Navigation path

Left navigation

Additional tools

Svar på vanliga frågor om flerspråkighet och språkinlärning

European Commission - MEMO/12/703   25/09/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 25 september 2012

Svar på vanliga frågor om flerspråkighet och språkinlärning

IP/12/1005

Vad betyder ”flerspråkighet”?

  • Förmågan att kunna tala och behärska flera språk.

  • En politik som innebär att en organisation, ett företag eller en institution använder fler än ett språk för sin interna och/eller externa kommunikation.

Vilka är de officiella EU-språken?

De 23 officiella EU-språken är bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Vem bestämmer vilka de officiella EU-språken ska vara?

Europeiska unionens råd, där alla EU:s medlemsländer är företrädda, beslutar enhälligt om detta. Innan ett land går med i EU fastställer det vilket/vilka språk det vill använda som landets officiella språk i EU-sammanhang. Alla ändringar av detta, t.ex. när ett nytt officiellt språk tillkommer eller ett gammalt försvinner, måste godkännas enhälligt av alla medlemsstaterna.

Hur många regionala språk talas det i medlemsstaterna?

Det finns runt 60 minoritetsspråk och regionala språk i EU samt fler än 175 invandrarspråk.

Vilken ställning har de regionala språken i EU-institutionerna?

Ministerrådet har enats om att vissa språk som erkänns i en medlemsstats författning kan användas i formella EU-möten och EU-dokument, även om de inte är landets officiella EU-språk. Det har ingåtts ett avtal mellan EU:s institutioner och den spanska regeringen om användningen av baskiska, katalanska och galiciska i dokument. Storbritanniens regering har ett liknande avtal om användningen av walesiska and skotsk-gaeliska. I dessa fall görs översättningen av den berörda medlemsstatens regering, om och när det behövs, och på den medlemsstatens bekostnad. Tolkning från (men inte till) baskiska, katalanska, valencianska, baleariska och galiciska tillhandahålls på begäran i vissa rådssammansättningar med regionala företrädare samt i plenarmötena i Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Medlemsstaten i fråga står för kostnaderna för denna tolkning. Walesiska och skotska myndigheter har ett liknande arrangemang.

Skyddar EU-lagstiftningen användningen av språk?

EU:s rättigheter och skyldigheter när det gäller språk regleras i EU-lagstiftningen. Artikel 3 i EU-fördraget och artiklarna 21 och 22 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av språk och säger att EU ska respektera den språkliga mångfalden.

Enligt den allra första förordningen från 1958 ska all EU-lagstiftning översättas till samtliga officiella EU-språk. Enligt artiklarna 2, 20 och 24 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska EU-invånarna kunna ställa frågor – och få svar – på sitt eget språk.

Tänker EU minska antalet officiella språk?

Nej. Det nuvarande systemet har införts med hänsyn till demokrati, öppenhet och ansvarighet. Ingen medlemsstat är villig att avstå från sitt eget språk och kandidatländerna vill få sina upptagna i förteckningen över officiella språk. Ibland har det föreslagits att man bör införa ett gemensamt språk för EU. Detta skulle vara odemokratiskt eftersom det skulle hindra de flesta människor i EU från att förstå vad som görs på deras vägnar och strida mot principen om ansvarighet.

Varför arbetar Europeiska kommissionen för flerspråkighet?

För att kommissionen vill 1) främja interkulturell dialog och få alla att delta i samhällslivet, 2) bidra till att skapa en känsla av unionsmedborgarskap bland medborgarna i de 27 medlemsstaterna, 3) skapa möjligheter för människor att studera och arbeta utomlands och 4) öppna nya marknader för europeiska företag som konkurrerar på global nivå.

Vad är helt kortfattat syftet med EU:s språkpolitik?

EU:s språkpolitik går ut på att värna den språkliga mångfalden och främja språkkunskaperna, eftersom språket är kopplat till den kulturella identiteten och den sociala integrationen. Dessutom är det lättare för flerspråkiga personer att utnyttja möjligheterna till utbildning och jobb på den inre marknaden.

