Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/11/706

Bryssel den 19 oktober 2011

Connecting Europe: EU:s nya stomnät för transporter

Kommissionen har idag antagit ett förslag om att omvandla det nuvarande lapptäcket av vägar, järnvägar, flygplatser och kanaler i Europa till ett enhetligt transportnät (TEN-T). Genom det nya nätet kommer flaskhalsar att avlägsnas, infrastruktur uppgraderas och gränsöverskridande transporter att förenklas, vilket kommer att gagna passagerare och företag i hela EU. De olika transportmedlen kommer att sammanlänkas på ett bättre sätt och bidra till att minska koldioxidutsläppen från transporter och därmed till att EU:s klimatmål uppnås.

”Välfungerande transporter är grundläggande för en effektiv ekonomi”, säger Europeiska kommissionens vice ordförande Siim Kallas, med ansvar för transportfrågor. ”Idag saknas dock viktiga förbindelser. För närvarande finns det sju olika spårvidder i Europa. Vidare har endast 20 av våra största flygplatser och 35 av våra viktigaste hamnar direktanslutning till järnvägsnätet. Utan effektiva förbindelser i Europa blir det ingen tillväxt och inget ökat välstånd.”

Den nya strategin är resultatet av ett tvåårigt samråd. Målsättningen är att fram till 2030 upprätta ett stomnät som utgör ryggraden för transporterna inom den inre marknaden. Genom det finansieringsförslag som offentliggörs idag (för perioden 2014–2020) inriktas EU:s transportfinansiering på stomnätet och felande länkar åtgärdas, flaskhalsar undanröjs och nätet görs smartare.

Det nya TEN-T-stomnätet kompletteras med ett omfattande vägnät som ansluter till stomnätet på regional och nationell nivå. Detta kommer huvudsakligen att finansieras av medlemsländerna. Det kommer dock att finnas möjlighet till EU-finansiering för transport och regional utveckling, bland annat genom nya innovativa finansieringsinstrument. Målsättningen är att successivt uppnå att majoriteten av invånarna och företagen i EU år 2050 kommer att ha högst 30 minuters restid till anslutningsnätet.

De nya transportnätet kommer att bidra till

  • säkrare transporter och mindre trafikstörningar,

  • smidigare och snabbare resor,

De 31,7 miljarder euro som avsatts till fonden för ett sammanlänkat Europa (inom ramen för den fleråriga budgetramen) kommer i praktiken att fungera som såddkapital för att simulera ytterligare investeringar från medlemsstaterna. Syftet är att kunna färdigställa komplicerade gränsöverskridande förbindelser och anslutningar som annars inte skulle ha kommit till stånd. Varje miljon euro som satsas på EU-nivå kommer att generera 5 miljoner euro från medlemsstaternas regeringar och 20 miljoner euro från den privata sektorn.

Kartor bifogas som visar TEN-T-stomnätet för 2030, samt huvudkorridorerna för budgetperioden 2014–2020.

Bakgrund

Den nya strategin innebär ett mycket mindre och strikt definierat transportnät för Europa. Syftet är att inrikta finansieringen på färre projekt som tillför ett verkligt mervärde för EU. Medlemsstaterna måste också uppfylla strängare krav vad gäller gemensamma specifikationer, som kommer att gälla över gränserna, och blir juridiskt ansvariga för att projekten verkligen slutförs.

Det transeuropeiska transportnätet består av två nivåer: Ett stomnät som ska vara klart till 2030 och ett övergripande anslutningsnät som ska vara färdigställt senast 2050. Detta omfattande nät kommer att täcka hela EU och göra alla regioner tillgängliga. I stomnätet prioriteras de viktigaste anslutningarna och knutpunkterna i TEN-T, som ska fungera fullt ut 2030. Båda nivåerna omfattar alla transportmedel: väg, järnväg, flyg, inre vattenvägar och sjötransporter samt intermodala plattformar.

I riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet fastställs gemensamma krav för TEN-T-infrastruktur – med strängare krav för stomnätet. Trafiken inom hela nätet kommer därmed att flyta bättre. Strategin kommer också att bidra till införande av trafikstyrningssystem som gör det möjligt att optimera infrastrukturanvändningen och att genom ökad effektivitet minska koldioxidutsläppen.

