Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/12/235

Bryssel den 30 mars 2012

Det europeiska medborgarinitiativet

I. Allmänna frågor och svar om det europeiska medborgarinitiativet

  • Vad sägs i Lissabonfördraget om det europeiska medborgarinitiativet?

  • När kommer det första medborgarinitiativet att kunna inledas?

  • Vad händer i ett fall som det nyligen aktuella Greenpeaceuppropet? Kan det lämnas in på nytt nu när förordningen om medborgarinitiativ har trätt i kraft?

  • Vilket mervärde har medborgarinitiativet?

  • Vad skiljer ett medborgarinitiativ och ett upprop åt?

  • Finns det medborgarinitiativ i medlemsstaterna?

  • Kan man lägga fram ett europeiskt medborgarinitiativ om ”x”? Skulle det klara godtagbarhetstestet?

  • Kan medborgarna inleda en översyn av fördragen genom ett medborgarinitiativ?

  • Har tredjelandsmedborgare som bor i EU rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ?

Frågor och svar om förordningen: Hur fungerar det europeiska medborgarinitiativet?

  • Vem har rätt att genomföra ett initiativ?

  • Har organisationer rätt att genomföra medborgarinitiativ?

  • Råder det öppenhet i fråga om finansieringen?

  • Kommer de som genomför ett europeiskt medborgarinitiativ att beviljas EU-medel?

  • Hur kan medborgarna få reda på vilka medborgarinitiativ som pågår?

  • Hur kommer kommissionen att kontrollera att de grupper som lägger fram ett initiativ är seriösa?

  • Hur kommer kommissionen att stoppa extremister från att utnyttja detta verktyg till att bli en plattform för deras åsikter?

  • Finns det inte en risk för att kriterierna för att avslå otillbörliga initiativ eller initiativ av okynneskaraktär leder till att kommissionen fritt kan censurera bland initiativen?

  • Vilka krav måste uppfyllas för att ett förslag till initiativ ska registreras?

  • På vilket språk måste ansökan om registrering av ett föreslaget initiativ ske?

  • Kommer kommissionen att översätta de föreslagna initiativen?

  • Hur kan potentiella organisatörer bakom ett initiativ förvissa sig om att deras initiativ ligger inom kommissionens behörighetsområde?

  • Varför måste undertecknarna av ett initiativ komma från en fjärdedel av medlemsstaterna? Räcker det inte med att de kommer från en enda?

  • Varför hänvisas det till antalet europaparlamentariker för att fastställa det lägsta antalet anhängare till förslaget per medlemsstat?

  • Vad händer med de underskrifter som samlats in i de medlemsstater där de inte når upp till minimiantalet?

  • Hur gammal måste man vara för att underteckna ett initiativ?

  • Måste man vara inskriven i röstlängden för att få underteckna ett initiativ?

  • Var räknas en medborgares underskrift om denne är medborgare i en medlemsstat men bor i en annan?

  • Kan unionsmedborgare som är bosatta utanför EU underteckna ett initiativ? I vilket land kommer deras underskrifter att räknas?

  • Kan man underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ på nätet?

  • Hur kan man veta att det är säkert att underteckna ett initiativ?

  • Hur kan en person som undertecknar ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte utnyttjas i andra syften?

  • Hur kommer underskrifterna att kontrolleras?

  • Hur kommer kommissionen att gå vidare med framgångsrika initiativ?

  • Vad händer om kommissionen beslutar att inte agera utifrån ett medborgarinitiativ? Hur kan detta överklagas?

  • Är det möjligt att lägga fram ett initiativ som står i strid med ett annat pågående initiativ? Kan samma initiativ läggas fram flera gånger?

  • Varför behövde medlemsstaterna ett år på sig för att genomföra det europeiska medborgarinitiativet?

  • Gör inte förordningen att det europeiska medborgarinitiativet blir alltför byråkratiskt?

  • Ett stort antal europeiska medborgarinitiativ kan komma att avslås eftersom de saknar rättslig grund eller inte överensstämmer med ”EU:s värderingar”. Kan detta skada det europeiska medborgarinitiativets, eller till och med kommissionens, rykte?

