Navigation path

Left navigation

Additional tools

Europeiska kommissionen

MEMO

Bryssel den 27 juni 2012

Europeiska kommissionen: Att skapa en grund för ekonomisk tillväxt

Den 28 och 29 juni 2012 samlas EU:s ledare i Europeiska rådet för att enas om ett åtgärdspaket som ska stimulera tillväxten och sysselsättningen i Europeiska unionen, den s.k. tillväxt- och sysselsättningspakten.

Detta paket bygger vidare på de många åtgärder som redan vidtagits av Europeiska kommissionen under de senaste åren. Sedan Europa 2020-strategin kom för två år sedan har kommissionen inlett en rad olika initiativ som ska bidra till att lösa krisen, snabbt få igång tillväxten och att skapa fler och bättre arbetstillfällen i EU. Vi befinner oss i ett avgörande skede för den europeiska integrationen och det är därför viktigt att vi gör allt som är möjligt för att skapa en smart, hållbar och inkluderande ekonomi i EU.

I detta memo ges en översikt över de initiativ som kommissionen har lagt fram och som Europeiska rådet förväntas tillstyrka fullt ut genom antagandet av tillväxt- och sysselsättningspakten.

Nedan följer en redogörelse för några av dessa initiativ.

Europa 2020-strategin

Europa 2020-strategin är EU:s långsiktiga tillväxtstrategi som lades fram av kommissionen och godkändes av Europeiska rådet för två år sedan. I denna strategi identifieras i stort drivkrafterna för tillväxten i EU under det kommande årtiondet, varvid tyngdpunkten lagts på nya lösningar och strukturreformer. Med utgångspunkt i en smart, hållbar och inkluderande tillväxt fastställer Europa 2020-strategin fem huvudmål på områdena sysselsättning, FoU och innovation, utbildning, fattigdomsbekämpning samt klimat och energi. Denna strategi står fast och kommer att hjälpa är medlemsstaterna att agera enhetligt, vilket ligger i allas intresse. Att vi verkligen lyckas genomföra denna strategi är således en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna tillvarata våra tillväxtmöjligheter. Den europeiska planeringsterminen är det verktyg som används för att driva på genomförandet av Europa 2020-målen.

Landspecifika rekommendationer

Alla medlemsstater ska genomföra Europa 2020-strategin på nationell nivå med hjälp av ett årligt reformprogram som är anpassat till det enskilda landets situation. Kommissionen kommer att på grundval av sina analyser av medlemsstaternas nationella reformprogram (vad gäller den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken) och av deras stabilitets- och konvergensprogram (vad gäller budgetstrategin) att årligen avge 28 uppsättningar av landspecifika rekommendationer, dvs. 27 stycken för medlemsstaterna och en för euroområdet i dess helhet. I dessa rekommendationer anges vilka åtgärder kommissionen anser bör vidtas för att man ska kunna uppnå de fastställda strategiska målen inom områden såsom varu- och arbetsmarknad, pensioner, utbildning, skattesystem och budgetpolitik. De landspecifika rekommendationerna för 2012 offentliggjordes den 30 maj och bör komma att godkännas av Europeiska rådet vid dess möte den 28-29 juni. De kommer att antas formellt av rådet (ekonomiska och finansiella frågor) i juli.

”Paket med två lagstiftningsakter” [ECFIN]

Dessa två utkast till förordningar kommer att ytterligare förbättra samordningen av budgetpolitiken inom euroområdet. De lades fram av kommissionen den 23 november 2011 (se MEMO/11/822) och bygger på det paket med sex lagstiftningsakter (det s.k. sexpacket) som trädde i kraft den 13 december 2011 (se MEMO/11/898).

Det första utkastet till förordning har till syfte att ytterligare förbättra den finanspolitiska övervakningen. Detta ska ske med hjälp av en gemensam tidsplan och gemensamma regler, vilket möjliggör en mer aktiv förhandsövervakning och bedömning av budgetarna i de medlemsstater som ingår i euroområdet. En tidigare bedömning skulle göra det enklare att förhindra finanspolitiska avvikelser i en medlemsstat och de eventuella följdverkningar av en sådan avvikelse för landets ekonomiska partner. Det andra utkastet till förordning har till syfte att förbättra övervakningen av de medlemsstater i euroområdet som är mest finansiellt sårbara.