Genom att tillämpa en metod med korridorer kommer det att bli lättare att färdigställa stomnätet. Tio korridorer kommer att utgöra grunden för en samordnad infrastrukturutbyggnad inom stomnätet. Korridorerna kommer att omfatta minst tre transportsätt, tre medlemsstater och två gränsöverskridande sektioner och därmed föra samman berörda medlemsstater och aktörer, t.ex. infrastrukturförvaltare och användare. EU-samordnare kommer att leda ”korridorplattformarna” som kommer att sammanföra alla intressenter. Plattformarna kommer att utgöra ett viktigt instrument för att garantera samordning, samarbete och öppenhet.

See http://ec.europa.eu/transport/index_en.htm for core network maps, national maps, projects lists.

Fakta och siffror – frågor och svar

  • Transporter är vitala för en effektiv europeisk ekonomi.

  • Godstransporterna förväntas öka med 80 % fram till 2050. Persontransporterna med mer än 50 %.

  • Tillväxt innebär handel. Handeln kräver transporter. Välståndet i områden i Europa som saknar bra förbindelser kommer inte att förbättras.

Fakta om det nya stomnätet

Stomnätet kommer att

  • länka samman 83 av de största europeiska hamnarna med järnvägs- och vägförbindelser,

  • länka samman 37 av de viktigaste flygplatserna med järnvägslinjer till större städer,

  • omfatta 15 000 km järnväg anpassad till höghastighetståg,

  • omfatta 35 stora gränsöverskridande projekt som minskar flaskhalsarna.

Detta blir den inre marknadens ekonomiska pulsåder som möjliggör det fria flödet av varor och människor i hela unionen.

Finansiering av det nya stomnätet

Kostnaderna för genomförandet av den första finansieringsfasen för stomnätet för 2014–2020 beräknas till 250 miljarder euro – se bifogade projektförteckning. Stomnätet ska stå klart 2030.

Genom fonden för ett sammanlänkat Europa avsätts 31,7 miljarder euro för transportinfrastruktur för den kommande budgetperioden 2012–2020. 80 % av detta belopp kommer att användas för att stödja följande:

  • Stomnätsprojekt – prioriterade projekt längs de tio huvudkorridorerna i stomnätet. Finansiering kommer också att finnas för ett begränsat antal andra projektsektioner som är av stort europeiskt mervärde för stomnätet.

  • Horisontella projekt (it-relaterade) – finansiering av Sesar (den tekniska delen av Single European Sky Air Traffic Management System) eller ERTMS (europeiskt trafikstyrningssystem för tåg), som måste användas i alla viktiga transportkorridorer. Detta utgör en särskild prioritet – eftersom en annan innovation inom det nya stomnätet är att det finns strängare krav på att transportsystemen ska uppfylla existerande EU-standarder, t.ex. järnvägssignalsystemen.

Återstående medel kan disponeras för tillfälliga projekt, bland annat projekt inom det övergripande nätet.

Vilka transportprojekt kommer att finansieras i mitt land?

Grundprincipen är att varje land ska ha tillgång till ett välfungerande europeiskt stomtransportnät som möjliggör det fria flödet av personer och varor. Alla EU-länder kommer att anslutas till detta nät.

Förteckningen över de projekt som under nästa budgetperiod (2014–2020) prioriteras för EU-finansiering finns i bilagan till förordningen Connecting Europe Facility – se bilaga till detta Memo. (länk).

Dessa projekt kan få EU-finansiering för transportprojekt under perioden 2014–2020 av följande skäl:

  • Kriterierna i den metod som gäller för stomnätet uppfylls (mer information om metoder och kriterier finns nedan).

  • Högt mervärde för EU.

  • Klart för genomförande mellan 2014 och 2020.

Detaljerade förslag ska lämnas in av medlemsstaterna till kommissionen. Finansiering kommer att beviljas på grundval av dessa kriterier. Detta bör ske i början av 2014. Den exakta nivån på de tillgängliga EU-medlen beror även på de nationella förslagen. Sammantaget kommer EU:s bidrag till en mer omfattande utveckling av transportinfrastruktur att ligga kring 20 % av investeringskostnaderna för varje sjuårsbudgetperiod. Stöd till individuella studier kan uppgå till 50 % och för studier och byggarbeten i gränsöverskridande projekt till 40 %. Resterande belopp kommer från medlemsstaterna, regionala myndigheter eller eventuellt privata investerare.