  • Är inte allt detta bara ett spel för gallerierna? Det kommer inte att göra någon skillnad!

I. Allmänna frågor och svar om det europeiska medborgarinitiativet

1. Vad sägs i Lissabonfördraget om det europeiska medborgarinitiativet?

Det europeiska medborgarinitiativet introduceras genom Lissabonfördraget. Av fördraget framgår att ”ett antal unionsmedborgare, som uppgår till minst en miljon personer och som kommer från ett betydande antal medlemsstater, får ta initiativ till att uppmana kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag i frågor där dessa medborgare anser att det krävs en unionsrättsakt för att tillämpa fördragen.” (Artikel 11.4 i EU-fördraget).

I Lissabonfördraget anges också att förfarandena och villkoren för ett medborgarinitiativ, däribland det minsta antal medlemsstater som medborgarna måste komma ifrån, ska fastställas i en förordning som Europaparlamentet och rådet ska anta efter ett förslag från kommissionen. Kommissionen antog sitt förslag den 31 mars 2010. Europaparlamentet och rådet antog förordningen den 16 februari 2011. På medlemsstaternas begäran trädde den ikraft först den 1 april 2012 (se fråga 27).

2. När kommer det första medborgarinitiativet att kunna inledas?

Från och med söndagen den 1 april kan kommissionen börja registrera förslag till initiativ. Det är det första som måste göras innan man kan börja samla in underskrifter.

3. Vad händer i ett fall som det nyligen aktuella Greenpeaceuppropet? Kan det lämnas in på nytt nu när förordningen om medborgarinitiativ har trätt i kraft?

Upprop av det slag som nyligen genomförts av Greenpeace kan inte betraktas som medborgarinitiativ. Eftersom det i fördraget fastslås att förfarandena och villkoren för ett medborgarinitiativ fastställs i en förordning som antagits av Europaparlamentet och rådet, kan initiativ som inleddes innan förordningen började tillämpas inte betraktas som ”medborgarinitiativ”, då det ännu inte fanns regler och förfaranden för detta. Underskrifter som samlats in innan förordningen började tillämpas kan inte användas vid senare tillfällen då det i förordningen anges att underskrifterna kan samlas in först efter det att initiativet har registrerats hos kommissionen.

4. Vilket mervärde har medborgarinitiativet?

Det anges tydligt i Lissabonfördraget att Europeiska unionens funktionssätt även fortsättningsvis grundas på principen om ”representativ demokrati” och unionsmedborgarna företräds även i fortsättningen direkt av Europaparlamentet.

Det europeiska medborgarinitiativet ger dock mer utrymme åt den offentliga debatten. Tack vare denna nya möjlighet till deltagardemokrati kan medborgarna bli mer aktiva i unionens demokratiska arbete.

Kommissionen behåller visserligen sin initiativrätt och kan därför inte tvingas till att lägga fram ett förslag till lagstiftning efter ett medborgarinitiativ, men det åligger den att noggrant undersöka samtliga initiativ som faller inom ramen för dess behörighetsområde för att avgöra om något nytt förslag till lagstiftning är lämpligt.

Kommissionen anser därför att detta nya instrument kommer att lämna ett mycket positivt bidrag, inte bara till demokratin inom EU utan också till utformningen av EU:s politik.

5. Vad skiljer ett medborgarinitiativ och ett upprop åt?

Rätten att rikta framställningar till Europaparlamentet fanns redan under de tidigare fördragen. Den skiljer sig emellertid avsevärt från medborgarinitiativet som införs i och med Lissabonfördraget. Alla unionsmedborgare och alla fysiska och juridiska personer som bor eller har sitt registrerade säte i en medlemsstat kan, enskilt eller tillsammans med andra medborgare eller juridiska personer, överlämna framställningar till parlamentet. Dessa måste gälla frågor som ligger inom unionens verksamhetsområde och som berör den fysiska eller juridiska personen direkt (t.ex. ett klagomål). Därför gäller framställningarna inte nödvändigtvis nya politiska förslag. De riktas till Europaparlamentet i dess roll som medborgarnas företrädare på unionsnivå.