Paketet med två lagstiftningsakter är för närvarande uppe till granskning i både Europaparlamentet och ministerrådet. Kommissionen verkar för att en ambitiös version av deras lagstiftningsförslag ska antas så snabbt som möjligt.

En fördjupning av den inre marknaden [MARKT]

Sedan inremarknadsakten antogs den 13 april 2011 har kommissionen lagt fram de tolv utlovade lagstiftningsförslagen (se IP/11/469 och MEMO/11/239, se även IP/12/187) samt ytterligare 30 kompletterande åtgärder som ska främja tillväxten och sysselsättningen och stärka förtroendet inom den inre marknaden. Det är av avgörande betydelse att man lyckas slutföra förhandlingarna om dessa tolv nyckelförslag i år.

De skulle leda till att över 21 miljoner företag och 500 miljoner konsumenter i Europa skulle få t.ex. en inre marknad för riskvilligt kapital, enklare redovisningskrav och lägre kostnader för att skaffa sig patentskydd inom Europa. De skulle även bli enklare att få sina kvalifikationer erkända och att söka jobb i en annan medlemsstat. Rörligheten för varor skulle underlättas och tjänsteleverantörer skulle få det enklare att driva gränsöverskridande verksamhet tack var den ytterligare harmoniseringen av regler och standarder och åtgärder för att ta bort kvarvarande och oberättigade restriktioner för tillhandahållandet av tjänster. Nya strategier för tvistlösning kommer att hjälpa konsumenterna att bättre utnyttja de möjligheter som den digitala inre marknaden erbjuder, vilket i sin tur kommer att stimulera e-handeln till ett värde som skulle kunna uppgå till 2,5 miljarder euro.

För att den inre marknaden ska fungera bättre krävs det inte bara en kraftfull lagstiftning utan även en ändrad styrning. Det har därför utarbetats olika praktiska verktyg och nätverk för detta ändamål under årens lopp. I sitt nya meddelande Bättre styrning av den inre marknaden föreslår kommissionen att fokus ska läggas på de sektorer som har de bästa tillväxtmöjligheterna (se IP/12/587 och MEMO/12/427). För perioden 2012–2013 har sektorerna tjänster och nätverksindustrier identifierats och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att visa nolltolerans vid införlivandet av direktiv på dessa områden, både vad gäller försening och inkorrekthet. Kommissionen kommer å sin sida att ge ökat stöd vid införlivandet i syfte att undvika eventuella problem.

Kommissionen föreslår vidare åtgärder för att förbättra tjänstesektorns funktionssätt, vilket är en nödvändighet då tjänstedirektivet omfattar mer än 45 % av EU:s BNP och därmed är av strategisk betydelse när det gäller att skapa ekonomisk tillväxt (se IP/12/587 och MEMO/12/429), särskilt för företagstjänster, byggsektorn och turismsektorn. På grundval av en bedömning av medlemsstaternas framsteg med att genomföra tjänstedirektivet har det gjorts en ekonomisk analys som visar att genomförandet kommer att generera ytterligare 0,08 % till BNP i EU under de kommande fem till tio åren. Denna siffra skull kunna nå ända upp till 2,6 % om medlemsstaterna vore villigare att öppna upp de tjänstsektorer som omfattas av direktivet.

År 2012 är det tjugoårsjubileum för den inre marknaden. Som en uppföljning av inremarknadsakten kommer kommissionen före slutet av 2012 att föreslå en andra uppsättning åtgärder som ska minska marknadsfragmenteringen och avskaffa de kvarvarande hindren för rörligheten när det gäller tjänster, innovationer och kreativitet. ”Inremarknadsakten 2” som kommer upp för antagande under hösten 2012 innehåller nya drivkrafter för tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. Kommissionen kommer även att anordna Ny tillväxt-veckan i oktober 2012 som bl.a. innehåller det andra årliga inremarknadsforumet, i syfte att uppmuntra till en inkluderande diskussion om den inre marknadens framtid.

