Navigation path

Left navigation

Additional tools

MEMO/11/171

Bryssel den 16 mars 2011

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen?

CCCTB är en gemensam uppsättning regler som företag verksamma inom EU ska kunna använda för att beräkna sin beskattningsbara vinst. Med andra ord skulle ett företag eller en företagsgrupp bara behöva följa ett EU-system för att beräkna sin beskattningsbara inkomst, i stället för olika regler i varje medlemsstat där de bedriver verksamhet. Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle dessutom företag som är verksamma i mer än en medlemsstat bara behöva lämna in en enda skattedeklaration för hela sin verksamhet i EU.

Hur skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas fungera i praktiken?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra det möjligt för företag eller företagsgrupper att konsolidera alla sina vinster och förluster inom hela EU, och därigenom skulle deras gränsöverskridande verksamhet erkännas. Den konsoliderade skattedeklarationen skulle användas för att fastställa skattebasen för företaget. Samtliga medlemsstater där företaget verkar skulle sedan ha rätt att beskatta en viss del av denna bas enligt en särskild formel som baserar sig på tre lika tungt vägande faktorer (tillgångar, arbetskraft och försäljning). Allt detta skulle ske genom skattemyndigheterna i företagets huvudmedlemsstat (dvs. genom ett system med en enda kontaktpunkt).

I det föreslagna direktivet fastställs tydliga regler för hur företagen kan välja att delta i systemet, hur de bör lämna in sina skattedeklarationer, hur de relevanta formulären bör harmoniseras och hur revisioner bör samordnas. För varje företag eller företagsgrupp skulle skattedeklarationen för hela verksamheten inom EU lämnas in till skattemyndigheterna i huvudmedlemsstaten, och denna medlemsstat skulle ansvara för samordningen av lämpliga kontroller och uppföljning av deklarationen.

Vad betyder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasens olika komponenter?

Gemensam – En enda uppsättning regler som kan tillämpas i hela EU.

Konsoliderad – Konsolidering innebär att man räknar ihop alla vinster och förluster för ett företag/en företagsgrupp från olika medlemsstater, så att man får fram nettoresultatet för hela dess verksamhet inom EU. Detta kan sedan användas för att fastställa den slutliga skattebasen för företaget eller företagsgruppen.

Exempel: En CCCTB-grupp består av företagen A, B, C och D. Företagen A och B har vinster motsvarande 10 miljoner euro vardera. Företag C har vinster motsvarande 5 miljoner euro. Företag D har en förlust motsvarande 8 miljoner euro.

Den konsoliderade skattebasen för denna grupp är a + b + c - d = 17 miljoner euro.

Bolags- – Som rör beskattning av företag

Skattebas – Ett företags vinst som beskattas. Skattebasen beräknas som företagets inkomster minus det belopp som kan bli föremål för skattebefrielser och avdrag, såsom löner och avskrivningar. Varje medlemsstat har olika uppsättningar regler för att beräkna denna skattebas. T.ex. kan medlemsstat A tillåta att tillgångar avskrivs under tio år, samtidigt som medlemsstat B kan tillåta avskrivningar under endast fem år. Eller så kan medlemsstat A tillåta att alla representationskostnader dras av från vinsten, vilket medlemsstat B kanske inte gör. En enda EU-skattebas skulle innebära att företagen bara behöver göra sina beräkningar i överensstämmelse med en uppsättning regler.

Exempel: Ett företag har 10 miljoner euro i inkomster (t.ex. försäljning av varor)

Minus utgifter på 3 miljoner (t.ex. löner och kostnader för de varor som köpts för att säljas)

Minus avdrag på 2 miljoner (t.ex. avskrivningar av leveransfordon)

= Total skattebas på 5 miljoner euro.

Varför behöver vi en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i EU?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra saker och ting enklare och betydligt billigare för företagen genom att det finns en enda uppsättning regler för att beräkna skattebasen för ett företag eller en företagsgrupp, och genom att det inrättas ett system med enda kontaktpunkt för inlämning av skattedeklarationer. I dagsläget måste företag hantera 27 olika uppsättningar regler för beräkningen av sin beskattningsbara vinst. De måste också lämna deklarationer hos skattemyndigheterna i varje medlemsstat där de är verksamma. Detta leder till höga kostnader för att följa bestämmelser och medför administrativa bördor och komplexa justeringar. Det komplicerade systemet för internprissättning som nu gäller för gruppinterna transaktioner är särskilt dyrt och betungande för företag som bedriver verksamhet inom EU, och kan leda till tvister mellan medlemsstaternas förvaltningar och dubbelbeskattning av företag.

