Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Commission Européenne - MEMO/13/10   18/01/2013

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 18 januari 2013

Nytt europeiskt körkort för ökad säkerhet, trygghet och fri rörlighet

Den 19 januari 2013 kommer ett europeiskt körkort som en del av ikraftträdandet av EU:s tredje körkortsdirektiv att införas. De nya reglerna kommer att garantera en verklig fri rörlighet för förare i EU, stärka den europeiska trafiksäkerheten och minska risken för bedrägeri.

1. Vilka är fördelarna med ett nytt körkort i Europa?

Omkring 60% av EU:s befolkning (ca 300 miljoner medborgare) innehar ett giltigt körkort. Ett stort antal européer vill göra gränsöverskridande resor inom unionen för privata eller yrkesmässiga ändamål eller ändra bosättningsland. Europa har i dag över 110 olika körkortsmodeller med olika behörigheter och giltighetstider. Det nya europeiska körkortet kommer att underlätta för denna mångfald och underlätta rörligheten för förare i hela Europa. Harmoniserade giltighetsperioder och regler för läkarundersökningar ger större rättslig säkerhet för många européer som flyttar till ett annat medlemsland.

Ett körkort ger inte bara tillträde till alla slags fordon i många EU-länder utan det kan också användas som en identitetshandling. Därför är skydd mot bedrägerier en viktig fråga i sammanhanget. Det nya körkortet är nästan omöjligt att förfalska. Det backas upp av ett europeiskt elektroniskt system för utbyte av uppgifter, som kommer att underlätta hanteringen av körkort för myndigheter och bidra till bättre upptäckt av körkortsbedrägerier.

Körkortsreglerna har också en stor inverkan på trafiksäkerheten. Fler än 30 000 personer dör på vägarna varje år, det nya körkortet kommer att öka trafiksäkerheten på Europas vägar. Ändringarna som avser motorcyklar är viktigast. Genom att man inför ett system där unga förare stegvis får tillträde till behörigheten att köra motorcykel kommer EU:s regler att mycket bättre skydda dessa sårbara trafikanter. För bilförare och motorcyklister måste det nya dokumentet förnyas vart tionde eller femtonde år, beroende på medlemsstat som utfärdat handlingen, medan körkort för buss- och lastbilschaufförer kommer att vara giltiga i fem år och för att förnya körkortet krävs läkarundersökning. Dessa regler påverkar inte påverkar rätten att framföra fordon som förvärvats tidigare.

2. Vilka är de viktigaste förändringarna som infördes genom den nya lagstiftningen om körkort?

Ett nytt europeiskt körkort

För att begränsa antalet körkortsmodeller som är i omlopp och att bättre skydda mot bedrägerier, ska körkortsmodellen i papper avvecklas. Det europeiska körkortet kommer att vara ett plastkort av samma typ som kreditkort som redan används i

de flesta EU-länder och som är svårare att förfalska. De gamla körkorten i papper kommer inte längre att utfärdas när den nya lagstiftningen träder i kraft.

Införande av en obligatorisk förnyelse av alla nya körkort

En obligatorisk och regelbunden förnyelse av körkort kommer att garantera att alla körkort i omlopp kan uppdateras med hjälp av den senaste säkerhetstekniken. Ett minskat antal körkortsmodeller och innehavarens välliknande foto på körkortet kommer att underlätta handhavandet.

Alla nya körkort för mopeder, motorcyklar, bilar, trehjulingar och fyrhjulingar ska ha en giltighetstid på maximalt tio år. Medlemsländerna kan emellertid välja att utfärda sådana körkort med en giltighetstid på upp till 15 år.

Alla nya körkort för tunga lastbilar och bussar ska ha en giltighetstid på högst fem år.

Förare med körkort som utfärdats innan detta direktiv träder i kraft kommer att omfattas av de nya giltighetsreglerna senast den 19 januari 2033.