Mer information:

Inremarknadsakten: http://ec.europa.eu/internal_market/smact/

Broschyren Single Market Act: Together for new growth

Den digitala inre marknaden [CNECT]

Under det senaste året har det vidtagits flera viktiga åtgärder, varav en del har haft direkt verkan. Det har bl.a. rört sig om en ny förordning om roaming i mobiltelefoninät (se MEMO/12/316), en förordning om harmonisering av e-signaturer och om interoperabilitet vad gäller e-identifiering (se IP/12/558) och planer för att öka e-handeln (se IP/12/10). Dessa åtgärder stöder den digitala ekonomin som växer med 12 % om året.

Det behövs dock ytterligare lagstiftningsåtgärder om man ska åstadkomma en verklig digital inre marknad. Höghastighetsbredbanden, såsom de som föreslås i Fonden för ett sammanlänkat Europa (se IP/12/583), utgör grunden för denna utveckling. Datamoln (cloud computing) tillhandahåller strukturen.

Den EU-strategi för datamoln som bygger på de föreslagna nya dataskyddsbestämmelserna och som kommer att presenteras inom de närmaste veckorna, kan leda till att det skapas två miljoner nya arbetstillfällen i Europa till 2015.

Det kommer ytterligare åtgärder som ska harmonisera bestämmelserna om upphovsrätt, e-betalningar, e-upphandling, e-fakturor och internetsäkerhet.

Syftet med den digitala inre marknaden är att säkra EU:s konkurrenskraft på lång sikt. Både de nu aktuella och de kommande förslagen behövs för att man t.ex. ska kunna behålla tillverkning i Europa, erbjuda en hållbar hälso- och sjukvård och minska underskotten i de offentliga finanserna. Tack vare dessa harmoniserade bestämmelser skapas de standarder, den interoperabilitet och de gemensamma rättsliga förfaranden som är nödvändiga för en förbättrad produktivitet, precis på samma sätt som 3G-standarden har gjort det möjligt för Europa att alltsedan 1990-talet vara ledande inom den globala mobilindustrin som omsätter 250 miljarder euro årligen.

Administrativ börda

I EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 framhålls det att det är viktigt att man förbättrar företagsklimatet, bl.a. genom smart lagstiftning och en minskning av den administrativa bördan. I november 2011 inledde kommissionen ett initiativ som har till syfte att minimera den administrativa bördan, särskilt för små och medelstora företag, och att anpassa EU-lagstiftningen till mikroföretagens behov (se IP/11/1386). De små och medelstora företagen är viktiga för den ekonomiska tillväxten, eftersom de utgör 99 % av alla företag och svarar för mer än två tredjedelar av arbetstillfällena i den privata sektorn. EU-ekonomin har allt att vinna på att tillväxtpotentialen i dessa företag tas tillvara fullt ut.

Det är att märka att kommissionen har vidtagit åtgärder för att minska den administrativa bördan redan sedan mer än tio år tillbaka. I januari 2007 föreslog kommissionen ett handlingsprogram som har till syfte att minska den administrativa bördan för företagen, varvid målet är att minska den administrativa börda som EU-lagstiftningen ger upphov till med 25 % till 2012. Det godkändes av Europeiska rådet i mars 2007. Att förbättra företagsklimatet genom att minska byråkratin är ett gemensamt mål som endast kan uppnås genom att både EU-institutionerna och medlemsstaterna tar sitt ansvar.

Europeiska kommissionen har redan föreslagit åtgärder för att minska byråkratin med upp till en tredjedel, dvs. med mer än 40 miljarder euro. Till exempel skulle kommissionens förslag om att ta bort mervärdeskattehindren vid e-fakturering kunna leda till besparingar på 18,4 miljarder euro för de 22 miljoner skattskyldiga företagen i EU (se IP/10/1645), och kommissionens förslag från februari 2009 som befriar mikroföretag från skyldigheten att offentliggöra finansiell information skulle kunna ge besparingar på ungefär 6,3 miljarder euro (se IP/09/328).

