildning eller blivit arbetslösa. Ungdomsgarantin är en av de viktigaste och mest brådskande reformerna för att ta itu med ungdomsarbetslösheten och förbättra övergången från skola till arbetsliv.

Hur kan ungdomsgarantin finansieras?

Ungdomsgarantin belastar EU-ländernas statsfinanser, men kostnaden är ändå betydligt lägre än kostnaden för att inte vidta några åtgärder.

Kostnaden beror främst på de nationella förhållandena. Den blir lägre i de EU-länder där stödåtgärder är väl utvecklade (t.ex. välutbildad personal på offentliga arbetsförmedlingar som kan tillgodose ungdomarnas behov), men beror också på hur ungdomsgarantin är utformad och genomförs. Kostnaden blir däremot högre i de länder där många ungdomar varken arbetar eller studerar eller där många är arbetslösa.

I juli 2012 uppskattade Internationella arbetsorganisationen (ILO) den totala kostnaden för att införa ungdomsgarantin i euroländerna till 0,45 % av BNP i dessa länder, vilket motsvarar 21 miljarder euro. Detta ska dock jämföras med kostnaderna för arbetslöshet, icke förvärvsarbete och produktivitetsbortfall. Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor uppskattar att kostnaderna för arbetslöshetsförmåner och inkomst- och skattebortfall motsvarar 1,21 % av BNP, dvs. ett årligt bortfall på 153 miljarder euro för EU. Tidig arbetslöshet får också långsiktiga negativa konsekvenser för ungdomar, med en ökad risk för att i framtiden också att drabbas av arbetslöshet, utestängning, fattigdom och hälsoproblem.

EU kan bidra med ekonomiskt stöd till EU-länderna genom Europeiska socialfonden (ESF). I förslaget till förordning om Europeiska socialfonden för programperioden 20142020 ingår en särskild investeringsprioritering för långsiktig integrering i arbetslivet för ungdomar som varken arbetar eller studerar. EU-länder med en hög ungdomsarbetslöshet förväntas här beakta dessa ungdomar som en särskild målgrupp för ESF-finansiering.

Exempel på verksamhet/åtgärder inom ungdomsgarantin som kan beviljas stöd genom Europeiska socialfonden

Åtgärder

Verksamhet/åtgärder

Uppsökande verksamhet och kontaktpunkter.

[Ungdomsgarantin, rekommendationerna 8-9]

  • Arbetsförmedlingar besöker skolor

  • Arbetsförmedlingar erbjuder kurser för lärare

  • Arbetsförmedlingar eller privata tjänsteleverantörer utformar särskilda ungdomstjänster

  • Spridning av trycksaker vid ungdomscentrum eller på ungdomsevenemang

  • Användning av internet och sociala medier

  • System för datainsamling

  • Mobila evenemang

Tillhandahålla enskild åtgärdsplanering.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 10]

  • Personalutbildning vid arbetsförmedlingarna

  • Kontrakt med specialiserade partner

Erbjuda elever som lämnat skolan tidigt och lågutbildade ungdomar vägar för att återgå till utbildning, eller vuxenutbildningsprogram, åtgärda kunskapsglapp och förbättra it-kompetensen.

[Ungdomsgarantin, rekommendationerna 11-13]

  • Fortbildning och vuxenutbildning

  • Språkutbildning

  • Vägledning och särskilt stöd i undervisningen för att behålla eller få ungdomar tillbaka i utbildning

  • Stöd till ungdomar i riskzonen så att de kan tillägna sig relevanta kvalifikationer och få gymnasiekompetens

  • Arbetslivsbaserat lärande och lärlingsutbildning

  • It-utbildning

  • Utbildningsbidrag

Uppmuntra skolor och arbetsförmedlingar att främja och tillhandahålla fortsatt vägledning om entreprenörskap och egenföretagande för ungdomar.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 14]

  • Kurser för personal vid arbetsförmedlingar och för lärare

  • Utveckling och genomförande av kurser i entreprenörskap inom gymnasieutbildningen

  • Utbildning för arbetslösa ungdomar

Använda målinriktat och välutformat löne- och nyanställningsstöd för att uppmuntra arbetsgivarna att erbjuda ungdomar lärlingsutbildning eller praktik, särskilt för dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 17]

  • Åtgärder för att öka antalet ungdomar som anställs i vanligt arbete eller genom lärlingsutbildning (ESF-stöd till sådana åtgärder bör kompletteras med aktiveringsåtgärder, t.ex. praktisk utbildning).

