Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 26 oktober 2012

Erasmus och dess budget – frågor och svar

Den 23 oktober uppmanade Europeiska kommissionen rådet och Europaparlamentet att omgående täcka ett underskott på 9 miljarder i EU:s budget för 2012. Utan detta tillskott finns det risk för att kommissionen inte kan genomföra flera program som finansieras av EU, bl.a. Erasmusprogrammet för studentutbyten (IP/12/1137). I kommissionens förslag till ändringsbudget poängteras att det finns ett underskott på 180 miljoner euro i budgeten för programmet för livslångt lärande och att 90 miljoner euro behövs för att Erasmusstudenterna ska kunna få sina utlovade stipendier. 102 miljoner euro saknas till forskare som får stöd inom Marie Curie-åtgärderna.

Erasmusprogrammet ger högskolestudenter möjlighet att tillbringa tre till tolv månader i ett annat europeiskt land för att studera eller praktisera vid ett företag eller en organisation. Alla som är inskrivna vid en medverkande högskola i något av de 33 Erasmusländerna får delta (EU-länderna, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet). Erasmus är en del av EU:s program för livslångt lärande och står för mer än 40 % av dess budget. Programmet för livslångt lärande omfattar även Leonardo da Vinci (yrkesutbildning, minst 25 % av budgeten), Comenius (skolutbildning, minst 13 % av budgeten) och Grundtvig (vuxenutbildning, minst 4 % av budgeten).

Vad beror Erasmus budgetproblem på?

EU-kommissionen hade föreslagit en EU-budget på 132,7 miljarder euro för 2012, medan den slutliga budget som godkändes av medlemsländerna och Europaparlamentet blev 129,1 miljarder euro. 2012 års budget ska också täcka omkring 5 miljarder euro i obetalda skulder från 2011 års EU-budget, som också den var underfinansierad. Kommissionen, rådet och Europaparlamentet enades om att granska budgetgenomförandet under 2012 för att se om det behövdes ytterligare anslag. De tre institutionerna har regelbundet diskuterat finansieringsunderskott som påverkar flera program, men har inte nått någon överenskommelse. Den ändringsbudget som föreslogs den 23 oktober har som mål att täcka underskotten.

Kommer Erasmus pengar att ta slut 2012?

Nej. EU-kommissionen har redan överfört 70 % av Erasmusanslagen för läsåret 2012–2013 till de nationella programkontoren i deltagarländerna, som fördelar pengarna till högskolor och studenter. De som ska studera eller praktisera utomlands under hösten bör därför få sina Erasmusstipendier utan problem.

Har de studenter som var utomlands mellan januari och september 2012 fått sina pengar?

Ja, om de har avslutat utbytet och lämnat in en rapport till sitt hemuniversitet som visar att de har fullgjort sin studieperiod eller praktik. I så fall ska de ha fått hela summan. Dessa bidrag påverkas inte av den nuvarande budgetåtstramningen eftersom de nationella programkontoren, och därmed universitet och andra utbildningsinstitut, redan har fått nödvändig finansiering för läsåret 2011–2012.

Kommer Erasmusstudenter som reser utomlands mellan oktober 2012 och februari 2013 att få ett lägre bidrag än väntat?

Studenter som reser utomlands under höstterminen 2012 får inga problem. Men om underskottet i 2012 års EU-budget kvarstår kommer man att vara tvungen att använda pengar från 2013 års budget. Om budgetproblemen fortsätter kommer universiteten troligen att dra ner på antalet platser till vårterminen 2013 eller sänka bidragen. Det innebär förmodligen att studenter från en mer missgynnad bakgrund inte kan delta.

Om Erasmusprogrammet däremot får full finansiering räknar kommissionen med att cirka 270 000 studenter kommer att delta under 2012–2013.

Hur mycket pengar har de nationella programkontoren hittills fått? Hur stort är underskottet?