Energimarknaden [ENER]

Medlemsstaterna har förbundit sig att införa den inre marknaden för energi till 2014. För att den inre marknaden för energi ska kunna börja fungera krävs det rättslig förutsebarhet, vilket kommer att främja investeringar både i energiproduktion, infrastruktur, förnybar energi och energieffektivitet.

EU:s lagstiftning om den inre marknaden för energi utgör stommen i denna rättsliga ram. Den innehåller de viktigaste bestämmelserna för att energimarknaderna ska kunna fungera väl, nya regler för uppdelning och bestämmelser för att underlätta gränsöverskridande investeringar.

Direktivet om förnybar energi anger bindande mål för varje medlemsstat vilka sammantaget kommer att leda till att användningen av förnybara energikällor kommer att öka med 20 % totalt sett till 2020. Kommissionens nyligen antagna meddelande om en strategi för förnybar energi innehåller en genomgång av de olika alternativ som finns när det gäller integration av förnybara energikällor i den europeiska systemet efter 2020 (se IP/12/571).

Direktivet om energieffektivitet, som just godkänts av Europaparlamentet och rådet , har till syfte att få medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att använda sina energiresurser på ett effektivare sätt i alla led av energikedjan, från utvinning av energi till distribution till slutanvändaren (se MEMO/12/433).

Förutom rättsliga skydd behöver man, särskilt i tider av ekonomisk osäkerhet, även finansiella incitament för att de gränsöverskridande marknaderna ska kunna utvecklas vidare. Energidelen i fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att finansiera projekt som kompletterar felande länkar i de viktigaste europeiska näten. Det har föreslagits att 9,1 miljarder euro ska investeras i transeuropeisk infrastruktur (se IP/11/1200 och MEMO/11/710).

Innovation: en investering i tillväxt och arbetstillfällen [RTD]

Europeiska kommissionens strategi för en innovationsunion främjar konkurrenskraft och sysselsättning genom bättre finansiering och en bättre ram för innovationer. EU:s nuvarande ramprogram för forskning ( FP7) investerar 55 miljarder euro i forskning och innovation under en sjuårsperiod, vilket även inbegriper direktstöd till ungefär 17 000 små och medelstora företag. FP7:s finansieringsfacilitet med riskdelning genererar mer än 10 miljarder euro i privata investeringar till innovation tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket även omfattar minst 1 miljard euro till små och medelstora företag. Dessutom ger de offentlig-privata partnerskapen inom ramen för FP7 Europa en frontposition när det gäller viktig teknik som innovativa läkemedel, miljövänlig flygplansteknik, nanoelektronik och inbyggda datasystem.

Kommissionen kommer att presentera rekommendationer i juli i och med att det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA) färdigställs. Detta sker i syfte att optimera nyttan av den forskning och innovation som företas i hela Europa, avskaffa hinder för forskares och idéers rörlighet inom Europa och att skapa starkare band mellan universitets- och företagsvärlden. EU:s medlemsstater samarbetar för närvarande kring 10 gemensamma forskningsprojekt som behandlar verkligt stora utmaningar som t.ex. Alzheimers sjukdom och investerar i 48 infrastrukturer för prioriterad forskning som t.ex. klinisk forskning, biologisk mångfald och solenergi. Tio av dessa infrastrukturer har börjat genomföras och ytterligare 16 kommer att inledas under året.

Kommissionen har föreslagit att innovationsfinansieringen på EU-nivå ska ökas till 80 miljarder euro för nästa budgetår inom ramen för initiativet Horisont 2020 (se MEMO/11/848). Detta nya förenklade program kommer att samla allt stöd på EU-nivå, från forskning till marknad, och skapa nya möjligheter till snabbväxande innovativa företag.

För mer information om innovationsunionen, se http://ec.europa.eu/research/innovation-union/index_en.cfm

För mer information om initiativet Horisont 2020, se http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm?pg=home

Reformen av det europeiska patentsystemet [MARKT]

Vid sitt möte den 28–29 juni 2012 bör Europeiska rådet nå en slutlig överenskommelse om en av de viktigaste och sedan länge emotsedda åtgärderna för att främja innovation, nämligen införandet av ett verkligt europeiskt patentsystem, som ger ett enhetligt patentskydd för hela Europa, och av en gemensam patentdomstol. Detta förslag som nu är uppe till behandling innebär ett förstärkt samarbete (se IP/11/470). Rådet har nått överenskommelse om allt utom var domstolen ska vara belägen.