Främja rörlighet på arbetsmarknaden genom att göra unga uppmärksamma på arbetstillfällen, praktik och lärlingsutbildning och tillgängligt stöd inom olika områden samt ge tillräckligt stöd till dem som har flyttat.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 18]

  • Verksamhet vid Eures-kontaktpunkter (ESF-stödet till Eures inriktas på rekrytering med tillhörande information, rådgivning och vägledning på nationell nivå och över gränserna).

  • Informationskampanjer.

  • Stöd till frivilligorganisationer som tillhandahåller handledare.

  • Stöd till ungdomsorganisationer som arbetar med unga arbetstagare från andra länder.

Säkerställa att fler stödtjänster för nystart av företag görs tillgängliga.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 19]

  • Samarbete mellan arbetsförmedlingar, stödtjänster för företag och finansiärer (t.ex. regionala jobbmässor och evenemang för nätverksarbete).

  • Startbidrag för små och medelstora företag.

  • Stöd till egenföretagande.

  • Företagsutbildning för t.ex. arbetslösa, kompletterad med stöd till entreprenörskap.

Förstärka mekanismerna för att stödja ungdomar som avbryter aktiveringsprogram och inte längre får bidrag.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 20]

  • Stöd till ungdomsorganisationer och ungdomstjänster.

  • Samarbete med andra organisationer som har kontakt med ungdomar.

  • Upprätta spårningssystem.

  • Stöd till yrkes- och studievägledning.

Övervaka och utvärdera alla åtgärder och program som bidrar till ungdomsgarantisystemen, så att fler evidensbaserade politiska strategier och insatser tas fram utifrån vad som fungerar, var och varför.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 23]

  • Kartlägga kostnadseffektiva initiativ.

  • Använda kontrollerade försök.

  • Upprätta centrum för analys.

  • Utforma politiska modeller, pilotåtgärder, testning och integrering av politiken (social innovation och experiment).

Främja ömsesidiga inlärningsaktiviteter på nationell, regional och lokal nivå mellan alla parter som deltar i bekämpningen av ungdomsarbetslöshet, för att bättre utforma och tillhandahålla framtida ungdomsgarantier.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 24]

  • Utnyttja det europeiska nätverket för ungdomssysselsättning (ESF stöder transnationellt samarbete för utbyte av god praxis mellan organisationer på EU-nivå genom ESF-medel för tekniskt stöd på kommissionsnivå).

Stärka kapaciteten hos alla parter, däribland relevanta arbetsförmedlingar, som deltar i utformningen, genomförandet och utvärderingen av ungdomsgarantisystemen, för att undanröja alla inre och yttre hinder som grundar sig i politik och i hur dessa system utvecklas.

[Ungdomsgarantin, rekommendation 25]

  • Utbildning och seminarier.

  • Utbytesprogram och personalutbyte mellan organisationerna genom transnationellt samarbete.

Vid Europeiska rådets möte i februari 2013 föreslogs ett europeiskt sysselsättningsinitiativ för ungdomar med en budget på 6 miljarder euro, särskilt för att stödja ungdomsgarantin efter antagandet. I sysselsättningsinitiativet för ungdomar ska minst 3 miljarder öronmärkas från ESF (EU-länderna uppmuntras att bidra med mer medel än genom ESF) och ytterligare 3 miljarder euro från en ny särskild budgetpost för finansiering av åtgärder till stöd för ungdomar, inklusive ungdomsgarantin. Medel från detta initiativ kan beviljas alla regioner där ungdomsarbetslösheten är högre än 25 %. Kommissionen föreslog i mars 2013 praktiska regler (se IP/13/217) så att medlemsländerna omedelbart skulle kunna utnyttja medel från sysselsättningsinitiativet för ungdomar när den nya budgetramen för 2014–2020 börjar gälla.

Vad innebär kvalitetskriterier för praktikprogram?

Syftet med paketet för ungdomssysselsättning är inte bara att hjälpa ungdomar att hitta jobb. Genom det inleddes också ett samråd mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om kvalitetskriterier för praktikprogram. Syftet är att göra det möjligt för ungdomar att få god arbetslivserfarenhet under trygga förhållanden och att motverka praktikprogram som företagen bara utnyttjar för att få billig arbetskraft.

En färsk studie med en översikt över praktikprogrammen i medlemsländerna (se IP/12/731) bekräftade att unga praktikanter stöter på olika problem under sin praktiktjänstgöring i de flesta EU-länder. Problemen rör främst bristande kvalitet på praktikens innehåll, låg eller ingen lön, andra dåliga arbetsförhållanden än lön/ersättning (t.ex. avsaknad av social trygghet, lång arbetstid, bristande likabehandling) och – till följd av dessa problem i kombination med skilda nationella bestämmelser om praktikprogram – en relativt låg praktikantrörlighet mellan EU-länderna.