Medborgarinitiativet, däremot, är en direkt uppmaning till kommissionen att lämna nya förslag till lagstiftning. Dock krävs det att en minst miljon medborgare har undertecknat initiativet.

6. Finns det medborgarinitiativ i medlemsstaterna?

Medborgarinitiativ finns redan i de flesta medlemsstaterna, på nationell, regional eller lokal nivå. Medborgarinitiativ på nationell nivå finns t.ex. i Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike. Medborgarinitiativ på regional nivå finns i Nederländerna, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike osv. Medborgarinitiativ på lokal nivå finns i Belgien, Italien, Luxemburg, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern osv. Medborgarinitiativ förekommer också i länder utanför EU (t.ex. i Schweiz och USA). Omfattningen av dessa initiativ är mycket olika i olika länder och genomförs vanligen enligt olika förfaranden.

7. Kan man lägga fram ett europeiskt medborgarinitiativ om ”x”? Skulle det klara godtagbarhetstestet?

Det är inte möjligt att här göra en juridisk analys av varje tänkbart förslag. Kriterierna är relativt tydliga: ett initiativ registreras om det inte står klart att det ligger utanför kommissionens behörighetsområde, att det är otillbörligt eller av okynneskaraktär eller klart strider mot EU:s värderingar.

8. Kan medborgarna inleda en översyn av fördragen genom ett medborgarinitiativ?

Nej. Enligt både fördraget och förordningen kan medborgarinitiativ endast gälla förslag i frågor där medborgare anser att unionslagstiftning krävs för att genomföra fördragen.

9. Har tredjelandsmedborgare som bor i EU rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ?

Nej. Enligt fördraget har tredjelandsmedborgare inte rätt att underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ. Det framgår tydligt av fördraget att endast personer som är medborgare i medlemsstater har rätt att underteckna ett initiativ.

Frågor och svar om förordningen: Hur fungerar det europeiska medborgarinitiativet?

1. Vem har rätt att genomföra ett initiativ?

Medborgarinitiativ måste genomföras av medborgarkommittéer sammansatta av minst sju medborgare i minst sju olika medlemsstater. Ledamöterna i medborgarkommittén måste vara unionsmedborgare som uppfyller ålderskravet för rösträtt i valen till Europaparlamentet (18 år i samtliga medlemsstater utom i Österrike där 16 år gäller). Det åligger dem att utse en företrädare och en suppleant med rätt att agera och uttala sig på kommitténs vägnar under hela förfarandet. Ledamöter av Europaparlamentet får inte medräknas för att uppnå det minimiantal som krävs för att bilda en medborgarkommitté.

2. Har organisationer rätt att genomföra medborgarinitiativ?

Organisationer har inte rätt att genomföra medborgarinitiativ. Varje organisation har emellertid rätt att främja eller stödja föreslagna initiativ, förutsatt att det sker helt öppet.

3. Råder det öppenhet i fråga om finansieringen?

Med hänsyn till öppenhet och demokratisk ansvarsskyldighet är organisatörerna bakom ett initiativ under hela förfarandet skyldiga att lämna aktuella uppgifter om vilka organisationer som stödjer ett initiativ och hur initiativen finansieras. Detta ligger i de medborgares intresse som planerar att underteckna ett initiativ. Det ligger också i linje med kommissionens europeiska initiativ för att främja öppenhet.

4. Kommer de som genomför ett europeiskt medborgarinitiativ att beviljas EU-medel?

Nej. Inga EU-medel har avsatts i detta syfte.

5. Hur kan medborgarna få reda på vilka medborgarinitiativ som pågår?

Alla pågående initiativ registreras och är offentligt tillgängliga på kommissionens webbplats. Detta gör det möjligt att följa upp pågående initiativ och underlättar möjligheterna till kommunikation och insyn.