Så snart det godkänts kommer gemenskapspatentet att göra det både enklare och billigare att ta patent på innovationer i Europa, särskilt för små och medelstora företag. Det ger 25 medlemsstater ett enhetligt patentskydd på grundval av en enda ansökan och utan att det tillkommer några extra administrativa hinder. Spanien och Italien deltar inte i detta fördjupade samarbete men kan ändå välja att ansluta sig till den nya ordningen närsomhelst efter det att det nya systemet införts, i enlighet med fördraget.

Patentet utgör ett viktigt steg på vägen när det gäller att överbrygga den nackdel som EU har i förhållande till Förenta staterna och Kina. Det kostar för närvarande upp till 3 600 euro att få patentskydd i samtliga EU:s medlemsstater, vilket är att jämföra med 2 000 euro i Förenta staterna och 600 euro i Kina.

Ett förenklat europeiskt patentsystem är en grundläggande förutsättning för att man ska kunna främja innovationer och investeringar i forskning och utveckling i Europa. Som ett exempel kan nämnas de förenklade översättningsarrangemangen för det enhetliga patentet, vilka kommer att leda till en besparing på upp till 80 % i förhållande till de nuvarande kostnaderna och därmed ger mer resurser till själva forskningsverksamheten.

Mer information:

http://ec.europa.eu/internal_market/indprop/patent/index_en.htm

EIB:s kapital [ECFIN]

Europeiska investeringsbanken (EIB) är en kraftfull EU-institution som kan användas för att främja tillväxt och sysselsättning. EIB har en utlåningskapacitet som är flera gånger större än Världsbankens och har därmed spelat en viktig roll när det gäller att hantera följderna av den kris som tog sin början 2008. Den har emellertid kommit till en punkt där dess nuvarande kapital inte längre räcker till för dess behov. För att EIB ska kunna göra mer för tillväxten och sysselsättningen måste dess kapital ökas, dvs. det inbetalda kapitalet från dess aktieägare (medlemsstaterna). Ordförande José Manuel Barroso har efterfrågat en sådan kapitalhöjning redan i sitt tal om tillståndet i unionen 2011 (se SPEECH/11/607).

Ett tillskott till det inbetalda kapitalet till EIB med 10 miljarder euro skulle göra det möjligt för EIB att öka sin utlåning med 60 miljoner euro under de närmaste tre till fyra åren, vilket i sin tur skulle dra till sig finansiering från andra källor och göra det möjligt att investera totalt 180 miljarder euro i nya projekt. Dessutom föreslår kommissionen och EIB att EU:s budget ska användas för att hjälpa EIB-gruppen att öka sin finansieringskapacitet med hjälp av instrument för riskdelning. Det skulle vara möjligt att bygga vidare på redan befintliga ordningar för forskning och innovation, projektobligationer som ska finansiera infrastruktur samt stöd från strukturfonder till små och medelstora företag.

Den 21 juni skrev ordförande Barroso och EIB:s ordförande Werner Hoyer till Europeiska rådets medlemmar och föreslog en höjning av EIB:s kapital (se MEMO/12/470).

Projektobligationer [ECFIN]

Den 19 oktober 2011 lade kommissionen fram ett lagförslag till ett initiativ för projektobligationer som har det dubbla målet att stimulera projektobligationsmarknaden och att hjälpa initiativtagarna till enskilda infrastrukturprojekt att skaffa långsiktig finansiering från den privata sektorn (se IP/11/236 och MEMO/11/707).

