Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

MEMO/12/54

Bryssel den 30 januari 2012

Vanliga frågor: Erasmusprogrammet

(IP/12/83)

1. Vad är en ”rörlighetsperiod” inom Erasmus och vem avgör vad den ska innehålla?

En rörlighetsperiod inom Erasmus varar mellan tre och tolv månader och ingår i studenternas utbildning vid den högskola där de hör hemma. Den avslutade studieperioden utomlands måste få fullt akademiskt erkännande, vilket föreskrivs i ”avtalet om lärande” som studenten och den utskickande och den mottagande högskolan skriver under. Avtalet om lärande är ett slags kontrakt som ska fyllas i innan studieperioden börjar. I avtalet avges exakt vilka kurser studenten kommer att läsa. I slutet av studieperioden utomlands lämnar den mottagande högskolan en rapport både till Erasmusstudenterna och deras hemmahögskola om resultaten i det program för studier utomlands som man har enats om.

Universitet och andra högskolor som deltar i Erasmus-programmet måste ha en Erasmus högskolestadga och vara erkända av de nationella myndigheterna i det land där de är belägna. Syftet med Erasmus-högskolestadgan är att garantera programmets kvalitet genom grundprinciper och engagemang som de berörda högskolorna ska efterleva.

Studenter som är inskrivna vid en högskola som har en ”utvidgad” Erasmus-högskolestadga kan också få praktikplacering vid ett företag eller en organisation utomlands. Hemmahögskolan måste till fullo erkänna utlandsvistelsen på grundval av ett ”avtal om praktik” som alla parter godkänner innan studenter reser iväg.

2. Hur söker man Erasmusstipendium?

För att delta i Erasmusutbyte måste studenterna uppfylla följande villkor:

  • Vara inskrivna vid en deltagande högskola för att genomgå en utbildning som leder till examen (inbegripet doktorsexamen) i något av de 33 deltagande länderna (EU:s 27 medlemsstater samt Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet).

  • Ha avklarat minst det första studieåret vid högskolan (detta villkor gäller inte praktik).

De flesta av EU:s högskolor deltar i Erasmusprogrammet. Kontoret som ansvarar för internationella förbindelser eller Erasmuskontoret vid hemmahögskolan är den första kontaktpunkten som informerar om hur man söker Erasmusstipendium. Kontoret kan ge information om alla Erasmusutbyten som högskolan deltar i.

3. Hur många studenter har deltagit i Erasmusprogrammet?

Studentutbytena inom Erasmus-programmet har ökat avsevärt sedan programmet startades 1987 och man förväntar sig att det totala antalet deltagare kommer att nå 3 miljoner under läsåret 2012/2013.

Framsteg för att uppnå målet med 3 miljoner utbytesstudenter

Fördelning av utresande studenter som studerade eller praktiserade på företag utomlands under 2009-2010

4. Hur mycket utgör ett Erasmusstipendium?

Under läsåret 2009/2010 utgjorde det genomsnittliga Erasmusstipendiet 254 euro i månaden. Efterfrågan överstiger betydligt tillgången på stipendier i de flesta länderna. Mer än 213 000 studenter fick under läsåret 2009/2010 Erasmusstipendier till studier eller praktik utomlands, vilket var en ökning med 7,4 % (och ett nytt rekord) jämfört med föregående år.

Studenterna beviljas stipendier efter ett urval vid hemmahögskolan, och efter att de accepterats av mottagande högskola eller företag (för praktik). En av grundprinciperna i Erasmus är att den högskola som tar emot utbytesstudenterna inte får kräva några studieavgifter av dem.

Stipendiebeloppet varierar mellan länderna och är inte avsett att täcka alla utgifter för studenten. Tanken är att det ska kompensera för en del av skillnaderna i levnadskostnaderna i det land man reser till.

Europeiska kommissionen har fastställt ett tak för det månatliga stipendiet efter mottagande land, och det är de nationella programkontoren som förvaltar Erasmus och högskolorna som bestämmer stipendiebeloppet. De flesta vill ha så många mottagare som möjligt (studenter och anställda), medan några föredrar att betala högre stipendier till färre mottagare. De nationella programkontoren och hemmahögskolorna kan till exempel ta hänsyn till studenternas socioekonomiska bakgrund och avståndet mellan den utsändande och den mottagande högskolan. Erasmusstipendiet får kombineras med andra medel som ges av högskolan, medlemsstaterna, regionerna eller andra offentliga eller privata organ. Allt fler privata företag erbjuder utbytesstipendier och allt fler studenter har nu möjlighet att ta studielån på bank.