Kommissionen har redan överfört cirka 99 % av 2012 års budget för programmet för livslångt lärande, som omfattar Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius och Grundtvig. Totalt har man överfört 925 miljoner euro till de nationella programkontoren i deltagarländerna och till genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) som sköter delar av programmet för livslångt lärande. Omkring 45 % av pengarna har öronmärkts för Erasmusstipendier.

Underskottet i 2012 års budget innebär att kommissionen inte har kunnat betala ut bidrag till de nationella programkontoren på sammanlagt omkring 160 miljoner euro.

Följande nationella programkontor har lämnat in ansökningar om utbetalning: Belgien (den franska språkgemenskapen) 3 miljoner euro, Belgien (den flamländska språkgemenskapen) 4,7 miljoner euro, Estland 2,8 miljoner euro, Irland (Erasmus) 1,3 miljoner euro, Irland (Leonardo, Comenius och Grundtvig) 0,9 miljoner euro, Italien 23,7 miljoner euro, Lettland 3,7 miljoner euro, Litauen 4,3 miljoner euro, Polen 29,5 miljoner euro, Rumänien 12,9 miljoner euro, Slovakien 5 miljoner euro, Slovenien 2,7 miljoner euro, Storbritannien (Erasmus och Comenius) 19,2 miljoner euro, Tjeckien 7,2 miljoner euro, Tyskland (Leonardo och Grundtvig) 14,5 miljoner euro, Tyskland (Erasmus) 11,3 miljoner euro, Tyskland (Comenius) 5,9 miljoner euro och Österrike 6,3 miljoner euro.

Kommissionen räknar också med att få ytterligare betalningsansökningar på sammanlagt cirka 60 miljoner euro under 2012 från nationella programkontor från Belgien (den tyska språkgemenskapen), Bulgarien, Cypern, Danmark, Frankrike, Grekland, Malta, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Ungern. Kommissionen kommer inte att kunna betala ut pengarna under 2012 om det inte snart skjuts till mer pengar till EU-budgeten, eller först 2013 då den nya budgeten finns tillgänglig.

Länder utanför EU som deltar i Erasmus och motsvarande program betalar för att vara med.

Vad gör kommissionen för att lösa problemet?

Underskotten gäller praktiskt taget alla poster i EU-budgeten. Kommissionen gör vad den kan för att hantera situationen och arbetar just nu på ett förslag till samlad överföring, dvs. att man överför eventuella EU-medel som inte används på andra håll. Detta förslag till samlad överföring har lagts fram av kommissionen och behandlas nu av Europaparlamentet och rådet. Men i år är det överförbara beloppet mindre än 500 miljoner euro för alla områden, och det räcker inte. Kommissionen har därför bett budgetmyndigheten (Europaparlamentet och medlemsländerna) att snarast öka sina inbetalningar till budgeten för 2012.

Vad händer om EU-länderna inte klarar att täcka underskottet?

Genomförandet av programmet för livslångt lärande kommer att äventyras om inte EU-länderna och Europaparlamentet enas om ytterligare budgetmedel. De första områden som drabbas blir troligen samarbetsprojekt för skolor och inom vuxen- och yrkesutbildningen, och de som åker på Erasmus eller Leonardo da Vinci kommer att få ett lägre bidrag än vanligt. Om finansieringsunderskottet fortsätter kan det i vissa fall också påverka lönerna för personalen vid de nationella programkontoren.

Situationen kommer att förbättras i början av 2013 när den nya årsbudgeten kan börja användas. Kommissionen har föreslagit 1,09 miljarder euro i betalningar för att stödja programmet för livslångt lärande nästa år. Av detta går cirka 490 miljoner euro till Erasmusstipendier åt studenter och personal på utbyten. Men om medlemsländerna inte klarar att täcka underskottet från 2012 (minst 180 miljoner euro) kommer delar av 2013 års budget att behöva användas och pengarna kommer förmodligen att ha tagit slut redan i mitten av 2013. Större problem är därför att vänta efter sommaren 2013.

Hur stor del av EU:s budget går till programmet för livslångt lärande?