3. Hur kommer den nya lagstiftningen om körkort att påverka förarna?

Med denna nya obligatoriska regelbundna förnyelse av körkortet kommer de sista kvarvarande hindren för den fria rörligheten för förare att avskaffas. Huvudsakligen kommer alla körkort som utfärdas efter det att det nya direktivet börjar tillämpas att fortsätta gälla såsom det anges på körkortet. Innan giltigheten för körkortet löper ut måste innehavaren förnya körkortet i det land där han/hon vanligtvis är bosatt. Från den dagen ska medlemsstaten som är värdland tillämpa den nya giltighetsperioden och får begära en läkarundersökning om detta föreskrivs för landets egna medborgare. Dessa bestämmelser kommer att tillhandahålla en nödvändig rättslig säkerhet för körkortsinnehavaren.

När det gäller körkort som utfärdats före den dag då det aktuella direktivet tillämpas och som fortfarande är giltiga och i omlopp, måste alla dessa körkort ersättas av ett nytt körkort senast 2033. Ett medlemsland får också begära att innehavaren av ett körkort utfärdat av ett annat medlemsland, utan de giltighetsperioder som föreskrivs i direktivet (t.ex. obegränsad giltighetsperiod), förnyar sitt körkort senast två år efter det att han/hon bosatt sig i landet.

Samtidigt ska rätten att framföra en viss fordonstyp tydligt framgå av det nya körkortet och därmed vara lättförståeligt för körkortsinnehavare, myndigheter och tillsynsmyndigheter.

Kommissionen föreslår också att man fastställer tydliga nationella regler för läkarundersökningar genom att:

  1. harmonisera frekvensen för dessa kontroller för förare av lastbilar och bussar, som måste genomföras vid varje förnyelse av körkort i enlighet med de system som finns i varje land och

  2. låta medlemsstaterna bestämma om de vill införa regelbundna läkarundersökningar för förare av personbilar och motorcyklar.

4. Hur kommer den nya lagstiftningen om körkort att minska riskerna för bedrägeri?

Idag existerar flera former av bedrägerier. De sträcker sig från försäljning av själva körkortet för att på ett olagligt sätt få fram kopior genom att uppge förlust eller stöld av det ursprungliga körkortet, eller att skaffa ett körkort i ett annat land samtidigt som man i sitt hemland förbjudits att framföra ett fordon.

Den grundläggande strategin i bekämpningen av körkortsbedrägerier är principen att en person endast kan ha ett körkort. Denna princip har förstärkts genom detta direktiv.

Regelbunden förnyelse av körkort kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att regelbundet uppdatera den nationella databasen och därmed alltid ha aktuell kännedom om giltiga körkort som är i omlopp.

Samtidigt kommer kommunikationen mellan de nationella myndigheterna att förbättras genom att det skapas ett nätverk för informationsutbyte om körkort mellan dem. De regelbundna samråden inom detta nätverk, kallat Resper, kommer att göra det möjligt att införa nya och strängare förbud mot att utfärda en körkort till en person vars körkort har dragits in, upphävts eller begränsats.

Medlemsländerna får, om de så önskar, införa ett mikrochip i körkortet. En upprepning av samma uppgifter som är tryckta på kortet i mikrochipet ökar skyddet mot bedrägerier och ser samtidigt till att uppgifterna skyddas. Naturligtvis ska också den europeiska lagstiftningen om skydd av personuppgifter följas.

5. Hur kommer den nya lagstiftningen om körkort att bidra till ökad trafiksäkerhet?

Införande av en ny körkortskategori för mopeder

Tidigare behövdes inget körkort för att framföra mopeder i EU. Antalet olyckor visar dock att det finns en hög olycksrisk bland unga trafikanter. I vissa medlemsländer får mycket unga förare (14 år) köra moped.