Genom att möjliggöra en konsolidering av vinster och förluster på EU-nivå skulle dessutom en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kunna innebära att företagens gränsöverskridande verksamhet beaktas fullt ut och att överbeskattning undviks.

Är en gemensam konsoliderad bolagsskattebas ett första steg mot en harmonisering av skattesatser?

Nej. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas handlar inte om skattesatser, och kommissionen har inga planer på att harmonisera medlemsstaternas bolagsskattesatser. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis att besluta om sina egna bolagsskattesatser, vilket är deras suveräna rätt. När detta inte leder till snedvridningar, kan skillnader i skattesatser göra det möjligt att upprätthålla en viss grad av skattekonkurrens på den inre marknaden. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer dock att skapa större öppenhet när det gäller den faktiska bolagsskattesituationen i medlemsstaterna, vilket skapar rättvisare skattekonkurrens inom EU. Den konsoliderade bolagsskattebasen kommer också att vara mycket effektivare när det gäller att främja EU:s konkurrenskraft globalt än åtgärder som rör enhetliga bolagsskattesatser.

Finns det siffror som visar vilka fördelar en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan innebära?

För företag som verkar gränsöverskridande inom EU leder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen utan tvivel till besparingar i tid och kostnader för att följa bestämmelser. Det uppskattas att de nuvarande kostnaderna för att följa bestämmelser skulle kunna minska med 7 %, vilket motsvarar en besparing på 0,7 miljarder euro i hela EU.

Det nya systemet kommer också att skapa konkreta fördelar för företag som vill expandera i andra medlemsstater. För närvarande kostar det ett stort företag över 140 000 euro i enbart skatterelaterade utgifter för att öppna ett nytt dotterbolag i en annan medlemsstat. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen kommer att minska dessa kostnader med 87 000 euro eller 62 %. Medelstora företag kan tjäna ännu mer, då deras genomsnittliga skatterelaterade kostnader för expansion inom EU minskar från 127 000 euro till 42 000 euro (en minskning med 67 %). Även om bara 5 % av de små och medelstora företagen skulle besluta om expansion på denna grund, skulle de sammanlagda besparingarna bli omkring 1 miljard euro.

Genom att ge företagen möjlighet att kvitta förluster i en medlemsstat mot vinster någon annanstans i EU för skatteändamål (dvs. konsolidering) skulle dessutom förslaget kunna leda till ytterligare besparingar på 1,3 miljarder euro för företag runt om i EU.

Sammanfattningsvis skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till besparingar för näringslivet på 0,7 miljarder euro genom minskade kostnader för att följa bestämmelser, 1 miljard euro i minskade kostnader för att expandera över gränserna och 1,3 miljarder euro genom konsolidering.

Varför har kommissionen föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara frivillig för företag?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle vara frivillig, så att de företag som tror att de verkligen skulle dra nytta av detta harmoniserade system väljer det, medan andra företag kan fortsätta att arbeta inom sina nationella system. Denna rekommendation bygger på sunt förnuft, eftersom det innebär att företag som inte har för avsikt att expandera över de nationella gränserna, och därför endast kommer att arbeta inom ett system, inte i onödan behöver övergå till ett nytt skattesystem. Kommissionen anser också att en obligatorisk skattebas inte skulle vara i linje med subsidiaritetsprincipen, eftersom detta skulle innebära att EU-åtgärder införs inte bara för EU-verksamhet, utan även för rent inhemsk verksamhet.

Varför är konsolidering en viktig del av detta system?

Konsolidering är en avgörande aspekt av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det innebär att ett företags gränsöverskridande verksamhet i EU kommer att erkännas fullt ut.