Eftersom arbetsmarknadens parter beslutade att inte ingå några förhandlingar om detta planerar kommissionen att lägga fram sitt eget förslag om kvalitetskriterier för praktikprogram före utgången av 2013.

Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning

Effektiva system för yrkesinriktad utbildning, särskilt sådana där en stor del av lärandet sker genom arbete, underlättar ungdomars övergång från utbildning till arbete. I paketet för ungdomssysselsättning annonserades därför en europeisk allians för lärlingsutbildning för att förbättra kvaliteten på och tillhandahållandet av lärlingsutbildning i alla EU-länder. Alliansen kommer att samla myndigheter, företag och arbetsmarknadens parter, forskare och anställda inom den yrkesinriktade utbildningen samt representanter för ungdomar. Den ska samordna de befintliga åtgärderna under ett gemensamt paraply och marknadsföra fördelar och metoder från framgångsrika system för lärlingsutbildning och olika sätt att utforma dem. Alliansen kommer att starta sitt arbete i juli i år.

Under 2012 lämnade rådet landsspecifika rekommendationer om lärlingsutbildning till sju EU-länder och om yrkesinriktad utbildning till tre EU-länder. Även i andra EU-länder skulle mycket kunna göras för att förbättra lärlingssystemens funktion och bättre utnyttja ESF-medel för detta ändamål.

Hur kan rörlighet vara till nytta för ungdomar?

Skillnaden mellan de länder som har den högsta och den lägsta ungdomsarbetslösheten är mycket stor. I mars 2013 var ungdomsarbetslösheten lägst i Tyskland och Österrike (båda 7,6 %) och i Nederländerna (10,5 %). Den högsta ungdomsarbetslösheten noterades i Grekland (59,1 % i januari 2013), Spanien (55,9 %), Italien (38,4 %) och Portugal (38,3 %).

Samtidigt konstateras det i EU-kommissionens senaste nummer av European Vacancy Monitor att det finns ca 2 miljoner lediga platser i Europa, delvis som en följd av att de arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. I den nuvarande situationen med hög arbetslöshet och stora skillnader mellan medlemsländerna kan rörligheten på arbetsmarknaden spela en viktig roll för att minska arbetslösheten i de länder som drabbats av recessionen och fylla kompetensluckor och lediga platser i andra medlemsländer.

Men beslutet att söka jobb i ett annat EU-land är trots allt ett personligt beslut som den enskilda individen fattar.

Vad föreslår kommissionen för att underlätta rörligheten för ungdomar?

EU-kommissionen beslutade i november 2012 att förbättra och modernisera Eures, det europeiska nätverket för rörlighet i arbetslivet (se IP/12/1262, MEMO/12/896 och MEMO/12/897). Tanken är att göra det lättare för arbetssökande att kontakta arbetsgivare som söker en specifik kompetens, att fokusera på sektorer och yrken med kompetensbrist och att stödja riktade satsningar för ökad rörlighet bland unga.

Fyra miljoner, varav de flesta ungdomar, kommer att beviljas bidrag genom det nya programmet Erasmus för alla för studier, praktik eller volontärtjänst utomlands under 2014–2020, vilket ska jämföras med 2,5 miljoner via EU:s nuvarande program för rörlighet över gränserna. Internationell erfarenhet ger ökade kunskaper och möjligheter till anställning. Erasmus för alla förväntas få en sammanlagd budget på ca 14,5 miljarder euro, vilket är 40 % mer än de nuvarande motsvarande programmen.

Genom det nuvarande programmet för livslångt lärande beviljas stöd för utbildning utomlands genom Erasmus (högre utbildning), Leonardo da Vinci (yrkesinriktad utbildning), Comenius (skolutbildning) och Grundtvig (vuxenutbildning). Tillsammans stöder Erasmus och Leonardo da Vinci omkring 140 000 praktikplaceringar varje år hos företag och andra organisationer (se IP/12/379).

Finns det ingen risk för kompetensflykt?

Visserligen förlorar hemlandet på kort sikt när en arbetstagare flyttar utomlands, men det är dock bättre än att han eller hon stannar kvar i hemlandet utan arbete. Så länge personen är sysselsatt utomlands kan han eller hon indirekt bidra till ekonomin i sitt hemland. I högkonjunkturer flyttar de allra flesta tillbaka till sitt hemland och får då användning av de kunskaper de tillägnat sig under tiden. Detta visades t.ex. genom antalet polska arbetstagare som flyttade till Storbritannien för att arbeta efter 2004, men som nu har återvänt till Polen.

