Navigation path

Left navigation

Additional tools

Kommissionens energiinfrastrukturpaket

European Commission - MEMO/11/710   19/10/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/11/710

Bryssel den 19 oktober 2011

Kommissionens energiinfrastrukturpaket

Varför behöver vi nya gasledningar och elnät?

Energiinfrastrukturen – gasledningar, elnät – är nyckeln till alla våra klimat- och energimål.

Om vi ska kunna öka andelen förnybar energi till 20 procent av vår slutliga energiförbrukning fram till 2020 måste den energi som skapas i vindkraftsparker och solkraftverk ledas vidare till konsumenterna. Vi behöver därför nät som är mer integrerade och kraftfulla än vad vi har idag.

Om vi ska kunna spara 20 procent av vår beräknade energiförbrukning för 2020 med teknikens hjälp behöver vi smarta mätare och smarta nät som gör att konsumenterna kan kontrollera sin elförbrukning exakt och spara pengar och energi genom ändrade vanor.

Om vi ska kunna trygga gasförsörjningen även i kristider behöver vi diversifiera våra källor och lägga nya ledningar som transporterar gasen från nya regioner direkt till Europa.

Om vi ska ha en fungerade konkurrensutsatt inre marknad med rimliga och konkurrenskraftiga priser behöver vi förbindelser mellan EU-länderna som gör att företagen kan erbjuda sin energi i alla EU-länder.

Hur stora investeringar behövs i EU?

Under de kommande tio åren krävs omkring 200 miljarder euro för att bygga nya gasledningar och elnät. Närmare bestämt 140 miljarder euro för elöverföringssystem för högspänning, lagring och smarta nättillämpningar, 70 miljarder euro för gasledningar, lagring, terminaler för flytande naturgas (LNG) och infrastruktur för reverserat flöde (så att gas kan flöda i båda riktningar) och 2,5 miljarder för infrastruktur för koldioxidtransport.

Detta betyder att vi måste öka de investeringar som görs betydligt. Jämfört med perioden 2000–2010 skulle detta innebära en ökning på 30 % när det gäller investeringarna i gassektorn och dubbelt så stora investeringar i elsektorn.

Varför måste EU agera?

Det antas att de investeringar som krävs för att uppnå målen för 2020 inte kommer att genomföras alls eller inte i tid, främst av två skäl:

1. Det tar för lång tid att få byggnadslov. För närvarande kan det ta över tio år att bygga en kraftledning ovan jord.

2. De investeringar som krävs är inte nödvändigtvis kommersiellt lönsamma. Vissa elledningar och gasledningar kan komma att vara olönsamma därför att marknaden i sig inte ger en god avkastning på investeringen. Det är stor skillnad om man planerar en gasledning för en region där gasförbrukningen bara uppgår till omkring 10 miljarder m3 om året, som i de tre baltiska länderna och Finland, eller för ett land som Tyskland där årsförbrukningen ligger på omkring 80 miljarder m3. Dessa länder bör dock ändå vara sammankopplade med den europeiska energimarknaden för att främja konkurrensen och rimliga priser för konsumenterna samt garantera att olika gasleverantörer kan träda in om det uppstår en gaskris.

I vissa fall är det två länder som berörs. Det ena bär kostnaderna medan det andra får nyttan. Detta är fallet om kompressorer installeras för att gas ska kunna ledas i två riktningar i syfte att hjälpa grannlandet om det uppstår en gaskris, eller om elledningar byggs i ett land för att transportera överskott av vindkraft från ett annat land.

Vad är nytt?

Kommissionen föreslår att ett antal projekt av gemensamt intresse väljs ut som är viktiga för att klimat- och energimålen ska uppnås. Projekt som har fått denna beteckning har två fördelar:

  • De omfattas av ett speciellt tillståndsförfarande som är enklare, snabbare och öppnare än normala förfaranden. Varje EU-land utser en behörig myndighet som ansvarar för hela tillståndsförfarandet, vilket inte får ta mer än tre år.

  • De kan få EU-finansiering, dvs. bidrag, projektobligationer eller garantier. Under perioden 2014–2020 är 9,1 miljarder euro öronmärkta för energiinfrastruktur inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa.

Har EU finansierat energiinfrastrukturprojekt tidigare?

Det här är första gången som EU går in med finansiering i omfattande energiinfrastruktur från den allmänna budgeten. Under den senaste budgetperioden (2007-2013) finansierade EU främst genomförbarhetsstudier med ett totalt belopp på 155 miljoner euro. 3,85 miljarder euro investerades i energiprojekt inom ramen för European Energy Plan for Recovery som skapades i samband med finanskrisen. Det rörde sig då om engångsbelopp.

Vilka urvalskriterier gäller för projekt av gemensamt intresse?

De ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara och minst två EU-länder måste ingå i projektet. Ytterligare sektorsspecifika kriterier kommer att säkerställa att projekten framför allt leder till tryggare energiförsörjning, möjliggör marknadsintegration, främjar konkurrensen, säkrar systemens flexibilitet och gör det möjligt att överföra produktion av förnybar energi till förbrukningscentra och lagringsplatser.

Hur görs urvalet av projekt av gemensamt intresse?

Urvalet sker i två steg:

1. På regional nivå: Initiativtagaren till projektet lämnar in projektförslaget till den relevanta regionala gruppen. I dessa grupper upprättar EU-länder, regleringsmyndigheter, systemansvariga för överföring och initiativtagare till projekt ett förslag till förteckning.