5. Är det sant att man också kan får Erasmusstöd till rörlighet för anställda och språkkurser?

Ja. De så kallade decentraliserade insatserna för att främja rörlighet för enskilda, som sköts av de nationella programkontoren i de 33 deltagande länderna, inbegriper Erasmusutbyte till undervisning eller fortbildning för anställda, intensiva Erasmusprogram och intensiva Erasmusspråkkurser.

Utbyte för anställda inom Erasmus

Undervisningsuppdrag ger lärare tillfälle att tillbringa en viss tid utomlands. Det må vara allt från en dag (minst fem undervisningstimmar) till sex veckor vid en högskola i ett annat land. Målet är att främja undervisning av hög kvalitet och internationellt samarbete mellan högskolor. Rörlighet för personal utgör 8 % av Erasmus totala budget. Under läsåret 2009/2010 bekostades 29 031 undervisningsuppdrag och 8 745 fortbildningstillfällen ur Erasmus. Fortbildning för anställda finns även för annan personal än lärarkåren.

Ökning av antalet anställda som deltar i rörlighet från 2007/2008 till 2009/2010

Intensivprogram och intensiva språkkurser inom Erasmus

Ett intensivprogram är en kort utbildning där studenter och lärare från högskolor i minst tre deltagande länder deltar. Utbildningen kan vara från tio hela dagar i följd till sex veckor av ämnesrelaterat arbete. Syftet är att uppmuntra undervisning i ämnen som annars kanske inte lärs ut vid enskilda högskolor och ge studenter och lärare tillfälle att arbeta tillsammans i multinationella grupper. De viktigaste inslagen i intensivprogrammen inom Erasmus är de innovativa ämnesövergripande och flerdisciplinära tillvägagångssätten. Under läsåret 2009/2010 deltog 12 606 studenter och 4 378 lärare i 384 intensivprogram.

Erasmus intensiva språkkurser. Initiativet stöder specialiserade kurser i de språk som används och lärs ut i mindre utsträckning. De anordnas i de länder där språken används som undervisningsspråk vid högskolorna. Engelska, tyska, franska och spanska (kastilianska) kan inte ingå i Erasmus intensiva språkkurser. Målet för kursen är att språkligt och kulturellt förbereda framtida Erasmusstudenter för utbytesperioden i det mottagande landet. Under läsåret 2009/2010 deltog 5 386 studenter i 361 intensiva språkkurser inom Erasmus.

Andra insatser

Centraliserade insatser som nätverk, multilaterala projekt och åtföljande åtgärder förvaltas av EU:s genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur. De är avsedda att utveckla specifik verksamhet bland högskolor och andra intressenter (till exempel företag) för att modernisera olika aspekter av högre utbildning och genomföra samt ge impulser till politik i sektorn.

Inriktning av projekt för högskolesamarbete som bekostats ur Erasmus från 2007 till 2010

Prioriteringar inom politiken för högre utbildning som tagits upp i Erasmus samarbetsprojekt från 2007 till 2010

6. Vilken är medlemsstaternas roll i Erasmus?

EU:s medlemsstater medverkar på olika nivåer. Först och främst sänder varje medlemsstat sin nationella representant på ministernivå till rådet för att anta lagar och samordna politiken, inbegripet programmet för livslångt lärande som Erasmus ingår i. Budgeten för Erasmus bestäms gemensamt av rådet och Europaparlamentet för sju år. För närvarande utgör anslagen till Erasmus cirka 450 miljoner euro om året. Vidare medfinansierar de nationella myndigheterna driftskostnaderna för sina nationella programkontor och övervakar hur programmet genomförs i deras land. Europeiska kommissionen bistås i genomförandet av programmet för livslångt lärande av kommittén för livslångt lärande som består av företrädare för medlemsstaterna. Slutligen måste högskolorna vara erkända av de nationella myndigheterna för att kvalificeras för Erasmus-högskolestadga och på så sätt kunna delta i programmet.

7. Vad är Erasmus för alla?

Erasmus för alla är det nya programmet för ekonomiskt stöd till allmän och yrkesinriktad utbildning, ungdom och idrott som Europeiska kommissionen föreslagit. Det är tänkt att inledas 2014 och skulle innebära en avsevärd ökning av de medel som anslås till kunskaps- och färdighetsutveckling. Erasmus för alla utgår från principen att investering i utbildning är avgörande för att människor ska få möjligheten att utvecklas, förvärva nya färdigheter och förbättra sina yrkesutsikter.

