Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Memo

Bryssel den 16 november 2012

Vanliga frågor: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) @ 10 år

Denna vecka är det tio år sedan Efsa inrättades. För att uppmärksamma denna årsdag, som också sammanfaller med att EU:s allmänna livsmedelslagstiftning har funnits i tio år, anordnade Efsa, i samarbete med Europeiska kommissionen, den 13 november 2012 en högnivåkonferens i Parma i Italien kallad Ready for the challenges of tomorrow (Redo för morgondagens utmaningar). Syftet med konferensen, där internationella experter på området deltog, var att uppmärksamma denna årsdag genom att se tillbaka på de resultat som uppnåtts och överväga hur man bäst hanterar de framtida utmaningarna.

Varför beslutade EU att inrätta en myndighet för livsmedelssäkerhet?

Under 1990-talet stod EU inför ett antal livsmedelskriser, exempelvis BSE, salmonella och dioxiner, som minskade konsumenternas förtroende för produktions- och distributionssystemet för livsmedel och visade på brister i det dåvarande systemet.

Hur reagerade kommissionen på livsmedelskriserna?

I januari 2000 offentliggjorde kommissionen ett strategidokument (en vitbok) som pekade på ett stort antal åtgärder som var nödvändiga för att se över politiken för livsmedelssäkerhet i Europa. I vitboken framhölls två grundpelare avsedda att återställa allmänhetens förtroende: Fastställande av en EU-ram för allmän livsmedelslagstiftning och inrättande av en oberoende Europeisk myndighet för livsmedelssäkerhet (Efsa). EU:s livsmedelslagstiftning antogs i januari 2002 och Efsa inledde sitt arbete i maj 2002.

Gör Efsa samma arbete som de nationella livsmedelsmyndigheterna?

Enligt EU:s livsmedelslagstiftning bör Efsa öka medlemsländernas kapacitet genom att samverka med organisationer som är verksamma inom området och som har liknande uppdrag som myndigheten. Efsa har för närvarande ett nätverk med mer än 1 500 externa experter och över 300 vetenskapliga institutioner. Efsas egen personalstyrka är förhållandevis begränsad, bara omkring 450 personer.

Vilken roll har Efsa?

Myndigheten har till uppgift att tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och tekniskt stöd för EU:s politik inom alla områden som har direkt eller indirekt effekt på livsmedels- och fodersäkerhet. Den ansvarar också för kommunikationen om alla frågor inom dessa områden och för informationen om alla eventuella risker i livsmedelskedjan.

Efsa har även fått i uppdrag att tillhandahålla vetenskaplig rådgivning i fråga om nutrition för människor när kommissionen begär detta. Dessutom avger myndigheten vetenskapliga yttranden om djurskydd, växtskydd och genetiskt modifierade organismer, även när dessa inte har anknytning till livsmedelssäkerhet. Efsa bör alltid samarbeta nära med de behöriga organ i medlemsländerna som har liknande uppgifter som myndigheten.

Är Efsa verkligen oberoende?

Efsas inrättandeförordning innebär stränga krav i fråga om oberoende och intressekonflikter, och den tillämpas på all dess verksamhet. För att uppfylla dessa krav har Efsa fastställt interna bestämmelser, som efter hand har stärkts, senast i december 2011 när myndigheten antog sin politik i fråga om oberoende och vetenskapliga beslutsprocesser. Genomförandebestämmelserna för dessa, som trädde i kraft i juli 2012, har förbättrat förfarandena för att kontrollera och hantera de intressedeklarationer som inges av alla som deltar i Efsas verksamhet. Bland dem finns vetenskapliga experter, personal, styrelseledamöter och tredje parter, däribland uppdragstagare. Innan de nya bestämmelserna antogs, samrådde Efsa i stor utsträckning med berörda parter om utkastet till bestämmelserna.

Efsa avsätter betydande resurser för att genomföra sin nya politik och sina nya bestämmelser. Myndigheten har utvecklat egna IT-verktyg för att årligen hantera mer än 8 000 intressedeklarationer. Varje år granskar den dessutom 40 000 dagordningspunkter och rapporterar om de resultat som uppnåtts.