EU:s totala budget för 2007–2013 är 975 miljarder euro i löpande priser. Budgeten för programmet för livslångt lärande är 7 miljarder euro, vilket motsvarar 0,71 %. För närvarande saknas omkring 180 miljoner euro till programmet.

Den totala föreslagna EU-budgeten för 2014–2020 i löpande priser är 1 156 miljarder euro. Den föreslagna budgeten för det nya programmet Erasmus för alla är 19 miljarder euro, vilket motsvarar 1,64 % av EU-budgeten.

Hur mycket pengar får Erasmus och hur fördelas de?

Under den nuvarande budgetperioden (2007–2013) har EU avsatt 3,1 miljarder euro till Erasmusprogrammet. För 2012 anslås 480 miljoner euro och för 2013 räknar man med 490 miljoner euro (se tabellen nedan). Det motsvarar cirka 0,35 % av EU-budgeten. Under läsåret 2012–2013 kommer totalt tre miljoner studenter att ha deltagit i Erasmusprogrammet sedan starten för 25 år sedan.

EU betalar ut årliga bidrag till nationella programkontor i de 33 deltagande länderna. Programkontoren ansvarar för att organisera ansökningsomgångar och ingå bidragsavtal med universitet, högskolor, skolor och andra utbildningsinstitutioner i landet. Studenterna ansöker om Erasmusstipendier genom sitt hemuniversitet, som ansvarar för att betala ut pengarna.

Den sammanlagda Erasmusbudgeten för utbyten för studenter och personal fördelas mellan olika länder enligt följande faktorer:

  • Population: antal studenter, utexaminerade och högskolelärare (nivå 5–6 enligt den internationella utbildningsnomenklaturen Isced). Uppgifterna kommer från Eurostat.

  • Levnadskostnader och avstånd mellan huvudstäder: de används som korrigeringskoefficienter och tillämpas på populationsfaktorn.

  • Indikator för tidigare resultat: den beräknas utifrån antalet utresande anställda och studenter under tidigare år (enligt senast tillgängliga uppgifter).

Nästan 90 % av Erasmusbudgeten går till utbyten för studenter och anställda. Erasmus stöder också samarbetsprojekt och nätverk med cirka 4 % av budgeten. De förvaltas centralt av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) i Bryssel. Återstående 6 % täcker organens driftskostnader (i genomsnitt 4,4 %) och t.ex. studier, konferenser, samarbete mellan universitet och företag och Bolognakansliet. Pengarna går också till att förbereda det nya flerdimensionella rangordningssystemet för universitet och högskolor.

Tabellen nedan visar den totala Erasmusbudgeten per år sedan 1988.

Erasmusanslag till nationella programkontor

År

Erasmusanslag för student- och

personalutbyten i miljoner euro

Förändring jämfört med föregående år

1988

13,00

1989

26,84

106,46 %

1990

32,88

22,50 %

1991

43,86

33,39 %

1992

62,88

43,37 %

1993

67,88

7,95 %

1994

72,78

7,22 %

1995

73,46

0,93 %

1996

74,30

1,14 %

1997

70,00

-5,79 %

1998

100,27

43,24 %

1999

100,27

0,00 %

2000

111,79

11,49 %

2001

116,19

3,94 %

2002

121,90

4,91 %

2003

142,53

16,92 %

2004

168,00

17,87 %

2005

200,96

19,62 %

2006

245,75

22,29 %

2007

372,25

51,48 %

2008

416,36

11,85 %

2009

415,25

-0,27 %

2010

435,03

4,76 %

2011

469,64

7,96 %

2012

480,22

2,25 %

2013(*)

489,82

2,00 %

(*) uppskattning

Hur bestäms stipendiebeloppet?

Erasmusstipendiet ska täcka en del av extrakostnaderna i samband med utlandsboende och resor. Erasmusstudenter betalar inga studieavgifter till den utländska värdhögskolan.