2. På EU-nivå: Det slutgiltiga beslutet om den EU-omfattande förteckningen över projekt av gemensamt intresse fattas av kommissionen. Den första förteckningen kommer att antas senast den 31 juli 2013 och sedan uppdateras vartannat år.

Hur mycket finansiering kan ett projekt få?

EU kommer att samfinansiera upp till 50 % av kostnaderna för studier och arbeten och i undantagsfall upp till 80 % för projekt som är av avgörande betydelse för en tryggad energiförsörjning eller solidariteten regionalt eller för hela EU, som kräver innovativa lösningar eller har sektorsövergripande synergieffekter.

Får alla projekt av gemensamt intresse automatiskt EU-finansiering?

Nej. När de har fått den statusen kan de ansöka om EU-finansiering. För att komma ifråga för bidrag för arbetet måste de visa att de inte är kommersiellt lönsamma. Att ett projekt har valts ut som ett projekt av gemensamt intresse är ingen garanti för EU-finansiering. Projektet kommer emellertid att omfattas av det snabbare tillståndsförfarandet och det särskilda regleringsförfarande som planeras för dessa projekt.

Exempel på projekt som kommer att få finansiering framöver

EU kan finansiera

  • ett nät för havsbaserad vindkraft i Nordsjön för transport av el som producerats i vindkraftparker till havs för konsumenter i storstäder,

  • innovativa projekt för lagring av el,

  • komplexa gasledningsprojekt som gör att gas kan ledas från nya försörjningskällor, t.ex. området kring Kaspiska havet till EU,

  • kompressorer som gör att gas kan ledas i båda riktningar. Länder kan på så sätt hjälpa varandra i händelse av en gaskris.

Vilka nya instrument finns det i finansieringsportföljen för energiinfrastrukturprojekt?

Det kommer att röra sig om aktieinstrument (t.ex. investeringsfonder) och riskdelningsinstrument (t.ex. lån och garantier och framför allt projektobligationer) som har en större multiplikatoreffekt än bidrag. Genom en kombination av olika former av stöd kommer det finansiella stödet att kunna skräddarsys efter de särskilda behov som finns inom projektet. Riskdelningsinstrument passar troligen för större finansieringsprojekt, t.ex. stora ledningar för gasimport med många olika aktörer. Höginnovativa projekt med stora tekniska risker, framför allt inom havsbaserad överföring, kan däremot kräva stöd i form av bidrag för att överhuvudtaget komma igång.

Exakt hur kommer tillståndsförfarandet att förbättras?

Energiinfrastrukturprojekt, särskilt inom elsektorn, kan ta över tio år att genomföra. Detta beror främst på långa och komplexa tillståndsförfaranden som kan ta upp till två tredjedelar av denna tid. Projekt av europeiskt intresse kommer att omfattas av ett snabbare tillståndsförfarande som tar högst tre år. Projektutvecklare kommer dessutom inte att behöva vända sig till flera olika myndigheter för tillstånden, utan bara till en enda nationell behörig myndighet som samordnar tillståndsprocessen och fattar ett övergripande beslut.

Det föreslagna förfarandet kommer att sänka de administrativa kostnaderna för ett projekt i Europa med i genomsnitt omkring 30 % för initiativtagaren och omkring 45 % för myndigheterna.

Om tillstånd ges inom tre år, betyder det att allmänheten inte kommer att kunna framföra synpunkter?

De nya reglerna förbättrar allmänhetens möjligheter att involveras i ett projekt och framföra sina åsikter. Förordningen föreskriver att allmänheten ska involveras i ett mycket tidigt skede av tillståndsförfarandet. Det föreskrivs också att detta ska ske innan initiativtagaren till projektet lämnar in sin formella ansökan om tillstånd. Allmänhetens synpunkter ska på så sätt kunna beaktas när projektet fortfarande befinner sig i planeringsstadiet. I många EU-länder hålls samrådet med allmänheten för närvarande efter det att ansökan har lämnats in till myndigheten.

Kommer EU:s miljökrav och i synnerhet skyddet av Natura 2000-områden att respekteras?

Miljökraven, i synnerhet de krav som fastställs i Natura 2000-direktivet, kommer att respekteras fullt ut, särskilt kravet på att ändamålsenliga konsekvensanalyser ska genomföras och att påverkan på skyddade livsmiljöer måste minimeras. Det nya systemet kommer dessutom att förbättra kvaliteten på dessa analyser, eftersom miljöhänsyn kommer att identifieras och beaktas i ett tidigare skede av processen när allmänheten och berörda parter involveras bättre i arbetet.

När det gäller bevarandet av biologisk mångfald och miljön fortsätter nuvarande krav att gälla. Om ytterst viktiga projekt måste genomföras trots att de har negativ påverkan på ett område kommer det att säkerställas att det blir den sträcka som leder till minst skada som får tillstånd, att det inte finns några alternativa sträckor och att nödvändiga kompensationsåtgärder vidtas i enlighet med Natura 2000-direktivet.

Hur ser tidsplanen ut för antagandet av utkastet till förordning och processen för att lämna in förslag?

Förordningen bör antas av Europaparlamentet och rådet under 2012 för att den ska kunna träda i kraft i början av 2013. I så fall finns det gott om tid att upprätta en första EU-omfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse så att de eventuellt kan finansieras inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa som ska börja tas i bruk 2014.

Mer information:

http://ec.europa.eu/energy/infrastructure/strategy/2020_en.htm


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website