6. Hur kommer kommissionen att kontrollera att de grupper som lägger fram ett initiativ är seriösa?

Av förordningen framgår att förslag till lagstiftning som är uppenbart oseriösa (t.ex. sådana som är grundlösa, smädliga eller osakliga) inte kommer att registreras. Antalet oseriösa förslag till lagstiftning borde emellertid begränsas av att en medborgarkommitté måste genomföra medborgarinitiativet.

7. Hur kommer kommissionen att stoppa extremister från att utnyttja detta verktyg till att bli en plattform för deras åsikter?

I förordningen föreskrivs det att kommissionen inte ska registrera föreslagna medborgarinitiativ som klart strider mot unionens värderingar för att undvika att extremistiska åsikter publiceras på kommissionen webbplats.

8. Finns det inte en risk för att kriterierna för att avslå otillbörliga initiativ eller initiativ av okynneskaraktär leder till att kommissionen fritt kan censurera bland initiativen?

Nej. Initiativen måste vara klart otillbörliga eller av okynneskaraktär vilket innebär att det inte ska råda tvivel om detta. Initiativtagarna har i vilket fall som helst möjlighet att väcka talan vid EU-domstolen eller klaga hos Europeiska ombudsmannen om de är missnöjda med beslutet (se fråga 25).

9. Vilka krav måste uppfyllas för att ett förslag till initiativ ska registreras?

Organisatörerna bakom ett initiativ måste begära att kommissionen registrerar deras förslag. I ett elektroniskt register som kommissionen tillhandahåller ska följande uppgifter lämnas på något av unionens officiella språk:

  • Det föreslagna medborgarinitiativets namn.

  • Ämnesområde.

  • En beskrivning av syftet med det förslag utifrån vilket kommissionen uppmanas att agera.

  • De fördragsbestämmelser som organisatörerna anser vara relevanta för den föreslagna åtgärden.

  • Fullständiga namn-, adress-, medborgarskaps- och födelseuppgifter för de sju ledamöterna i medborgarkommittén, där särskilt företrädare och suppleanter samt e-postadresser till samtliga anges.

  • Samtliga finansierings- och stödkällor.

Organisatörerna får även möjlighet att tillhandahålla mer ingående uppgifter i en bilaga som innehåller utkast till ett lagförslag.

Med utgångspunkt i dessa uppgifter kommer kommissionen att registrera det föreslagna initiativet, förutsatt att villkoren i förordningen är uppfyllda, särskilt att det föreslagna initiativet inte uppenbart faller utanför ramen för kommissionens behörighet att inkomma med förslag till EU-lagstiftning om genomförandet av fördragen.

10. På vilket språk måste ansökan om registrering av ett föreslaget initiativ ske?

Organisatörerna kan begära registrering av ett initiativ på vilket officiellt unionsspråk de önskar.

11. Kommer kommissionen att översätta de föreslagna initiativen?

Nej. Det åligger organisatörerna att översätta sina föreslagna initiativ till de språk de själva önskar. När registreringen bekräftats på ett officiellt språk, kommer organisatörerna att kunna begära att andra språk också används i registret. Innan initiativen läggs in i registret, kommer kommissionen kontrollera att det inte föreligger någon tydlig och betydande brist på överensstämmelse med originalversionen av namnet, ämnet eller syftet.

12. Hur kan potentiella organisatörer bakom ett initiativ förvissa sig om att deras initiativ ligger inom kommissionens behörighetsområde?

Kommissionen tillhandahåller uppgifter om sina behörighetsområden på webbplatsen för medborgarinitiativ. Med ledning av dessa uppgifter kan potentiella organisatörer ta reda på om det finns fördragsbestämmelser som tillåter kommissionen att agera på det berörda området.

13. Varför måste undertecknarna av ett initiativ komma från en fjärdedel av medlemsstaterna? Räcker det inte med att de kommer från en enda?