I dag kan t.ex. en företagsgrupp räkna samman vinsterna för ett dotterföretag i medlemsstat A med förlusterna för ett annat dotterbolag i samma medlemsstat A och få en nettovinst eller nettoförlust. Samma grupp kan dock inte ta hänsyn till förluster som kan uppkomma i en annan medlemsstat B. Detta innebär att även om gruppens förluster i en medlemsstat vore större än dess vinster på andra håll i EU (dvs. en nettoförlust), skulle den fortfarande behöva betala skatt i de medlemsstater där eventuella vinster gjordes. Det finns ingen gränsöverskridande förlustutjämning. Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle gruppen kunna räkna ihop sina vinster och förluster för alla dotterbolag i hela EU för att uppnå ett netto. Skatt skulle betalas på gruppens nettovinst i hela EU. Detta är i överensstämmelse med tanken bakom en inre marknad.

En konsolidering skulle dessutom eliminera behovet av det komplexa internprissättningssystem som nu gäller för gränsöverskridande försäljning inom en grupp. Eftersom internprissättning är en av de mest betungande och dyraste aspekterna av bolagsskatt för företag, skulle ett avskaffande ge betydande fördelar för företag och företagsgrupper inom EU.

Hur kom kommissionen fram till fördelningsnyckeln?

Med detta system skulle företagets skattebas, när den fastställts, fördelas mellan alla medlemsstater där företaget är verksamt på grundval av en fast fördelningsnyckel. Denna formel baseras på tre faktorer, som väger lika tungt:

  • Tillgångar: Alla materiella anläggningstillgångar, inklusive byggnader, flygplan och maskiner kommer att omfattas. Kostnaderna för FoU, marknadsföring och reklam under de sex år som föregick företagets anslutning till systemet kommer också att ingå som ett närmevärde för immateriella tillgångar för 5 år.

  • Arbetskraft: Två faktorer kommer att beaktas under rubriken arbetskraft: lönekostnader (50 %) och antalet anställda (50 %).

  • Försäljning: Detta kommer att beräknas på grundval av vart varorna sänds/bestämmelseort. För tjänster kommer detta att vara den plats där tjänsten faktiskt utförs.

Exempel:

Företag A, B och C utgör en CCCTB-grupp. Den konsoliderade skattebasen är 900.

Företag A har ett kapital på 100, löner på 100, 1 000 anställda och försäljning i medlemsstat A på 10 000.

Företag B har ett kapital på 200, löner på 200, 2 000 anställda, och försäljning i medlemsstat B på 20 000.

Företag C har ett kapital på 300, löner på 300, 3 000 anställda och försäljning medlemsstat C på 30 000 euro.

Beräkningen är följande:

En tredjedel av 900 avseende kapital: 100/600 till A, 200/600 till B och 300/600 till C

½ av en tredjedel av 900 avseende löner: 100/600 till A, 200/600 till B och 300/600 till C

½ av en tredjedel av 900 avseende anställda: 1 000/6 000 till A, 2 000/6 000 till B och 3 000/6 000 till C

En tredjedel av 900 avseende försäljning: 10 000/60 000 till A, 20 000/60 000 till B och 30 000/60 000 till C

A:s skattebas = 50 + 25 + 25 + 50 = 150 – beskattas i medlemsstat A till den medlemsstatens skattesats

B:s skattebas = 100 + 50 + 50 + 100 = 300 – beskattas i medlemsstat B till den medlemsstatens skattesats

C:s skattebas = 150 + 75 = 75 + 150 = 450 – beskattas i medlemsstat C till den medlemsstatens skattesats

Företagens vinster härrör från försäljning, arbetskraft och tillgångar och därför utgör dessa tre kriterier fördelningsnyckeln. Dessa tre faktorer innebär att formeln bygger på data som är lättillgängliga och svåra att manipulera och som är representativa för var vinsten verkligen skapas inom ett företag.

Hur tas hänsyn till avskrivning vid beräkningen av skattebasen? Kommer detta att harmoniseras med den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och hur?

Avskrivning är det sjunkande värdet över tid, som kan dras av för skatteändamål. Om du t.ex. köper en maskin för 100 000 euro och fem år senare säljer den för 20 000 euro, har maskinens värde minskat med 80 000 euro. Detta skedde inte under det femte året utan värdeminskningen fördelades mellan åren. När ett företag köper en tillgång, t.ex. en byggnad eller bil, är dess skattebas varje år inkomster minus utgifter, minus avskrivningen för denna tillgång. Den beräknade avskrivningen för tillgången fördelas över den period under vilken den väntas användas av företaget, och på grundval av detta görs ett avdrag från skattebasen varje år.