Erasmus för alla kommer att ha en förenklad struktur som ökar resurseffektiviteten, vilket innebär fler stipendier för studenter, praktikanter, lärare och andra. Det kommer att finnas avsevärt fler möjligheter till rörlighet och samarbete; i synnerhet kommer det att finnas mer pengar till studier, praktik, undervisning och volontärarbete utomlands för personer som genomgår högre och yrkesinriktad utbildning, praktikanter, lärare, utbildare och ungdomsledare. Det kommer också att finnas mer möjligheter för utbildningsanstalter eller ungdomsorganisationer att bilda partnerskap med varandra för att utbyta goda lösningar och med företag för att främja innovation och anställbarhet, samt större stöd till IT-plattformar som e-vänkontakter för att koppla samman skolor och andra tillhandhållare av lärande via internet.

8. Hur skiljer sig Erasmus för alla från de nuvarande programmen?

Huvudmålet förblir detsamma: att förbättra människors utveckling och färdigheter och på sikt deras anställbarhet samt stödja moderniseringen av systemen för högre och yrkesinritad utbildning. Erasmus för alla är tänkt att ersätta sju aktuella program med ett enda: det sammanför det nuvarande programmet för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius och Grundtvig), Aktiv ungdom/Ung och aktiv i Europa och fem internationella samarbetsprogram (Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink och programmet för samarbete med industriländer).

Huvudmålen för de nuvarande programmen kommer att fortsätta (rörlighet i utbildningssyfte, samarbetsprojekt och stöd till politiska reformer), medan man kommer att förstärka insatser där effekterna på själva systemet är som starkast och där det finns ett klart EU-mervärde. Det finns också en rad nya innovativa förslag, som garantisystemet för studielån till Erasmus Master, kunskapsallianserna och sektorskompetensallianserna. Ett enda program kommer att leda till enklare ansökningsregler och ansökningsförfaranden samt bidra till att man undviker splittring och dubbelarbete. (Se IP/11/1398).

Sedan 2007 har i genomsnitt 400 000 personer per år fått EU-bidrag till studier, praktik och volontärarbete utomlands. Kommissionens förslag skulle innebära att detta tal blir nästan dubbelt så stort.

Detta förslag till Erasmus för alla diskuteras nu av rådet (de 27 medlemsstaterna) och Europaparlamentet som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet om budgetramen för 2014-2020.

9. Vem har glädje av Erasmusprogrammet?

Målgrupp

Mål

Budget 2009/10

Budget-andel 2009/10

Antal bidrags-mottagare
2009/10

Budget* 2012

Antal bidrags-mottagare *
2012/2013

Studenter

inom högre utbildning

Studenter får nya kunskaper och utvecklar viktiga överförbara färdigheter tack vare studier eller praktik utomlands.

Studenter är väl förberedda för arbetsmarknadens behov i framtiden.

Bättre språkkunskaper och förståelse för andra kulturer.

330 miljoner euro

77 %

213 000 studenter

(cirka 20 % genomgick praktik utomlands)

450 miljoner euro

280 000 studenter


(30 % genomgår praktik utomlands )

Lärare

inom högre utbildning

Bättre undervisning tack vare utbyte av bästa lösningar och innovativa undervisningsmetoder vid korta vistelser utomlands i undervisningssyfte.

21 miljoner euro

5 %

30 500 utlands-vistelser för lärare

28 miljoner euro

40 000 utlands-vistelser för lärare

Annan personal än lärare

inom högre utbildning

Främja internationellt samarbete mellan högskolor via korta besök i fortbildningssyfte.

5 miljoner euro

1%

7 000 utlands-vistelser för annan personal än lärare

7 miljoner euro

9 500 utlands-vistelser för annan personal än lärare

Högskolor

Modernisera högskolorna och göra dem mer attraktiva

Främja internationell rörlighet och samarbete i den akademiska världen

Anpassa kursplaner för allmän och yrkesinriktad utbildning till arbetsmarknadens behov

Skapa möjligheter till gemensam undervisning i bestämda ämnen

70 miljoner euro*

16 %*

3 000 högskolor

90 miljoner euro

Inte tillämpligt

Offentliga organ, föreningar och andra intressenter

Uppmuntra dem att bidra till moderniseringen av högskolorna via samarbetsprojekt och sådana initiativ som kommunikation, undersökningar eller forskning.