Vad innebär det övergripande nätet? Vem finansierar och hur fungerar det?

Det övergripande nätet kommer på regional och nationell nivå att ansluta till stomnätet för transporter och utgör en integrerad del av TEN-T-strategin. Nätet kommer till stor del att förvaltas av medlemsstaterna själva, med vissa finansieringsmöjligheter inom ramen för transport- och regionalpolitiken.

Detta är ett konkret utslag av subsidiaritetsprincipen. Målsättningen är att flertalet invånare och företag i EU successivt fram till 2050 ska ha högst 30 minuters restid till anslutningsnätet.

De nya riktlinjerna för TEN-T uppställer fler krav än de tidigare, vilket även gäller det övergripande nätet. Detta innebär att fram till 2050 kommer stora delar av det övergripande nätet att vara fullt driftskompatibelt och uppfylla effektiva standarder för järnväg, elbilar osv.

Vilka krav har skärpts för stomnätet?

Det finns två viktiga uppsättningar av krav för projekt som erhåller finansiering för stomnätet: a) Tekniska krav som måste tillämpas. b) Nya juridiska krav på att slutföra projekt.

Tekniska krav:

Det är rimligt att de tekniska kraven är driftskompatibla – i synnerhet vad gäller stomnätet. Detta innebär t.ex. att ERTMS – den grundläggande tekniken för intelligenta transportsystem (ITS) ska tillämpas överallt vid tågstyrning. Standarder för väg- och tunnelsäkerhet måste också tillämpas i hela nätet och tekniken för intelligenta transportsystem måste fungera problemfritt. Anläggs infrastruktur för laddningsställen för framtidens elfordon måste dessa självfallet uppfylla gemensamma standarder så att de kan användas av fordon inom hela nätet.

Juridiska villkor:

Medlemsstater med projekt som får finansiellt stöd för stomnätet är enligt de nya skärpta kraven i TEN-T-riktlinjerna juridiskt skyldiga att slutföra dessa projekt. Projekten måste således vara avslutade senast 2030 då stomnätet ska vara färdigställt. Detta juridiska villkor bör utgöra ett incitament för medlemsstaterna att hålla tidsplanen för transportprojekten.

Hur ska vi få ihop de 250 miljarder euro som krävs för stomnätet?

De 31,7 miljarder euro i transportanslag som avsatts till fonden för ett sammanlänkat Europa (inom ramen för den fleråriga budgetramen) kommer i praktiken att fungera som såddkapital för att stimulera ytterligare investeringar från medlemsstaterna. Syftet är att kunna färdigställa komplicerade gränsöverskridande förbindelser och anslutningar som annars inte skulle ha kommit till stånd.

TEN-T-finansieringen ger en mycket kraftig hävstångseffekt. De senaste årens erfarenheter visar att varje miljon euro som spenderas på EU-nivå kommer att generera 5 miljoner euro från medlemsstaternas regeringar och 20 miljoner euro från den privata sektorn.

Utöver de pengar som genereras genom hävstångseffekten kan nya tillskott komma från den privata sektorn genom nya innovativa finansieringsinstrument som projektobligationer.

Hur fungerar samfinansieringen? Hur stora är medlemsstaternas och EU:s bidrag?

Transportinfrastruktur kräver enorma investeringar. Medlemsstaterna kommer alltid att stå för huvuddelen. När det gäller investeringar och samordning är EU:s viktigaste uppgift att skapa ett mervärde genom att avlägsna problematiska flaskhalsar, anlägga felande länkar och anslutningar samt stödja upprättandet av ett verkligt europeisk transportnät.

De genomsnittliga procentsatserna för samfinansiering av TEN-T-projekt för stomnätet kommer att vara följande:

  • Upp till 50 % samfinansiering från EU för studier.

  • Upp till 20 % för anläggningsarbeten (till exempel förberedande arbeten för en viktig tunnel).

  • Det finns vissa möjligheter att öka samfinansieringen till högst 40 % för gränsöverskridande projekt som avser järnvägsförbindelser och inrevattenvägsförbindelser.

  • För vissa ITS-projekt, som ERTMS, kan högre samfinansiering på upp till 50 % beviljas för att hjälpa medlemsstater att klara av övergången.

Hur har stomnätsprojekten valts ut?

Huvudsyftet var att lägga om finansieringen av EU:s transportsystem för att skapa ett verkligt europeiskt nät och inte bara åtgärda flaskhalsar på ett okoordinerat sätt.