I varje land betalar nationella programkontor ut de medel de förfogar över till högskolorna. Ett programkontor kan bestämma att färre studenter ska få högre stipendier (så gör man t.ex. i Bulgarien, Cypern och Turkiet) eller att man ger lägre stipendier till fler studenter (som t.ex. i Frankrike och Italien). Programkontoret måste dock hålla sig till det maxbelopp som kommissionen fastställt för varje värdland (se handledningen för programmet för livslångt lärande).

Programkontoret beviljar medel till de ansökande högskolorna enligt ansökt belopp eller tidigare resultat. Högskolan kan sedan bestämma det exakta månadsbelopp som studenterna får (och vecko- eller dagtraktamente till anställda) inom en skala som programkontoret bestämmer. Beloppet kan därför skilja sig länderna emellan.

Månadsbeloppet beror på värdland och typ av utbyte. Det har till exempel funnits en tendens att ge högre bidrag för praktik än för utlandsstudier. Programkontoren får höja månadsbeloppet för studenter med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund.

EU:s Erasmusbidrag kan kompletteras med anslag från nationella, regionala eller lokala finansieringskällor.

Under läsåret 2010–2011 var det genomsnittliga EU-bidraget för studentutbyten från 133 euro i månaden (Spanien) till 653 euro (Cypern). I genomsnitt var månadsbeloppet 250 euro.

Hur kan studenter och personal söka Erasmusbidrag?

Erasmusprogrammet är öppet för alla som läser vid högskolor anslutna till Erasmus högskolestadga i 33 deltagande länder (de 27 EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge, Turkiet, Kroatien och Schweiz). De flesta högskolor i Europa – över 4 000 – har undertecknat Erasmus högskolestadga.

Den som vill ansöka om Erasmusstipendier för studier eller praktik ska först kontakta kontoret för internationella relationer vid sin egen högskola och fylla i ett studieavtal eller praktikavtal innan utbytesperioden börjar. Avtalet beskriver det program som studenten ska följa under sin studieperiod eller praktik och måste godkännas och undertecknas av hemmahögskolan, värdhögskolan och studenten själv. Hemmahögskolan kan därmed lättare erkänna de studier eller den praktik som fullgjorts under Erasmusperioden.

Erasmusstudier: de som vill läsa en del av sin utbildning utomlands måste vara inne på minst sitt andra högskoleår.

Erasmuspraktik: studenter kan delta i praktik från och med det första högskoleåret.

Utlandsvistelsernas längd, både för studier och för praktik, kan vara tre till tolv månader var, eller sammanlagt högst 24 månader. För studenter som läser korta yrkesinriktade utbildningar är den kortaste utlandspraktiken två månader.

Erasmus för anställda: Lärare måste lämna in ett undervisningsprogram till hemmahögskolan eller hemmaföretaget som värdhögskolan har godkänt. Anställda som vill söka Erasmusbidrag för fortbildning måste få sitt fortbildningsprogram godkänt av både hemmahögskolan och värdhögskolan eller värdföretaget.

På toppen i Erasmus

Under 2010–2011 skickade Spanien ut flest studenter för både studier och praktik (36 183), följt av Frankrike (31 747) och Tyskland (30 274).

Spanien var också det mest populära värdlandet med 37 432 inresande studenter, följt av Frankrike (27 722) och Tyskland (24 733). Storbritannien och Nordirland tog emot dubbelt så många studenter (24 474) som man skickade ut (12 833). De flesta länder skickade ut fler studenter än de tog emot. Bästa jämvikten mellan in- och utresande studenter fanns i Slovenien, Spanien och Nederländerna.

3 040 högskolor skickade ut utbytesstudenter, vilket var en ökning med 6,6 % jämfört med föregående läsår.

7,2 procents ökning för Erasmusstudier

Av de 231 408 Erasmusstipendiaterna läsåret 2010–2011 åkte 190 495 utomlands för att studera, vilket var en ökning med 7,2 % jämfört med läsåret 2009–2010. Antalet utresande för studier minskade i Luxemburg, Ungern och Polen, medan sexton länder såg en ökning över genomsnittet. I relativa tal var den största ökningen i Kroatien (96,6 %), Liechtenstein (84,2 %) och Cypern (25,1 %).