Därför har man infört en ny harmoniserad kategori AM som kan uppnås efter att man gjort ett obligatoriskt teoriprov. Detta bör göra det möjligt att lättare kunna kontrollera dessa sårbara trafikanter och göra dem mer medvetna om trafikregler. Av kategorin kommer också att framgå vad som gäller när mopedister passerar gränserna eller när man vill hyra en moped under semesterresor. Dessutom får medlemsländerna föreskriva att sökande ska ha godkänts i ett körprov för denna kategori.

Införande av ett kriterium för effekt/viktförhållande för lätta motorcyklar (körkortskategori A1)

Lätta motorcyklar får ha en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter och en effekt av högst 11 kW. Inget effekt/viktförhållande har införts. Detta skulle kunna leda till allt lättare fordon och därmed stadigt ökad acceleration och möjligheter att uppnå högre topphastigheter. Därför får körkortsinnehavare med kategori A1 endast köra lätta motorcyklar med en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter, en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg. Alla medlemsstater måste införa denna körkortskategori som inte finns i alla länder i dag.

Stegvis tillträde för de mest kraftfulla motorcyklarna

Tidigare lagstiftning har gjort det möjligt för många unga förare utan praktiska erfarenheter att köra motorcyklar som tillhör de tyngsta klasserna. Olycksstatistiken visar att olycksrisken för oerfarna förare av tunga motorcyklar är särskilt stor för personer under 24 år. Dessutom är det omöjligt att kontrollera om erfarenheterna har förvärvats på en mindre motorcykel. Med hänsyn till trafiksäkerheten har man infört nya kriterier för nya fordon. Som t.ex. lägsta ålder och kriterium för tillträde.

En ny kategori A2 med nya tekniska egenskaper

Kategori A, som tidigare delats upp i en begränsad och obegränsad sida, har nu delats upp i två distinkta kategorier ”A2” och ”A”. Ytterligare ett tekniskt krav för att undvika ”nedtrimning” av motorcyklar införs för kategori A2.

Nya lägsta åldersgränser och regler för tillträde

För kategori A2 gäller en åldersgräns på lägst 18 år. Om en medlemsstat fastställer åldersgränsen för kategori A1 till 17 eller 18 år, kommer åldersgränsen för kategori A2 att bli 19 och 20 år eftersom det måste finnas två år mellan åldersgränsen för kategori A1, och åldersgränsen för kategori A2.

Om den sökande har förvärvat två års erfarenhet av att köra motorcykel i kategori A1, måste han/hon godkännas i ett körprov eller gå en utbildning.

För kategori A:

  1. För stegvis tillträde måste den sökande ha två års erfarenhet av att köra motorcykel i kategori A2 och klarat ett körprov eller gå en utbildning. Om dessa två villkor är uppfyllda, ska han/hon vara berättigad att framföra fordon i kategori A från det då han/hon har fyllt 20 år (eller eventuellt 21 eller 22, beroende på lägsta ålder för A2).

  2. För direkt tillträde har åldersgränsen höjts från tidigare 21 år till 24 år.

Nya regler för släpvagn för körkort

Kategori B ger behörighet att köra ett fordon i 3 500 kg och en släpvagn på 750 kg.

När det gäller kombinationer för fordon och släp inom kategori B, får släp med en vikt högre än 750 kg vara kopplade till dragfordonet så länge kombinationen inte överstiger 4 250 kg och reglerna om typgodkännande följs (som fastställer förhållandet mellan fordon och släp).

För sådana kombinationer inom kategori B som överskrider den totala vikten av 3 500 kg, kommer dock utbildning eller prov, eller både utbildning och prov att införas. Denna bestämmelse kommer att göra det möjligt att köra större kombinationer inom kategori B i framtiden än idag, i avvaktan på utbildning och/eller prov.

När det gäller kategori BE kommer det att vara tillåtet att dra släpfordon med en godkänd högsta vikt på 3 500 kg. Kombinationen av ett fordon med släp i kategori B och ett släp som är tyngre än 3 500 kg omfattas av kategori C1E.

