Navigation path

Left navigation

Additional tools

Frågor och svar: Kommissionens förslag om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser Varför behövs det en europeisk rättslig ställning för europeiska politiska partier?

European Commission - MEMO/12/660   12/09/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Bryssel den 12 september 2012

Frågor och svar: Kommissionens förslag om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Vad är syftet med förslaget?

Kommissionens förslag ska öka de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas synlighet, erkännande, effektivitet, öppenhet och ansvarstagande. Därför föreslås förbättringar av bestämmelserna om och finansieringen av deras verksamhet.

Förslaget påverkar varken EU:s budget eller kommande beslut om de totalbelopp som partierna och stiftelserna ska beviljas från EU:s budget.

Vad gör de europeiska politiska partierna och deras stiftelser?

Fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställer att de politiska partierna på europeisk nivå har en viktig roll att fylla, eftersom de bidrar till att skapa ett europeiskt politisk medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja (artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 12 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna).

De europeiska politiska partiernas medlemmar är nationella och regionala partier från medlemsstaterna och även enskilda personer brukar kunna bli medlemmar. Partierna är mycket viktiga för den europeiska demokratin eftersom de har goda möjligheter att bygga broar till medborgarna och överbrygga klyftan mellan det politiska arbetet på nationell nivå och EU-nivå. Genom att främja en gränsöverskridande politisk dialog bidrar de till framväxten av ett europeiskt offentligt liv.

Vilka regler gäller i dag för europeiska politiska partier?

Det har funnits regler sedan 2003 (förordning nr 2004/2003), som huvudsakligen handlar om finansieringen av europeiska politiska partier. En bearbetning som gjordes år 2007 inkluderade även deras politiska stiftelser. Det finns i år tretton politiska partier och tolv politiska stiftelser på europeisk nivå som delar på sammanlagt 31 miljoner euro i finansiering. Även om dessa partier och stiftelser fått erkännande på europeisk nivå och finansieras via EU:s budget så har de bildats enligt nationell lag.

Trots att de ibland har liknande benämningar och sammansättning på sina medlemmar, är de europeiska politiska partierna inte detsamma som de politiska grupperna i Europaparlamentet.

Varför behövs det en europeisk rättslig ställning för europeiska politiska partier?

Europaparlamentet har länge efterfrågat detta, senast i ett betänkande från april förra året som föredrogs av parlamentsledamoten Marietta Giannakou.

De europeiska politiska partierna har blivit centrala aktörer i den politiska verksamheten i Europeiska unionen. Men de har inte förrän nu haft möjlighet att helt leva upp till den roll de åläggs i fördragen, bland annat därför att de varit organiserade som icke vinstdrivande organisationer enligt medlemsstaternas olika rättsordningar.

En europeisk rättslig ställning kommer att ge de europeiska politiska partierna det erkännande som krävs för att göra dem mer synliga och effektiva inom Europa och i andra internationella sammanhang. Det är ett väsentligt framsteg på vägen mot en stärkt demokrati i Europeiska unionen.

Kommissionen hoppas att medlagstiftarna kan anta de nya bestämmelserna snabbt, förhoppningsvis i tid före kampanjerna i samband med valet till Europaparlamentet år 2014. vi

Europaparlamentet har i flera år efterfrågat en europeisk rättslig ställning för politiska partier på EU-nivå. Varför har kommissionen inte gjort någonting åt saken förrän nu?

Att inrätta en rättslig ställning för europeiska politiska partier är ett ambitiöst och långtgående företag som har krävt noggrann analys.

År 2007 då de senaste ändringarna gjordes stod kommissionen under hård tidspress och valde därför att istället införa begränsade ändringar i de gällande bestämmelserna.

Idag finns förutsättningar för ett ambitiöst förslag om ett helt nytt ramverk för att ge de europeiska politiska partierna och stiftelserna möjlighet att utvecklas, växa och anpassa sig till aktuella och kommande utmaningar.

Hur hänger det här förslaget om europeiska politiska partier och stiftelser ihop med kommissionens förslag från februari 2012 om en stadga för europeiska stiftelser?

Kommissionen antog i februari ett lagstiftningsförslag om en stadga för europeiska stiftelser. Detta gränsöverskridande förslag ska underlätta för paneuropeiska stiftelser som verkar på områden av allmänt intresse såsom hälsovård, utbildning, forskning eller mänskliga rättigheter. Detta har länge efterfrågats av Europaparlamentet och aktörer som arbetar med socioekonomiska frågor och social innovation.

Det föreliggande förslaget om europeiska politiska partier och därtill kopplade europeiska politiska stiftelser ger stiftelserna ett regelverk med rättsliga och finansiella bestämmelser som är särskilt anpassat till deras behov.

Europeiska stadgar föreslås både för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Varför omfattas de av olika regler?

De kostnader som politiska partier respektive politiska stiftelser ådrar sig är olika. Särskilda regler behövs för politiska partier, eftersom det ingår i deras verksamhet att snabbt behöva anpassa sig till och reagera på oförutsedda eller brådskande politiska händelser.