Det var nödvändigt att fastställa ett minsta antal medlemsstater vilkas medborgare måste stå bakom ett medborgarinitiativ för att se till att initiativet representerar ett verkligt europeiskt intresse och eftersom det i fördraget sägs att medborgarna måste ”komma från ett betydande antal medlemsstater”.

Det antal som parlamentet och rådet enats om är en fjärdedel av medlemsstaterna, vilket i dagsläget innebär sju länder, även efter Kroatiens anslutning till EU.

14. Varför hänvisas det till antalet europaparlamentariker för att fastställa det lägsta antalet anhängare till förslaget per medlemsstat?

I grönboken om medborgarinitiativet föreslog kommissionen ett tröskelvärde på 0,2 % av befolkningen i varje medlemsstat. I många av remissvaren framhölls att 0,2 % av befolkningen var ett onödigt högt tröskelvärde för att se till att initiativet var representativt för det europeiska allmänintresset. Andra ansåg att procentsatsen inte var rättvis. Det är mycket enklare att samla in underskrifter från 1 000 medborgare (motsvarande 0,2 % av befolkningen) i Luxemburg än att samla in 160 000 underskrifter i Tyskland vilket skulle ge små länder en starkare position.

Den metod som valts återspeglar därför de båda invändningarna. I förordningen föreskrivs ett fast tröskelvärde för varje medlemsstat, i fallande proportion till varje medlemsstats befolkningsmängd samt ett minimi- och maximiantal.

För att se till att dessa tröskelvärden grundar sig på objektiva kriterier har kommissionen baserat dem på en multipel av det antal ledamöter i Europaparlamentet som respektive medlemsstat har. Genom att välja multipeln 750 tar man både hänsyn till kravet från många berörda parter på att fastställa en tröskel under 0,2 % av befolkningen och till synpunkten att tröskeln för små medlemsstater inte får bli för låg.

Detta system leder alltså till att det krävs proportionellt sett färre undertecknare för större länder och proportionellt sett fler för små länder.

Det minimiantal underskrifter som krävs per medlemsstat anges i bilaga I till förordningen.

15. Vad händer med de underskrifter som samlats in i de medlemsstater där de inte når upp till minimiantalet?

Dessa underskrifter ska naturligtvis läggas till det sammanlagda antalet underskrifter, men de berörda medlemsstaterna kommer inte att räknas in i den fjärdedel av medlemsstater som krävs.

16. Hur gammal måste man vara för att underteckna ett initiativ?

Alla unionsmedborgare som har rösträtt i val till Europaparlamentet kan underteckna ett medborgarinitiativ. Detta innebär att man måste vara minst 18 år, utom i Österrike där minimiåldern är 16 år.

17. Måste man vara inskriven i röstlängden för att få underteckna ett initiativ?

Nej. Det räcker med att vara medborgare i ett EU-land och ha rösträtt i val till Europaparlamentet.

18. Var räknas en medborgares underskrift om denne är medborgare i en medlemsstat men bor i en annan?

Detta beror på de uppgifter som undertecknaren lämnar och följaktligen på den medlemsstat som kontrollerar underskriften. Om personen lämnar uppgifter om sitt bosättningsland räknas underskriften till detta land. Om personen lämnar uppgifter om sitt medborgarskap räknas underskriften till detta land. En österrikisk medborgare som bor i Estland kan alltså antingen fylla i formuläret så att det ska kontrolleras i Estland och därmed räknas till Estland genom att fylla i för- och efternamn, adress, födelsedatum och födelseort samt medborgarskap. ELLER så kan formuläret fyllas i så att det ska kontrolleras i Österrike, om personen utöver de tidigare nämnda uppgifterna även angett ett giltigt personnummer enligt Österrikes uppgifter i del C i bilaga III till förordningen (pass- eller id-kortsnummer).

I vilket fall som helst får endast en underskrift för samma initiativ lämnas.

19. Kan unionsmedborgare som är bosatta utanför EU underteckna ett initiativ? I vilket land kommer deras underskrifter att räknas?