3 miljoner euro *

1%*

Inte tillämpligt

4,5 miljoner euro

Inte tillämpligt

Privata sektorn

Öka företagens konkurrenskraft genom kunskapsutbyte, däribland undervisning vid högskolor

Höja praktikanters yrkesfärdigheter och anställbarhet

Engagera arbetsgivare och arbetsmarknadens institutioner i utformningen och genomförandet av innovativa program.

1 miljoner euro *

<1%*

27 000 mottagande företag / organisationer

1,5 miljoner euro

Inte tillämpligt

* Uppskattning

10. Var finns det statistik om Erasmus-programmet?

Statistiska uppgifter om Erasmus-programmet finns på nedanstående webbplatser eller i broschyren "Erasmus – facts, figures & trends – The European Union support for student and staff exchanges and university cooperation in 2009/2010":

Statistik: http://ec.europa.eu/education/erasmus/doc920_en.htm

Broschyr: http://ec.europa.eu/education/pub/pdf/higher/erasmus0910_en.pdf

Bilaga 1

Erasmusambassadörerna

Erasmusambassadörerna har valts ut i de 33 länder som deltar i programmet. En student och en anställd har valts ut för att representera varje land, med ledning av den inverkan som Erasmus haft på deras yrkes- och privatliv. Deras uppgift är att uppmuntra andra studenter och anställda till att ta till vara de möjligheter som programmet erbjuder.

Country

Student Ambassador

Staff Ambassador

BE

Marc GOFFART
from University of Ghent
in 1990 (3 months)
to Free University of Amsterdam (Netherlands)

Hugo MARQUANT
Head of International Office and Erasmus Coordinator (1986-2003)
Léonard de Vinci University College

BG

Boryana KLINKOVA
from Burgas Free University
in 2001 (3 months)
to Chemnitz University of Technology (Germany)

Rumyana TODOROVA
Vice-Rector for International Relations
University of Shumen

CZ

Tomas VITVAR
from Czech Technical University in Prague
in 2000 (6 months)
to Cork Institute of Technology (Ireland)

Milada HLAVÁČKOVÁ
Erasmus department coordinator since 1998/99
VŠB – Technical University of Ostrava

DK

Nina SIIG SIMONSEN
from Roskilde University
in 2009 (4 months)
to Mykolas Romeris University (Lithuania)

Connie VÆVER
Lecturer
VIA University College (TEKO Design)

DE

Katja KROHN
from University of Greifswald
in 2007 (5 months)
to University of Oviedo (Spain)

Christiane BIEHL
LLP/Erasmus institutional coordinator since 1997
University of Cologne

EE

Helen MARGUS
from Tallinn University
in 2005 (5 months)
to University of Ioannina (Greece)

Sirje VIRKUS
Lecturer and Erasmus departmental coordinator
Tallinn University

IE

Jessica GOUGH
from University of Limerick
in 2009 (5 months)
to Autonomous University of Barcelona (Spain)

Miriam BRODERICK
Head of Department of Languages and Cultural Studies
Dublin Institute of Technology

EL

Maria KALIAMBOU
from Aristotle University of Thessaloniki
in 1995 (6 months)
to Ludwig-Maximilians-University of Munich (Germany)

Katerina GALANAKI-SPILIOTOPOULOS
Head of International Relations / LLP/Erasmus ECTS institutional coordinator
Athens University of Economics and Business

ES

Tomás SÁNCHEZ LÓPEZ
from Polytechnic University of Valencia
in 2002 (1 year)
to Helsinki Metropolia University of Applied Sciences (Finland)

Fidel CORCUERA MANSO
Vice-Rector of International relations
University of Zaragoza

FR

Julien PEA
from University of Franche-Comté
2003 (9 months)
to University of Birmingham (UK)

Nathalie BRAHIMI
Lecturer
Lycée Ozenne

IT

Maurizio OLIVIERO
from University of Perugia
in 1988 (9 months)
to University of Alicante (Spain)

Ann Katherine ISAACS
Lecturer
University of Pisa

CY

Stavroulla ANTONIOU
from University of Cyprus
in 2004 (6 months)
to Roma Tre University (Italy)

Maria HADJIMATHEOU
LLP/Erasmus institutional coordinator
University of Cyprus

LV

Madara APSALONE
from University of Latvia
in 2006 (5 months)
to Copenhagen Business School (Denmark)