Dessutom säkerställs Efsas oberoende genom att dess vetenskapliga paneler fattar kollektiva beslut och att myndigheten arbetar på ett öppet sätt. Detta innebär offentliggörande av vetenskapliga yttranden, i förekommande fall inklusive avvikande meningar, dagordningar och protokoll från möten. Det innebär också att intressedeklarationerna från styrelseledamöterna samt från ledamöterna i den vetenskapliga kommittén och de vetenskapliga panelerna offentliggörs.

Det är också nödvändigt att skilja mellan att ha ett intresse i något och att detta innebär en intressekonflikt. De nya bestämmelserna syftar till att skapa balans mellan behovet att få tillgång till Europas bästa vetenskapliga experter för vetenskapliga utlåtanden och samtidigt säkerställa att dessa experter inte har några ekonomiska eller andra intressen som skulle kunna äventyra deras oberoende.

Påståenden om en intressekonflikt kan uppstå på grund av att utomstående inte korrekt förstår bestämmelserna. Detta kan ge en negativ bild av Efsa och undergräva ett fungerande system. Det är emellertid viktigt att konstatera att inget system är 100 % felfritt och att det tidvis kommer att uppstå möjliga intressekonflikter. Då det inträffar är det nödvändigt att bedöma konflikterna från fall till fall och vidta lämpliga åtgärder i enlighet med Efsas bestämmelser. För de sällsynta fall då en intressekonflikt uppstår har Efsa ett förfarande för missbruk av förtroendeställning för att kunna vidta lämpliga åtgärder om en expert har underlåtit att rapportera eventuella intressekonflikter.

Efter att Europaparlamentet 2011 begärt detta, granskade revisionsrätten hanteringen av intressekonflikter i EU-organ. Trots att revisionsrätten i sin rapport medgav att Efsa hade utvecklat bland de mest avancerade strategierna och förfarandena för att upptäcka intressekonflikter, påpekade den även vissa brister. Kommissionen kommer därför att tillsammans med Efsa att behandla bristerna inom den närmaste tiden, eftersom förtroendet för myndighetens arbete är mycket viktigt.

Vilka har varit Efsas största framgångar under det senaste årtiondet?

Efsa har lämnat betydande bidrag när det gäller att hantera viktiga livsmedelssäkerhetsfrågor som minskningen av salmonella, begränsningen av exponeringen för bekämpningsmedel och fastställandet av säkra resthalter av dessa samt utvärderingen av tillsatser i livsmedel och foder. Myndighetens arbete innebär också att de europeiska konsumenterna kan vara säkra på att påståenden på livsmedelsetiketter om näringsvärde eller hälsoeffekter har en säker vetenskaplig grund. EU har fortsatt att hålla den högsta nivån av livsmedelssäkerhet och att effektivt kontrollera livsmedelsrelaterade tillbud under de senaste tio åren, både i fråga om folkhälsa och ekonomiska konsekvenser.

Samarbetet i frågor som rör livsmedelssäkerhet har ökat och det finns numera nätverk i hela Europa för att sprida vetenskaplig information och snabbt samordna kommunikation i alla slags nödsituationer. Under 2011 samordnade Efsa den vetenskapliga undersökningen om utbrottet av Shigatoxinproducerande Escherichia coli (STEC) i Tyskland och Frankrike som identifierade den sannolika föroreningskällan och gjorde att EU:s riskhanterare kunde vidta åtgärder för att skydda konsumenterna.

Godkänner Efsa systematiskt genetiskt modifierade organismer?

Nej, Efsa ansvarar inte för godkännanden. Detta är riskhanterarnas uppgift.

Den som ansöker om godkännande av genetiskt modifierade organismer ska ge Efsa vissa angivna studier som måste överensstämma med EU/OECD:s studieprotokoll samt utföras enligt ett visst kvalitetssäkringssystem (god laboratoriesed eller ISO-standarder) och Efsas vägledning för riskbedömning av genetiskt modifierade organismer. Industrin ska kunna tillhandahålla nödvändiga toxikologiska och andra uppgifter som behövs för att styrka att den berörda genetiskt modifierade organismen är säker. För alla reglerade produkter, såsom genetiskt modifierade organismer, är det i hela världen accepterat att det är de sökande som direkt drar nytta av saluföringen av produkten vilka ska genomföra nödvändiga studier som bekräftar deras riskbedömningar.

