Navigation path

Left navigation

Additional tools

Frågor och svar: Kampen mot tobak i EU

European Commission - MEMO/11/349   27/05/2011

Other available languages: EN FR DE DA ES NL IT PT FI EL CS ET HU LT LV MT PL SK SL BG RO

MEMO/11/349

Bryssel den 27 maj 2011

Frågor och svar: Kampen mot tobak i EU

Hur påverkar tobak folkhälsan i EU?

Uppskattningsvis 650 000 människor dör i förtid i EU varje år på grund av tobaksbruk.

Antalet omfattar också icke-rökare. Enligt försiktiga uppskattningar dog 2002 omkring 80 000 vuxna, inklusive nästan 20 000 icke-rökare i EU:s dåvarande 15 medlemsländer på grund av att de utsatts för tobaksrök hemma eller på arbetet.

Nästan 13 miljoner människor i EU:s nuvarande 27 medlemsländer lider av en eller flera av de sjukdomar som förknippas med rökning1. De indelas i

  • bronkit och andra infektioner i de nedre luftvägarna,

  • kroniskt obstruktiva lungsjukdomar (KOL),

  • stroke, hjärtattacker, åderförträngning (särskilt i benen) och andra hjärt-kärlsjukdomar,

  • astma,

  • lungcancer,

  • andra cancerformer, bl.a. i bukspottkörteln, matstrupen och magsäcken.

Vem gör vad i kampen mot tobak i EU?

EU och medlemsländerna samarbetar mot tobak.

En viktig del av kampen mot tobak är EU:s lagstiftning mot tobak och tobaksreklam. Lagstiftningen ska förena målen för den inre marknaden med folkhälsomålen i EU. Europeiska kommissionen ser till att lagstiftningen följs och föreslår ändringar av den.

Enligt direktivet om tobaksvaror (2001) ska all tobak som säljs i EU ha två varningstexter. Den första är antingen ”Rökning dödar” eller ”Rökning skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning”. Den andra varningen väljs från en lista på 14 texter, t.ex. ”Rökning orsakar dödlig lungcancer”. Enligt direktivet är det också förbjudet att använda vilseledande uttryck som ”lätt”, ”mild” eller ”låg tjärhalt”, och tillverkarna ska anmäla vilka ingredienser de använder till medlemsländerna. Dessutom förbjuder direktivet snus och sätter gränser för tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretter.

I direktivet om tobaksreklam (2003) förbjuds internationell reklam för tobak i tryckta medier, i radio och på nätet. Dessutom förbjuds sponsring av internationella evenemang. Tobaksreklam och tobakssponsring i TV har varit förbjudet sedan 1989.

Andra insatser mot tobak, t.ex. förebyggande åtgärder, sluta röka-kampanjer och rökfria miljöer, är medlemsländernas ansvar. Här kan EU stödja, komplettera och samordna de nationella insatserna. EU har utfärdat följande rekommendationer till EU-länderna:

Rådets rekommendation om förebyggande av rökning (2003), där EU-länderna uppmuntras att motverka alla former av reklam för och försäljning av tobak till barn och ungdomar och samtidigt satsa på mer hälsoinformation.

Rådets rekommendation om rökfria miljöer (2009), där EU-länderna rekommenderas att lagstifta för att skydda människorna från tobaksrök i allmänna lokaler, på arbetsplatsen och i kollektivtrafiken. Rådet vill ha stärkta rökfrihetslagar för att skydda barn, och vill dessutom att rökare ska uppmuntras att sluta röka och att varningsbilder ska visas på cigarettpaketen.

Vilka nationella rökfrihetslagar gäller?

Hittills har 15 EU-länder stiftat heltäckande lagar för att skydda mot tobaksrök.

Totalt rökförbud i alla allmänna lokaler och på alla arbetsplatser, inklusive barer och restauranger, råder i Irland, Storbritannien, Grekland, Spanien och Ungern. Dessutom har Italien, Sverige, Malta, Lettland, Finland, Slovenien, Frankrike, Nederländerna, Cypern och Polen lagstiftat om rökfrihet men tillåter rökning i särskilda slutna rökrum.

I resten av EU-länderna ger lagarna om rökfrihet undantag för vissa offentliga lokaler som barer och restauranger.

Gällande lagstiftning om skydd från tobaksrök efter land finns här:

http://ec.europa.eu/health/tobacco/law/free_environments/index_en.htm

För att skydda folkhälsan måste lagarna också genomdrivas. Om de nationella myndigheterna inte genomdriver lagarna verkningsfullt kan inte ens de strängaste antirökreglerna skydda mot tobaksrök inomhus.

Flera länder har intensifierat sina satsningar på att ge folk rökfria miljöer sedan Tobaksfria dagen i fjol. Ungern införde t.ex. en heltäckande rökfrihetslag i april 2011, som innebär att rökning förbjuds i alla offentliga lokaler och på alla arbetsplatser, inklusive hotell, restauranger och kollektivtrafik, från och med januari 2012. Rökförbud ska också råda inom fem meter från en del ställen utomhus, som busshållplatser och lekplatser. Ett annat exempel är Spanien, där rökförbud från och med januari 2011 gäller i alla offentliga lokaler, även barer, restauranger, diskotek, nöjeslokaler och kollektivtrafikterminaler. Rökning är också förbjuden på lekplatser och utanför sjukhus och skolor, utom dem som enbart är avsedda för vuxenutbildning. Bayern införde efter en folkomröstning i juli 2010 rökförbud på alla barer och restauranger.