Kommissionen kommer att inleda en pilotfas under 2012–2013 inom den gällande fleråriga budgetramen. Den grundar sig på en ändring av förordningen om transeuropeiska nät (TEN) och beslutet om ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, och den kommer att finansieras med medel från motsvarande budgetrubriker med upp till 230 miljoner euro. Förslaget kommer upp till omröstning i Europaparlamentet och ministerrådet i juli. Den totala budgeten på 230 miljoner euro kommer att kombineras med finansiering från EIB. Kommissionen anser att om man tar hänsyn till multiplikatoreffekten och kreditförstärkningen så borde projektobligationerna under pilotfasen kunna generera upp till 4,6 miljarder euro i investeringar. Projektobligationsinstrumentet kommer att utgöra en integrerad del av fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2014–2020.

Strukturfonder [REGIO/EMPL]

Vad gäller sammanhållningspolitiken som är EU:s viktigaste politikområde för investeringar när det gäller att skapa tillväxt har Europeiska kommissionen sedan april 2009 betalat ut totalt 11,25 miljarder euro i förskott till medlemsstater med likviditetsproblem så att dessa snabbt kan investera i tillväxtskapande projekt.

Dessutom har det sedan 2011 getts möjlighet att sänka det nationella samfinansieringsbidraget med 10 procentenheter för de länder som får hjälp genom ett program för makroekonomiskt stöd (f.n. Portugal, Rumänien, Lettland, Irland och Grekland) för att underlätta för dessa att betala sin del av projektfinansieringen (se IP/11/942). För att det ska gå snabbare att fatta beslut som rör projektgenomförande krävs förhandsgodkännande endast för projekt vars totala värde överstiger 50 miljoner euro (detta tröskelvärde var satt till 25 miljoner euro fram till juni 2010).

Förfarandena har förenklats på flera olika sätt för att underlätta projektgenomförandet och ett särskilt administrativt stöd ges till nya medlemsstater för att hjälpa dem att anpassa sina administrativa system till EU:s regler. De åtgärdsgrupper som kommission sände till de åtta medlemsstater som har den högsta ungdomsarbetslösheten (Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien och Spanien) under perioden februari till maj 2012 har hjälpt medlemsstaterna att omfördela medel från EU:s strukturfonder till ett värde av ungefär 7,3 miljarder euro till förmån för över 460 000 ungdomar i de åtta länderna i fråga (se MEMO/12/100, outcomes of the action teams).

I Grekland har man sammanställt en offentlig förteckning över 181 stora prioriterade projekt, med ett investeringsvärde av totalt 115 miljarder euro och som kommer att skapa upp till 110 000 nya arbetstillfällen (se IP/12/549).

En EU-budget för tillväxt och sysselsättning [BUDG]

I kommissionens förslag för finansieringsperioden 2014–2020 anges att de kommande budgetarna bör inriktas ännu mer på en sysselsättningsfrämjande ekonomisk tillväxt. Även om de övergripande ramarna är frysta till den nivå som överenskommits för 2013 så uppmanas det i förslaget till nästa fleråriga budgetram till en ökning av de områden som kan stimulera ekonomin i Europa (se IP/11/799).

En hållbar ekonomisk tillväxt tar sin början i våra städer och regioner. De betydande belopp som tillhandahålls för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen (376 miljarder euro för hela perioden) kommer att få en närmare koppling till Europa 2020-strategins mål. Nya bestämmelser vad gäller villkor kommer att göra att EU:s finansiering inriktas på att skapa resultat och att medlemsstaterna får kraftiga incitament att verkligen uppfylla Europa 2020-strategins mål. Partnerskapsavtal kommer att slutas med varje medlemsstat för att se till att den nationella finansieringen och EU-finansieringen ömsesidigt stärker varandra.

En ny fond, dvs. fonden för ett sammanlänkat Europa, ska stärka det transeuropeiska inslaget i infrastrukturprojekten (se IP/11/1200). Inom ramen för denna fond, som förfogar över 50 miljarder euro, har det fastställts en förteckning över transport-, energi- och IKT-projekt som ska göra Europa mer sammanlänkat. Dessa tillväxtfrämjande förbindelser kommer att ge bättre tillgång till den inre marknaden och häva isoleringen av vissa ekonomiska ”öar”. Fonden för ett sammankopplat Europa erbjuder möjligheter att använda innovativa finansieringsinstrument för att påskynda och säkra större investeringar än vad som kan uppnås endast genom offentlig finansiering. Kommissionen kommer att främja användandet av EU-projektobligationer för att driva på genomförandet av dessa viktiga projekt.