Målet är att alla i EU redan som barn ska få lära sig minst två språk utöver sitt modersmål. Detta fastställdes av EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i Barcelona i mars 2002.

Vilken roll spelar översättning och tolkning?

EU:s översättnings- och tolkningstjänster har till uppgift att stärka flerspråkigheten i Europeiska unionen och bidra till att föra unionens politik närmare medborgarna. Information till medborgarna, särskilt om deras rättigheter och skyldigheter enligt EU:s lagstiftning, och att kommunikationen med dem sker på alla officiella språk är avgörande för EU:s legitimitet, öppenhet, ansvarighet och effektivitet.

Översätts alla EU-dokument till alla officiella språk?

Nej. Dokumenten översätts allt efter prioriteringar. Dessa beror på målgruppen och syftet. Lagstiftning och viktiga dokument eller dokument av allmänt intresse översätts till alla de 23 officiella språken. Andra dokument (t.ex. korrespondens med nationella myndigheter och beslut som gäller individer eller företag) översätts bara till de språk som krävs.

Internt arbetar kommissionen på tre så kallade arbetsspråk – engelska, franska och tyska. Europaparlamentets ledamöter får arbetsdokumenten på sitt eget språk.

Vad gäller för webbplatser?

Det blir allt viktigare att använda internet för att informera allmänheten om vad EU gör och på vilket sätt det gynnar medborgarna. Vad gäller kommissionens webbplatser finns det ingen lagstadgad skyldighet att översätta varje sida till alla officiella EU-språk. Kommissionen ger dock så mycket information som möjligt, på så många språk som möjligt på sina webbplatser.

Vad kostar översättning och tolkning i EU:s institutioner?

Den totala kostnaden för översättning och tolkning i samtliga EU-institutioner (EU-kommissionen, Europaparlamentet, rådet, EU-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén) uppgår till cirka en miljard euro per år. Detta är mindre än en procent av EU:s budget, eller drygt 2 euro per invånare. EU-kommissionen sysselsätter cirka 3 000 översättare och tolkar.

Vilket språk är viktigast?

Alla språk är lika viktiga. Tyska är det språk som flest människor i EU har som modersmål, men det används inte i så stor utsträckning utanför Tyskland och Österrike. De EU-språk som används mest i världen är engelska och spanska, men de flesta som talar dessa språk bor utanför Europa. Av EU-språken är det engelska som är mest spritt och vanligast som andra främmande språk. Nya undersökningar visar dock att även nu är det mindre än hälften av EU:s befolkning som behärskar det tillräckligt bra för att kunna kommunicera. Franska är det officiella språket eller ett av de officiella språken i tre medlemsstater (Belgien, Frankrike och Luxemburg). Det talas i många delar av världen och lärs ut på många skolor i EU, men det är betydligt vanligare i södra och västra Europa än i de norra och östra delarna av kontinenten.

Skulle ett språk för alla vara en lösning?

Idén om att ett enda språk skulle kunna täcka alla olika språkbehov är alltför förenklad. Det har ibland föreslagits att EU bör införa latin eller esperanto som ett gemensamt alleuropeiskt språk. Men, eftersom nästan alla måste lära sig något av dessa språk helt från grunden skulle denna lösning vara lika svår och inte så väldigt användbar i förbindelserna med resten av världen. Att utbilda lärare och lära 500 miljoner EU-invånare ett nytt språk skulle kräva mycket tid och resurser. Detta är skälet till Europeiska kommissionens engagemang för flerspråkighet och till att den föredrar språklig mångfald framför enhetlighet.

Vad får jag ut av att lära mig ett språk?

Med ökande arbetslöshet och tuffa ekonomiska framtidsutsikter ger förmågan att använda och förstå främmande språk ett mervärde och viktig kompetens för anställbarhet, tillväxt och sysselsättning. Därför anmodade EU:s stats- och regeringschefer 2002 att det redan i tidig ålder skulle införas undervisning i minst två främmande språk.