Huruvida unionsmedborgare som är bosatta utanför EU kan underteckna ett medborgarinitiativ beror på den medlemsstat i vilken de är medborgare. Vissa medlemsstater kan inte kontrollera underskrifter från medborgare som är bosatta utanför EU. Kommissionens ursprungliga förslag omfattade alla unionsmedborgare som var bosatta utanför EU. Men de nya krav som medlemsstaterna begärt gör att vissa medborgare inte kommer att kunna underteckna dessa initiativ. När det är möjligt kommer underskrifterna att räknas i den medlemsstat där de är medborgare.

20. Kan man underteckna ett europeiskt medborgarinitiativ på nätet?

Ja, man kan underteckna initiativet elektroniskt. För att detta ska vara möjligt måste organisatörerna inrätta ett elektroniskt system som är förenligt med de tekniska krav och säkerhetskrav som fastställs i förordningen. Kommissionen har utformat tekniska normer och ställt ett kostnadsfritt program med öppen källkod till organisatörernas förfogande så att de kan bygga upp sitt system.

21. Hur kan man veta att det är säkert att underteckna ett initiativ?

Innan underskrifter börjar samlas in on-line, måste organisatörerna begära att den behöriga nationella myndigheten för lagring av underskrifterna godkänner online-systemet för insamling (även när kommissionens program med öppen källkod används). Myndigheterna ska kontrollera att de säkerhetskontroller och den teknik som används på deras online-system är förenliga med minimikraven i förordningen. På så sätt kan man vara säker på att undertecknandet är säkert.

22. Hur kan en person som undertecknar ett initiativ vara säker på att personuppgifterna inte utnyttjas i andra syften?

I förordningen anges att personuppgifterna skyddas av alla relevanta aktörer – organisatörerna, medlemsstaterna och kommissionen. De skyddas både i samband med organiserandet av och uppföljningen av medborgarinitiativet.Gällande lagstiftning om skydd av personuppgifter är tillämplig på behandlingen av personuppgifter i samband med ett medborgarinitiativ. Organisatörerna bakom ett medborgarinitiativ och de registeransvariga är skadeståndsskyldiga i enlighet med tillämplig nationell lag och kan ådömas påföljder om förordningen överträds.

23. Hur kommer underskrifterna att kontrolleras?

I samband med underskriften ska man lämna de uppgifter som krävs av ursprungsmedlemsstaten (vilket kan vara antingen den medlemsstat där man bor eller den medlemsstat där man är medborgare). Dessa uppgifter kan omfatta för- och efternamn, adress, födelsedatum och födelseort, medborgarskap och i ett antal medlemsstater även uppgifter om personnummer. En del medlemsstater kräver inte alla dess upplysningar (t.ex. uppgift om fullständig adress, födelsedatum och födelseort). Upplysningar om vilka uppgifter som krävs finns i de två formulärmallarna i bilaga III (del A och B) till förordningen. En förteckning över de handlingar eller nummer som godtas av medlemsstater som kräver uppgift om personnummer finns i del C i bilaga III.

Organisatörerna bakom ett initiativ måste använda separata formulär för undertecknarnas ursprungsmedlemsstater. Det betyder att alla undertecknare på ett visst formulär måste komma från samma medlemsstat. Organisatörerna ska därefter översända formuläret eller formulären till medlemsstatens nationella myndigheter. Myndigheterna ska därefter göra de kontroller som krävs för att se till att underskrifterna är giltiga. Stickprovskontroller kan användas.

24. Hur kommer kommissionen att gå vidare med framgångsrika initiativ?

Enligt reglerna har kommissionen tre månader på sig att utreda ett medborgarinitiativ som fått tillräckligt många underskrifter. Innan kommissionen lämnar sina slutsatser i ett meddelande ska organisatörerna tas emot på lämplig nivå för att närmare få förklara de frågor som initiativet avser. Organisatörerna kommer också att få tillfälle att lägga fram initiativet vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet.

