Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel/Strasbourg den 19 november 2013

Kreativa Europa: Vanliga frågor

(se också IP/13/1114)

Vad är EU-programmet Kreativa Europa?

Kreativa Europa är EU:s nya program som ska främja europeisk film, kultur och konst för att bidra till ännu mer jobb och tillväxt. Med en budget på 1,46 miljarder euro1 för perioden 2014–2020 kommer programmet att stödja tusentals konstnärer, yrkesverksamma och organisationer inom de kulturella och audiovisuella sektorerna. De arbetar inom scenkonst, konst, förlagsverksamhet, film, tv, musik, gränsöverskridande konst, kulturarv samt videospelsbranschen. Med stöd av programmet kommer dessa grupper att kunna verka i hela Europa, nå ny publik och utveckla de färdigheter som behövs i en digitaliserad värld. Genom att hjälpa till att sprida europeiska verk till publik i andra länder, främjas även Europas kulturella och språkliga mångfald.

Varför behövs programmet Kreativa Europa?

Kultur spelar en viktig roll för EU:s ekonomi. Studier visar att de kulturella och kreativa sektorerna står för runt 4,5 procent av EU:s BNP och 8,5 miljoner arbetstillfällen (4 procent av sysselsättningen och ännu mer om man räknar spridningseffekterna till andra sektorer). EU är världens största exportör av kreativa produkter. För att behålla vår ledande ställning måste vi investera i branschens möjligheter att verka över gränserna.

Kreativa Europa svarar på detta behov och riktar stödet till områden där det kan få störst genomslag.

Det nya programmet tar hänsyn till utmaningarna med globaliseringen och digitaliseringen: kulturella verk skapas, sprids och används på nya sätt och vi ser nya inkomstflöden och företagsmodeller. Denna utveckling skapar även nya möjligheter inom de kulturella och kreativa sektorerna. Programmet ska hjälpa dessa sektorer att ta vara på möjligheterna och dra nytta av digitaliseringen för att skapa fler arbetstillfällen och internationella jobb.

Vilka länder kan ansöka om finansiering från Kreativa Europa?

Kreativa Europa vänder sig till de 28 EU-länderna. Så länge vissa villkor uppfylls är programmet även öppet för Efta-länderna (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz), EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer (Montenegro, Serbien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo) samt grannländerna (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina, Algeriet, Egypten, Marocko, Tunisien, Jordanien, Libanon, Libyen, Palestina, Syrien och Israel). Länder utanför EU måste betala en ”inträdesbiljett" för att kunna delta i programmet. Kostnaden baseras på respektive lands BNP i förhållande till budgeten för programmet.

Kan enskilda individer ansöka om bidrag?

Enskilda personer kan inte ansöka om bidrag från Kreativa Europa, men omkring 250 000 enskilda konstnärer och yrkesverksamma inom den kulturella och audiovisuella sektorn kommer att få pengar från projekt som genomförs av kulturorganisationer. Det är ett mycket mer kostnadseffektivt sätt att nå varaktiga resultat. Kommissionen uppskattar att miljontals människor kommer att kunna ta del av Kreativa Europas projekt, direkt eller indirekt.

Vad exakt kommer Kreativa Europa att stödja?

Nästan alla projekt som får stöd kommer att vara gränsöverskridande. Den största delen av stödpengarna kommer att gå till enskilda projekt. Programmet kommer dock även att stödja initiativ som strävar efter liknande mål såsom europeiska kulturhuvudstäder, europeiska kulturarvsmärket, europeiska kulturarvsdagarna och EU:s priser för kulturarv (Europa nostra), samtida arkitektur, litteratur, musik (Ebba) och media.

Vilka utmaningar står programmet inför?

De kulturella och kreativa sektorerna skulle kunna dra bättre nytta av EU:s inre marknad. En av de största utmaningarna som dessa sektorer står inför är splittrade marknader till följd av olika kulturella traditioner och språk. Europeiska unionen har inte mindre än 24 officiella språk, tre alfabet och ca 60 officiellt erkända regionala språk och minoritetsspråk. Mångfalden är en av Europas tillgångar, men gör det också svårare för författare att nå ut till läsare i andra länder, för bio- och teaterbesökare att se utländska filmer och pjäser, och för musiker att hitta en ny publik.

Enligt en Eurobarometerundersökning från förra månaden (IP/13/1023) går endast 13 procent av européerna på konsert med artister från ett annat europeiskt land, och endast 4 procent går på teaterföreställningar från andra europeiska länder. Riktat stöd till publiksatsningar kommer att erbjuda publiken ett betydligt bredare utbud av produkter från andra länder. Branschen ska också bli bättre på att interagera med publiken, till exempel genom initiativ för mediekompetens eller nya interaktiva webbverktyg.

Hur skiljer sig Kreativa Europa från Media-, Kultur- och Media mundus-programmen? Kommer de namnen att försvinna?

Kreativa Europa ska föra samman stödmekanismerna för den kulturella och audiovisuella branschen i Europa till en gemensam kontaktpunkt för all kulturell och kreativ verksamhet. Genom delprogrammen Kultur och Media tar man dock fortfarande hänsyn till de olika sektorernas särskilda behov. Tanken är att bygga vidare på framgångarna med Kultur- och Mediaprogrammen och samtidigt ta hänsyn till framtida utmaningar. Media mundus, som stöder internationellt filmsamarbete och internationell distribution av europeisk film, kommer att integreras i delprogrammet Media.

Ett enhetligt ramprogram kommer att maximera synergieffekterna mellan de olika sektorerna och öka effektiviteten.

Kreativa Europa kommer att omfatta ett övergripande programområde. Vad innebär detta?

Programområdet består av två delar. Den första delen utgörs av en garantifond som ska göra det lättare för små aktörer att få banklån. Garantifonden förvaltas av Europeiska investeringsfonden och kommer att börja användas 2016. Det övergripande programområdet kommer dessutom att ge stöd för studier, analyser och bättre datainsamling för att förbättra beslutsunderlagen, finansiering av experimentella projekt för att främja samarbetet mellan den audiovisuella och andra kulturella och kreativa sektorer, samt medel åt Kreativa Europas kontor som erbjuder hjälp till sökande.

Vem ska sköta Kreativa Europa?

Kreativa Europa ska bli en enklare, synligare och tillgängligare ingång för europeiska yrkesverksamma inom kultur och kreativitet, oavsett konstform, och ska stödja internationell verksamhet i och utanför EU. Programförvaltningen kommer att ligga kvar hos genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

1 :

1,46 miljarder euro med hänsyn till den förväntade inflationen. Detta motsvarar 1,3 miljarder euro i 2011 års fasta priser.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website