Slutligen införde Finland i september 2010 den första nationella lagen med målet att tobaksbruk helt ska upphöra. Bl.a. blir det förbjudet att ha tobaksprodukter synliga i butiker, tobaksautomater förbjuds och rökförbudet utvidgas till utomhusområden och hotellrum.

Fungerar rökfrihetspolitiken i praktiken?

Det finns belägg för att rökförbud gynnar hälsan genom minskad förbrukning och exponering. Det kan visserligen ta 20–30 år innan hela bilden står klar, men bevisen från de rökfria länderna är uppmuntrande. Luftkvaliteten inomhus förbättrades dramatiskt i och med rökförbudet. Halten av partiklar minskade med 83 % i de irländska barernai och med 86 % i de skotska barernaii. Bättre luft har lett till betydligt färre hjärtattacker: 11 % färre i Irlandiii och Italieniv, 17 % färre i Skottlandv och ännu större minskningar på vissa håll i USA.

Flera undersökningar har också visat på avsevärda förbättringar av hotell- och restauranganställdas andningsvägar efter rökförbudenvi. Det finns även belägg för att rökfrihetspolitiken minskat tobaksförbrukningen och fått rökare att sluta röka.

Vad är nästa steg i EU:s kamp mot tobak?

Kommissionen överväger att under 2012 lägga fram ett förslag till översyn av direktivet om tobaksvaror från 2001. Efter det offentliga samrådet som inleddes i fjol och bedömningen av de olika alternativens konsekvenser vill kommissionen stärka direktivet för att anpassa det till EU:s internationella åtaganden mot tobak, den senaste utvecklingen på tobaksmarknaden och vetenskapens framsteg. Kommissionen funderar bl.a. på att

  • lagstifta om nya rökfria tobaks- och nikotinprodukter,

  • informera konsumenterna bättre, t.ex. med större tvåsidiga varningsbilder, standardiserade förpackningar och information om skadliga ämnen,

  • reglera ingredienserna i tobaksvaror, särskilt dem som gör tobaksvarorna attraktivare och mer beroendeframkallande och som särskilt tilltalar unga, t.ex. vanilj- eller fruktarom,

  • se över reglerna om försäljning av tobaksvaror.

Stöder kommissionen information om riskerna med tobak?

Ja, kommissionens strategi innebär bl.a. att hjälpa européerna att inse vad tobak gör med deras hälsa. Därför har kommissionen sedan 2005 finansierat informationskampanjer som täcker hela EU.

Kampanjen ”HELP” löpte 2005–2010 och gick ut på att förebygga rökning bland unga.

Inom kort lanserar kommissionen en ny kampanj på temat ”En exrökare är en vinnare”. Kampanjens mål är att uppmuntra dem i åldrarna 25–34 år att sluta röka. Den gruppen omfattar omkring 145 miljoner människor i EU. Den nya kampanjen ska inte trycka lika hårt på farorna med rökning utan framhäva fördelarna med att sluta röka genom att använda f.d. rökare och deras prestationer som inspirerande föredömen.

Vad gör EU mot tobak internationellt?

EU arbetar aktivt mot tobak på världsnivå, och drev på för Världshälso­organisationens ramkonvention om tobakskontroll som trädde i kraft den 27 februari 2005. Konventionen är den första bindande globala hälsoöverenskommelsen inom Världshälsoorganisationen. Hittills har 172 parter anslutit sig till den, däribland EU och 26 av EU-ländernavii.

Konventionen lägger den internationella grunden för tobakskontroll. Här finns bestämmelser om förpackning och märkning, reklam, marknadsföring och sponsring, skydd från tobaksrök, reglering av innehållet i tobak, olovlig handel, prissättning och beskattning samt stöd till alternativa grödor för tobaksodlare.

1 :

Källa: undersökningen Aspect: http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/Tobacco/Documents/tobacco_fr_en.pdf

i :

Secondhand smoke exposure and risk following the Irish smoking ban: an assessment of salivary nicotine concentrations in hotel workers and air nicotine levels in bars, M Mulcahy et al. Tob Control 2005;14:384-388 doi:10.1136/tc.2005.011635

ii :

Secondhand smoke levels in Scottish pubs: the effect of smoke-free legislation, Semple et al. Tob Control 2007;16:127-132 doi:10.1136/tc.2006.018119

iii :

http://www.independent.ie/national-news/fall-in-heart-attacks-as-smoking-ban-takes-full-effect-1071344.html

iv :

Effect of the Italian Smoking Ban on Population Rates of Acute Coronary Events, G

Cesaroni et al. Cirkulerat den 11 februari 2008, doi:10.1161/CIRCULATIONAHA.107.72988

v :

International review of the health and economic impact of the regulation of smoking in public places, A Ludbrook et al. (2005) Edinburgh. NHS Health Scotland

vi :

Mer information om undersökningarna finns i kommissionens arbetsdokument och konsekvensanalysen som åtföljde förslaget till rådets rekommendation om rökfria miljöer. {KOM(2009) 328 slutlig} {SEK(2009) 894}.

vii :

Alla EU-länder utom Tjeckien.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website