Investeringarna i forskning och innovation kommer att ökas väsentligt under de kommande sju åren. En gemensam EU-strategi, dvs. initiativet Horisont 2020, som är värd 80 miljarder euro kommer att användas till att främja konkurrenskraften i hela Europa och till att skapa arbetstillfällen och idéer för framtiden. Detta initiativ samlar alla projekt inom detta område, vilket gör att man undviker en uppsplittring. Dessutom blir det enklare för EU-finansierade projekt att komplettera de nationella åtgärderna och att bidra till samordningen av dessa (se MEMO/11/848).

Kommissionen föreslår även en förstärkning av programmen för utbildning och yrkesutbildning. Syftet är att man för att råda bot på den uppsplittring som de nuvarande instrumenten lett till inför ett integrerat program på 15,2 miljarder euro för utbildning, yrkesutbildning och ungdom som är inriktat på att utveckla färdigheter och främja rörlighet.

Åtgärder för att främja sysselsättningen [EMPL]

Det sysselsättningspaket (se IP/12/380 och MEMO/12/252) som lades fram av kommissionen den 18 april är den handlingsplan som EU och medlemsstaterna ska följa på medellång sikt för att skapa en ekonomisk tillväxt som erbjuder många arbetstillfällen. Framför allt är det meningen att medlemsstaterna ska inrikta sig på att skapa arbetstillfällen inom sektorer som sjuk- och hälsovård, informations- och kommunikationsteknik och verksamhet som syftar till att minska föroreningar och koldioxidutsläpp. Dessutom uppmuntrar det medlemsstaterna till att hellre beskatta produkter som är skadliga för miljön än arbete. Med stöd av paketet kommer kommissionen att fortsätta sina insatser för att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna dra bättre nytta av de EU-medel de erhåller, särskilt från Europeiska socialfonden, för att investera i kompetensutveckling, utbildning, stöd till arbetssökande och integration. Med direkt hjälp av Europeiska socialfonden skapas det årligen i genomsnitt ungefär 2 miljoner arbetstillfällen. Fonden bidrar dessutom indirekt till att det skapas arbetstillfällen tack vare utbildning.

Arbetskraftens rörlighet [EMPL]

Kommissionen strävar efter att göra arbetskraften rörligare så att det skapas en verklig EU-arbetsmarknad.

Arbetskraftens rörlighet måste förbättras, vilket kräver att man avskaffar ytterligare rättsliga och praktiska hinder för arbetstagarnas fria rörlighet. Kommissionen har därför lagt fram förslag som syftar till att förbättra t.ex. överföringsmöjligheterna för pensionsrättigheter (se MEMO/05/384), skattesituationen för gränsarbetare och kunskaperna om vilka rättigheter och skyldigheter som finns.

För att man ska få en bättre matchning mellan lediga arbeten i ett land och arbetssökanden i ett annat land som har de nödvändiga kunskaperna och erfarenheterna, kommer kommissionen att omvandla EURES-portalen för arbetssökanden så att det blir ett verkligt europeiskt verktyg för arbetsförmedling och rekrytering. För detta ändamål planerar den att (från och med 2013) införa en online-tillämpning som gör det möjligt för de arbetssökande att själva se utbudet av lediga platser på olika håll i Europa. Tack vare pilotprojektet "Ditt första Euresjobb" kan ungdomar i åldern 18–30 år från alla medlemsstater som söker arbete i en annan medlemsstat sedan den 21 maj 2012 få information och hjälp i samband med rekrytering samt ekonomiskt stöd till sin ansökan eller för utbildning. Projektet ”Ditt första Euresjobb" ska i sitt första skede ge 5 000 unga människor bättre möjligheter att hitta ett jobb utomlands.

Skattepolitik [TAXUD]

Beskattning har traditionellt setts som ett verktyg för att skaffa inkomster till staten. Dess inverkan på den ekonomiska konkurrenskraften, sysselsättningen och tillväxten är dock en minst lika viktig aspekt.