25. Vad händer om kommissionen beslutar att inte agera utifrån ett medborgarinitiativ? Hur kan detta överklagas?

Medborgarinitiativet påverkar den politiska dagordningen men inte kommissionens initiativrätt. När ett medborgarinitiativ lämnats in blir kommissionens kollegium dock skyldigt att ta förslaget under moget övervägande. Om kommissionen beslutar att inte gå vidare med ett medborgarinitiativ måste den tydligt redogöra för sina skäl. Kommissionens politiska analys av innehållet i initiativet kan inte överklagas.

Däremot kan man bestrida beslut om att registrera förslag till medborgarinitiativ utifrån den rättsliga grunden. Då kommissionen vägrat registrering ska organisatörerna informeras om varför detta gjorts och om de rättsmedel och andra möjligheter som finns att begära ändring av beslutet.

26. Är det möjligt att lägga fram ett initiativ som står i strid med ett annat pågående initiativ? Kan samma initiativ läggas fram flera gånger?

I förordningen sägs inget om fall där samma eller liknande initiativ läggs fram flera gånger. Det finns heller inga bestämmelser om motinitiativ.

27. Varför behövde medlemsstaterna ett år på sig för att genomföra det europeiska medborgarinitiativet?

Många medlemsstater behövde anpassa sin nationella lagstiftning för att kunna kontrollera underskrifterna eller införa lämpliga påföljder för organisatörer som bryter mot förordningen.

28. Gör inte förordningen att det europeiska medborgarinitiativet blir alltför byråkratiskt?

Medborgarinitiativet ska inte styras av onödig byråkrati. De bestämmelser man enats om ger en balans mellan instrumentets tillförlitlighet och dess lättillgänglighet för allmänheten.

Kommissionen har dessutom utarbetat en omfattande och användarvänlig handledning för de olika etapperna i förfarandet som kan laddas ner från webbplatsen. Kontaktcentret Europe Direct, med stöd av kommissionens avdelningar, kommer också att besvara allmänhetens frågor.

29. Ett stort antal europeiska medborgarinitiativ kan komma att avslås eftersom de saknar rättslig grund eller inte överensstämmer med ”EU:s värderingar”. Kan detta skada det europeiska medborgarinitiativets, eller till och med kommissionens, rykte?

Kommissionen tror att flertalet av de föreslagna initiativen inte kommer att avslås. Kriterierna för att avvisa ett europeiskt medborgarinitiativ är relativt begränsade och tydliga, dvs. om det står klart att det ligger utanför kommissionens behörighetsområde, att det är otillbörligt eller av okynneskaraktär eller strider klart mot EU:s värderingar. Det europeiska medborgarinitiativet är en innovativ möjlighet till deltagardemokrati och som med varje nytt system kan det förekomma en försöksperiod i början men det behöver inte nödvändigtvis betyda en stor andel avvisade initiativ. Kommissionen är tvärtom övertygad om att organisatörerna bakom ett initiativ kommer att ta uppdraget mycket seriöst och begära registrering fullt medvetna om de ovannämnda kriterierna. Det är därför osannolikt att det europeiska medborgarinitiativets eller kommissionens rykte skulle kunna skadas.

30. Är inte allt detta bara ett spel för gallerierna? Det kommer inte att ha någon betydelse!

En miljon underskrifter från minst sju medlemsstater kommer definitivt att ha betydelse. Förutsatt att ett initiativ uppfyller kriterierna och att tillräckligt många underskrifter samlats in, kommer det inte på fråga att sopa det under mattan. Kommissionen kommer att ta emot organisatörerna på lämplig nivå så att de får närmare förklara de frågor som initiativet avser. Organisatörerna kommer också att få tillfälle att lägga fram initiativet vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet. Kommissionens fullständiga kapacitet att fatta beslut kommer att utnyttjas för att lägga fram ett meddelande, som antagits av kommissionens kollegium, där det anges hur kommissionen ska följa upp det pågående initiativet. Även om initiativet inte leder till lagstiftning kommer ärendet att få uppmärksamhet i hela EU, i Europeiska kommissionen och i Europaparlamentet.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website