Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 19 november 2013

This is an updated version of MEMO/13/878 - available in all languages

Ny sammanhållningspolitik för mer tillväxt och jobb: omställningen i tio punkter

I EU:s budget för 2014-2020 omfattar sammanhållningspolitiken investeringar på 325 miljarder euro i EU:s regioner och städer för att nå målen om tillväxt och sysselsättning och motverka klimatförändringar, energiberoende och social utestängning. Om man räknar med EU-ländernas nationella medel och anslagens hävstångsverkan torde investeringarnas verkan bli mer än 500 miljarder euro. Omställningen av sammanhållningspolitiken ska garantera maximalt genomslag för investeringarna, så att de passar regionernas och städernas individuella behov. De viktigaste delarna av omställningen är de här:

1. Investeringar i alla regioner i EU. Stödnivån och de nationella anslagen (medfinansieringssatsen) anpassas till regionernas utvecklingsnivå:

  • Mindre utvecklade regioner (BNP på mindre än 75 % av genomsnittet i EU-27)

  • Övergångsregioner (BNP på 75–90 % av genomsnittet i EU-27)

  • Mer utvecklade regioner (BNP på mer än 90 % av genomsnittet i EU-27)

2. Resurser till viktiga tillväxtsektorer. Medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) styrs till fyra prioriteringar: innovation och forskning, den digitala agendan, små och medelstora företag samt koldioxidsnål ekonomi, beroende på region (mindre utvecklade regioner 50 %, övergångsregioner 60 % och mer utvecklade regioner 80 %). Omkring 100 miljarder euro anslås till dessa sektorer, varav minst 23 miljarder euro till övergången till en koldioxidsnål ekonomi (energieffektivitet och förnybar energi). Det finns särskilda krav på fördelningen av Eruf-medel (mindre utvecklade regioner 12 %, övergångsregioner 15 % och mer utvecklade regioner 20 %).

Omkring 66 miljarder euro anslås till viktiga delar av det transeuropeiska transportnätet och miljöinfrastrukturprojekt genom Sammanhållningsfonden.

Genom Europeiska socialfonden (ESF) ger sammanhållningspolitiken ett viktigt bidrag till EU:s sysselsättningspolitiska mål, bl.a. inom utbildning, livslångt lärande och social inkludering (minst 20 % av ESF-pengarna i alla EU-länder ska gå till detta mål). Anslag från ESF ska beslutas för alla EU-länder efter deras behov enligt en på förhand fastställd miniminivå, och totalt rör det sig om minst 70 miljarder euro. Det nya sysselsättningsinitiativet för unga på minst 6 miljarder euro inom ESF ska bidra till att genomföra ungdomsgarantin.

3. Klara, tydliga och mätbara mål. Länder och regioner ska redovisa från början vilka mål de tänker nå med medlen och säga exakt hur de ska mäta framstegen mot målen. På så sätt kan man övervaka och debattera hur medlen används. Det innebär också att mer anslag kan ges till bättre fungerande program (med den s.k. resultatreserven) mot slutet av budgetperioden.

4. Nya villkor innan medlen kan betalas ut ska leda till effektivare investeringar. Exempelvis är det en förutsättning för att få anslag att man använder strategier för smart specialisering för att kartlägga starka sidor och möjligheter, reformerar verksamheten i företagsvänlig riktning, tillämpar transportstrategier, förbättrar den offentliga upphandlingen, följer miljölagstiftningen, bekämpar ungdomsarbetslöshet och avhopp från skolan samt främjar jämställdhet och jämlikhet.

5. Gemensam strategi för bättre samordning och mindre dubbelarbete. En gemensam strategisk ram är grunden för bättre samordning mellan EU:s struktur- och investeringsfonder (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF inom sammanhållningspolitiken samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska fiskerifonden). Det här passar också bättre ihop med andra EU-insatser som Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa och programmet för sysselsättning och social innovation.

6. Mindre krångel och enklare användning av EU-investeringar genom enhetliga regler för alla EU:s struktur- och investeringsfonder, samt enklare redovisningsregler, mer målstyrda rapporteringskrav och mer datateknik (”e-sammanhållning”).

7. Ökad satsning på städerna genom att en minsta del av resurserna från Eruf reserveras för integrerade projekt i städer, utöver andra anslag till stadsregioner.

8. Mer samarbete över gränserna och enklare gränsöverskridande projekt. Makroregionala strategier som Donaustrategin och Östersjöstrategin ska också få bättre stöd från nationella och regionala program.

9. Bättre kopplingar mellan sammanhållningspolitiken och EU:s övergripande ekonomiska styrning. De sammanhållningspolitiska programmen ska passa med de nationella reformprogrammen och reformerna som anges i de landsspecifika rekommendationerna i den europeiska planeringsterminen. Vid behov kan kommissionen enligt reglerna om makroekonomiska villkor be EU-länderna att ändra program för att understödja viktiga strukturreformer. Om inget annat fungerar kan kommissionen hålla inne medel om EU-länderna upprepade gånger allvarligt underlåter att följa de ekonomiska rekommendationerna.

10. Mer stöd och tillgång till finansiering för små och medelstora företag. Lån, lånegarantier och riskkapital ska få stöd från EU-fonderna med hjälp av enhetliga regler, vidgat tillämpningsområde och incitament (t.ex. högre medfinansieringssatser). Tonvikten på lån i stället för bidrag ska öka projektens kvalitet och motverka bidragsberoende.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website