Chemin de navigation

Left navigation

Additional tools

Kreativa Europa: Frågor och svar

Commission Européenne - MEMO/11/819   23/11/2011

Autres langues disponibles: FR EN DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/11/819

Bryssel den 23 november 2011

Kreativa Europa: Frågor och svar

(se också IP/11/1399)

Vad är EU-programmet Kreativa Europa?

Programmet Kreativa Europa ska stödja europeisk verksamhet inom film, kultur och kreativitet för att bidra till ännu mer jobb och tillväxt. Programmet föreslås få en budget på 1,8 miljarder euro för perioden 2014–2020. Tiotusentals konstnärer, kulturarbetare och organisationer inom scenkonst, bildkonst, böcker, film, tv, musik, gränsöverskridande konst, kulturarv och videospel, kan få stöd för att nå ut till en bredare publik och lära sig de färdigheter som behövs i en digitaliserad värld. Genom att hjälpa till att sprida europeiska verk till en publik i andra länder, bidrar programmet också till Europas kulturella och språkliga mångfald.

Varför behövs programmet Kreativa Europa?

Kulturen har stor betydelse för EU-ländernas ekonomi. De kulturella och kreativa näringarna står för runt 4,5 % av EU:s BNP och sysselsätter cirka 8,5 miljoner människor, eller 3,8 % av arbetskraften (och ännu fler om man räknar spridningseffekter till andra sektorer). Forskning visar på en enorm tillväxtpotential: mellan 2000 och 2007 ökade sysselsättningen i branschen med i genomsnitt 3,5 % per år, jämfört med 1 % för den allmänna EU-ekonomin. Även i USA och Kina ökade sysselsättningen snabbt med i genomsnitt nästan 2 % om året. EU är världens absolut största exportör av kreativa produkter. För att behålla vår ledande ställning måste vi investera i branschens möjligheter att verka över gränserna.

Med Kreativa Europa tar man därför ett mer strategiskt grepp för att rikta stödet till områden där det kan få störst genomslag.

Kreativa Europa tar hänsyn till utmaningarna med globaliseringen och digitaliseringen: kulturella verk skapas, sprids och används på nya sätt och vi ser nya inkomstflöden och företagsmodeller. Men utvecklingen innebär också möjligheter, och programmet ska hjälpa kultur- och filmbranschen att utnyttja digitaliseringen och att jobba mer internationellt.

Varför ska de tre programmen Kultur, Media och Media mundus slås samman till ett enda program?

Kultur- och filmbranschen har samma utmaningar: en splittrad marknad på grund av kulturella och språkliga skillnader, globalisering och digitalisering samt stora svårigheter att få finansiering.

De har också liknande behov när det gäller att värna och främja kulturell och språklig mångfald och stärka sin konkurrenskraft för att bidra till jobb och tillväxt.

Men kommissionen inser också att sektorerna har olika strukturer. Därför föreslår man ett ramprogram som består av olika programområden för att kunna anpassa stödet.

Hur skiljer sig Kreativa Europa från Media- och Kulturprogrammen? Kommer de namnen att försvinna?

Kreativa Europa ska föra samman stödmekanismerna för kultur- och filmbranschen i Europa till en gemensam kontaktpunkt för all kulturell och kreativ verksamhet.

Genom programområdena Kultur och Media tar man dock fortfarande hänsyn till de olika sektorernas särskilda behov. Tanken är att bygga vidare på framgångarna med Kultur- och Mediaprogrammen.

Med en ny garantifond kan dessutom små aktörer få tillgång till upp till en miljard euro i banklån.

Vilka är programmets mål?

Kommissionen räknar med att minst 8 000 kulturorganisationer och 300 000 artister, konstnärer och kulturarbetare under 2014–2020 kan få stöd för att nå ut utomlands och skaffa sig erfarenheter som kan hjälpa dem till en internationell karriär. Mer än 5 500 böcker och andra litterära verk kan få stöd till översättning.

Mediadelen stöder internationell distribution av mer än 1 000 europeiska filmer, via både traditionella och digitala plattformar. Filmarbetare ska få hjälp att komma in på och lyckas på den internationella marknaden och man vill främja film och andra audiovisuella verk som har potential att få internationell spridning.