Europeiska politiska stiftelser har däremot uppgifter och kostnader som liknar andra politiska stiftelsers eller organisationers med finansiering via EU-program. Därför finns det ingen anledning att lyfta ut dem ur det gällande systemet för administrativa bidrag.

Vilka krav kommer att ställas i samband med den europeiska rättsliga ställningen och EU-finansieringen?

Politiska partier och stiftelser som vill registreras på EU-nivå och därmed få en europeisk rättslig ställning måste uppfylla en rad villkor. Bland annat krävs verksamhet i tillräckligt många av EU:s medlemsländer, att verksamheten är icke vinstdrivande och förenlig med EU:s grundläggande värderingar. Kommissionen föreslår vidare att de europeiska politiska partierna och stiftelserna måste uppfylla höga krav på intern demokrati, styrelseskick, öppenhet och ansvarstagande.

Vi hoppas och tror att dessa krav, som enkelt kan uppfyllas av välorganiserade och engagerade gränsöverskridande sammanslutningar av politiska partier och individer, kommer att stimulera framväxten av nya europeiska politiska partier.

För att komma ifråga för EU-anslag måste man först och främst begära registrering som europeiskt politiskt parti eller europeisk politisk stiftelse. Men eftersom EU:s anslag för detta ändamål är begränsade anser kommissionen att partierna även bör uppvisa tillräckliga europeiska ambitioner och ha väljarstöd från ett tillräckligt antal unionsmedborgare för att kunna anses företräda deras åsikter och ståndpunkter. Eftersom Europaparlamentet direkt ska företräda unionsmedborgarna måste europeiska politiska partier för att komma i fråga för finansiering ha minst en ledamot i Europaparlamentet.

Valresultaten är en objektiv måttstock både på den europeiska ambitionsnivån och det erkännande som ett europeiskt politiskt parti fått. Detta tilläggskriterium bör därför stimulera till att aktivt delta i den europeiska demokratiska processen på så hög nivå som möjligt.

Vad menas med formuleringen om EU:s grundläggande värderingar? Kan EU-skeptiska partier komma att missgynnas?

Alla europeiska politiska partier och stiftelser måste ansluta sig till vissa grundläggande rättigheter och principer. Det gäller till exempel respekt för den mänskliga värdigheten, frihet, demokrati, jämställdhet, rättstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och skyddet av minoriteter.

De föreslagna aktuella eller kommande bestämmelserna är på intet sätt avsedda att begränsa en välgörande och demokratisk debatt om EU:s framtid.

Får europeiska politiska partier delta i nationella folkomröstningar som avser EU-frågor?

Nej. Finansiering av folkomröstningar - även sådana som avser EU-frågor - ska även i fortsättningen regleras i nationell lag.

Vilka åtgärder har vidtagits för att garantera allmänheten att finansiering från EU och privata källor används för sina rätta syften?

Kommissionens förslag skärper kraven på öppenhet, redovisning och revision. Enligt de nya bestämmelserna måste Europaparlamentet till exempel offentliggöra fler uppgifter om erkännande och finansiering, däribland årsredovisningar, förteckningar över donatorer, partimedlemmar samt handlingar och stadgar som inlämnats till Europaparlamentet i samband med registreringsansökan.

Förslaget inför även ett uttömmande system för kontroll av hur både EU-medlen och privata medel tas emot och används. Bland annat kan samordning och informationsutbyte mellan olika relevanta EU aktörer och behöriga nationella myndigheter komma i fråga.

Kommissionen föreslår vidare ett rejält sanktionssystem med allt från möjlighet att utkräva smärre bötesbelopp till fråntagande av den europeiska rättsliga ställningen, beroende på överträdelsens art.

För att finansieringsbestämmelserna inte ska missbrukas kommer man, när partiets andel av EU-finansieringen fastställs, enbart att ta hänsyn till sådana ledamöter av Europaparlamentet som fortfarande representerar det europeiska politiska parti till vilket deras nationella eller regionala parti är knutet. Detta ger även ett tydligare ansvarstagande och bättre öppenhet gentemot allmänheten och väljarna.

Kommer de europeiska politiska partiernas europeiska rättsliga ställning att påverka anställningsvillkoren för partiets anställda?

Nej. Artikel 224 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avser varken arbetsrättsliga eller skattemässiga frågor.

Men för att förbättra de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas självfinansiering föreslår kommissionen att gränsöverskridande donationer ska få samma förmånliga skattemässiga behandling som donationer inom eller mellan medlemsstaterna.

Varför kompletteras kommissionens förslag av ett arbetsdokument från kommissionen om budgetförordningen? Varför läggs inte två formella lagstiftningsförslag?

Budgetförordningen håller för närvarande på att omarbetas. Medlagstiftarna har redan nått en formell överenskommelse, men den ändrade budgetförordningen har ännu inte trätt ikraft och kan därför inte ändras ytterligare.

Kommissionen har dock förankrat det arbetsdokument som bifogas förslaget. Ett formellt lagstiftningsförslag kommer att läggas så snart den omarbetade budgetförordningen har antagits.

De båda förslagen bör därför ses som ett paket.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website