Man har därför utarbetat en ny metod baserad på omfattande samråd med medlemsstaterna och berörda aktörer. Syftet var att skapa ett europeiskt nät, som sammanlänkar stora sociala och ekonomiska centra och anslutningsportar till länder utanför EU (hamnar, flygplatser och landförbindelser) och inrätta den nyckelinfrastruktur som behövs för att stärka den inre marknaden och främja konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen.

Denna metod bygger på flera etapper. För det första valet av viktiga knutpunkter som uppfyller vissa statistiska kriterier, t.ex. huvudstäder och andra viktiga socialekonomiska centra, större hamnar (volym och territoriella kriterier), stora flygplatser (volym och territoriella kriterier) och anslutningsportar till tredjeländer. För det andra – sammanlänkning av dessa knutpunkter till landtransporter – järnväg, inre vattenvägar och vägar. En del finns redan – vissa med flaskhalsar och andra med felande länkar. För det tredje – en detaljerad analys av de stora passagerar- och godstrafikflödena. Detta är nödvändigt för att fastställa vilka delar av stomnätet som bör prioriteras, vilken infrastruktur som behöver förbättras eller byggas och vilka flaskhalsar som måste åtgärdas.

Med utgångspunkt från detta har man fastställt ett strategiskt stomnät som förbinder strategiskt viktiga knutpunkter och multimodala rutter samt tar hänsyn till de stora trafikflödena.

Alla projekt som rör stomnätet prioriteras när det gäller samfinansiering från EU. För budgetperioden 2014–2020 lägger man dock särskild vikt vid att finansiera de gränsöverskridande projekt som tillför största möjliga mervärde för EU.

Vad innebär korridorer och varför behövs de?

Erfarenheten visar att det är mycket svårt att på ett samordnat sätt genomföra gränsöverskridande och andra transportprojekt i olika medlemsstater. I praktiken är det mycket lätt att skapa system och anslutningar som inte är kompatibla, vilket skapar fler flaskhalsar.

En stor innovation i de nya riktlinjerna för TEN-T är införandet av tio huvudkorridorer i stomnätet. De ska bidra till utbyggnaden av stomnätet. Varje korridor ska inbegripa tre transportmedel, tre medlemsstater och två gränsöverskridande sektioner.

Man kommer att inrätta ”korridorplattformar” för att sammanföra alla berörda parter och medlemsstaterna. Korridorplattformen är en styrstruktur för att utarbeta och genomföra ”korridorutvecklingsplaner” så att arbetet längs korridoren i olika medlemsstater och i olika skeden av utvecklingen kan samordnas effektivt. Europeiska samordnare kommer att leda korridorplattformarna för de tio huvudkorridorerna i stomnätet.

Hur uppfyller nya TEN-T miljömålen?

TEN-T utgör ett viktigt verktyg för transportpolitiken för att uppnå det övergripande målet att fram till 2050 minska utsläppen från transporter med 60 % (se vitboken Transport 2050 som offentliggjordes tidigare i år). Det transeuropeiska transportnätet är i grunden ett multimodalt transportnät som bidrar till att fler passagerare och mer godstrafik flyttas över från väg till järnväg och andra transportsätt. Samtliga TEN-T-projekt måste genomgå en miljökonsekvensutredning innan EU-medel beviljas. För att kunna komma i fråga måste alla krav i EU:s miljölagstiftning vad gäller planering och hållbarhet uppfyllas.

Bakgrund till TEN-T-strategin: Strategin för de transeuropeiska näten syftar till att skapa den transportinfrastruktur och de sammanlänkningar som ligger till grund för den inre marknaden, garantera det fria flödet av varor och människor och främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i EU. Tidigare utvecklades transportsystemen i Europa i linje med nationella behov. Detta ledde till dåliga eller obefintliga anslutningar vid gränserna eller längs viktiga korridorer. Dåliga anslutningar hämmar den ekonomiska tillväxten. Sedan 1980-talet har TEN-T-strategin varit inriktad på att använda EU-medel till att stödja utvecklingen av viktiga europeiska infrastrukturprojekt, vilket lett till många positiva resultat (se länk). Med tanke på dagens kärva ekonomiska läge är det nödvändigt att lägga pengarna där de tillför största mervärde och skapa ett välfungerande europeiskt nät.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website