Det finns mycket att bygga vidare på. Andelen nya europeiska filmer på bio i Europa har ökat från 36 procent 1989 till 54 procent 2009, delvis tack vare stöd från Mediaprogrammet. Med sina över 2 000 biosalonger, mestadels oberoende, bidrar Nätverket Europa Cinema till ett brett och varierat filmutbud i 475 städer. Deras filmer hade 59 miljoner besökare 2009 jämfört med 30 miljoner 2000.

Vilka utmaningar vill man ta sig an?

De kulturella och kreativa näringarna skulle kunna dra bättre nytta av EU:s inre marknad. En av svårigheterna är språket. EU har 23 officiella språk, 3 alfabet och cirka 60 officiellt erkända minoritetsspråk. Mångfalden är en av Europas tillgångar, men gör det också svårare för författare att nå ut till läsare i andra länder, för bio- och teaterbesökare att se utländska filmer och pjäser, och för musiker att hitta en ny publik. En Eurobarometerundersökning från 2007 visar att en minoritet av européerna ser tv-program eller filmer på andra språk, och bara sju procent läser böcker på andra språk.

Publiken får ett betydligt bredare utbud av produkter från andra länder tack vare riktade publiksatsningar. Branschen ska också bli bättre på att interagera med publiken, till exempel genom initiativ för mediekompetens eller nya interaktiva webbverktyg. Kommissionen uppskattar att över 100 miljoner människor kommer att kunna ta del av Kreativa Europas projekt, direkt eller indirekt.

Vem ska sköta Kreativa Europa?

Kreativa Europa ska bli en enklare, synligare och tillgängligare ingång för europeiska yrkesverksamma inom kultur och kreativitet, oavsett konstform, och ska stödja internationell verksamhet i och utanför EU. Den nuvarande programförvaltningen ligger kvar hos genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

Kan privatpersoner söka pengar?

Nej, enskilda personer kan inte få pengar från Kreativa Europa. Men cirka 300 000 artister, konstnärer, kulturarbetare och utbildningsinstitut får ta del av kulturorganisationernas projekt. Det är ett mycket mer kostnadseffektivt sätt att nå varaktiga resultat.

Vilka länder kan få bidrag?

Kreativa Europa är öppet för EU-länderna, Eftaländerna (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz), anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer. Andra länder kan delta i specifika åtgärder.

För närvarande deltar EU- och Eftaländerna, Kroatien, Turkiet, Makedonien, Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i Kulturprogrammet.

EU-länderna, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz deltar i Mediaprogrammet.

Vad händer med Media mundus?

Media mundus, som stöder internationellt filmsamarbete och internationell distribution av europeisk film, kommer att integreras i Mediadelen av Kreativa Europa.

Vad är det övergripande programområdet?

Det här programområdet består av två delar: dels en garantifond som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som ska göra det lättare för små aktörer att få banklån, dels stöd till studier, analyser och bättre datainsamling för att förbättra beslutsunderlagen.

Är det inte effektivare att ge mottagarna direktstöd i stället för att erbjuda lånegarantier?

En garantifond har en hög multiplikatoreffekt och lockar till sig andra investerare tack vare att man delar riskerna. Det har vi redan sett i Mediaprogrammets produktionsgarantifond, där EU:s bidrag på 2 miljoner euro har genererat lån värda 18 miljoner euro till filmproducenter.

Varför behövs det en särskild garantifond för kulturell och kreativ verksamhet? Kan man inte använda ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation eller finansieringsinstrumentet för riskdelning för forskning?

De initiativ som finns tar inte hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som småföretag inom kultur och kreativitet har.

  • De flesta av deras tillgångar är immateriella, t.ex. immateriella rättigheter.

  • Kreativa produkter masstillverkas i regel inte. Varje film, bok, opera eller videospel kan ses som ett unikt original.

  • Efterfrågan på finansiella tjänster bland småföretag inom kultur och kreativitet är ofta inte tillräckligt stor för att bankerna ska tycka att det är värt att ha nödvändig expertis för att förstå deras riskprofil.

Andra europeiska finansieringsinstrument har därför inte kunnat stödja de här områdena, och det behövs ett specifikt instrument.


Side Bar

Mon compte

Gérez vos recherches et notifications par email


Aidez-nous à améliorer ce site