Aleksejs NAUMOVS
Rector
Art Academy of Latvia

LT

Tadas ZUKAS
from Mykolas Romeris University
in 2001 (6 months)
to Christian Albrechts University of Kiel (Germany)

Vilma LEONAVICIENE
Lecturer
Vilnius Pedagogical University

LU

Matthieu CISOWSKI
from Paris IV – Sorbonne
in 2000
to Bremen University (Germany)

Lucien KERGER
Vice-President
University of Luxembourg

HU

Piroska BAKOS
from University of Pécs
in 1998
to European University Viadrina Frankfurt Oder (Germany)

Mária DUDÁS
Lecturer and institutional coordinator
Óbuda University

MT

David FRIGGIERI
from University of Malta
in 2000 (7 months)
to University of Rennes I (France)

John SCHRANZ
Lecturer
University of Malta

NL

Désirée MAJOOR
from Utrecht University
in 1987 (6 months)
to Bologna University (Italy)

Bram PEPER
Lecturer
Erasmus University Rotterdam

AT

René KREMSER
from Vorarlberg University of Applied Sciences
in 2005 (5 months)
to VAMK University of Applied Sciences (Finland)

Elena LUPTAK
Docent and Erasmus departmental coordinator
Konservatorium Wien University

PL

Diana DMUCHOWSKA
from Medical University of Bialystok
in 2005 (1 year)
to University of Duisburg-Essen (Germany)

Ryszard ZAMORSKI
Vice-Dean
Bydgoszcz University of Technology and Life Sciences

PT

Filipe ARAÚJO
from Catholic University of Portugal
in 1999 (10 months)
to LUMSA University (Italy)

José MARAT-MENDES
Lecturer
New University of Lisbon

RO

Laura Adelina POPA
from Academy of Economic Studies Bucharest
in 2008 (10 months)
to Istanbul University

Ion VISA
Rector
Transilvania University of Brasov

SI

Jure KUMLJANC
from Faculty of Tourism Studies Portorož
in 2007 (6 months)
to University College Birmingham (UK)

Vesna RIJAVEC
Lecturer
University of Maribor

SK

Jana VITVAROVÁ
from University of Žilina
in 2000 (5 months)
to National Institute of Telecommunications, Evry (France)

Jozef RISTVEJ
Vice-Dean for Development and International Relations
University of Žilina

FI

Elina YLIPELKONEN
from Seinäjoki University of Applied Sciences
in 2006
to Protestant University of Applied Sciences Berlin (Germany)

Paula PIETILÄ
Disability Coordinator
University of Turku

SE

Karl-Fredrik AHLMARK
from University of Gothenburg
in 2008 (6 months)
to Loughborough University (UK)

Hans ÅHL
Swedish and Swedish as a second language
Erasmus Intensive Language Course coordinator
Mid Sweden University

UK

Kate SAMWAYS
from Cardiff University
in 2008 (10 months)
to IT Institute for the Disabled in Aveyron (France) and Ca' Foscari University Venice (Italy)

Julia KENNEDY
Erasmus institutional coordinator
Robert Gordon University

HR

Jelena SIMIĆ
from University of Rijeka
in 2010 (4 months)
to University of Wrocław (Poland)

Katica ŠIMUNOVIĆ
Erasmus Faculty coordinator
Josip Juraj Strossmayer University of Osijek

TR

Begum YURDAKOK
from Ankara University
in 2004 (9 months study exchange) and in 2008 (10 months training exchange)
to University of Bologna (Italy) and Karolinska Institut Stockholm (Sweden)

Mr. Mustafa ÇOBAN
Lecturer
Akdeniz University Vocational High School of Health Services

IS

Ásgerður KJARTANSDÓTTIR
from University of Iceland
in 1997 (5 months)
to Umeå University (Sweden)

Guðmundur HÁLFDANARSON
Lecturer
University of Iceland

LI

Gerold BÜCHEL
from University of Liechtenstein
in 2001 (6 months)
to Catholic University of Lyon (France)

Hansjörg HILTI
Lecturer
University of Liechtenstein

NO

Frederik STRAND SARDINOUX
from INSA Toulouse
in 2008 (6 months)
to Norwegian University of Science and Technology

Wolfgang LASCHET
EU Programme coordinator
Norwegian University of Science and Technology

CH

Marco AMHERD
from Zurich University of the Arts
in 2011 ( 10 months)
to CESMD Toulouse (Centre d'Etudes supérieures Musique et Danse)

Antoinette CHARON WAUTERS
Lecturer and International Relations coordinator
University of Lausanne


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site