Navigation path

Left navigation

Additional tools

Förbättra klimatet för bredbandsinvestering −policyförklaring av it-kommissionär Neelie Kroes

European Commission - MEMO/12/554   12/07/2012

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 12 juli 2012

Förbättra klimatet för bredbandsinvestering −policyförklaring av it-kommissionär Neelie Kroes

Europa står i dag inför en ny digital övergång. Nya program och tjänster, såsom e-hälsovård, molnbaserade datortjänster eller internet-tv, kan vara till stor nytta för medborgare och företag och dessutom gynna ekonomin. Men många av dessa nya tjänster fungerar inte med kopparbaserade ADSL-nät. Vi kan inte låta bredbandsnäten sätta käppar i hjulet för denna fantastiska möjlighet − investeringar behövs i ny infrastruktur för höghastighetsnät. Därför måste den sektor som tillhandahåller den viktiga infrastrukturen, däribland telekommunikationsföretag, vara stark.

För mer än tio år sedan infördes framgångsrikt fri konkurrens för europeiska telekommunikationsnät. Hittills har resultaten varit positiva för både konsumenter och företag. Övergången till en kostsam ny generation av höghastighetsnät, som fungerar jämsides med det gamla, skapar dock särskilda problem. Även om den offentliga sektorn kan ge visst ekonomiskt stöd måste det tyngsta lasset dras av privata investerare. Investeringar, oavsett vilket bredbandsnät och vilken leverantör de avser, kan endast stimuleras om de visar sig generera en rimlig avkastning, med hänsyn till riskerna.

I oktober förra året inledde kommissionen två offentliga samråd (se IP/11/1147) som rör reglerat grossisttillträde till telekomnätverk, om kostnadsberäkning och icke-diskriminering, i syfte att garantera samstämmighet i Europa, utveckla den inre marknaden för kommunikation och se till att vi uppnår målen för höghastighetsbredband.

Samråden ledde till en bredare debatt om regleringens roll i främjandet av konkurrens och investeringar i en teknisk övergångsperiod. Det inkom bidrag från Berec (det europeiska organet för tillsynsmyndigheter inom elektronisk kommunikation), nationella regleringsmyndigheter, branschorganisationer, investerare, företag och detaljerade expertundersökningar.

Vi har grundligt gått genom bidragen och jag kan nu meddela vilka beslut jag avser att lägga fram för att se till att vi etablerar oss som ett uppkopplat och konkurrensutsatt Europa, i synnerhet genom investeringar i nästa generations accessnät med hög hastighet.

Regelverket ska underlätta arbetet och inte skapa hinder. Ett regelverk som är stabilt över tiden och enhetligt i hela Europa kan lägga grunden för en hållbar konkurrens och bättre riktade investeringar.

Allmänna slutsatser

1) Konkurrens kräver lika spelregler. Alternativa aktörer ska inte behöva konkurrera med händerna bakbundna. Etablerade operatörer ska inte få göra diskriminerande åtskillnad mellan sitt eget och andras detaljistled. Likvärdig tillgång för alternativa operatörer till etablerade operatörers nät ger den bästa garantin för hållbar konkurrens inom befintliga och nya nät. Detta är något som ofta förbises i dagens praxis.

2) För mycket intervention begränsar flexibiliteten, vilket i sin tur minskar utbudet och kvaliteten på de tjänster som konsumenterna kan erbjudas. Eftersom vi övergår till ny teknik måste både etablerade och andra operatörer ha chansen att utforska nya möjligheter. Så långt som möjligt kommer vi att fokusera på frågor som är viktiga för en sund konkurrens, vilket gör det möjligt att eventuellt lätta på regleringen i andra områden.

3) Vi måste vara medvetna om regleringens direkta och indirekta effekter. Prisreglering av access till kopparnätet kan till exempel påverka prissättningen och avkastningen för andra infrastrukturer: nya fibernät eller fiberbaserade uppgraderingar (oavsett operatör), kabelförbindelser och kanske även trådlösa tjänster. Under de rätta förhållandena kan vi dra nytta av detta genom att inrikta vår reglering på grossistpriset för vissa grundläggande produkter.

4) Vi ska inte försöka satsa på rätt häst. Teknikneutralitet innebär att det inte säkert går att förutsäga vilka som blir de bästa tekniska lösningarna, eller hur de kommer att konkurrera och samverka. Lösningar som genomförs stegvis kan uppväga svag efterfrågan på kort sikt. Ny teknik som till exempel kombinerar fiber och koppar, eller innebär uppgradering tv-kablar, kan på ett kostnadseffektivt sätt ge högre nedladdningskapacitet.