Det finns olika regler för avskrivning i varje medlemsstat. Vissa kan välja att sprida ut avdragen under en längre period (t.ex. 5 % över 20 år), medan andra kan koncentrera avdragen under en kortare tid (t.ex. 20 % över 5 år). Syftet är att sprida kostnaderna för tillgångar över ett lämpligt antal år och inte snedvrida vinsterna, t.ex. genom att tillåta alla kostnader dras av under det första året.

Det kommer att finnas en uppsättning regler för avskrivning som fastställs inom CCCTB (25 % under fyra år) för företag som väljer detta alternativ. För dem som inte ansluter sig till detta system kommer de nationella reglerna även fortsättningsvis att tillämpas.

Hur gynnar en gemensam konsoliderad bolagsskattebas små och medelstora företag?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas ger möjligheter till expansion inom EU för små och medelstora företag som fram till nu kanske har ansett det alltför kostsamt och komplicerat att göra detta. Eftersom små och medelstora företag ofta inte har samma resurser (skattejurister och skatteexperter, konsulter och rådgivare) som större företag, är hindren i form av olika regler för beräkning av skattebasen i andra medlemsstater ofta oöverstigliga. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att fortsätta att arbeta med ett enda system och en enda skatteförvaltning, som de gör i dag, även om de väljer att expandera i andra medlemsstater. Det uppskattas att de skatterelaterade kostnaderna för ett medelstort företag som expanderar inom EU kommer att minskas med 67 % med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommissionen har sett till att de föreslagna nya reglerna är tillräckligt lätta för att förstås och tillämpas av små och medelstora företag liksom av stora företag.

Kommer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas att bidra till att uppmuntra FoU och innovativa företag?

Genom detta system införs generösa och innovationsvänliga regler när det gäller utgifter för forskning och utveckling. Forskarlöner är till exempel helt avdragsgilla det år som de uppkommer (oavsett när resultatet av forskningen kommer att vara tillgängligt), och ett direkt avdrag på 100 % för utgifter för forskningsbyggnader tillåts. Den allmänna avskrivningsregeln förutsätter dessutom en mycket snabb teknisk utveckling och genererar avdragsgilla kostnader på nästan 60 % under de tre första åren. Denna metod återspeglar bättre en snabb minskning av det ekonomiska eller tekniska värdet av anläggningstillgångar. På det stora hela erbjuder den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bättre förutsättningar för forskning och innovation än de nuvarande bolagsskattesystemen i de flesta medlemsstater.

Finns det några villkor knutna till att välja eller avstå från detta system?

Ja. Företagen måste välja den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen under minst fem år (för att undvika att de ansluter sig till och lämnar systemet av skatteplaneringsskäl). Dessutom anges i en bilaga till förslaget olika kriterier som ett företag måste uppfylla för att kunna ansluta sig (t.ex. företagstyp och typ av bolagsskatteregler som det måste omfattas av i dagsläget).

Skulle den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen vara öppen för företag utanför EU som är baserade i Europa?

Ja. Företag utanför EU med filialer eller dotterbolag i en medlemsstat skulle kunna ansluta sin verksamhet i EU till detta system, så länge de uppfyller samma kvalificeringskriterier som EU-företagen måste uppfylla (se ovan).

Kommer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas att bidra till att locka utländska direktinvesteringar?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan göra EU till en mycket mer attraktiv marknad för utländska investerare. Företag som bedriver verksamhet i tredjeländer som USA eller Kina måste i dagsläget bara hantera ett nationellt skattesystem. Detta kan jämföras med ett europeiskt system med 27 olika uppsättningar regler, vilket skapar mycket mer kostnader och komplexa förhållanden. En enda uppsättning regler för bolagsskattebasen och ett system med enda kontaktpunkt för inlämning av skattedeklarationer skulle göra det mycket enklare för utländska företag att investera i EU. Många tredjeländer har redan uppgett för kommissionen att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle bidra till att EU blir en mer intressant marknad för utländska investeringar.

Kommer en annan skattesats att gälla för den konsoliderade bolagsskattebasen än för det nationella systemet?

Medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att besluta om sina egna bolagsskattesatser, inbegripet skattesatsen för företag som deltar i systemet (eftersom CCCTB bara avser skattebasen och inte skattesatsen). En medlemsstat kan välja att tillämpa en annan skattesats för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen om dess egna nationella bas skiljer sig kraftigt och medlemsstaten vill behålla samma faktiska skattesats (dvs. den verkliga nivån på de skatter som betalas när skattesats, skattebas och olika avdrag beaktats). Om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är bredare än den nationella basen, kan medlemsstaten t.ex. välja att fastställa en lägre skattesats för den konsoliderade bolagsskattebasen för att den faktiska skattesatsen ska bli densamma. En annan möjlighet är att medlemsstaterna anpassar sina nationella baser tillräckligt mycket till den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen för att undvika två olika satser. Det kommer att vara upp till varje medlemsstat att besluta om vilken metod som den anser vara bäst för de egna nationella behoven.

Kommer det att finnas en klausul för att skydda medlemsstaterna mot att företag överför tillgångar för att vinna mest på fördelningsnyckeln?

Förslaget innehåller kraftfulla regler mot skatteundandragande för att säkerställa att företagsgrupper inte på konstgjord väg kan överföra sin vinst från en medlemsstat till en annan. Företagen kommer dock fortfarande att kunna utöva sin rätt till fri rörlighet och etableringsfrihet av genuina kommersiella skäl (t.ex. bygga en ny fabrik i en annan medlemsstat), såsom de gör idag.

Vilka åtgärder för att motverka missbruk ingår i förslaget?

Förslaget innehåller en allmän bestämmelse för att motverka missbruk som överensstämmer med vad som redan gäller i många medlemsstater. Dessutom innehåller det särskilda åtgärder för att motverka missbruk, t.ex. en begränsning av avdragsrätten för räntor i vissa fall, och en avvikelse från undantaget för utländska inkomster i andra fall.

Skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bidra till större skattekonkurrens?

Införandet av en enhetlig bas kommer att ge större insyn och bör därför garantera att konkurrensen sker på grundval av den faktiska skattesatsen, i stället för dolda inslag i olika baser. Detta kommer förmodligen att leda till öppnare och rättvisare skattekonkurrens. Medlemsstaterna kommer att fortsätta att fastställa bolagsskattesatserna för sina respektive territorier. Det kommer att vara upp till varje medlemsstat att besluta om vilken metod som bäst passar dess egna nationella budgetbehov och skattepolitik.

Skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till en breddning av skattebasen i de flesta medlemsstater?

För de flesta medlemsstater skulle basen enligt detta system vara vidare än den befintliga nationella skattebasen1. I genomsnitt skulle denna skattebas vara 7,9 % bredare. Denna bredare skattebas innebär att medlemsstaterna inte ska behöva oroa sig för hållbarheten i sina skattesystem när det gäller budgetkonsolidering (dvs. den bredare skattebasen minskar risken för skatteförluster).

Kan en gemensam konsoliderad bolagsskattebas leda till att företag faktiskt beskattas mer om vinsterna görs på marknader med högre skatter?

En gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att vara frivillig. Om företagen inte tror att de kommer att dra nytta av den, behöver de inte välja denna möjlighet. De allra flesta företagen (80 %) har dock gett sitt stöd för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och ser de fördelar detta ger i form av minskad administrativ börda, lägre kostnader för att följa bestämmelser och undvikande av tvister rörande internprissättning (KPMG-undersökning från 2007: Harmonised corporate tax base – are European business for or against it? Pan-EU survey results investigating reactions to proposed Common Consolidated Corporate Tax base, Jeff Wagland).

Är detta förslag i linje med subsidiaritetsprincipen?

Ja. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas handlar alltså om att avlägsna hinder för den inre marknaden, så att det blir billigare och lättare för företagen att bedriva gränsöverskridande verksamhet. Åtgärden kan bara genomföras på EU-nivå för att ge önskade resultat. Det behövs en strategi på EU-nivå för att fastställa gemensamma regler och ett system med en enda kontaktpunkt för gränsöverskridande företag. Vissa av de viktigaste delarna av förslaget (t.ex. gränsöverskridande förlustutjämning, fördelning av skattebasen genom en gemensam formel) kan inte genomföras på rent nationell nivå.

Vad är nästa steg?

Efter Europaparlamentets yttrande måste förslaget nu diskuteras och godkännas av medlemsstaterna i rådet.

See also IP/11/319

1 :

Estland ingår inte, eftersom landet har en utdelningsbeskattning som endast är tillämplig på utbetalda utdelningar, och en skattebasdefinition inte behövs.


Side Bar

My account

Manage your searches and email notifications


Help us improve our website