Vilken typ av kompletterande stöd kan ges genom EU:s strukturfonder?

På kommissionens initiativ inrättades i februari 2012 gemensamma arbetsgrupper bestående av nationella tjänstemän och kommissionstjänstemän i de åtta medlemsländerna med den högsta ungdomsarbetslösheten (Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien och Spanien). Syftet var att utnyttja de medel från EU:s strukturfonder (inklusive Europeiska socialfonden) som fortfarande är tillgängliga för programperioden 2007–2013 för att stödja sysselsättningsmöjligheter för ungdomar och ge de små och medelstora företagens tillgång till finansiering.

Som ett resultat av dessa arbetsgrupper avsattes i början av 2013 ca 16 miljarder euro för snabbare utbetalning eller omfördelning. Genom den här EU-finansieringen kommer stöd att ges till omkring 780 000 ungdomar och 55 000 små och medelstora företag, och till andra åtgärder som främjar tillväxten. Här följer några exempel på omfördelning av medel genom dessa arbetsgrupper:

Irland

I Irland har 25 miljoner euro omfördelats till det integrerade programmet Youthreach som tillhandahåller utbildning och arbetslivserfarenhet för ungdomar som har hoppat av skolan och saknar examen och yrkesutbildning. Tack vare programmet kommer 3 700 utbildningsplatser att bibehållas fram till slutet av 2013.

Vidare inrättades i december 2012 en arbetsmarknadsutbildningsfond för praktisk fortbildning för upp till 6 500 långtidsarbetslösa genom fonden Momentum. Till denna fond har 20 miljoner euro avsatts. Den samfinansieras genom Europeiska socialfonden. En av de fyra delarna i denna fond inriktas specifikt på ungdomar under 25 år. Den kommer att ge utbildning för över 1 000 personer på 87 platser i landet, fördelat på 62 separata kurser.

Slovakien

Efter omfördelningen av ESF-medel inleddes två nationella projekt (70 miljoner euro) i november 2012 för att stödja nya arbetstillfällen för unga under 29 år inom den privata sektorn och självstyrande organ i regioner med den högsta arbetslösheten (målet är att skapa 13 000 nya arbetstillfällen). Projekten har hittills genomförts på ett framgångsrikt sätt. Det är främst mikroföretag och små och medelstora företag som intresserat sig för att ge möjligheter till sysselsättning för ungdomar. Till slutet av mars 2013 skapades över 4 200 nya arbetstillfällen (motsvarande 22,8 miljoner euro).

Litauen

Alla planerade ESF-åtgärder håller på att genomföras. En ny åtgärd (motsvarande 3 miljoner euro) har godkänts för att göra lånemöjligheterna attraktivare för nyföretagande och egenföretagande och ett projekt som ger grundläggande kompetens för ca 6 000 ungdomar kommer snart att slutföras. Ungdomsarbetslösheten minskade från 35,1 % 2010 till 26,4 % 2012.

I Litauen har ett befintligt projekt ändrats till att erbjuda yrkesutbildningsprogram för ca 6 000 ungdomar. Budgeten uppgår till ca 6 miljoner euro. Projektet inleddes i augusti 2012 och kommer att avslutas i augusti 2013. Denna åtgärd (yrkesinriktad utbildning) har genomförts till 48,58 %. Antalet deltagare är 4 851 och anställbarheten uppgår till 59,4 %.

Ett projekt som ska ge ungdomar grundläggande arbetslivskompetens har fått en extra budget på 6 miljoner euro. Stöd kommer här att ges till ca 6 000 ungdomar. Den sammanlagda budgeten uppgår till ca 36 miljoner euro. Projektet inleddes i juli 2011 och kommer att avslutas i november 2013. Det har genomförts till 64,72 %. Antalet deltagare är för närvarande 4 382.

En ny åtgärd (motsvarande 3 miljoner euro) har godkänts för att göra lånemöjligheterna attraktivare för nyföretagande och egenföretagande.

En annan ny ESF-åtgärd (9,3 miljoner euro), stöd för det första jobbet, har nyligen godkänts. Den går ut på lönesubventioner som ersätter befintliga system för första anställningar som bygger på minskade socialförsäkringsavgifter. Budgeten uppgår till ca 6 miljoner euro. Projektet inleddes i augusti 2012 och kommer att avslutas i september 2015. Det planerade antalet deltagare är 20 000. Antalet ansökningar som hade inkommit den 18 april 2013 var 4 858. Ersättning kommer att betalas ut från och med den 1 juni 2013 och troligtvis kommer hela det planerade beloppet att betalas ut.