Vilken form av stöd ger EU till människor som vill lära sig språk utomlands?

Språkinlärning utomlands kan spela en roll i våra återhämtningen av våra ekonomier och i utvecklingen av ett mer sammanhållet samhälle på europeisk nivå. Alla EU-medborgare bör kunna förbättra sina språkkunskaper, vara öppna för andra kulturer och upptäcka de möjligheter som EU och den globala marknaden ger. EU:s program för livslångt lärande avsätter varje år cirka 50 miljoner euro för att öka medvetenheten om vikten av språkkunskaper, främja tillträdet till språkinlärningsresurser och ta fram språkinlärnings- och undervisningsmaterial. Språkinlärning och språklig mångfald är en av prioriteringarna i programmet Erasmus för alla för 2014–2020. Det nya programmet, som för närvarande diskuteras i rådet och Europaparlamentet förväntas avsevärt öka stödet till inlärning och utveckling av språkkunskaper.

Är språk viktiga för företagen?

Ja, eftersom det är bra att kunna tala samma språk som kunderna. År 2006 gjordes en undersökning på uppdrag av EU-kommissionen för att beräkna vad bristande kunskaper i främmande språk kostar företagen i EU. Undersökningen visade att små och medelstora företag som investerade i de anställdas språkkunskaper eller som följde en språkstrategi hade 44,5 % högre exportförsäljning än de som inte gjorde någon av dessa investeringar.

Vad tycker européerna om språk?

Enligt Eurobarometern om EU-invånarnas attityder till flerspråkighet och inlärning av främmande språk, som offentliggjordes i juni 2012, anser nästan nio av tio att förmågan att tala främmande språk är mycket användbar, och 98 % säger att kunskaper i främmande språk kommer att gagna deras barns framtid. Européerna är högst medvetna om fördelarna med flerspråkighet: 72 % håller med och 77 % anser att det bör vara en prioritering, 53 % använder språk i jobbet och 45 % tror att de fått ett bättre jobb i det egna landet tack vare sina språkkunskaper.

Hur bra är européerna på språk?

Enligt Eurobarometerundersökning från 2012 har antalet européer som säger att de kan kommunicera på främmande språk minskat något från 56 % till 54 % sedan den senaste undersökningen om flerspråkighet 2005. I en annan undersökning som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen, den första europeiska undersökningen om språkkunskaper, gjordes språktester bland unga elever i 14 länder i Europa. Undersökningen visade att bara 42 % behärskar sitt första främmande språk och bara 25 % sitt andra. Ett stort antal, 14 % för det första främmande språket och 20 % för det andra, når inte ens upp till nybörjarnivån. Antalet elever som behärskar sitt första främmande språk varierar mellan 82 % i Malta och Sverige (engelska) och endast 14 % i Frankrike (engelska) och 9 % i England (franska). Internet bidrar till att folk breddar sina ”passiva” färdigheter i att läsa och lyssna på främmande språk. Antalet européer som regelbundet använder främmande språk på internet, genom exempelvis sociala medier, har ökat med 10 procentenheter från 26 % till 36 %. Det mest språkkunniga EU-landet är Luxemburg, där 99 procent av invånarna behärskar minst ett främmande språk.

Vem behärska flest språk i Europeiska kommissionen?

Ioannis Ikonomou, som arbetar som översättare för Europeiska kommissionen, talar 32 språk. Ioannis föddes i Heraklion på Kreta. Han studerade lingvistik vid universitetet i Thessaloniki innan han läste vidare och tog en magisterexamen i Mellanösterns språk och kulturer vid Columbia University i USA. Ioannis har arbetat för kommissionen sedan 2002. Han är en av talarna vid konferensen ”Flerspråkigheten i Europa” som äger rum på Cypern denna veckan.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website