Stegvis tillträde för de mest kraftfulla och lastbilarna

Nya definitioner:

Av säkerhetsskäl har körkort för lastbilar och bussar ändrats för att:

  1. avse antalet passagerare och inte antalet säten, och

  2. få de tekniska kraven för mindre lastbilar och bussar att stämma överens med marknadens fordon, och göra dem till obligatoriska kategorier i hela unionen.

  3. Kategori C: Bilar för godstransport med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg och inte transporterar fler än åtta passagerare utöver föraren. Till dem får kopplas en släpvagn som väger mindre än 750 kg.

  4. Kategori C1: Samma som för C, men motorfordon med en totalvikt som inte överstiger 7 500 kg. Alla medlemsländer ska nu införa denna kategori.

  5. Kategori D: Motorfordon för transport av passagerare med en kapacitet att transportera fler än åtta passagerare utöver föraren. De får kopplas till en släpvagn som väger mindre än 750 kg.

  6. Kategori D1: Samma som D, men för motorfordon med en kapacitet att transportera flest 16 passagerare utöver föraren, och med en maximal längd på 8 meter. De får kopplas till en släpvagn som väger mindre än 750 kg. Alla medlemsländer ska nu införa denna kategori.

  7. Alla fyra kategorierna ovan kan kombineras med släpvagnar som väger mer än 750 kg och som då kräver ett särskilt körkort (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E). Alla medlemsstater ska nu införa dessa kategorier.

Minimiålder

Tabellen nedan sammanfattar de ålderskraven för tillträde till körkort beroende på fordonskategori.

Överblick över det nya korkortssystemet

Kategori

Allmän regel

Villkor

Undantag

AM

16 år

Teoriprov

Körprov är frivilligt.

14 år, möjligt endast på nationellt territorium. Möjligen upp till 18 år.

A1

16 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

Möjligen upp till 17 eller 18 år.

A2

18 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

Endast om innehavaren har ett körkort i kategori A1 i två år, gör ett prov eller går en utbildning.

Minst två år mellan A1 och A2: Om minimiålder för kategori A1 som fastställs av medlemsstaterna till 17 eller 18 år är åldersgränsen för kategori A2 19 eller 20 år.

A

20 år för stegvis tillträde

Avläggande av prov eller avslutad utbildning

Minst två år mellan A2 och A: Om minimiålder för kategori A2 som fastställts av medlemsstaterna är på 19 eller 20 år, ska åldersgränsen för kategori A vara 21 eller 22 år.

A

24 år direkt tillträde

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

B1

16 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

B och BE

18 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

17 år möjligt för B och B + E endast på nationellt territorium

C1 och C1E

18 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

C och CE

21 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

D1 och D1E

21 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

D och DE

24 år

Ett teoretiskt och ett praktiskt prov

För yrkesförare, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna för framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG1 om kvalifikationer och utbildning av förare som medverkar i transport av gods och passagerare

AM: mopeder, max. hastighet 45km/h, < 50 cm³ eller effekt < 4kW, inklusive fyrhjulingar

A1: lätta motorcyklar, < 125cm³ eller effekt < 11 kW med effekt/vikt <0.1kW/kg, och lätta trehjulingar < 15 kW

A2: motorcyklar, effekt <35kW med effekt/vikt < 0.2 kW/kg och inte avledd av ett fordon utstyrt med en motor med mer än dubbelt så stor effekt

A: motorcyklar (tvåhjuliga) (inklusive över 35 kW) och tunga trehjulingar > 15 kW

B: motorfordon <3 500kg, som inte transporterar fler än 8 passagerare + förare + släp <750 kg; kan kombineras med släp >750kg om kombinationen är lättare än 4 250 kg (med förarutbildning och/eller prov mellan 3 500 kg and 4 250 kg)