Under 2012 inriktade sig kommissionen i samband med den europeiska planeringsterminen på hur medlemsstaterna skulle kunna göra sina skattesystem mer tillväxtvänliga, t.ex. genom att hellre ta ut miljöskatter än skatter på arbete (se de landspecifika rekommendationerna).

På EU-nivå har kommissionen lagt fram energiskattedirektivet som har till syfte att främja en sådan omläggning av skatterna, en grön ekonomi och EU:s klimat- och energimål (se IP/11/468). Om detta direktiv genomförs skulle det kunna ge en miljon nya arbetstillfällen fram till 2030.

I mars 2011 lade kommissionen fram förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (se MEMO/11/171) i syfte att skapa ett bättre företagsklimat. En sådan gemensam bas skulle underlätta och minska kostnaderna för den gränsöverskridande företagsamheten i och med att den medför en enda uppsättning regler för beräkning av skatt och skapar ett system med en enda kontaltpunkt. Initiativen om dubbelbeskattning (se IP/11/1337) och om den nya momsstrategin (se IP/11/1508) är två andra exempel som tillkommit på senaste tiden i syfte att skapa ett konkurrenskraftigare företagsklimat.

En skatt på finansiella transaktioner, som förefaller gå framåt tack vare ett ökat samarbete, skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att generera nya intäkter och därmed bidra till att skapa ökad finansiell stabilitet och återupprätta förtroendet för bankerna (se IP/11/1085).

För att få tillbaka de miljarder euro som går förlorade i skatteundandragande och skattebedrägeri i EU har kommissionen lagt fram en rad konkreta åtgärder som ska vidtas på nationell och internationell nivå samt på EU-nivå (se IP/12/697 och MEMO/12/492) och kommer dessutom att före slutet av 2012 utarbeta en gemensam strategi mot skatteparadis och aggressiv skatteplanering.

Förslaget till ett förstärkt EU- direktiv om skatt på sparande och ett mandat att ingå mer kraftfulla avtal om skatt på sparande med fem länder utanför EU (se MEMO/12/353) är för närvarande uppe till behandling i rådet. Kommissionen vill att de ska antas så snabbt som möjligt, eftersom de är viktiga för att EU ska kunna skärpa sin strategi när det gäller skatteundandragande.

Handel [TRADE]

Utrikeshandeln är en av de viktigaste drivkrafterna för att skapa en återhämtning i den europeiska ekonomin. Att marknaderna öppnas upp i takt med att frihandelsavtalen genomförs är därför av avgörande betydelse för att man ska lyckas skapa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Trots EU:s ansträngningar för att slutföra Doharundan görs få framsteg på det multilaterala planet. Av denna anledning har EU därför intensifierat sitt arbete när det gäller att inleda förhandlingar om nya frihandelsavtal och att slutföra redan påbörjade förhandlingar. Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea som har varit i kraft i ett år den 1 juli 2012 bidrog till att öka EU:s export till Sydkorea med 16 % under 2011. Kommissionsledamot Karel De Gucht har fastställt att man ska prioritera ett slutförande av förhandlingarna med Kanada och med Singapore, som är inkörsporten till Sydostasien. I denna region för EU även förhandlingar med Indien och Malaysia och har nyligen dessutom inlett handelsförhandlingar med Vietnam (se IP/12/689). Vad gäller Kina undersöker EU möjligheterna av att inleda förhandlingar om ett avtal om investeringar och kommissionen kommer inom kort att begära mandat av medlemsstaterna om att få inleda förhandlingar med Japan. Med sikte på inrättandet av ett transatlantiskt handelsområde välkomnade Förenta staternas president Barack Obama, kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy nyligen de framsteg som noteras i den interimsrapport som lagts fram av EU–USA-högnivågruppen för sysselsättning och tillväxt (se MEMO/12/462). I år har handelsavtal ingåtts med Colombia (se IP/12/690) och Centralamerika och förhandlingar pågår med våra latinamerikanska partner i Mercosur. Kommissionen håller även på att stärka sitt engagemang med länderna i EU:s grannskap, både i söder och öster, där det nyligen ingåtts ett långtgående avtal med Ukraina.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website