Ytterligare en ny åtgärd för att främja ungdomars sysselsättning och motivation har godkänts. Två projekt om volontärarbete kommer också att starta (ca 580 000 euro).

Grekland

Efter en omfattande omplanering i slutet av 2012 godkändes en nationell åtgärdsplan för ungdomar i januari 2013 med EU-finansiering på 517 miljoner euro. Planen syftar till att främja sysselsättning, utbildning och entreprenörskap för ungdomar och har närmare 350 000 ungdomar som målgrupp. Enligt de grekiska myndigheterna rör de nya initiativ som redan inletts (EU-finansiering på ca 47 miljoner euro) tillfällig anställning av unga arbetslösa (upp till 35 år) i arbetsprogram i närsamhällen inom den kulturella sektorn samt stöd till sociala strukturer för att motverka fattigdom och social utestängning och för anställning av unga arbetslösa. Dessutom har förberedelserna i det närmaste slutförts när det gäller det faktiska genomförandet av följande program i åtgärdsplanen (EU-finansiering på ca 146 miljoner euro):

  • Särskilda åtgärder (voucher) för inträde på arbetsmarknaden, som kombinerar utbildning med praktik under fem månader i företag, med 45 000 unga arbetslösa upp till 29 år som målgrupp.

  • Varvad teoretisk utbildning med arbetsplatspraktik för 1 000 unga arbetslösa sjömän upp till samma åldersgräns. Programmen förväntas börja genomföras under juni 2013.

  • En revidering av programmen under 2012 i syfte att tillhandahålla ytterligare stöd på 1,2 miljarder euro för att tillgodose små och medelstora företags likviditetsbehov.

Lettland

Ett belopp om 11 miljoner euro har avsatts till stöd för ungdomar som inte har några yrkeskvalifikationer och som söker nya kvalifikationer för arbetslivet. Totalt sett kommer andelen unga arbetslösa som får EU-stöd att öka från 24 % till 40 %, med en fördubbling inom yrkesutbildningen. Programmen håller på att genomföras.

Portugal

Ett nationellt initiativ, Impulso Jovem, ledde till en heltäckande omplanering av strukturfonderna. EU-medel på 143 miljoner omfördelades för att finansiera åtgärder som kommer att skapa möjligheter för 90 000 ungdomar till slutet av 2015, medan 200 miljoner av EU-medlen har omfördelats till stöd för 4 500 små och medelstora företag. Bland dessa åtgärder ingår sysselsättningspass för praktik i viktiga ekonomiska sektorer samt stöd till anställning av personer i åldersgruppen 18–30 år genom återbetalning av arbetsgivaravgifter. Tio miljoner euro överfördes från Madeiras operativa Eruf-program till motsvarande operativa ESF-program för att stödja praktik för ungdomar. I februari 2013 utvidgades programmet genom vidare kriterier för stödberättigande samtidigt som det utvidgades till ytterligare regioner. Fram till slutet av april 2013 hade 7 500 ungdomar deltagit i programmet.

Spanien

Under 2012 omfördelades över 286 miljoner euro från ESF till åtgärder till förmån för ungdomar, varav 135 miljoner euro anslogs till den offentliga arbetsförmedlingen för att hjälpa unga att hitta arbete. När det gäller Eruf har flera åtgärder som sammanlagt motsvarar 1 027 miljoner euro redan genomförts eller kommer snart att antas, t.ex. inrättandet av fem roterande fonder som syftar till att underlätta tillgången till finansiering för innovativa små och medelstora företag – inbegripet rörelsekapital (med ett bidrag på totalt 372 miljoner euro från Eruf). Genom en ny stödordning infördes särskilda lån för återindustrialisering och strategiska branscher, med 446 miljoner euro från Eruf. Stödet till små och medelstora företag inom jordbrukets livsmedelsindustri har ökat i de regioner där ungdomsarbetslösheten är högst. Byggande och renovering av infrastruktur för utbildning har fått sammanlagt 208 miljoner euro i finansiering från Eruf.

Italien

I Italien inleddes en större prioriteringsinsats i december 2011, och med stöd av arbetsgruppen har den redan nått sin tredje fas. Den omfattar finansiering av en plan för att främja anställbarhet på Sicilien, där man förväntar sig att 50 000 ungdomar ska kunna dra nytta av planen, nya utbildningsinsatser för 65 300 studerande i Syditalien och nya möjligheter till rörlighet för 13 000 studerande (Erasmus/Leonardo). Dessutom införs ett skattelättnadsprogram för att främja anställning av mindre gynnade personer, inbegripet ungdomar, och 600 miljoner euro för stöd till unga företagare, forskare, lärlingsutbildning eller ungdomar som varken arbetar eller studerar.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website