Utlandsstudierna varade i genomsnitt drygt 6,4 månader och det genomsnittliga stipendiet var 232 euro (jämfört med 236 euro föregående år).

Samhällsvetenskap, handel och juridik var de mest populära ämnena (34,7 %), följt av humaniora och konst (31,5 %) och teknik och tillverkning (12,6 %).

15 procents ökning för Erasmuspraktik

Sedan 2007 har studenter tack vare Erasmus kunnat skaffa sig arbetslivserfarenhet genom utlandspraktik vid företag eller organisationer. Under läsåret 2010–2011 valde var sjätte Erasmusstudent denna möjlighet, det vill säga 40 913 av 231 408. Det var en ökning med drygt 15 % jämfört med föregående år. Praktiken varade i genomsnitt 4,3 månader och studenterna fick i genomsnitt ett EU-bidrag på 366 euro i månaden (en minskning från 386 euro under läsåret 2009–2010).

Frankrike var, precis som de senaste åren, det land som skickade ut flest studenter på Erasmuspraktik (5 958 med en andel på 14,6 %), följt av Tyskland (5 096, andel på 12,4 %) och Spanien (4 756, andel på 11,6 %). Storbritannien var det mest populära landet för Erasmuspraktik och tog emot 6 970 studenter (andel på 17 % ), följt av Spanien (6 852, andel på 16,7% ) och Tyskland (5 614, andel på 13,7 %).

För att stödja utlandspraktik kan en högskola inrätta ett konsortium för praktikplacering. I konsortierna ingår högskolor, företag och föreningar. Under läsåret 2010–2011 bildades 74 praktikkonsortier i 13 länder. De hittade praktikplatser åt mer än 14 % av de studenter som ville praktisera.

Den största gruppen Erasmuspraktikanter hade en bakgrund inom samhällsvetenskap, handel eller juridik (26,6 %), före humaniora och konst (17,1 %) som hade den största andelen under föregående läsår. Därefter kom lantbruks- och veterinärstudenter (15,4 %) där antalet hade ökat åtta gånger jämfört med föregående läsår.

Hur många kandidat- och masterstudenter finns det i Erasmusländerna? Hur många av dem läste en del eller hela sin utbildning utomlands under läsåret 2010–2011?

Av sammanlagt över 22,5 miljoner studenter i de 32 deltagande länderna fick cirka 1 % Erasmusbidrag under läsåret 2010–20111.

Om man antar att högskolestudier i genomsnitt varar fyra till fem år (kandidat- och masterstudier) kan man uppskatta att cirka 4,5 % av alla europeiska studenter får Erasmusbidrag under sina studier. Av dessa är 67 % på kandidatnivå, 28 % på masternivå, 1 % på doktorandnivå och 4 % läser korta utbildningar. Cirka 10 % av alla studenter har tillbringat eller tillbringar en del eller hela sin utbildning utomlands med stöd från Erasmus eller andra offentliga eller privata medel.

EU-ländernas ministrar för högre utbildning antog vid sitt möte i Bukarest (Rumänien) den 26–27 april 2012 (IP/12/394) Bolognastrategin för rörlighet. Strategins mål för 2020 är att 20 % av dem som utexamineras från högre utbildning i Europa ska ha studerat en del av tiden utomlands, enligt det europeiska målet för rörlighet i den högre utbildningen som sattes upp i november 2011.

Läs mer

Erasmus sätter nytt rekord: studentutbytena ökar med 8,5 % (IP/12/454)

Mer om Erasmusprogrammet och programmet för livslångt lärande

Erasmus – fakta och siffror [broschyr]

Erasmus – statistik

1 :

År 2010 fanns det sammanlagt cirka 18,5 miljoner studenter i de 27 EU-länderna.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site