5) Generellt ska de reglerade grossistpriserna ge rätt signaler för köp eller utbyggnad. Utbyteskostnaderna kan uppmuntra andra operatörer till att bygga ut sina nät och på så sätt använda egna ekonomiska medel för att driva på den infrastrukturbaserade konkurrensen inom områden där det anses vara ekonomiskt motiverat. I övrigt kommer alternativa operatörer att fortsatt ha tillträde till de etablerade operatörernas accessnät så att konsumenterna kan erbjudas konkurrenskraftiga tjänster.

6) Ett stabilt regelverk och enhetlighet på sikt har ett värde i sig och detta är avgörande för att kunna bygga upp förtroendet hos kommersiella investerare och operatörer. Enhetlighet på den inre marknaden är också en viktig del av ekvationen. Strategin bör upprätthållas över tiden, vara konsekvent och tillförlitlig på sikt, men den måste även vara tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till ändrade förhållanden.

7) Skulle en högre eller lägre avgift för kopparnäten öka investeringarna i nästa generations accessnät? Olika faktorer drar i olika riktningar och är olika betydelsefulla beroende på sammanhanget och effekten på alternativa och etablerade operatörer. I oktober förra året utforskade vi idéer om hur man förenar dessa konkurrensfaktorer. De nationella regleringsmyndigheterna var oroliga för att en strategi som sammanlänkar avgiften för kopparnäten med åtaganden att investera i nästa generations accessnät skulle vara svår att praktiskt genomföra, och öppen för spekulation.

Framför allt är vi inte övertygade om att en gradvis sjunkande avgift för kopparnäten hade ökat investeringarna i accessnätet, med tanke på det starka konkurrensförhållandet mellan kopparnät och accessnät. Vi har nu märkt att investeringarna i fibernät går framåt i god takt i de medlemsstater där avgiften för kopparnäten ligger på eller över EU:s genomsnittsnivå.

Nästa steg

Mot bakgrund av dessa faktorer, avser jag att utfärda långsiktiga riktlinjer som ska gälla minst till 2020. Jag kommer främst att fokusera på tre saker.

För det första planerar jag en rekommendation om icke-diskriminering. Denna kommer att betona att det bästa sättet att motverka icke-diskriminering och säkerställa likvärdigt tillträde är genom likvärdiga insatser.

Detta kan naturligtvis bli kostsamt i befintliga nät. De nationella regleringsmyndigheterna måste därför noggrant beakta frågor om proportionalitet i sådana fall. Det finns inga ursäkter för att inte uppnå denna standard i nya system, det vill säga att självförsörjning och tillhandahållande till tredje part så långt som möjligt ges lika tillgång till likvärdiga accessprodukter.

De nationella regleringsmyndigheterna bör fastställa centrala resultatindikatorer för områden såsom beställning, leverans, reparation av fel och tjänstekvalitet. Detta ska åtföljas av servicenivåavtal eller garantier, och av ett tekniskt och ekonomiskt replikerbarhetstest, så att regleringsmyndigheter kan kontrollera att en effektiv operatör skulle kunna konkurrera med den etablerade operatörens slutkundsprodukt på grundval av samma tillträde till accessnätet. För att kunna utföra ett ekonomiskt replikerbarhetstest måste man först utföra ett lämpligt marginalpresstest. Denna åtgärdskombination kommer att ge effektiva alternativa garantier utan funktionell separation, vilket vi ser som en sista utväg.

För det andra planerar jag att utfärda en separat rekommendation om kostnadsberäkning för reglerat grossisttillträde till näten och på så sätt att främja enhetlighet och stabilitet i Europa. En gradvis konvergens borde vara möjlig, då det inte finns någon anledning att ifrågasätta prissignalerna från det nuvarande genomsnittspriset för tillträde till kopparbaserade nät i Europa (ca 9 euro per månad), med viss normal lokal variation.

De mest tillförlitliga prissignalerna för att investera i en effektiv alternativ infrastruktur kommer generellt från en beräkning av långsiktiga marginalkostnader, inklusive ett lämpligt belopp för gemensamma kostnader. Många regleringsmyndigheter använder sig redan av denna metod, eller en variant därav. Vidare verkar den lämpligaste ekvivalentvärderingen för att beräkna kostnaden för kopparbaserade accessnät vara kostnaden för fibernät. Ingen operatör skulle trots allt bygga ett kopparbaserat nät i dag. Med tiden kommer dock konsumenter att sätta större värde på vad de kan få ut av nästa generations accessnät. Avgifterna för kopparnäten borde då anpassas på grundval av att man betalar för det man får. Om accessnäten ska prisregleras bör regleringen beakta investeringsrisker genom att räkna med en fullständig kostnadstäckning för denna infrastruktur även om kostnaderna går ned i framtiden.

