Navigation path

Left navigation

Additional tools

Vanliga frågor om Europeiska kommissionens läskunnighetspolitik och om rapporten från expertgruppen om läskunnighet

European Commission - MEMO/12/646   06/09/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 6 september 2012

Vanliga frågor om Europeiska kommissionens läskunnighetspolitik och om rapporten från expertgruppen om läskunnighet

IP/12/940

Varför inrättade Europeiska kommissionen en expertgrupp om läskunnighet när utbildning och läskunnighet huvudsakligen ligger inom medlemsstaternas behörighetsområde?

Medlemsstaterna har gemensamt intresse av att förbättra läskunnigheten för såväl barn som vuxna. Bättre läskunskaper var ett av de första målen i kommissionens arbetsprogram inom utbildning som startades 2002 och detta mål återbekräftades som en prioritering för 2010-2020. Medlemsstaterna har förbundit sig att minska andelen 15-åringar med dåliga läskunskaper till högst 15 % vid slutet av decenniet.

I november 2010 uppmanade ministerrådet kommissionen att inrätta en expertgrupp som skulle få i uppgift att undersöka hur man på det mest effektiva och lönsamma sättet kunde stödja läskunnighet under hela livet. I sin rapport vill gruppen göra mottagarna medvetna om den kris i läskunnighet som råder i alla medlemsstater och den lägger fram rekommendationer till lösningar. Kommissionen vill fortsätta att stödja medlemsstaternas insatser för att förbättra läskunnigheten. Kommissionens roll inkräktar inte på något sätt på medlemsstaternas exklusiva behörighet när det gäller att organisera utbildningssystemens struktur och innehåll.

Hur valdes expertgruppens ledamöter? Varför blev prinsessan Laurentien ordförande?

Ledamöterna i gruppen är experter inom läskunnighet. Europeiska kommissionen valde ut dem med ledning av deras sakkunskap och status. Kommissionen såg också till att länder och kön var jämnt företrädda.

Hennes kungliga höghet prinsessan Laurentien av Nederländerna är välkänd för sina kampanjer på detta område. Hon är Unescos särskilda sändebud för läskunnighet för utveckling och ordförande för den nederländska läs- och skrivstiftelsen (Stichting Lezen & Schrijven).

Vad är kampanjen ”Europa älskar att läsa”?

Kampanjen ”Europa älskar att läsa” är ett initiativ av kommissionsledamot Androulla Vassiliou, och den syftar till att göra människor mer medvetna om läskunnighetskrisen i Europa och främja läsning för nöjes skull. Androulla Vassiliou har besökt ett antal uppläsningsmöten i hela Europa med medverkan av barn, ungdomar och vuxna. Dessa evenemang är ofta flerspråkiga, barnen uppmuntras att läsa högt på olika språk och man betonar vikten av språklig mångfald.

Vad menas med ”personer med dålig läskunnighet”?

Personer med dålig läskunnighet är personer som bara klarar av att utföra de enklaste läsuppgifterna, till exempel hitta en enda bit information, fastställa huvudämnet för en text eller göra en enkel koppling till kunskapen i vardagslivet.

För att man ska kunna jämföra EU:s medlemsstater definierar man i EU:s riktmärke personer med dålig läskunnighet med ledning av de definitioner som används i OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Programme for International Student Assessment – Pisa), där resultaten mäts från nivå 1 till nivå 5 (den högsta). Personer med dålig läskunnighet är elever som hamnar under nivå 2 i Pisa-testet. Detta är elever som bara klarar av de enklaste läsuppgifterna.

OECD har startat ett nytt program för internationell bedömning av vuxnas kompetens (International Assessment of Adult Competences - PIAAC). Bedömningen kommer att utmynna i en utförlig beskrivning av färdigheter bland vuxna i åldern 16-65 år. Man kommer att bedöma läs- och räknefärdigheter samt människors förmåga att lösa problem i en högteknisk miljö. Man bedömer också färdigheter på arbetsplatsen. De första resultaten offentliggörs i oktober 2013.

Vilket eventuellt inflytande har internet, de sociala medierna och användningen av smarttelefoner på läskunnighetsnivån?

Internet och digitaliseringen har ändrat skrivandets art, frekvens och vikt. Digitala verktyg utgör en stark motivering att skriva, som är särskilt tydlig bland ungdomar. Kommunikation via sociala nätverktyg som Facebook, MSN och textmeddelanden (sms) ligger någonstans mellan tal och skrift när det gäller det slags språk som används. Eftersom det är lättare och mer direkt tillgängligt kan sms-andet vara mycket motiverande, särskilt för personer som har svårt att läsa.

Dessa informella rutiner börjar tas med i lärandeprocessen i somliga skolor och andra läroanstalter, dock för det mesta i form av individuella projekt. Med tanke på deras fördelar för motivationen bör dessa informella rutiner få bättre erkännande i utbildningssystemen.