B1: valfri kategori för tunga fyrhjulingar

C: motorfordon för godstransport >3 500 kg + släp < 750 kg

C1: motorfordon >3 500 kg men < 7 500 kg och inte transporterar fler än 8 passagerare + förare + släp < 750 kg

D: motorfordon för transport av fler än 8 passagerare + släp < 750kg

D1: motorfordon för transport av högst 16 passagerare, maximal längd 8 meter + släp < 750kg

E: I kombination med kategorierna ovan, släp >750kg

6. Vilka är de nya reglerna för förarprövare?

Det finns inga fastställda normer för utbildning av förarprövare. De varierar kraftigt i unionen. I vissa medlemsländer har förarprövare nästan inte någon särskild utbildning eller inte ens körkort i den kategori som de prövar. Detta ska inte längre vara möjligt. Eftersom de teoretiska och praktiska förarproven har harmoniserats i detalj skulle gemensamma minimikrav för förarprövare se till att man kan jämföra provresultaten i EU. En regelbunden utbildning av förarprövare bör också få en positiv inverkan på vägtrafiksäkerheten genom att kompetens och erfarenhet bibehålls i en allt snabbare föränderlig teknisk miljö.

Grundläggande villkor har fastställts för nya förarprövare och inför miniminormer för deras ursprungliga kvalifikationer liksom även regelbundna repetitionskurser:

  1. Förarprövare bör alltid ha ett giltigt körkort för den kategori som de prövar. De bör ha en grundläggande kompetens och vara skyldiga att delta i fortbildning.

  2. De bör vara utbildade i stor utsträckning på grundläggande ämnesområden och skaffa sig grundläggande kvalifikationer innan de får utföra prov. Stegvis tillträde bör vara obligatoriskt. Inledningsvis bör förarprövare pröva kandidater för personbilar som står för 90 % av alla undersökningar, och endast efter att ha fått erfarenheter av dessa och efter ytterligare kvalifikationer för andra kategorier kan de pröva sökande i andra kategorier.

7. Kommer den nya lagstiftningen om körkort att påverka kraven för lämplighet att framföra ett motorfordon?

Förare måste uppfylla minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att få framföra ett motorfordon innan de får behörighet att göra det. Körkortsdirektivet innehåller detaljerade bestämmelser om en förteckning över funktionshinder som kan påverka trafiksäkerheten. Vanligtvis har strängare bestämmelser införts för yrkesförare av lastbilar och bussar.

Under 2009 har direktivet uppdateras på grundval av arbetet i en grupp medicinska experter som utsetts av medlemsländerna när det gäller nedsatt syn, diabetes och epilepsi.

8. Tidigare körkortslagstiftning i unionen

Den första europeiska lagstiftningen om körkort kom 1980. Rådets direktiv har sedan gjort det möjligt för EU-medborgare som flyttar till ett annat medlemsland att byta ut sitt körkort utan att göra ett nytt teoretiskt eller praktiskt prov eller genomgå läkarundersökning. Föraren måste emellertid fortfarande byta ut sitt körkort inom ett år vid bosättning i ett nytt medlemsland.

Det är först 1991 som ett nytt direktiv införde principen om ömsesidigt erkännande och som avskaffade behovet av att utbyta körkortet. Men i praktiken har tillämpningen av denna princip hindrats av att giltighetsperioder för och intervallerna mellan läkarundersökningen inte harmoniserats. Detta har skapat rättslig osäkerhet för dem som bosätter sig i ett annat medlemsland.

Direktiv 2006/126/EG, som även kallas ”tredje körkortsdirektivet” antogs den 20 december 20062. Det skulle ha införlivats senast den 19 januari 2011.

Även om några av dess bestämmelser trädde i kraft den 19 januari 2009, ska de flesta av kraven tillämpas från och med den 19 januari 2013, och i synnerhet införandet av EU:s nya körkortsmodell.

För mer information se: IP/13/25

1 :

EUT L 226, 10.9.2003, s. 4.

2 :

EUT L 403, 30.12.2006, s. 18.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site