Det offentliga samrådet har även undersökt huruvida vissa typer av tillgångar, såsom anläggningsinfrastruktur, borde särbehandlas, vilket man gör i vissa medlemsstater. Den praktiska tillämpningen i de länderna har inte lett till någon större skillnad från det nuvarande europeiska genomsnittspriset för tillträde, som jag alltså inte ifrågasätter.

För det tredje ger dessa initiativ möjligheten att införa krav där de är mest verkningsfulla för alternativa operatörer och minst betungande för etablerade operatörers normala affärsverksamhet. Kommissionens rekommendation från 2010 om nästa generations accessnät fastställer den allmänna principen om kostnadsorienterat tillträde till de dominerande operatörernas accessnät, med vissa undantag.

När regleringsmyndigheterna inför rätt villkor (skyldighet till likvärdiga insatser, replikerbarhetstest) och där det finns ett betydande konkurrenstryck (från operatörer med kostnadsorienterat tillträde till det kopparbaserade nätet i enlighet med kommissionens riktlinjer, eller från andra infrastrukturbaserade konkurrenter såsom kabelnät eller LTE), föreslår jag att nationella regleringsmyndigheter inte ska behöva tillämpa kostnadsorientering direkt på avgifterna för grossisttillträdet till produkter.

Dessa frågor är båda viktiga och komplexa och jag har behövt både betydande bidrag från berörda parter och tid för eftertanke för att nå fram till dessa slutsatser. Rekommendationerna kommer dock att uppmuntra operatörer att investera, stärka konkurrensen inom alla nät och tillåta alternativa operatörer att konkurrera med annat än bara priset.

Jag kommer att lägga fram dessa regleringsplaner för utvärdering i kollegiet så snart som möjligt i höst, inom ramen för min allmänna översyn av hur den digitala agendan kan bli en ännu mer fokuserad strategi för digital tillväxt i Europa.

Jag vill att alla branschens aktörer klart och tydligt uppfattar signalen − att de lönsamt kan investera i Europas framtida uppkopplingsmöjligheter och konkurrera genom att investera.

Ytterligare åtgärder

Dessa åtgärder fungerar parallellt med ett annat åtgärdspaket, och tillsammans kan de göra Europa till den uppkopplade världsdelen. I dessa åtgärder ingår:

  • Offentligt stöd, antingen från statliga eller lokala myndigheter eller från EU-medel såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa, eller strukturfonderna. Innovativa finansiella instrument genom Fonden för ett sammanlänkat Europa kan locka in andra marknadsinvesterare. Kommissionens förslag om Fonden för ett sammanlänkat Europa och översynen av riktlinjerna om statligt stöd till bredband är avgörande för att skapa en lämplig kombination av politiska åtgärder.

  • Åtgärder för att minska utbyggnadskostnaderna för nästa generations accessnät. Senare i år kommer jag att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att se till att bästa praxis från vissa områden tillämpas på EU-nivå, såsom bättre återanvändning och gemensam användning av kabelinfrastruktur inom olika sektorer och förenklade godkännandeförfaranden.

  • För att främja en snabb utbyggnad av trådlösa 4G-nät kommer genomförandet av radiospektrumpolicyn att fortsätta. Det är särskilt viktigt att de nationella regeringarna tillhandahåller tillräckligt med spektrum till priser som inte är konfiskatoriska.

  • Slutligen måste vi bygga upp en dynamisk digital inre marknad för onlineinnehåll, nya tjänster och program, som visar fördelarna med en snabbare internetuppkoppling. I slutändan är det efterfrågan från konsumenterna som kommer att göra nätinvesteringar mindre riskabla och mer lönsamma. Gårdagens förslag om gränsöverskridande upphovsrättslicencer (IP/12/772) är ett första steg i en mer allmän översyn av hur upphovsrätten fungerar i den digitala eran. Det finns redan ambitiösa lagstiftningsförslag om dataskydd, lösning av onlinetvister, avtalsvillkor för onlineförsäljning och e-legitimation. Vi kommer snart att anta en strategisk plan för bland annat molnbaserade datortjänster, betalningar via internet, direktivet om e-handel, politiskt arbete om internet-tv, riktlinjer för nätneutralitet och lagstiftning om nätsäkerhet.

Länkar

Digitala agendans webbplats

Neelie Kroes webbplats

Följ Neelie Kroes på Twitter


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website