Två vanliga bekymmer kommer upp i debatten kring skrivande med digitala medier: om skrivande för hand är överlägset tangentskrivning när man lär små barn att läsa och skriva, och om sms-ande leder till bättre eller sämre skrivning och stavning. De få belägg som finns än så länge verkar ge lika mycket stöd till båda åsikterna. Det behövs mer bevis om de digitala mediernas effekter på skrivandet för hand så att man ska kunna fastställa lämpliga tillvägagångssätt i detta nya läge.

Varför är det en sådan skillnad mellan pojkars och flickors läsprestationer?

Klyftan mellan könen beror främst på motivation. Av uppgifter framgår att män i alla åldrar läser mindre för nöjes skull än kvinnor. Analysen av Pisatesterna visade att tonårspojkar läser mindre än flickor och detta återspeglas i sämre prestation när det gäller läsning och i högre andelar dåliga resultat bland pojkar.

Det finns sätt att motivera pojkar och få dem att läsa: större användning av digitala former, anpassning av läsmaterial i skolan till deras intressen och allmänt mer val för alla elever (även flickor) när det gäller vad de kan läsa. I rapporten föreslås också att fler män bör lockas till läraryrket för att fungera som förebilder för pojkar.

Det verkar som att expertgruppen endast inriktat sig på läskunnighet – är det så?

Expertgruppen inriktade sig på både läs- och skrivfärdigheter men beaktade olika aspekter på läsandet, till exempel ny teknik, och digitaliseringens inflytande på läs- och skrivfärdigheter. Det finns mycket mer forskning och jämförbara uppgifter för läsning än för skrivning. En av expertgruppens rekommendationer är att utarbeta internationellt jämförbara tester av skrivförmågan och förstärka forskningen på det området.

Expertgruppen har använt en definition av läskunnighet med flera skikt, från grundläggande läskunnighet till funktionell och flerfaldig läskunnighet. Grundläggande läskunnighet innebär att känna till bokstäver, ord och texter som behövs för att läsa och skriva på en nivå som ger självförtroende och motivation för vidare utveckling; funktionell läskunnighet är förmågan att läsa och skriva för att utvecklas och fungera i samhället, i hemmet, i skolan och i arbetet; flerfaldig läskunnighet är förmågan att använda läs- och skrivfärdigheter för att framställa, förstå, tolka och kritiskt bedöma texter som tas emot via en rad medier och i många former (tryck, digital, audiovisuell). Flerfaldig läskunnighet är grunden till medverkan i den digitala världen och för välgrundade beslut om ekonomi, hälsa osv. Denna definition används också i internationella undersökningar.

Finns det andra undersökningar än OECD:s Pisa-undersökning som mäter elevers läs- och skrivfärdigheter?

Det finns andra studier, till exempel Pirls-studien (Progress in International Reading Literacy Study), som samordnas av International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Studien är inriktad på elever i fjärde klass (9-11 år).

För vuxna har OECD startat ett nytt program för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (Programme for the International Assessment of Adult Competences – PIAAC). De första resultaten kommer att offentliggöras i oktober 2013.

Hur kan expertgruppen påverka läget?

I expertgruppens rapport framhävs de viktigaste uppgifterna och beläggen beträffande läskunnighetsnivåer med exempel från olika länder och presentationer av personer. Rapporten ger en lättöverskådlig sammanfattning av de senaste tillgängliga forskningsresultaten och de viktigaste politiska åtgärderna, programmen och kampanjerna i hela Europa för att förbättra läskunnigheten.

I rapporten finns också specifika rekommendationer för olika åldersgrupper (små barn, barn på låg- och mellanstadiet, ungdomar och vuxna), där man betonar vad de olika berörda aktörerna kan och bör göra för att ändra på läget.

Rapporten kommer att stå i centrum för en debatt om läskunnighet vid det informella mötet för EU:s utbildningsministrar på Cypern den 4-5 oktober. Diskussionerna kommer att utmynna i slutsatser som ska antas av rådet (utbildning) i november. Slutsatserna kommer att innehålla utförliga uppgifter om hur Europa kommer att bygga vidare på dessa lärdomar.

Är det sant att det fanns cirka 75 miljoner lågutbildade vuxna i EU 2011 och att många av dem sannolikt också har problem med läsning?

Vi saknar exakta uppgifter om läskunnighet bland vuxna. På senare år har bara Förenade kungariket (Storbritannien och Nordirland), Frankrike och Tyskland utfört undersökningar. Av dem framgår att cirka en vuxen person av fem inte har tillräckliga läsfärdigheter för att hantera minimikraven i dagens samhälle. Detta motsvarar nästan 75 miljoner vuxna i hela EU. Det nya programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens kommer att ge mer gedigna uppgifter i oktober 2013.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website