Efsas riskbedömningsförfarande är omfattande och de sökande måste nästan alltid lämna kompletterande uppgifter och förtydliganden innan myndigheten avger ett yttrande. I ett litet antal fall har sökande återtagit ansökningen när industrin anser att den inte kommer att kunna få fram den information som Efsa kräver.

Vilka utmaningar står Efsa inför?

Även om Efsa har uppnått mycket under de tio första åren måste myndigheten även hantera de framtida utmaningarna. Det är inte möjligt att förutse alla de frågor som Efsa kommer att ställas inför under de kommande åren, men de viktigaste frågorna blir allt tydligare. Bland dem ingår frågor som klimatförändringen, den demografiska utvecklingen i Europa och den snabba ökningen av den internationella handeln. Efsa kommer också att behöva ta itu med de utmaningar och möjligheter som innovationen innebär och som både kommer att bidra till att hantera vissa av de framtida frågorna och skapa nya. I detta syfte har Efsa redan utarbetat sin vetenskapliga strategi för 2012–2016, med en vision om hur myndigheten kommer att fortsätta att stödja den europeiska livsmedelssäkerheten under de kommande åren.

Kan Efsa fatta beslut?

I EU:s livsmedelslagstiftning åtskiljs ansvaret för riskbedömning och riskhantering. Efsa ansvarar såsom oberoende EU-organ för riskbedömning eller med andra ord den vetenskapliga rådgivningen, medan Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet ansvarar för riskhantering eller beslutsfattande. Detta innebär att Efsa inte fattar beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer, bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser och andra reglerade produkter som har samband med livsmedelskedjan, utan endast bedömer de potentiella riskerna för konsumenter, djur och miljö. Detta gör det möjligt för riskhanterarna, i detta fall Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet, att ta hänsyn till dessa vetenskapliga råd när de sedan fattar beslut.

Hur fungerar Efsa?

Styrelsen – Efsa har en styrelse med 15 ledamöter som utses av Europeiska rådet i samråd med Europaparlamentet efter en inbjudan till intresseanmälan. Styrelseledamöterna är oberoende och företräder varken regeringar eller sektoriella intressen utan utses att handla i allmänhetens intresse. Styrelsen fastställer Efsas budget, godkänner det årliga arbetsprogrammet och ansvarar för att Efsa fungerar effektivt och samarbetar med partnerorganisationer inom och utanför EU.

Verkställande direktör – Efsas verkställande direktör utses av styrelsen. Den verkställande direktören har till sin hjälp ungefär 450 anställda och är myndighetens rättsliga företrädare som ansvarar för alla operativa frågor och personalfrågor samt för att utforma det årliga arbetsprogrammet i samråd med Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU-länderna.

Efsas vetenskapliga paneler och vetenskapliga kommitté – Efsas vetenskapliga kommitté och vetenskapliga paneler är ansvariga för att avge vetenskapliga yttranden och består av högt kvalificerade oberoende forskare som väljs ut efter en öppen inbjudan till intresseanmälan. För närvarande finns det tio vetenskapliga paneler som behandlar ämnesområden såsom livsmedelstillsatser, växtskydd, genetiskt modifierade organismer, nutrition, föroreningar, djurhälsa och djurskydd.

Den vetenskapliga kommittén består av ordförandena för de vetenskapliga panelerna samt ytterligare sex erfarna forskare som inte ingår i någon panel men som har valts ut efter en inbjudan till intresseanmälan. Den vetenskapliga kommittén ansvarar för samordningen av och samstämmigheten i övergripande frågor i panelerna samt för vetenskapliga frågor av övergripande karaktär. Den vetenskapliga kommittén har bland annat haft ansvaret för yttranden om innovativa metoder för riskbedömning samt yttranden för att säkerställa öppenhet och förbättra kvaliteten i vissa delar av riskbedömningarna.

Rådgivande grupp – Efsas rådgivande grupp säkerställer en koppling till de nationella livsmedelssäkerhetsmyndigheterna i de 27 EU-länderna, Island och Norge, med Schweiz och kandidatländerna som observatörer. Gruppen består av företrädare för nationella behöriga myndigheter som utför liknande uppgifter som Efsa. Den spelar en viktig roll för att säkerställa effektiv samordning mellan Efsas och medlemsländernas arbete och därmed se till att resurserna används på bästa sätt.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site